All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
850 lines
22 KiB
Markdown
850 lines
22 KiB
Markdown
# LPG001 Biokemi â Med skannat papper
|
||
*Kandidat 0089-ZGH* [oai_citation:0âĄ2024-08-01-0089-ZGH.pdf](sediment://file_000000005f18720e95e7ba6f16540bf2)
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 1
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen frÄn vilken
|
||
vatten stÀngs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och
|
||
nÀmn tvÄ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Glukos Àr en vattenlöslig molekyl - den Àr polÀr. De som binder till glukos
|
||
behöver dÄ ocksÄ vara polÀra och vattenlösliga. tvÄ aminosyror som har dessa
|
||
egenskaper Àr serin och treonin. Det som utmÀrker dessa Àr att de Àr alkoholer -
|
||
sÄ de binder gÀrna till glukos via sina OH-grupper.
|
||
|
||
Ord: 50
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 2
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Stamceller behöver skyddas frÄn det Äldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar
|
||
dem Àr ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot nÄgot som Àr skadligt för
|
||
celler. (4p) (Max 60 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
chaperoniner - som hsp60 har tvÄ stycken ringstrukturer och en hÄlighet. I
|
||
hÄligheten erbjuds en isolerad plats för proteiner att vecka sig genom att
|
||
proteinet gÄr in i hÄligheten och ett lock rekryteras - den veckas "som vanligt"
|
||
oavsett hur miljön utanför. utan detta skulle prioner kunna bildas - vilka kan
|
||
infektera andra proteiner att veckas fel, vilket skadar cellen.
|
||
|
||
Ord: 60
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 3
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this
|
||
have? (4p)
|
||
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).
|
||
|
||
**Answer**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal
|
||
hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a
|
||
lower affinity for oxygen than HbF.
|
||
Beta subunits allow for the allosteric regulator 2,3-BPG to bind. when 2,3-bpg
|
||
binds it enhances T-state because it becomes a type of blockage for the
|
||
conformational change to R-state, meaning that the affinity for oxygen is
|
||
lowered. 2,3-BPG cannot bind to the gamma subunits - meaning that the affinity
|
||
for oxygen increases.
|
||
|
||
Ord: 84
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 4
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Du jobbar pÄ labb över sommaren och du har fÄtt i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka
|
||
om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och
|
||
ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden.
|
||
(4p). (Max 200 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
För att undersöka om en patient har HIV sÄ vill man kolla ifall den har
|
||
antikroppar för det. DÄ anvÀnder man sig av indirekt ELIZA samt ett prov
|
||
innehÄllande patientens plasma-komponenter - dÄ det Àr dÀr antikropparna
|
||
finns.
|
||
Vid indirekt ELIZA kommer det i en behÄllare finnas antigener bundna till
|
||
botten, dessa ska ha en epitop som HIV-antikroppen kÀnner igen. Man kommer
|
||
tillsÀtta ett prov innehÄllande patientens plasma-komponenter till behÄllaren.
|
||
HIV-antikropparna kommer binda till antigenerna och sedan kommer provet att
|
||
sköljas.
|
||
efter sköjlning kommer man tillsÀtta en substans innehÄllande enzymlÀnkade
|
||
antikroppar som kommer binda till HIV-antikropparna. Efter dessa har fÄtt tid
|
||
att binda sköljer man provet en gÄng till. sedan sÄ tillsÀtter man en annan
|
||
substans som innehÄller ett substrat som enzymerna binder. Detta substrat
|
||
kommer orsaka ett fÀrgskifte om det finns HIV-antikroppar i provet, om det inte
|
||
finns hiv-antikroppar blir det inget fÀrgskifte och man vet att patienten inte har
|
||
HIV.
|
||
det Àr viktigt att man sköljer ordentligt mellan stegen, annars kan det uppstÄ en
|
||
falsk positiv, detta dÄ antikropparna ju skulle finnas kvar i provet, som dÄ de
|
||
enzymbundna antikropparna kan binda till, som dÄ kommer ge fÀrgskifte vid
|
||
tillsatts av substrat.
|
||
|
||
Ord: 194
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 5
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Du Àr lÀkare och handleder en lÀkarstudent som Àr stressad över sin biokemitenta.
|
||
LÀkarstudenten kommer inte ihÄg membranlipiderna sÄ bra och undrar om du kan hjÀlpa till att
|
||
förklara, vilket du gör genom att:
|
||
A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden.
|
||
B) Markera i bilden som du har ritat den del som Àr polÀr, samt den del som Àr hydrofob.
