All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
741 lines
24 KiB
Markdown
741 lines
24 KiB
Markdown
# LPG001 Biokemi â Med skannat papper
|
||
*Kandidat 0068-GXS* [oai_citation:0âĄ2024-05-15-0068-GXS.pdf](sediment://file_000000003ebc71f595d3bea86b4dc9a3)
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## 1. Bindningstyper â rangordning
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Rangordna nedanstÄende bindningstyper frÄn den svagaste till den starkaste. (2p)
|
||
|
||
Svagast â Starkast:
|
||
|
||
- van der Waals
|
||
- vÀte
|
||
- dubbel
|
||
- peptid
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i drag-och-slÀpp-formulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 2. Tripeptid â C- och N-terminal
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
PĂ„ bilden visas en tripeptid.
|
||
|
||
A) Ange vilken aminosyra som finns pÄ C-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har.
|
||
B) Ange vilken aminosyra som finns pÄ N-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har.
|
||
(4p) (Max 25 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Asparginsyra, en syra. Kan binda mha elektrostatiska interaktioner dÄ den Àr negativt laddad.
|
||
B) Glycin, en alifatisk aminosyra. OpolÀr.
|
||
|
||
_Ord: 20 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 3. SekundĂ€rstruktur hos proteiner â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende pÄstÄenden stÀmmer för proteiners sekundÀrstruktur? (2p)
|
||
|
||
- En dubbelhelix Àr en av de tvÄ vanligaste formerna.
|
||
- Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundÀrstruktur i olika proteiner.
|
||
- Den stabiliseras av vÀtebindningar mellan aminosyrornas R-grupper.
|
||
- Olika sekundÀrstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 4. pOâ och hemoglobin
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
How does the partial pressure of oxygen influence binding and release of oxygen to/from hemoglobin? (4p)
|
||
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).
|
||
|
||
**Answer**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
If the partial pressure is high it means that there is a high concentration of oxygen in the area which will increase the chance of oxygen binding to the hemoglobin. Once one oxygen has binded to the hemoglobin, the affinity for oxygen increases in its subunits. This occurs in the lungs, where the concentration of oxygen is very high.
|
||
On the other hand, in the tissues where oxygen is needed, the partial pressure of oxygen is low which will lead to oxygen being released from the hemoglobin. Leading to the hemoglobin going inte T-state which facilitates oxygen release.
|
||
|
||
_Ord: 98 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 5. Affinitetskromatografi och analys av protein
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Du jobbar pÄ ett labb över sommaren och har fÄtt i uppgift att göra en rening av ett protein med hjÀlp av affinitetskromatografi.
|
||
|
||
A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med hjÀlp av affinitetskromatografi.
|
||
B) Ange en metod för att analysera storleken pÄ ditt framrenade protein och ge en kortfattad förklaring till hur denna fungerar.
|
||
(4p) (Max 200 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Affinitetskromatografi Àr rening baserad pÄ egenskaper hos proteinet. Ett exempel Àr att man kan sÀtta pÄ 6 stycken histidin pÄ proteinet pÄ DNA nivÄ, sk 6xHis. Histidin har en hög affinitet för nickeljoner som man kan lÀgga i kolonnen. NÀr man hÀller ner proteinblandningen kommer histidin att binda till nickeljonerna vilket gör att proteinet stannar i kolonnen. För att sedan fÄ proteinet att slÀppa kan man anvÀnda sig av imidazol som har Ànnu högre affinitet för nickeljonerna för att eleduera ut proteinet.
|
||
|
||
B) Man kan anvÀnda sig av SDS-Page. DÄ utsÀtter man proteinet för SDS molekyler som kommer att binda in till det. SDS molekylerna Àr negativt laddade och ju större protein, ju fler SDS molekyler kommer binda in, ju mer negativt laddat blir det. Sedan anvÀnder man sig av gelelektrofores (Page) för att fÄ proteinet att röra pÄ sig i ett elektromagnetiskt fÀlt. Större protein kommer röra sig lÄngsammare medan snabbare rör sig fortare. DVS Störst, sist.
|
||
|
||
_Ord: 159 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 6. Energilagring och VLDL
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Du Ă€r lĂ€kare pĂ„ en vĂ„rdcentral och en patient har frĂ„gor om de prover som du just ordinerat i en âlipidstatusâ. Du tar hjĂ€lp av en ritning du lĂ€rde dig göra nĂ€r du lĂ€ste biokemi under din grundutbildning för att börja svara pĂ„ frĂ„gan.
|
||
|
||
A) Rita den principiella strukturen för den molekyl som framför allt anvÀnds för att lagra energi i kroppen.
|
||
B) Vilken sorts lipoprotein skickar levern ut i blodet för att transportera energilagringsmolekylen till resten av kroppens celler? 1 ord rÀcker som svar.
