All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
429 lines
13 KiB
Markdown
429 lines
13 KiB
Markdown
---
|
|
tags:
|
|
- biokemi
|
|
- dna-replikation
|
|
- anteckningar
|
|
förelÀsare: Claes Gustavsson
|
|
---
|
|
|
|
- En jÀmförelse mellan eukaryota och prokaryota genom
|
|
- mycket Àr lika!
|
|
- GrundlÀggande enzymatiska processer vid eukaryot DNA replikation (mycket lik prokaryot!)
|
|
- dyker upp i lÀkemedel
|
|
|
|
FörelÀsningen tÀcker bl.a.:
|
|
- Leading och Lagging strand
|
|
- Processivity och proofreading
|
|
- Replikationsgaffel och replisome
|
|
- Superhelicitet och topoisomeraser
|
|
- Nukleaser och ligaser
|
|
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121091934.png]]
|
|
Bakterier har eget genom
|
|
- **CirkulÀrt**
|
|
- vissa problem med linjÀr replikation av Àndar
|
|
- fördelar, bara gÄ runt
|
|
- 500kbp till 11Mbp
|
|
- **Plasmider**
|
|
- samma typ av DNA, mindre och kan överföras mellan baktirer t.ex. antibiotikaresistens
|
|
- Har ett genom
|
|
|
|
FRĂ
GA: varför har mÀnniskor inte plasmider för att överföra fördelar?
|
|
|
|
|
|
---
|
|
Eukaryota
|
|
![[Pasted image 20251121092321.png]]
|
|
- 30-100 ggr sÄ större Àn bakteriella
|
|
- 3 Gbp
|
|
- Egna problem att det Àr sÄ stort och linjÀrt
|
|
----
|
|
|
|
Bra att lÀra sig:
|
|
- DNA replikeras
|
|
- RNA transkription
|
|
- Protein translation
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121092516.png]]
|
|
|
|
----
|
|
Redan Watts insÄg att det var semi-konservativt sÄ fort de förstod hur det sÄg ut.
|
|
DÄ blev allt vÀldigt uppenbart
|
|
|
|
Genom att titta sÄ förstod man funktion, var komplimentÀra, samma information fanns i bÄda molekylerna
|
|
![[Pasted image 20251121092705.png]]
|
|
|
|
Viktigt:
|
|
- semi-konservativ som begrepp
|
|
- förÀldrastrÀngen Àr den blÄ (parental)
|
|
- nybildadstrÀng Àr den röda (nascent)
|
|
|
|
---
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121092822.png]]
|
|
|
|
KrÄngligt att rita ut helixarna, blir linjÀrt för förenkling
|
|
|
|
Man börjar pÄ mÄnga olika stÀllen
|
|
- bildar replikationsbubblor
|
|
- sen vÀxer bubblorna Ät bÄda hÄllen
|
|
- sÄ smÄningom nÄr det varandra, dÄ gÄr de ihop och dÄ fÄr vi nya strÀngar
|
|
|
|
Bubblorna startar vid "origin of replication" och Àr **mÄnga**, som Àr vÀl definierade, vÀl reglerade
|
|
MÄnga sjukdomar beror pÄ för mycket/lite dna, eller skapat dna,
|
|
jÀttereglerat, en gÄng, det mÄste ske samtidigt över hela molekylen.
|
|
|
|
Varje bubbla har tvÄ replikationsgafflar
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121093320.png]]
|
|
Bakteriell DNA behöver inte sÄ mÄnga replikationsgafflar
|
|
Har bara **ett** origin of replikation
|
|
|
|
----
|
|
|
|
Hur gÄr det till att lÀsa av bÄda tvÄ strÀngarna i samma riktining?
