All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
272 lines
9.7 KiB
Markdown
272 lines
9.7 KiB
Markdown
---
|
|
tags:
|
|
- biokemi
|
|
- anatomi
|
|
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
|
förelÀsare: Claes Gustavsson
|
|
date: 2025-11-24
|
|
---
|
|
---
|
|
|
|
Ska kunna Ribonukleotidreduktas (RNR)
|
|
|
|
Teori om RNA kom före DNA
|
|
Först bildas dNTP som förvandlas till NTP.
|
|
Reducera nÀr man tar bort ett syre
|
|
|
|
----
|
|
**VAD ĂR EN GEN?**
|
|
Gen
|
|
- upphov till fungerande protein
|
|
- strukturell som ger ett tRNA eller rRNA
|
|
- inte bara den kodande delen utan allting som ligger runt omkring, som bestÀmmer hur mycket och om ett protein ska tillverkas
|
|
- t.ex. promotor, enhancer
|
|
---
|
|
**Olika gener uttrycks olika mycket**
|
|
|
|
Kan skilja sig hur mycket vissa gener uttrycks
|
|
Kan behöva olika mycket i olika celler
|
|
Translationseffektiviteten kan skilja sig
|
|
Gener och genuttryck kan regleras pÄ flera olika nivÄr
|
|
- transkription
|
|
- translation
|
|
|
|
De kommer inte alltid till uttryck lika mycket, beror pÄ behov
|
|
Undantag Àr housekeeping genes som
|
|
- t.ex. histoner behöver vi alltid ha packat
|
|
- det Àr inte mycket reglering
|
|
De flesta: det kan vara mycket/lite/inget alls
|
|
----
|
|
**Transkriptionsinitiering**
|
|
|
|
RNA-pol promotor kör igÄng transkription
|
|
Hur hittar ett polymeras till en promotor?
|
|
- hur hittar de TF?
|
|
RNA pol
|
|
* har en svag ospecifik dragning till DNA
|
|
* den Äker pÄ ytan av DNA, nÀr de kommer fram till promotorn kÀnner den det
|
|
* fram eller tillbaka
|
|
|
|
----
|
|
**Kodande strÀng och mall**
|
|
|
|
----
|
|
**BÄda strÀngarna i DNA kan anvÀnds som mall-strÀng för RNA syntes.
|
|
|
|
Generna har olika riktning i samma sekvens
|
|
De har inte en enhetlig riktning
|
|
BÄda strÀngarna kan anvÀndas för mall för RNA syntes
|
|
Beroende pÄ hÄll Àr olika strÀngar mall
|
|
|
|
----
|
|
**Vilken strÀng i DNA som skrivs av till RNA bestÀms av den riktning som RNA-polymeraset rör sig**
|
|
|
|
Ăvre bild
|
|
Undre strĂ€ngen anvĂ€nds som mallstrĂ€ng, det Ă€r den 3'â5', lĂ€ser av G:erna och dĂ„ blir det dĂ„ C:n, fĂ„r en produkt som liknar den övre strĂ€ngen
|
|
|
|
Undre bild
|
|
Om man startar frÄn andra hÄllet, dÄ Àr den övre delen som Àr mallstrÀng
|
|
|
|
RNA syntesiseras alltid 5 â 3 riktning. Riktningen avgör vilken som Ă€r mall eller kodande.
|
|
|
|
Kan promotorn anvÀndas Ät bÄda hÄllen? En promotor har en riktning som Àr bra pÄ att sÀtta igÄng, men ibland kan det hÀnda att det gÄr Ät andra hÄllet.
|
|
|
|
----
|
|
**Promotorn bestÀmmer i vilken riktning RNA- polymeraset skall transkribera!**
|
|
|
|
I virus/bakterier finns det exempel (ovanligt i vÄra)
|
|
- de kan gÄ in i varandra, överlappar
|
|
Intron kan vara protein som ligger Ät andra hÄllet.
|
|
|
|
Virus behöver smÄ genom, de gör de mer konkurrenskraftiga. DÄ kan man hitta överlappningar ibland.
|
|
|
|
---
|
|
|
|
**Hos bakterier kan en transkriptionsenhet bestĂ„ av flera gener Man brukar kalla en sĂ„dan enhet för ett âoperonâ**
|
|
|
|
Packar ihop olika gener till en stor enhet. Som kodar för 5 olika proteiner. Men de jobbar tillsammans för att skapa nÄgot, sÄ de ligger tillsammans, de har en gemensam promotor för alltihop.
|
|
Det ser vi inte i vÄra celler, men vanligt i bakterier.