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Triacylglycerol (TAG).
|
||
B) VLDL.
|
||
|
||
_Ord: 5 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
*(Ritning pÄ TAG-struktur finns pÄ sida 11 i original-PDF.)*
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 7. Laktosintolerans och galaktosemi
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel pÄ vad som Àr gemensamt för dessa tillstÄnd och ett exempel pÄ vad som skiljer dem Ät. (4p) (Max 200 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Gemensamt: BÄda tvÄ sjukdomar beror pÄ brist pÄ funktion eller brist pÄ respektive enzym som bryter ned laktos respektive galaktos.
|
||
Skillnad: Laktosintolerans Àr brist pÄ enzymet laktas som bryter ned laktos till galaktos och glukos, det leder till att kroppen ej bryter ned laktos i GI-kanalen, detta leder till att laktos kommer hamna i tarmarna dÀr det kan jÀsa vilket leder till magsmÀrtor, diarré och gasbildning.
|
||
Galaktosemi beror pÄ bristande funktion eller brist pÄ enzymerna (en av dem Àr GALT) som omvandlar galaktos till glukos. Galaktos kan ta upp av tarmcellerna tillskillnad frÄn laktos. Detta leder till ökad nivÄ av galaktos i plasman, galaktos blir till galaktilol som Àr ett toxiskt Àmne. Detta kan leda till neurologisk skador och i vÀrsta fall död.
|
||
AlltsÄ Àr skillnaden vart de kommer ansamlas och pÄverkan pÄ kroppen.
|
||
|
||
_Ord: 134 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 8. Nukleotider â struktur
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Nukleotider bygger upp RNA och DNA.
|
||
|
||
A) Vilken kemisk grupp finns i 2â-positionen hos ribonukleotider?
|
||
B) I vilken position pÄ sockret sitter kvÀvebasen?
|
||
C) I vilken position pÄ sockret sitter fosfatgruppen?
|
||
D) Vad Àr dGDP förkortning för?
|
||
(4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) OH-grupp.
|
||
B) 3'.
|
||
C) 5'.
|
||
D) deoxyGuanosinDiFosfat.
|
||
|
||
_Ord: 7 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 9. Initiering av eukaryot DNA-replikation
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Initiering av eukaryot DNA-replikation Àr en noggrant reglerad process.
|
||
|
||
A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin.
|
||
B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset?
|
||
C) Vad heter det proteinkomplex som Àr bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln?
|
||
D) Vad gör CMG-helikaset nÀr DNA-replikationen skall initieras?
|
||
(4p) (Max 15 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) G-fasen.
|
||
B) S1-fasen.
|
||
C) ORC, origin recognition complex.
|
||
D) SmÀlter DNA-strÀngarna, dvs separerar dem.
|
||
|
||
_Ord: 15 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 10. B-DNA â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en WatsonâCrick helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p)
|
||
|
||
- De tvÄ strÀngarna i helixen löper parallellt i samma riktning frÄn 5Ž till 3Ž.
|
||
- Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
|
||
- AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Ă
.
|
||
- Helixen Àr högervriden.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 11. Basala transkriptionsfaktorer â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvÄ pÄstÄenden om denna process stÀmmer? (2p)
|
||
|
||
- TFIIH kan smÀlta dubbelstrÀngat DNA med sin helikasaktivitet.
|
||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domÀnen (CTD) pÄ RNA polymeras II.
|
||
- TBP ingÄr som en subenhet i det större TFIIF-komplexet.
|
||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 12. Lac-operon â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka tvÄ pÄstÄenden om lac-operonet stÀmmer? (2p)
|
||
|
||
- Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP.
|
||
- cAMP bildas i frÄnvaro av glukos och binder till CAP.
|
||
- cAMP bildas i nÀrvaro av glukos och binder till CAP.