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121093608.png]]
|
|
|
|
- förÀldrastrÀngarna Àr antiparallela (övre)
|
|
- undre Àr inga problem, mall och sÄ bygger man en i taget
|
|
- MallstrÀngen gÄr frÄn 3' till 5' felaktig
|
|
- behöver en nödlÀsning
|
|
- gör korta snuttar
|
|
- lÀgga en ny som gÄr bakÄt
|
|
|
|
SĂ„
|
|
- en kontinuerligt
|
|
- en med smÄ korta snuttar
|
|
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121093757.png]]
|
|
Man brukar prata om tvÄ olika
|
|
- kontinuerligt: leading strand
|
|
- smÄ fragment: lagging strand
|
|
- varje fragment heter okazaki fragment
|
|
- döpt efter en japansk gÀstforskare pÄ stanford
|
|
- 100-200 nukleotider i eukaryoter
|
|
- 1000-2000 i prokaryoter
|
|
|
|
FRĂ
GA: varför storleks skillnad mellan eukaryoter och prokaryoter?
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121094040.png]]
|
|
MÄste ske av ett helt enzymmaskineri
|
|
För att lyckas sÄ mÄste vi ha ett antal enzymer
|
|
te.x ett som hjÀlper till att dela
|
|
skillnad mot RNA:
|
|
- bubblan öppnar bara upp en liten bit
|
|
- krÀver mycket mer kraft krÀvs (helikas)
|
|
- polymeras för att sÀtta pÄ
|
|
- krÀvs en för bÄde lagging och leading
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121094218.png]]
|
|
Viktigaste enzymet!
|
|
DNA-polymeras
|
|
- hjÀlpa till och skapa en struktur
|
|
- nya nukleotider som kan baspara
|
|
- kallas DNA-syntes
|
|
- DNA-polymeraset hjÀlper till att vÀlja ut rÀtt nukleotid
|
|
- kan hamna snett, nÀr det inte sitter perfekt sÄ bildas det inget nytt fosfodiesterbindning
|
|
- nÀr rÀtt nukleotid Àr pÄ plats, nu verkar allt stÀmma dÄ sker det en liten Àndring i strukturen - click sÀger det och kopplar pÄ i den nya kedjan
|
|
- fÄr energi av fosfatgrupperna som trillar av ATP
|
|
- dÄ öppnar sig DNA-polymeraset och rör sig en liten bit
|
|
|
|
FRĂ
GA: krÀvs det ett ATP per replikerad nukleotid?
|
|
|
|
----
|
|
Magnesiumjoner hjÀlper DNA-polymeraset att sÀtta fast nya nukleotider
|
|
SLIDE SAKNAS
|
|
|
|
interaktion med magnesiumjoner, hjÀlper till att lÀgga sÄ allt ligger vÀldigt nÀra varandra
|
|
det hjÀlper till att fÄ en reaktion
|
|
skapa en ny fosfodiesterbindnig
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121094606.png]]
|
|
pÄminner om en högerhand som vÀxer
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121094625.png]]
|
|
kÀrnpunkten i vad DNA-polymeras behöver göra
|
|
|
|
NÀr det inte funkar kan man fÄ vÀldigt trÄkiga sjukdomar, t.ex. sjukdom vid 13 och gÄr bort vid 20. I mitokondrier, talar mer om det i T3
|
|
|
|
Cancer orsakas pga av mutation, dÄ man inte kan mutera DNA pÄ rÀtt sÀtt.
|
|
|
|
DNA-polymeraset mÄste vara
|
|
- noggrant - kallas Àven **fidelitet**
|
|
- annars mutationer och kanske sjukdomar
|
|
- effektivt - kallas **processivitet**
|
|
- mÄste fungera pÄ vÀldigt lÄnga strÀcker, vara vÀldigt noggrant och en hög processivitet, lÄnga strÀcker utan att falla av
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121094943.png]]
|
|
|
|
Ibland blir det fel, kommer in en felaktig nukleotid
|
|
|
|
Det finns en möjlighet för DNA-polymeraset att fixa det, det har inte bara
|
|
- att röra sig framÄt
|
|
- men har ocksÄ möjligheten att backa
|
|
- exonukleoasaktivtet (ta bort ifrÄn Ànden)
|
|
|
|
FörmÄgan att backa kallas proofreading
|
|
|
|
----
|
|
|
|
SLIDE endonukleaser/exonukleaser saknas
|
|
|
|
----
|
|
|
|
endonukleas
|
|
- ta bort i mitten
|
|
exonukleas kan delas upp i tvÄ grupper
|
|
- ta bort i en Ànde
|
|
- 5'
|
|
- 3'
|
|
---
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121095304.png]]
|
|
|
|
MÄste vara processiva (effektiva!)