|
|
Ett **operon** Àr ett lÄngt mRNA som kodar för flera olika proteiner
|
|
|
|
Klassikt exempel Àr enzymer som krÀvs för att skapa tryptofan
|
|
|
|
|
|
----
|
|
**I ett bakteriellt mRNA frÄn ett operon finns mÄnga startplatser för translation**
|
|
|
|
För att skilja startplats och aminosyra, finns en liten extra kodon som heter Shine-Dalgarno site
|
|
Tillsammans med AUG kommer de sÀgas att hÀr Àr en translation
|
|
|
|
Det finns bilder dÀr man tagit pÄ bakteriellt DNA dÀr ribosomerna sitter pÄ mÄnga platser och ger upphov till olika proteiner.
|
|
I vÄra celler lockar cappen till ribosomen, man letar reda pÄ det första AUG som man hittar.
|
|
Pga av operon behövs det Shine-Dalgarno-platser sÄ man vet vad som Àr Metionin (AUG) eller start (AUG)
|
|
|
|
----
|
|
### E. coli RNA polymeras
|
|
E. coli RNA polymeras Àr ett mindre och enklare.
|
|
- beta Àr det katalytiska subenheten
|
|
- sigma styr enzymet till promotorn
|
|
|
|
a+b behövs för transkribera
|
|
sigma har rollen att hitta promtorn, styra enzymet till det
|
|
|
|
---
|
|
### Sigma subenheten hjÀlper RNA-polymeraset att hitta till promotorn och pÄverkar enzymets allmÀnna egenskaper
|
|
|
|
NÀr promotorn har hitttas sÄ lossnar sigma-faktorn.
|
|
|
|
Holoenzymet Àr allting tillsammans (holistiskt syn), som innehÄller sigma-faktorn
|
|
DÄ har man kÀrnenzymet/grundlÀggande kvar.
|
|
NÀr enzymet innehÄller sigma-faktorn binder den vÀldigt svagt till ospecifikt DNA, att den glider försiktigt lÀngs med ytan
|
|
Med sigma-faktorn hittar E. Colis pol 10 000ggr snabbare en promotor.
|
|
|
|
KÀrnenzymet kör fast hela tiden, har svÄrt att hitta promotorn.
|
|
|
|
---
|
|
Efter initiering slÀpper sigma-faktorn och RNA- polymeraset fortsÀtter pÄ egen hand. Det
|
|
|
|
NÀr man startar transkription slÀpper sigma-faktorn. Sen fortsÀtter RNA-polymeraset pÄ egen hand tills den terminerar.
|
|
|
|
Enda uppgifterna Àr att hitta promtor, sen slÀpper den
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Det finns sju olika sigma-subenheter som reglerar olika typer av gener
|
|
|
|
Beroende pÄ situation som bakterien befinner sig i, kan du uttrycka olika sigma-faktorer, som uttrycker olika gener.
|
|
SÄ nÀr en viss gen behövs slÄs en viss sigma-faktor pÄ.
|
|
|
|
Det finns sÀrskilda sigma faktorer för snabb tillvÀxt, för att skydda mot vÀrme- shock, för att stimulera rörelse etc.
|
|
|
|
T.ex nÀr det blir vÀldigt varmt, de gillar inte bakterier, de packar ihop sig etc. Det finns speciella typer av sigma-subenheter för just dÀr bort.
|
|
|
|
Behöver inte lÀra sig alla sigma-faktorerna
|
|
|
|
Det rÀcker inte att ha sigma-faktor, det finns andra nivÄer av regleringar.
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Aktivatorer och repressorer
|
|
|
|
Har proteiner som slÄr pÄ (aktivatorer) eller slÄr av (repressorer) en gen i nÀrheten.
|
|
|
|
Det finns bindningsstÀller för aktivatorer och repressorer nÀra promotorn
|
|
Regulatoriska sekvenser Àr platser i DNA dÀr aktivatorer och repressorer binder.
|
|
Speciellt i bakterier Àr att nÀr repressorn binder brukar man kalla det operator.
|
|
Man hittade först att operon kunde stÀngas av.