|
||
- Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 13. Nukleosomens uppbyggnad
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingÄr och hur de Àr organiserade. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Nukleosomen bestÄr av ett proteinkomplex med 8 proteiner, sk histoner (4 olika, tvÄ av varje), runt om dessa proteiner Àr ett 146 baser lÄngt DNA snurrat runt om dem.
|
||
Flera stycken nukleosomer med DNA bildar nÄgot som liknar ett pÀrlhalsband dÀr stringen Àr DNA:t och pÀrlorna Àr proteinerna. Det finns Àven en histon som kallas H1, denna binder till DNA:t imellan nukleosomerna (sk linker-DNA) och stabiliserar dem.
|
||
|
||
_Ord: 67 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 14. fMet och initiering av translation
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilken roll har fMet (N-formylmetionin) i initiering av translation? Beskriv kortfattat translationens initieringsprocess dÀr fMet anvÀnds. (4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
fMet finns enbart i prokaryoter. I eukaryota celler anvÀnds istÀllet Met.
|
||
I prokaryot translation sÄ initieras den genom att IF1 hittar en Shine-Delgarno sekvens, dÀr binder sedan den lila ribosomala enheten in och letar tills ett AUG (startkodon) hittas. Denna startkodon kodar för aminosyran fMet som kommer bindas in dÄ den sitter bundet till en tRNA-molekyl. tRNA:t binds in med hjÀlp av IF2 och sedan kommer den stora ribosomala enheten att binda in med hjÀlp av GTP. AlltsÄ Àr fMet den första aminosyran som binder in, till startkodonet, i prokaryot translation.
|
||
|
||
_Ord: 91 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 15. Evolutionens principer
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka Àr det tvÄ viktigaste principerna bakom evolutionen? Beskriv med ett valfritt exempel hur dessa tvÄ principer Àr viktiga för att möjliggöra uppkomsten av nya arter/fenotyper/funktioner. (4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Variation: Att det ska finnas ett brett urval av olika gener i en population. Detta stora urvalet leder till att olika individer inom samma art Àr olika bra anpassade. Tex om en individ frÄn en art som i vanliga fall bara klarar varmare omrÄden, fÄr en gen som leder till att den klarar av kyla bÀttre, dÄ kommer denna individ kunna migrera till kallare omrÄden, eller överleva ifall kallare tider kommer. Detta gör att tvÄ individer frÄn samma art kan utvecklas ivÀg frÄn varandra, en i det varmare och en i det kallare.
|
||
Naturligt urval/Survival of the fittest: Den sÀger att den som Àr best anpassad överlever. Samma exempel. Ifall en lÀngre isperiod skulle börja sÄ kommer de som har bÀst kan anpassa sig, tex som att de kan vÀxa extra mycket pÀls för att hÄlla inne vÀrmen, kommer överleva medan de som ej kan anpassa sig kommer dö.
|
||
|
||
_Ord: 149 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 16. Typer av integrala membranproteiner
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Det finns tre olika typer av integrala cellmembranproteiner. Vilka? Beskriv kortfattat hur de Àr uppbyggda. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Alfa-helixar, dessa Àr vanliga alfahelixar som bildar en tunnel dÄ hydrofob R-grupp Àr riktad utÄt.
|
||
Beta barrels, flera stycken antiparallella Beta flak som bildar en stor tunnel, likt en tunna. DÀrifrÄn namnet.
|
||
Partiellt integrerade, dessa Àr alfahelixar som sitter bland de hydrofoba svansarna i membranet och sticker ut frÄn membranet. Kan finnas pÄ bÄda sidorna av membranet.
|
||
|
||
_Ord: 57 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 17. Mitokondriell antiport
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Proteinet pÄ bilden utför transport.
|
||
|
||
A) Ange vilken grupp av transportörer proteinet tillhör och vad som karaktÀriserar denna grupp av transportörer?
|
||
B) I vilket av cellens membran finns transportören?
|
||
C) Vad driver transporten?
|
||
(4p) Max 40 ord.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Antiporter, tvÄ föreningar, tvÄ riktningar. En gÄr med gradienten, en gÄr mot.
|
||
B) Mitokondriens inre membran.
|
||
C) Nettoladdningen pÄ de olika sidorna.
|
||
|
||
_Ord: 23 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 18. Entropi som drivkraft
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
En Àndring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. NÀmn tvÄ sÀtt att Àndra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Entropi Àr ett mÄtt pÄ oordning.