|
|
Miljoner, miljarder baspar som mÄste replikeras
|
|
MÄste köra under en lÄng tid
|
|
|
|
Processivitet = förmÄgan att koppla pÄ **mÄnga** nukleotider till den **vÀxande** DNA-strÀngen, utan att polymeraset **lossnar** frÄn mallstrÀngen.
|
|
|
|
sliding camp - klÀmma
|
|
- sÀtter sig fast i Ànden
|
|
- fungerar som ett ankar som hÄller kvar DNA
|
|
- ökar effektivtet 50ggr för att DNA-polymeraset inte lossnar
|
|
- utan: 10-20 nt/s
|
|
- med: 500-1000nt/s
|
|
|
|
----
|
|
**Problem vid DNA-replikation (2)**
|
|
DNA-polymeraser kan inte starta DNA replikation _de novo_. De behöver en primer.
|
|
|
|
de novo = frÄn ingenting
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121095710.png]]
|
|
För att börja, behöver vi en liten startpunkt som Àr en RNA primer.
|
|
|
|
RNA-polymeras kan startas **de novo**
|
|
DNA-polymeras behöver en RNA-primer
|
|
|
|
Finns ett specialiserat DNA-polymeras som bara gör vÀldigt korta strÀngar, behöver bara en liten snutt, som det vanliga DNA-polymeraset kan starta och köra igÄng
|
|
- det kallas för DNA-primas
|
|
|
|
I vÄra celler sitter DNA-polymeras tillsammans med DNA-primas (kommer senare)
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121095938.png]]
|
|
|
|
leading strand: primers behövs bara en primer
|
|
lagging strand: en primer per fragment
|
|
FRĂ
GA: hur lÄng Àr en fragment
|
|
FRĂ
GA: varför kan man inte bygga bakvÀnt?
|
|
- har med fosfatbryggan, naturen har valt att göra det
|
|
FRĂ
GA: plockas primern bort?
|
|
- vi vill inte ha RNA i DNA
|
|
- vi vill inte ha en lucka
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Problem vid DNA-replikation (3)
|
|
PÄ lagging-strÀngen finns en RNA-primer i början av varje Okazaki-fragment!
|
|
Vi vill inte ha strÀckor av RNA i DNA-molekylen!
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Energin kommer med den inkommande nukleotiden
|
|
det bestÀmmer att reparation mÄste gÄ i rÀtt riktning
|
|
trifosfater Àr lite instabila, de kan gÄ sönder, sitter de pÄ DNA-kedjan kan det bli katastrof.
|
|
|
|
okazaki-fragement kan variera i lÀngd, nÀr de nÄtt en viss lÀngd sÄ lossnar maskineriet
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121102046.png]]
|
|
|
|
VIll ta bort - fragement maturation
|
|
- steg 1 RNA-primer
|
|
- steg 2 brytpunkten, DNA-fragmenten mÄste sitta ihop ordentligt
|
|
- försluter ryggraden sÄ den blir hel
|
|
- kallas ligering - klistrar ihop fragmenten
|
|
- fÄr inte finnas brott (nicks)
|
|
|
|
----
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121102319.png]]
|
|
|
|
#### Steg 1
|
|
|
|
FrÄn vÀnster nÀrmare sig det nya fragmentet
|
|
DNA polymerases stannar inte, det krashar in i RNAt, nÀr det hÀnder sÄ slÀpper det frÄn DNA, de sitter inte lÀngre hybridiserat. Bildar en lite flÀrp, flap. Som petar ut det hÀr RNA, medan DNA finns kvar pÄ strÀngen
|
|
|
|
Finns ett speciellt endonukleas som kÀnner igen detta flappar, kallas Flap Endonukleass 1 eller FEN1 som kan komma in och klyva.