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Svar pÄ ritpapper: fosfolipid med alkohol + fosfat (polÀr del) kopplad till
|
||
glycerol och tvÄ fettsyrasvansar (hydrofob del).
|
||
|
||
Ord: 0 (i digitalt svar)
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 6
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
glykoproteiner Àr glykosylerade proteiner, dessa bestÄr alltsÄ av ett protein med
|
||
"barr" av kolhydrater. de kan vara o-lÀnkade, via serin och treonins OH-grupp,
|
||
eller sÄ kan de vara n-lÀnkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra-
|
||
cellulÀr-matrix och finns i ledvÀtska, brosk, ögat mm.
|
||
likt glykoproteiner Àr glykolipider glykosylerade, men de bestÄr av sfingosin + en
|
||
fettsyra + en sackarid/flera sackarider. Denna finns i outer leaflet i cellmembran
|
||
och bl.a. bygger upp glykokalyx som Àr pÄ cellen och inte i ECM. Dessa har som
|
||
en "svans" med sackarider medan glykoproteiners kolhydrater Àr mer som
|
||
ovannÀmnt, "barr" som kan finnas över hela proteinet.
|
||
|
||
Ord: 100
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 7
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
|
||
B) Hur ser denna faktor ut?
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
a) PCNA, eller en sliding clamp, ökar DNA-polymerasets processivitet, den kan
|
||
öka hastigheten med upp till 50x. Den fungerar pÄ det sÀttet att den hÄller i DNA
|
||
strÀngen sÄ att dna-polymeraset lÀtt kan glida fram
|
||
b) Den ser ungefÀr ut som en ring som omringar leading/lagging strand.
|
||
|
||
Ord: 47
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 8
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ pÄstÄenden om DNA-replikation stÀmmer? (2p)
|
||
|
||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av âleading strandâ.
|
||
- Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjÀlpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||
- Topoisomeraser kan ta bort supercoils.
|
||
- DNA replikation sker alltid i 3ÂŽ till 5ÂŽ-riktning.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 9
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
A) Vad Àr skillnaden mellan exo- och endonukleaser?
|
||
B) Skriv det fullstÀndiga namnet för CMP.
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
a) exonukleaser kommer att bryta fosfodiesterbindingar pÄ Ànden av en DNA-
|
||
kedja medan endonukelaser kommer bryta en fosfodiesterbindning nÄgonstans
|
||
i mitten av DNA-kedjan.
|
||
b) cytidinmonofosfat.
|
||
|
||
Ord: 24
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 10
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ pÄstÄenden stÀmmer om RNA processning? (2p)
|
||
|
||
- En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA
|
||
- mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman.
|
||
- 5â-cap hĂ€mmar translation.
|
||
- Introner bevaras i moget mRNA.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 11
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
H1 sitter pÄ den yttre regionen av en nukleosom. Dess uppgift Àr att stabilisera
|
||
nukleosomen genom att binda till/över DNA:t som Àr virat kring histonbunten
|
||
och se till att DNAt förankras med histonerna. Utan H1 hade dnat
|
||
frÀmst hÄllts kvar av H3 och H4s positivt laddade N-terminaler som binder till
|
||
den negativt laddade DNA strÀngen. Detta hade inneburit att sÄ fort dessa
|
||
histoner hade genomgÄtt acetylering eller metylering sÄ hade nukleosomen
|
||
varit vÀldigt instabil.
|
||
|
||
Ord: 74
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 12
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka tvÄ pÄstÄenden om
|
||
sigma-faktorn stÀmmer? (2p)
|
||
|
||
- Sigma-faktorn gör sÄ att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA.
|
||
- En bakterie innehÄller ofta flera typer av sigma-faktorer.
|
||
- Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn.
|
||
- Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 13
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen pÄ mRNA och antikodonsekvensen pÄ
|
||
tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150
|
||
ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Ribosomen bestÄr av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den
|
||
stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den
|
||
lilla kommer hÄlla i mRNA strÀngen. Matchningen mellan den kodande
|
||
sekvensen pÄ mRNA och antikodonssekvensen pÄ tRNA sker pÄ Aminoadenyl
|
||
siten (A-site) i ribosomen.
|
||
En aminosyra-laddad tRNA kommer att vandra in i A-siten pÄ en riboosom.
|
||
DÀr kommer antikodonerna matchas med kodonerna och vÀtebindingar
|
||
kommer bildas mellan dem. Om dessa har matchat rÀtt kommer elongation
|
||
factors göra att tRNA slÀpper ifrÄn och fortsÀtter till peptidyl-site och sedan ut
|
||
via exit-site i ribosomen.