|
||
Enligt deltaG= deltaH - T * deltaS. Vilket betyder att förÀndring i S/entropi kan man fÄ utifrÄn (deltaH - deltaG)/T.
|
||
AlltsÄ kan man Àndra entropin genom att Àndra temperaturen. DÄ temperatur Àr mÄtt pÄ vÀrmeenergi. Högre temperatur betyder mer oordning.
|
||
Man kan Àndra entropin genom att katalysera en reaktion med ett enzym. Enzymet minskar aktiveringsenergin som behövs för att reaktionen ska se.
|
||
|
||
_Ord: 68 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 19. MichaelisâMenten och icke-kompetitiv hĂ€mmare
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Ett enzym uppvisar Michaelis-Mentens kinetik.
|
||
|
||
A) Redogör för hur man i ett V mot [S] diagram kan avlÀsa de tvÄ konstanterna Km och Vmax.
|
||
B) Förklara vad som hÀnder med Km respektive Vmax om man tillsÀtter en icke-kompetitiv hÀmmare?
|
||
(4p) (Max 150 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Vmax Àr nÀr kurvan planar ut och blir rak, dÄ har maximal reaktionshastighet uppnÄtts. Km fÄr man genom att kolla pÄ [S] dÄ Vmax Àr hÀlften (1/2). Km=[S] dÄ Vmax Àr 1/2.
|
||
|
||
B) En icke-kompetetiv hÀmmare binder till enzym-substratkomplexet och stoppar produkt frÄn att bildas. Detta leder till att Vmax minskar. Eftersom mycket ES kommer att bildas, men ES kommer ej heller kunna gÄ till E + S igen, sÄ kommer cellen försöka lösa det genom att skjuta reaktionen genom att minska [S]. En minskad [S] leder till att Km kommer minska enligt Km=[S] dÄ Vmax Àr 1/2. DVS Km kommer minska och Vmax kommer minska.
|
||
|
||
_Ord: 107 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 20. âG°Ž och jĂ€mvikt â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Om âG°Ž för reaktionen A â B Ă€r -40 kJ/mol under standardförhĂ„llanden sÄ⊠(2p)
|
||
|
||
VÀlj de tvÄ korrekta alternativen:
|
||
|
||
- kommer den att fortsÀtta i snabb takt.
|
||
- Àr den lÄngt ifrÄn jÀmvikt.
|
||
- kommer den att gÄ frÄn vÀnster till höger spontant.
|
||
- kommer den aldrig att nÄ jÀmvikt.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 21. Kinas
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Förklara vad ett kinas gör. (2p) (Max 20 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Ett kinas katalyserar en reaktion dÀr en fosfatgrupp sÀtts pÄ ett substrat. Tex hexokinas som sÀtter pÄ fosfat pÄ glukos.
|
||
|
||
_Ord: 20 â TotalpoĂ€ng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 22. Reduktionsgrad â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende molekyler Àr mest reducerade? (2p)
|
||
|
||
- pyruvat
|
||
- glyceraldehyd 3-fosfat
|
||
- fruktos 6-fosfat
|
||
- citrat
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 23. Laktat, trÀningssmÀrta och metabolism
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
En morgon nÀr du var sen blev du tvungen att springa för att hinna med spÄrvagnen. Efter ett tag smÀrtade lÄrmusklerna och kort dÀrefter blev de stumma. Förklara vad som har hÀnt metaboliskt pÄ molekylÀr nivÄ och varför det har intrÀffat. (4p) (Max 100 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Det har skett dÄ man har sprungit, en snabb explosiv aktivitet, sÄ har lite syre blivit upptagit. Detta har lett till att glykolysen som skett i musklerna har skett i anaeroba förhÄllanden. Detta har lett till att pyruvat som Àr slutprodukten i glykolysen, har reagerat med NADH (som behöver slÀppa av elektronerna till syret i elektrontransportkedjan vid aeroba förhÄllanden) som bildats tidigare i processen, katalyserat av laktatdehydrogenas för att bilda laktat, sÄ NAD+ kan Äterbildas. Laktat i sin tur har sÀnkt pH:t i musklerna vilket har lett till smÀrtan. Laktatet kommer sedan transporteras till levern för att omvandlas till glukos.
