1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/🩠 CellulĂ€ra processer/DNA replikation/Anteckningar.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

429 lines
13 KiB
Markdown

---
tags:
- biokemi
- dna-replikation
- anteckningar
förelÀsare: Claes Gustavsson
---
- En jÀmförelse mellan eukaryota och prokaryota genom
- mycket Àr lika!
- GrundlÀggande enzymatiska processer vid eukaryot DNA replikation (mycket lik prokaryot!)
- dyker upp i lÀkemedel
FörelÀsningen tÀcker bl.a.:
- Leading och Lagging strand
- Processivity och proofreading
- Replikationsgaffel och replisome
- Superhelicitet och topoisomeraser
- Nukleaser och ligaser
----
![[Pasted image 20251121091934.png]]
Bakterier har eget genom
- **CirkulÀrt**
- vissa problem med linjÀr replikation av Àndar
- fördelar, bara gÄ runt
- 500kbp till 11Mbp
- **Plasmider**
- samma typ av DNA, mindre och kan överföras mellan baktirer t.ex. antibiotikaresistens
- Har ett genom
FRÅGA: varför har mĂ€nniskor inte plasmider för att överföra fördelar?
---
Eukaryota
![[Pasted image 20251121092321.png]]
- 30-100 ggr sÄ större Àn bakteriella
- 3 Gbp
- Egna problem att det Àr sÄ stort och linjÀrt
----
Bra att lÀra sig:
- DNA replikeras
- RNA transkription
- Protein translation
![[Pasted image 20251121092516.png]]
----
Redan Watts insÄg att det var semi-konservativt sÄ fort de förstod hur det sÄg ut.
DÄ blev allt vÀldigt uppenbart
Genom att titta sÄ förstod man funktion, var komplimentÀra, samma information fanns i bÄda molekylerna
![[Pasted image 20251121092705.png]]
Viktigt:
- semi-konservativ som begrepp
- förÀldrastrÀngen Àr den blÄ (parental)
- nybildadstrÀng Àr den röda (nascent)
---
![[Pasted image 20251121092822.png]]
KrÄngligt att rita ut helixarna, blir linjÀrt för förenkling
Man börjar pÄ mÄnga olika stÀllen
- bildar replikationsbubblor
- sen vÀxer bubblorna Ät bÄda hÄllen
- sÄ smÄningom nÄr det varandra, dÄ gÄr de ihop och dÄ fÄr vi nya strÀngar
Bubblorna startar vid "origin of replication" och Àr **mÄnga**, som Àr vÀl definierade, vÀl reglerade
MÄnga sjukdomar beror pÄ för mycket/lite dna, eller skapat dna,
jÀttereglerat, en gÄng, det mÄste ske samtidigt över hela molekylen.
Varje bubbla har tvÄ replikationsgafflar
----
![[Pasted image 20251121093320.png]]
Bakteriell DNA behöver inte sÄ mÄnga replikationsgafflar
Har bara **ett** origin of replikation
----
Hur gÄr det till att lÀsa av bÄda tvÄ strÀngarna i samma riktining?
----
![[Pasted image 20251121093608.png]]
- förÀldrastrÀngarna Àr antiparallela (övre)
- undre Àr inga problem, mall och sÄ bygger man en i taget
- MallstrÀngen gÄr frÄn 3' till 5' felaktig
- behöver en nödlÀsning
- gör korta snuttar
- lÀgga en ny som gÄr bakÄt
SĂ„
- en kontinuerligt
- en med smÄ korta snuttar
---
![[Pasted image 20251121093757.png]]
Man brukar prata om tvÄ olika
- kontinuerligt: leading strand
- smÄ fragment: lagging strand
- varje fragment heter okazaki fragment
- döpt efter en japansk gÀstforskare pÄ stanford
- 100-200 nukleotider i eukaryoter
- 1000-2000 i prokaryoter
FRÅGA: varför storleks skillnad mellan eukaryoter och prokaryoter?