|
||
|
||
Ord: 97
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 14
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Den första eukaryota cellen bildades tack vare endosymbios. Med endosymbios
|
||
menas att tvÄ bakterier har gÄtt ihop och har haft ett utbyte mellan varandra
|
||
som gynnar bÄda. Detta sker genom att en mindre bakterie vandrar in i en
|
||
större bakterie med en egenskap som gynnar överlevnaden hos bÄde sig sjÀlv
|
||
och den större bakterien. Tillslut kommer den större bakterien att ta över vissa
|
||
processer som den lilla gör genom att den lilla bakteriens DNA överförs till den
|
||
större bakterien - pÄ sÄ sÀtt fÄr vi en cell med flera organeller.
|
||
Exempel: mitokondrien
|
||
mitokondrien - som var en aerob bakterie, vandrade en gÄng in i en anaerob,
|
||
större cell. den gav energi i form av ATP och den större anaeroba cellen gav den
|
||
nÀring. tillslut överfördes DNA frÄn den aeroba bakterien till den anaeroba
|
||
cellen - pÄ sÄ sÀtt kunde cellen börja styra vissa processer och vi fick en
|
||
cellandande cell.
|
||
|
||
Ord: 150
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 15
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Ange tvÄ typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
integriner - förankrar cellen med ECM. Detta gör de genom att binda till
|
||
cytoskelettet som aktinfilament och sedan binda till ECM komponenter sÄsom
|
||
fibrinogen samt kollagen.
|
||
cadheriner - finns i desmosomer och adherensjunctions, de förankrar cellerna i
|
||
varandra. Detta gör de genom att binda till andra cedheriner med homophilic
|
||
bindings samt till cytoskelletet, pÄ sÄ sÀtt binder de ihop cellerna.
|
||
|
||
Ord: 60
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 16
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende proteiner utför aktiv transport?
|
||
|
||
- Aquaporiner
|
||
- ABC-transportörer
|
||
- Adeninnukleotidtranslokas
|
||
- GLUT4
|
||
|
||
(2p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 17
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmÄga att passera
|
||
cellens plasmamembran. Starta med den som har lÀttast att passera. (2p)
|
||
|
||
LĂ€ttast â SvĂ„rast:
|
||
|
||
- Koldioxid
|
||
- Leucin
|
||
- Etanol
|
||
- Fruktos
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i dra-och-slÀpp-formulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 18
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Kemiska reaktioner i vÀtskor och gaser sker snabbare nÀr temperaturen höjs. Hur kan det
|
||
förklaras? (4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Det gÄr snabbare dÀrför att en ökning i vÀrmeenergi kommer omvandlas till en
|
||
ökning i rörelseenergin (termodynamikens första lag, energi kan inte skapas
|
||
eller förstöras men det kan omvandlas). NÀr vi höjer rörelseenergi kommer
|
||
detta innebÀra att varje partikel befinner sig pÄ en högre energinivÄ Àn vad den
|
||
var innan. Detta ökar bÄde chansen för att tvÄ partiklar med rÀtt konformation
|
||
krockar med varandra, men ocksÄ att de krockar med varandra med tillrÀckligt
|
||
mycket energi för att kunna nÄ övergÄngstillstÄndet och sÄledes reagera.
|
||
|
||
Ord: 83
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 19
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km pÄ 10 ”M och ett Vmax pÄ 100 nmol/s.
|
||
Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km pÄ 1 mM och ett Vmax pÄ 200 nmol/s.
|
||
Lika mÀngder av A och B blandas med 100 ”M S i ett och samma kÀrl.
|
||
Vad kommer man att ha mest av nÀr reaktionerna Àr klara - P eller Q? Motivera ditt svar.
|
||
(4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number
|
||
Med hjÀlp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har
|
||
bÄde en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har Àven
|
||
en lÀgre turnover number Àn vad Enzym B har. Denna slutsats drar jag dÄ
|
||
enzym A har ett större Km vÀrde Àn vad Enzym B har, vilket innebÀr att [ES] Àr
|
||
mindre hos Enzym A Àn Enzym B enligt michealis mentes kinetiken. Enzym A
|
||
har alltsÄ lÀgre affinitet för sitt substrat Àn Enzym B
|
||
Vmax Àr ocksÄ lÀgre hos enzymA Àn vad den Àr hos enxym B, detta beror pÄ
|
||
turnover number som Àr det vÀrde som talar om hur bra ett enzym bildar
|
||
produkt. Enzym A mÄste ha ett lÀgre turnover-number Àn enzym B dÄ dess
|
||
Vmax Àr lÀgre.