|
||
|
||
_Ord: 100 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 24. Metaboliter och metabola vĂ€gar â matchning
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Para ihop nedanstÄende metaboliter med en metabol vÀg dÀr de ingÄr. Varje metabolit fÄr enbart anvÀndas en gÄng. (2p)
|
||
|
||
Metaboliter:
|
||
|
||
- oxalacetat
|
||
- succinat
|
||
- laktat
|
||
- fosfoenolpyruvat
|
||
|
||
VĂ€gar:
|
||
|
||
- citronsyracykeln
|
||
- Coricykeln
|
||
- glykolysen
|
||
- glukoneogenes
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i matchningsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 25. PDH-komplex och fosforylering
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Àr dÀrmed reglerat pÄ flera nivÄer. En typ av reglering av komplexet sker via fosforylering.
|
||
|
||
A) Varför Àr det viktigt att komplexet Àr reglerat?
|
||
B) Vad hÀnder med komplexets aktivitet nÀr det fosforyleras?
|
||
C) Redogör för hur energikvoten pÄverkar fosforyleringen av komplexet.
|
||
(4p) (Max 100 ord)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) PDH-komplexet katalyserar omvandlingen av pyruvat till Acetyl-CoA, detta Àr mellansteget mellan glykolys och citronsyracykeln. Det Àr viktigt det regleras sÄ rÀtt mÀngd energi utvinns. SÄ att vi inte genererar ATP nÀr vi ej behöver, tillexempel glukoneogenesen behövs sÀttas igÄng sÄ vi kan omvandla pyruvat till glukos eller sÄ att det istÀllet lagras i kroppen.
|
||
B) Komplexet kommer inhiberas vid fosforylering.
|
||
C) Ifall energikvoten Àr hög, dvs mycket ATP finns kommer det att kunna hÀmma komplexet dÄ fosforyleringen av komplexet krÀver ATP. DÄ en fosfatgrupp kommer sÀttas pÄ komplexet. Ifall hög mÀngd ADP finns kommer det ej att fosforylera komplexet.
|
||
|
||
_Ord: 100 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 26. Dekarboxylerande enzymer â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av nedanstÄende enzymer katalyserar en reaktion dÀr det sker en dekarboxylering? (2p)
|
||
|
||
- Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||
- Alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||
- Pyruvatdehydrogenas
|
||
- Malatdehydrogenas
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 27. Elektrontransportkedjan â förutsĂ€ttningar
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
I elektrontransportkedjan förflyttas elektroner mellan olika komponenter. Redogör för tvÄ förutsÀttningar för att förflyttningen ska fungera. (4p) (Max 80 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Redoxpotentialen mÄste vara högre hos den som tar emot elektronen. Tex nÀr FMNH2 lÀmnar över elektronerna till Q. Det fungerar dÄ Q har en högre redoxpotential Àn FMNH2. Det Àr viktigt att pÄpeka att de olika komponenterna mÄste vara tillrÀckligt nÀra varandra ocksÄ för att plocka upp elektronerna.
|
||
Det mÄste ocksÄ finnas en molekyl som tillslut plockar upp elektronerna, denna Àr O2. Syre kommet plocka upp elektronerna och reagera med protoner för att bilda vatten.
|
||
|
||
_Ord: 75 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 28. Glykogenes i skelettmuskel â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p)
|
||
|
||
- Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen.
|
||
- Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen.
|
||
- Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen.
|
||
- IntracellulÀr signalering inducerad av hormonet insulin.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 29. Glykogenmetabolism â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden relaterade till glykogenmetabolismen Àr korrekta? (2p)
|
||
|
||
- Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas.
|
||
- Glykogenin Àr ett enzym som krÀvs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel.
|
||
- Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen.
|
||
- Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan anvÀndas för att upprÀtthÄlla blodglukoskoncentrationen mellan mÄltider.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 30. Allopurinol
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Allopurinol Àr en sÄ kallad hypoxantinanalog som inhiberar nedbrytning av purin-nukleotider till urat. Vilket enzym hÀmmar denna lÀkemedelssubstans och vid vilken sjukdom anvÀnds allopurinol som lÀkemedel? (2p) (Max 20 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Allopurinol hÀmmar enzymet xantinoxidas.
|
||
Detta anvÀnds vid sjukdomen gikt som beror pÄ ökad uratnivÄ i kroppen.