---
![[Pasted image 20251121094040.png]]
MÄste ske av ett helt enzymmaskineri
För att lyckas sÄ mÄste vi ha ett antal enzymer
te.x ett som hjÀlper till att dela
skillnad mot RNA:
- bubblan öppnar bara upp en liten bit
- krÀver mycket mer kraft krÀvs (helikas)
- polymeras för att sÀtta pÄ
- krÀvs en för bÄde lagging och leading
---
![[Pasted image 20251121094218.png]]
Viktigaste enzymet!
DNA-polymeras
- hjÀlpa till och skapa en struktur
- nya nukleotider som kan baspara
- kallas DNA-syntes
- DNA-polymeraset hjÀlper till att vÀlja ut rÀtt nukleotid
- kan hamna snett, nÀr det inte sitter perfekt sÄ bildas det inget nytt fosfodiesterbindning
- nÀr rÀtt nukleotid Àr pÄ plats, nu verkar allt stÀmma dÄ sker det en liten Àndring i strukturen - click sÀger det och kopplar pÄ i den nya kedjan
- fÄr energi av fosfatgrupperna som trillar av ATP
- dÄ öppnar sig DNA-polymeraset och rör sig en liten bit
FRÅGA: krĂ€vs det ett ATP per replikerad nukleotid?
----
Magnesiumjoner hjÀlper DNA-polymeraset att sÀtta fast nya nukleotider
SLIDE SAKNAS
interaktion med magnesiumjoner, hjÀlper till att lÀgga sÄ allt ligger vÀldigt nÀra varandra
det hjÀlper till att fÄ en reaktion
skapa en ny fosfodiesterbindnig
---
![[Pasted image 20251121094606.png]]
pÄminner om en högerhand som vÀxer
---
![[Pasted image 20251121094625.png]]
kÀrnpunkten i vad DNA-polymeras behöver göra
NÀr det inte funkar kan man fÄ vÀldigt trÄkiga sjukdomar, t.ex. sjukdom vid 13 och gÄr bort vid 20. I mitokondrier, talar mer om det i T3
Cancer orsakas pga av mutation, dÄ man inte kan mutera DNA pÄ rÀtt sÀtt.
DNA-polymeraset mÄste vara
- noggrant - kallas Àven **fidelitet**
- annars mutationer och kanske sjukdomar
- effektivt - kallas **processivitet**
- mÄste fungera pÄ vÀldigt lÄnga strÀcker, vara vÀldigt noggrant och en hög processivitet, lÄnga strÀcker utan att falla av
----
![[Pasted image 20251121094943.png]]
Ibland blir det fel, kommer in en felaktig nukleotid
Det finns en möjlighet för DNA-polymeraset att fixa det, det har inte bara
- att röra sig framÄt
- men har ocksÄ möjligheten att backa
- exonukleoasaktivtet (ta bort ifrÄn Ànden)
FörmÄgan att backa kallas proofreading
----
SLIDE endonukleaser/exonukleaser saknas
----
endonukleas
- ta bort i mitten
exonukleas kan delas upp i tvÄ grupper
- ta bort i en Ànde
- 5'
- 3'
---
![[Pasted image 20251121095304.png]]
MÄste vara processiva (effektiva!)
Miljoner, miljarder baspar som mÄste replikeras
MÄste köra under en lÄng tid
Processivitet = förmÄgan att koppla pÄ **mÄnga** nukleotider till den **vÀxande** DNA-strÀngen, utan att polymeraset **lossnar** frÄn mallstrÀngen.
sliding camp - klÀmma
- sÀtter sig fast i Ànden
- fungerar som ett ankar som hÄller kvar DNA
- ökar effektivtet 50ggr för att DNA-polymeraset inte lossnar
- utan: 10-20 nt/s
- med: 500-1000nt/s
----
**Problem vid DNA-replikation (2)**
DNA-polymeraser kan inte starta DNA replikation _de novo_. De behöver en primer.
de novo = frÄn ingenting
----
![[Pasted image 20251121095710.png]]
För att börja, behöver vi en liten startpunkt som Àr en RNA primer.