|
||
Enzym B har alltsÄ bÄde större [ES] och bildar produkt bÀttre(K )->Q kommer
|
||
bildas.
|
||
|
||
Ord: 150
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 20
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende pÄstÄenden om enzymer Àr korrekta? (2p)
|
||
|
||
- Enzymer förÀndrar den fria energin i en reaktion.
|
||
- Enzymernas tredimensionella form Àr nyckeln till deras funktion.
|
||
- Enzymer pÄskyndar reaktioner genom att sÀnka aktiveringsenergin.
|
||
- Enzymer Àr alltid proteiner.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 0
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 21
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Ange vad som anvÀnds som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lÀmplig för
|
||
ÀndamÄlet. (4p) (Max 100 ord).
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Det som anvÀnds som cellens energivaluta Àr ATP.
|
||
Det som gör ATP lÀmplig Àr att den innehÄller tre stycken fosfatgrupper som
|
||
binder till varandra med fosfoanhybridbindniningar. Fosfoanhybridbindingen
|
||
Àr instabil och krÀver energi för att hÄllas ihop dÄ det Àr en repulsion mellan
|
||
fosfatgrupperna. DÄ en fosfat spjÀlkas av sÄ kommer det att frisÀttas energi
|
||
genom att repulsionen minskar, dessutom uppstÄr resonans mellan de tvÄ
|
||
övriga fosfatgrupperna som gör dem stabilare - mer energi avges. Energin som
|
||
avges kan dÄ gÄ till andra energikrÀvadne processer ex. bilda gradienter och
|
||
makromolekyler.
|
||
|
||
Ord: 89
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 22
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
A) Förklara vad som menas med feedbackreglering.
|
||
B) Ge ett exempel pÄ ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad
|
||
det Àr som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Feedback reglering Àr att en produkt som bildas kommer reglera aktiviteten
|
||
hos ett enzym som katalyserar en reaktion som sker innan den reglerande
|
||
produkten har bildats.
|
||
B) Hexokinas katalyserar reaktionen Glukos + ATP -> glukos-6-fosfat + ADP,
|
||
den feedbackinhiberas av sin egen produkt, glukos-6-fosfat.
|
||
|
||
Ord: 45
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 23
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende pÄstÄenden stÀmmer för glukoneogenes? (2p)
|
||
|
||
- Aminosyrorna isoleucin och leucin Àr glukogena.
|
||
- Kol reduceras vid glukoneogenes.
|
||
- Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.
|
||
- Glukoneogenes sker framför allt nÀr insulinnivÄn Àr hög.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 24
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
A) Under vilka omstÀndigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta?
|
||
B) Vilka Àr de tre ketonkropparna som bildas?
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
a) bildningen av ketonkroppar sker vid svÀlt. Vid svÀlt kommer
|
||
glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gÄ över till att bryta ner vÄra
|
||
fettreserver. DÄ kommer det bildas ketonkroppar och detta Àr ffa för att förse
|
||
hjÀrnan med energi, dÄ den inte lÀngre kan fÄ det frÄn glukos.
|
||
b) acyl-CoA, acetoacyl-CoA och aceton.
|
||
|
||
Ord: 55
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 25
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill sÀga börja bilda en
|
||
glykogenpartikel "frÄn början", sÄ behövs en sÄ kallad glykogen-primer, dvs en kort strÀcka linjÀrt
|
||
glykogen. Hur bildas denna primer, och varför mÄste strukturen bildas för att glykogenpartikeln
|
||
sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Glykogenin kommer att autokatalysera bildningen av en glykogenprimer
|
||
genom att sÀtta pÄ den aktiva formen av glukos (UDP-glukos) pÄ sin tyrosins
|
||
OH-grupp. Sedan forsÀtter den att binda ca. 10-20 glukosenheter innan
|
||
glykogensyntas tar över. Glykogensyntas kan bara bilda alfa-1,4-bindningar om
|
||
det finns en kedja att koppa dem till.
|
||
|
||
Ord: 48
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 26
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Kan citronsyracykeln gÄ Ät vilket hÄll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Jag förstÄr inte helt frÄgan som stÀlls, CSC kan inte gÄ bakÄt i cykeln dÄ vi har
|
||
tvÄ reglerande steg dÄ koldioxid avges. Isocitratdehdyrogenas och
|
||
alfaketoglutaratdehydrogenas Àr reglerade dels av sina produkter men Àven av
|
||
energikvoten, dessa kan inte gÄ bakÄt hur som helst.