|
||
|
||
_Ord: 16 â TotalpoĂ€ng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 31. Transaminering av pyruvat och oxalacetat
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Till vilka aminosyror kan nedanstÄende tvÄ alfa-ketosyror omvandlas i ett steg via transamineringsreaktioner? Ange Àven det fullstÀndiga namnet pÄ enzymet som katalyserar bildningen av respektive aminosyra.
|
||
|
||
A) pyruvat
|
||
B) oxalacetat
|
||
(4p) (Max 20 ord.)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) Pyruvat kan omvandlas till alanin mha enzymet alaninaminotransferas.
|
||
B) Oxalacetat kan omvandlas till aspartat mha enzymet aspartataminotransferas.
|
||
|
||
_Ord: 18 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 32. PentosfosfatvĂ€gen â oxidativ fas
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilken molekyl utgör substratet som gÄr in i pentosfosfatvÀgens oxidativa fas och vilka tre olika slutprodukter bildas i denna fas? (2p) Max 20 ord.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Glukos-6-fosfat gÄr in i pentosfosfatvÀgen.
|
||
I den oxidativa fasen bildas NADPH, Ribulose-5-fosfat och Ribos-5-fosfat.
|
||
|
||
_Ord: 14 â TotalpoĂ€ng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 33. Nedbrytning och utsöndring av heme
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Beskriv schematiskt hur nedbrytningen och utsöndringen av heme gÄr till, samt ange i vilka organ/vÀvnader de olika stegen sker. (4p)
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
Erytrocyter bryts ned i mjÀlten. FrÄn erytrocyterna kommer hemoglobin att frislÀppas. Hemoglobinet bryts ned till fria aminosyror och heme. Heme kommer att brytas ned till biliverdin som kommer att omvandlas till bilirubin. Bilirubin Àr okonjugerat dvs fettlöslig och ej vattenlöslig, dÀrför kommer det transporteras till levern med hjÀlp av albumin. I levern kommer bilirubin att konjugera genom att bindas med gluturonsyra vilket kommer att göra den amfipatisk och vattenlöslig. Det konjugerade bilirubinet kommer sedan utsöndras frÄn levern med gallan till tarmarna. DÀr det sedan kan utsöndras genom avföring.
|
||
|
||
_Ord: 88 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 34. Kolesterol â omsĂ€ttning och funktion â flervalsfrĂ„ga
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Vilka tvÄ av följande pÄstÄenden stÀmmer för kolesterolets omsÀttning och funktion i kroppen? (2p)
|
||
|
||
- Kolesterol kan vid svÀlt brytas ned till acetyl-CoA, som kan gÄ in i citronsyra-cykeln.
|
||
- En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran Àr viktig, dÄ kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet.
|
||
- Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgÄngsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin.
|
||
- Kolesterol kan hos de flesta dÀggdjur (inklusive mÀnniska) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i flervalsformulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 35. Brandklasser och etanolbrand
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
Du befinner dig i labsalen nĂ€r det plötsligt börjar brinna i en bĂ€gare med etanol. Efter att ha uppmĂ€rksammat de övriga i labbet pĂ„ branden och konstaterat att den Ă€r begrĂ€nsad bestĂ€mmer du dig för att slĂ€cka den. PĂ„ labbet hittar du brandslĂ€ckare för brĂ€nder av klass AâC.
|
||
|
||
A) Vad avses med brÀnder klass A, B och C?
|
||
B) Förklara vilken klass av brand som har uppstÄtt.
|
||
(4p) Max 80 ord.
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
A) A innebÀr brand pÄ tyg och liknande, klass B Àr för material som metaller, C Àr för brand i kemikalier.
|
||
B) Klass C eftersom det Àr etanol som börjar brinna vilket Àr kemikaliebrand.
|
||
|
||
_Ord: 34 â TotalpoĂ€ng: 4_
|
||
|
||
```
|
||
---
|
||
|
||
## 36. Rekombinant DNA â ordning pĂ„ steg
|
||
|
||
**Uppgift**
|
||
|
||
I vilken ordning genomförs stegen nedan nÀr en gen ska amplifieras med rekombinant DNA-teknologi? (2p)
|
||
|
||
1â4:
|
||
|
||
- plasmidrening
|
||
- gelelektrofores
|
||
- transformation
|
||
- amplifiering
|
||
|
||
**Svar**
|
||
```spoiler-block
|
||
|
||
*(svar angivet i drag-och-slÀpp-formulÀr)*
|
||
|
||
_TotalpoÀng: 2_
|
||
```
|