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### I ett typiskt operon Ă„terfinns en âoperatorâ.
|
|
|
|
Det Àr dit repressorn binder.
|
|
|
|
För att hindra nÄgonting att hÀnda, dÄ binder ett repressor dit som sitter som en betongsugga, i vÀgen sÄ transkriptionen inte kan. Den sitter i vÀgen, DNA pol kan inte komma in.
|
|
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Tryptofan-operonet behövs nÀr det inte finns tryptofan och vice versa
|
|
Tryptofan-operonet kodar för fem olika gener, typ A till E som skapar var sin enzym som krÀvs för att skapa tryptofan
|
|
|
|
NÀr det transkriberas sÄ fÄr man ett mRNA för alltihopa, nÀr det translateras
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Finns det lite tryptofan i omgivningen sÄ behöver operonet uttryckas.
|
|
|
|
Repressorn Àr inaktiv nÀr det finns lite
|
|
|
|
Trypotfan kan binda till trp repressorn sÄ den inte lÀngre binder
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### TillgÄngen pÄ tryptofan reglerar tryptofanrepressorns aktivitet!
|
|
|
|
Det finns större variation i major groove, ska man kÀnna igen en specfifik sekvens sÄ behöver en regulator binda dÀr
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Lac-operonet
|
|
|
|
Lac-operonet - kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Glukos Àr förstahandsvalet som energikÀlla i bakterier.
|
|
NÀr det finns mycket glukos i cellerna Àr alternativa sockerkÀllor avstÀngda sÄ att cellen huvudsakligen förbrÀnner glukos.
|
|
NÀr det finns lite glukos i cellen kan arabinos, laktos eller andra sockermolekyler anvÀndas som energikÀllor.
|
|
|
|
Förklarar varför Lac-operonet i normalfallet Àr avstÀngt! Vill endast slÄs pÄ nÀr glukos saknas! Och endast i de fall det finns laktos att tillgÄ!
|
|
|
|
Lac-operones slÄs bara pÄ nÀr det saknas glukos i cellen
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Vid reglering av Lac-operonet samverkar en aktivator och en repressor
|
|
|
|
Har en cap i transkription som har inget med eukaryoter att göra
|
|
Den sitter i nÀrheten av promotorn för att stimulera att RNA-polymeraset binder.
|
|
Finns repressor, som kan blockera DNA-polymeraset
|
|
|
|
För att Lac-operonet ska transkribera, behövs repressorn tas bort och en aktiv aktivor som stimular RNA-polymeraset
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Aktivatorer stimulerar transkription
|
|
|
|
Aktivatorn gör det lÀttare for pol att hitta till promtorn, behöver inte bara anvÀnda sigma-faktorn.
|
|
NÀr den sitter dit kan det bli en kraftig ökning (10000ggr)
|
|
|
|
Vissa aktivatorer behöver en mindre molekyl, en sÄ kallad co-aktivator som binder till aktivatorn för att den skall vara aktiv.
|
|
|
|
Skillnad mot sliding clamp?
|
|
1. RNA polymeras sitter fast vÀldigt hÄrt, skapar transkriptionsbubblan den sitter stabilt
|
|
2. Inte hela vÀrlden om en RNA polymeras trillar av, kan börja om igen. Det gÀller inte för DNA som mÄste vara mer noggran
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### I nÀrvaro av laktos sÄ bildas allolaktos. Binder till repressorn och fÄr den att slÀppa operatorn
|
|
|
|
TvÀrtom mot tryptofan-operatorn
|
|
Om det finns glukos nÀrvarande?
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Hur regleras aktiviteten hos aktivatorn, d.v.s. proteinet CAP?
|
|
|
|
I frÄnvaro av glukos sÄ bildas molekylen cAMP (anvÀnds för signalering i vÄra celler ocksÄ)
|
|
|
|
NÀr det finns lÄga glukosnivÄer sÄ producerar cAMP som binder till cap-proteinern som kan binda till aktivatorplatsen brevid promotorn och hjÀlpa till att slÄ pÄ transkriptionen
|
|
|
|
NÀr det finns glukos sÄ produceras inte cAMP som inte binder till cap och inget blir aktiveras och det blir ingen transkription
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Hur samverkar laktos och glukos?
|
|
|
|
if NOT glukos AND laktos:
|
|
|
|
fyra situation:
|
|
* NOT glukos AND NOT laktos â av
|
|
* NOT glukos AND laktos â pĂ„
|
|
* glukos AND NOT laktos â av
|
|
* glukos AND laktos â av
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Antibiotika
|
|
|
|
Antibiotika Àr Àmnen som producerats av levande organismer i syfte att hÄlla andra organismer borta
|
|
Inom medicinen anvÀnds antibiotika för att behandla infektioner, men ocksÄ vid cancersjukdom
|
|
|
|
Actinomycin lÀgger sig mellan basparen i DNA i en hydrofob miljö. Stör t.ex. Transkription och DNA replikation AnvÀnds vid cancerbehandling t.ex. ovarialcancer
|
|
|
|
Interkalation Àr nÀr ett Àmne lÀgger sig mellan basparen.
|
|
|
|
----
|
|
|
|
T7 har ett jÀtteaktivt DNA och RNA-polymeras pÄ att lÀsa av DNA
|
|
|
|
|