|
||
DÄ det Àr en cykel kan vi dock Äterbilda en produkt genom att lÄta cykeln fortgÄ
|
||
efter oxalacetat har bildats tills vi fÄr den produkten som vi ville Äterbilda.
|
||
|
||
Ord: 73
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 27
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Para ihop nedanstÄende metaboliter med en metabol vÀg dÀr de ingÄr. Varje metabolit fÄr enbart
|
||
anvÀndas en gÄng. (2p)
|
||
|
||
Metaboliter / vÀgar:
|
||
|
||
- fosfoglyceratkinas
|
||
- fumaras
|
||
- laktatdehydrogenas
|
||
- fosfofruktokinas 1
|
||
|
||
- glukoneogenes
|
||
- citronsyracykeln
|
||
- Coricykeln
|
||
- glykolysen
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i dra-och-slÀpp-formulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 28
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vad fÄr det för konsekvens nÀr NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens
|
||
matrix med glycerol 3-fosfatshunten istÀllet för med malat-aspartatshunten?
|
||
(2p) (Max 30 ord)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3
|
||
fosfat ska kunna bildas. Det krÀver mer energi
|
||
|
||
Ord: 21
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 29
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p)
|
||
|
||
- Cu2+
|
||
- Coenzym A
|
||
- Mn2+
|
||
- Fe-S-kluster
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 30
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Alanin kan bildas i en sÄ kallad transamineringsreaktion med hjÀlp av ett kliniskt viktigt enzym.
|
||
Ange det fullstÀndiga namnet pÄ enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar
|
||
med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Alanin-aminotransferas
|
||
pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat
|
||
|
||
Ord: 8
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 31
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till nukleotidnedbrytning Àr korrekta? (2p)
|
||
|
||
- Gikt Àr en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea.
|
||
- Sockerstrukturerna i bÄde purin- och pyrimidin-nukleotider spjÀlkas loss frÄn
|
||
kvÀvebaserna via fosforolys.
|
||
- UMP och CMP Àr purin-nukleotider.
|
||
- DÄ purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kvÀveatomer slutligen
|
||
hamna i urat, men en mindre andel av basernas kvÀveatomer hamnar slutligen i urea.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 32
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till pentosfosfatvÀgen Àr korrekta? (2p)
|
||
|
||
- En funktionell pentosfosfatvÀg Àr viktig för att celler skall kunna upprÀtthÄlla ett fullgott
|
||
skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS).
|
||
- GlykolysintermediÀrerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat Àr slutprodukterna
|
||
som bildas i pentosfosfatvÀgens icke-oxidativa fas.
|
||
- En vÀldigt viktig uppgift för pentosfosfatvÀgen Àr att bilda NADPH och ribos-5-fosfat.
|
||
- Reaktionerna i pentosfosfatvÀgens oxidativa fas Àr fullt reversibla och det Àr cellens behov
|
||
som styr riktningen av reaktionerna.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 33
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet Àr och förklara dess koppling till
|
||
kolesterolsyntes. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, dÀrför Àr det viktigt
|
||
att vi har gallsyror sÄ att vi inte fÄr en ackumulering av kolesterol.
|
||
Enterohepatiska kretsloppet Àr att vi har en 95-procentig reabsorption av
|
||
gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi stÀndigt har galla.
|
||
|
||
Ord: 45
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 34
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ faropiktogram visas i bild nedan?
|
||
|
||
- Oxiderande
|
||
- Brandfarlig
|
||
- Skadlig
|
||
- Giftig
|
||
|
||
(2p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 2
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 35
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The
|
||
plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then
|
||
restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white
|
||
uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude
|
||
that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the
|
||
blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with
|
||
the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error
|
||
for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words)
|
||
OBS! This question needs to be answered in English.
|
||
|
||
**Answer**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
the findings in the gel that indicate that the samples were mixed are the lines in
|
||
the white uncut sample. It has two visible bands, with one lining up quite nicely
|
||
with the blue uncut bands in size. If the plasmid is uncut, than there shouldn't
|
||
be two distinct bands because the sample only consists of an uncut product. The
|
||
white uncut should also have a larger amount of base pairs than the blue
|
||
uncut because we have transformed a gene of interest into it, but they seem to
|
||
have the same amount.
|
||
a source of error for this outcome could be that the colony picked for the white
|
||
cut may have been close to a blue colony - causing a small amount of the blue
|
||
colony to be accidentaly picked.
|
||
|
||
Ord: 131
|
||
```
|
||
TotalpoÀng: 4
|