RNA-polymeras kan startas **de novo**
DNA-polymeras behöver en RNA-primer
Finns ett specialiserat DNA-polymeras som bara gör vÀldigt korta strÀngar, behöver bara en liten snutt, som det vanliga DNA-polymeraset kan starta och köra igÄng
- det kallas för DNA-primas
I vÄra celler sitter DNA-polymeras tillsammans med DNA-primas (kommer senare)
----
![[Pasted image 20251121095938.png]]
leading strand: primers behövs bara en primer
lagging strand: en primer per fragment
FRÅGA: hur lĂ„ng Ă€r en fragment
FRÅGA: varför kan man inte bygga bakvĂ€nt?
- har med fosfatbryggan, naturen har valt att göra det
FRÅGA: plockas primern bort?
- vi vill inte ha RNA i DNA
- vi vill inte ha en lucka
---
Problem vid DNA-replikation (3)
PÄ lagging-strÀngen finns en RNA-primer i början av varje Okazaki-fragment!
Vi vill inte ha strÀckor av RNA i DNA-molekylen!
---
Energin kommer med den inkommande nukleotiden
det bestÀmmer att reparation mÄste gÄ i rÀtt riktning
trifosfater Àr lite instabila, de kan gÄ sönder, sitter de pÄ DNA-kedjan kan det bli katastrof.
okazaki-fragement kan variera i lÀngd, nÀr de nÄtt en viss lÀngd sÄ lossnar maskineriet
----
![[Pasted image 20251121102046.png]]
VIll ta bort - fragement maturation
- steg 1 RNA-primer
- steg 2 brytpunkten, DNA-fragmenten mÄste sitta ihop ordentligt
- försluter ryggraden sÄ den blir hel
- kallas ligering - klistrar ihop fragmenten
- fÄr inte finnas brott (nicks)
----
![[Pasted image 20251121102319.png]]
#### Steg 1
FrÄn vÀnster nÀrmare sig det nya fragmentet
DNA polymerases stannar inte, det krashar in i RNAt, nÀr det hÀnder sÄ slÀpper det frÄn DNA, de sitter inte lÀngre hybridiserat. Bildar en lite flÀrp, flap. Som petar ut det hÀr RNA, medan DNA finns kvar pÄ strÀngen
Finns ett speciellt endonukleas som kÀnner igen detta flappar, kallas Flap Endonukleass 1 eller FEN1 som kan komma in och klyva.
Sen finns det bara en litet nick kvar, allt RNA Àr borta.
Det Àr eukaryota celler nÀr vi ta bort
---
### Steg 2
![[Pasted image 20251121102545.png]]
AnvÀnder energi frÄn ATP för att laga nicken, det Àr DNA-ligas som lagar.
SjÀlva nicken Àr avsaknaden av en fosfodiesterbrygga, alla nukleotider finns men en brygga saknas.
----
![[Pasted image 20251121102658.png]]
AnvÀnder ATP som en ko-faktor som kan klistras ihop.
---
**Problem vid DNA-replikation (4)**
DNA Àr dubbelstrÀngat! Hur kan vi dela pÄ strÀngarna sÄ att DNA replikation kan ske?
---
![[Pasted image 20251121102747.png]]
Helikas Àr en grupp av enzym:
- en förmÄga att dela DNA
- finns olika beroende pÄ process
I DNA-replikationen sitter helikaset lÀngst fram, det Àr det som gör att gaffeln kan röra sig.
- det binder till en av strÀngarna, fungerar som en kil
- klÀttrar pÄ en strÀng, sÄ pressar det isÀr DNA som finns framför
-
----
![[Pasted image 20251121102941.png]]
- BestÄr av 6 st identiska subenheter
- Den bildar runt DNA
- Har förmÄga att klÀttra som en repklÀttrare
- Hydroliserar ATP anvÀnder energi frÄn det
- den rör sig upp för det hÀr och sÄ vÀxer gaffel, sÄ gÄr den lÀngre och lÀngre uppför
- klÀttrar utmed
- snurrar runt lite hÀr
- alla olika subenheter kan hydrolisera ATP, det blir som en rörelse uppÄt
PĂ„ leadning strand sitter DNA-pol en liten bit efter
För lagging strand Àr det lite mer komplicerat, mÄste finns upp till 200 nt lÄng strÀcka innan man syntesiserar, mÄste skydda DNA i den biten, kÀnsligt för omgivningen, mycket som reagera, som gÄr in och basparar med sig sjÀlv
MÄste stabilisera det enkelstrÀngade DNA sÄ inte det sker
Kallar de för enkelstrÀngadeproteiner
---
![[Pasted image 20251121103232.png]]
Allt det hÀr stimulerar DNA-replikation, för att det ska kunna ske effekivt
I de flesta celler kallar det single-cell-binding protein
Replication Protein A kallas det i vÄra celler RPA, spelar en viktig roll hÀr.