|
|
Sen finns det bara en litet nick kvar, allt RNA Àr borta.
|
|
Det Àr eukaryota celler nÀr vi ta bort
|
|
|
|
---
|
|
### Steg 2
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121102545.png]]
|
|
AnvÀnder energi frÄn ATP för att laga nicken, det Àr DNA-ligas som lagar.
|
|
SjÀlva nicken Àr avsaknaden av en fosfodiesterbrygga, alla nukleotider finns men en brygga saknas.
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121102658.png]]
|
|
AnvÀnder ATP som en ko-faktor som kan klistras ihop.
|
|
|
|
---
|
|
**Problem vid DNA-replikation (4)**
|
|
|
|
DNA Àr dubbelstrÀngat! Hur kan vi dela pÄ strÀngarna sÄ att DNA replikation kan ske?
|
|
|
|
---
|
|
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121102747.png]]
|
|
|
|
|
|
|
|
Helikas Àr en grupp av enzym:
|
|
- en förmÄga att dela DNA
|
|
- finns olika beroende pÄ process
|
|
|
|
I DNA-replikationen sitter helikaset lÀngst fram, det Àr det som gör att gaffeln kan röra sig.
|
|
- det binder till en av strÀngarna, fungerar som en kil
|
|
- klÀttrar pÄ en strÀng, sÄ pressar det isÀr DNA som finns framför
|
|
-
|
|
|
|
----
|
|
![[Pasted image 20251121102941.png]]
|
|
- BestÄr av 6 st identiska subenheter
|
|
- Den bildar runt DNA
|
|
- Har förmÄga att klÀttra som en repklÀttrare
|
|
- Hydroliserar ATP anvÀnder energi frÄn det
|
|
- den rör sig upp för det hÀr och sÄ vÀxer gaffel, sÄ gÄr den lÀngre och lÀngre uppför
|
|
- klÀttrar utmed
|
|
- snurrar runt lite hÀr
|
|
- alla olika subenheter kan hydrolisera ATP, det blir som en rörelse uppÄt
|
|
|
|
PĂ„ leadning strand sitter DNA-pol en liten bit efter
|
|
För lagging strand Àr det lite mer komplicerat, mÄste finns upp till 200 nt lÄng strÀcka innan man syntesiserar, mÄste skydda DNA i den biten, kÀnsligt för omgivningen, mycket som reagera, som gÄr in och basparar med sig sjÀlv
|
|
MÄste stabilisera det enkelstrÀngade DNA sÄ inte det sker
|
|
|
|
Kallar de för enkelstrÀngadeproteiner
|
|
|
|
---
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121103232.png]]
|
|
|
|
Allt det hÀr stimulerar DNA-replikation, för att det ska kunna ske effekivt
|
|
I de flesta celler kallar det single-cell-binding protein
|
|
|
|
Replication Protein A kallas det i vÄra celler RPA, spelar en viktig roll hÀr.