---
![[Pasted image 20251121103336.png]]
Proteinerna fungerar tillsammans som ett maskineri, de viktig att alla Àr pÄ plats tillsammans
Ofta bildar de interaktioner mellan varandra
Helikaset kÀnner av att det finns ett single-stranding DNA binding, de stimulerar **varandra** sÄ de vÄgar röra sig framÄt, de blir mer effektivt.
Om man Äterskapar det hÀr i ett provrör, om man lÀgger till ett single-stranding DNA.
----
www.youtube.com/watch?=l9ArIJWYZ
---
**Problem vid DNA-replikation (5)**
NÀr man tvingar isÀr dubbelhelixen sÄ skapas topologiska problem.
Varför och hur löser cellen detta?
----
NÀr vi gör en DNA-replikation kan snörerna svÀngarna/helixarna, har ingenstans att ta vÀgen, de kommer bli massa spÀnningar i det hÀr DNA. TÀnk skosnöre som Àr tvinnat.
Man kan inte förvÀnta sig att det ska lösa sig sjÀlvt.
![[Pasted image 20251121103747.png]]
Det blir massa spÀnningar och jobbigt, massa konstiga sekundÀrstrukturer.
Som heter **supercoils**
Det blir mkt motstÄnd, mÄste bli av med spÀnningarna, behöver nÄgonting framför för att slappna av DNA:t
----
![[Pasted image 20251121103912.png]]
GÄr inte att snurra DNA-molekylerna, de blir fixerade och tar man bara helikaset.
Ju mer man kör ju mer spÀnningar, konstiga strukturer, stannar replikationen.
FÄr detta att slappna av.
---
Linking DNA
- Har ungefÀr 10.4 bp/varv. Fin avslappnad och optimerad DNA-helix.
- 160bp lÄng, fÄr plats med 25 varv
![[Pasted image 20251121104100.png]]
Man kan slÄ ihop de, sÄ blir de sÄ fint hÀr:
![[Pasted image 20251121104106.png]]
Men vad hÀnder om man introducerar 5 extra varv, dÄ bygger vi upp spÀnningar i molekylen.
Linking Number (Lk) Àr antal varv, det ska motsvara det optimera och helst vara 25 varv för 160 bp
- vad hÀnder om det Àr mer eller mindre
- dÄ förstör man DNA, det skapar topologisk stress
Stress = fler antal varv Àn DNA strÀngarna
----
Topoismeraser Àr de som tar bort spÀnningarna i DNA.
Det Àr specilla enzymer.
topo=lÀge
iso=samma
meris=del
-as=enzym
Typ I:
- tar bort supercoils, öka linking number Àr mer korrekt
- krÀver inte ATP
Typ II:
- Tar bort men kan ocksÄ skapa, krÀver ATP
---
Typ 1
Klyver ena strÀngen och tar bort ett varv i taget
- Àndrar med en faktor av 1
- anvÀnder energi i spÀnningen
![[Pasted image 20251121104555.png]]
---
![[Pasted image 20251121104707.png]]
Typ II
- den klyver bÄda strÀngarna och lÄta en strÀng
- lÄta en strÀng komma igenom, den gör dubbelstrÀngat brott
- tvÄ varv i taget
- Àndrar med en faktor av 2
---
![[Pasted image 20251121105233.png]]
Framför replikationsgaffeln sitter det topoisomeras II framför replikationsgaffeln och tar bort positiva supercoils
I bakterier kallas topoisomeras typ II ofta för Gyras. Gyras-hÀmmare Àr en viktig grupp av antibiotika! Tex. Ciprofloxacin för urinvÀgsinfektioner
de Àr bredspektrumantibiotika eftersom det Àr mot mÄnga