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121103336.png]]
|
|
Proteinerna fungerar tillsammans som ett maskineri, de viktig att alla Àr pÄ plats tillsammans
|
|
Ofta bildar de interaktioner mellan varandra
|
|
Helikaset kÀnner av att det finns ett single-stranding DNA binding, de stimulerar **varandra** sÄ de vÄgar röra sig framÄt, de blir mer effektivt.
|
|
Om man Äterskapar det hÀr i ett provrör, om man lÀgger till ett single-stranding DNA.
|
|
|
|
----
|
|
|
|
www.youtube.com/watch?=l9ArIJWYZ
|
|
|
|
---
|
|
|
|
**Problem vid DNA-replikation (5)**
|
|
|
|
NÀr man tvingar isÀr dubbelhelixen sÄ skapas topologiska problem.
|
|
|
|
Varför och hur löser cellen detta?
|
|
|
|
----
|
|
NÀr vi gör en DNA-replikation kan snörerna svÀngarna/helixarna, har ingenstans att ta vÀgen, de kommer bli massa spÀnningar i det hÀr DNA. TÀnk skosnöre som Àr tvinnat.
|
|
Man kan inte förvÀnta sig att det ska lösa sig sjÀlvt.
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121103747.png]]
|
|
|
|
Det blir massa spÀnningar och jobbigt, massa konstiga sekundÀrstrukturer.
|
|
Som heter **supercoils**
|
|
|
|
Det blir mkt motstÄnd, mÄste bli av med spÀnningarna, behöver nÄgonting framför för att slappna av DNA:t
|
|
|
|
----
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121103912.png]]
|
|
|
|
GÄr inte att snurra DNA-molekylerna, de blir fixerade och tar man bara helikaset.
|
|
Ju mer man kör ju mer spÀnningar, konstiga strukturer, stannar replikationen.
|
|
FÄr detta att slappna av.
|
|
|
|
---
|
|
Linking DNA
|
|
|
|
|
|
- Har ungefÀr 10.4 bp/varv. Fin avslappnad och optimerad DNA-helix.
|
|
- 160bp lÄng, fÄr plats med 25 varv
|
|
![[Pasted image 20251121104100.png]]
|
|
|
|
Man kan slÄ ihop de, sÄ blir de sÄ fint hÀr:
|
|
![[Pasted image 20251121104106.png]]
|
|
|
|
Men vad hÀnder om man introducerar 5 extra varv, dÄ bygger vi upp spÀnningar i molekylen.
|
|
Linking Number (Lk) Àr antal varv, det ska motsvara det optimera och helst vara 25 varv för 160 bp
|
|
- vad hÀnder om det Àr mer eller mindre
|
|
- dÄ förstör man DNA, det skapar topologisk stress
|
|
|
|
Stress = fler antal varv Àn DNA strÀngarna
|
|
|
|
----
|
|
Topoismeraser Àr de som tar bort spÀnningarna i DNA.
|
|
|
|
Det Àr specilla enzymer.
|
|
topo=lÀge
|
|
iso=samma
|
|
meris=del
|
|
-as=enzym
|
|
|
|
Typ I:
|
|
- tar bort supercoils, öka linking number Àr mer korrekt
|
|
- krÀver inte ATP
|
|
Typ II:
|
|
- Tar bort men kan ocksÄ skapa, krÀver ATP
|
|
|
|
---
|
|
Typ 1
|
|
|
|
Klyver ena strÀngen och tar bort ett varv i taget
|
|
- Àndrar med en faktor av 1
|
|
- anvÀnder energi i spÀnningen
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121104555.png]]
|
|
|
|
---
|
|
![[Pasted image 20251121104707.png]]
|
|
Typ II
|
|
- den klyver bÄda strÀngarna och lÄta en strÀng
|
|
- lÄta en strÀng komma igenom, den gör dubbelstrÀngat brott
|
|
- tvÄ varv i taget
|
|
- Àndrar med en faktor av 2
|
|
---
|
|
|
|
![[Pasted image 20251121105233.png]]
|
|
|
|
Framför replikationsgaffeln sitter det topoisomeras II framför replikationsgaffeln och tar bort positiva supercoils
|
|
|
|
I bakterier kallas topoisomeras typ II ofta för Gyras. Gyras-hÀmmare Àr en viktig grupp av antibiotika! Tex. Ciprofloxacin för urinvÀgsinfektioner
|
|
de Àr bredspektrumantibiotika eftersom det Àr mot mÄnga
|