1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/đŸ‹ïžâ€â™€ïž Metabolism/⛓ Elektrontransportkedjan/🗒 Anteckningar.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

333 lines
10 KiB
Markdown
Raw Blame History

This file contains ambiguous Unicode characters
This file contains Unicode characters that might be confused with other characters. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- anteckningar
förelÀsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---
Redoxpotential Àr viktig
Vad hÀnder med NADH/FADH?
# Mitokondrien
- Kan Àndra form, beroende pÄ vilken cell
- Kan finnas olika mÄnga
- Finns dÀr det anvÀnds mycket energi
- t.ex. i spermier
- Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr sÄ mÄnga
- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
- kanaltypen Àr anjon, speciellt för smÄ joner
- mycket ska in och ut ATP, pyruvat
- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman Àr lika stora
- effektiv energionvandling krÀver membran
- gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up
# ETK
1. Flyttar elektroner samtidigt som
2. ⛜ Pumpar protoner
3. frÄn matrix till $H^+$
4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é
## Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas
2é frÄn NADH
$4H^+$ pumpas för varje NADH
$H^+$ tas upp frÄn matrix
FÄr 4.5 $H^+$
Fyra ej kontinuerliga, vertikala $H^+$-kanaler
Sammanbundna bÄde pÄ matrixsidan och mellanmembransidan.
1. lĂ€ngsgĂ„ende horisontell đ›Œ-helix mot matrix
2. b-hÄrsnÄl-helix motiv mot MMU
- $Q + 2e^- → Q^{2-}$ → konformationsĂ€ndring av 1 & 2 ovanför
- gör att protoner som bundit in pÄ matrix-sidan kommer slÀppas lös pÄ MMU-sidan
NADH + Q + $5H^+_{matrix}$ → $NAD^+$ + $QH_2$ + $4H^+_{mmv}$
## Komplex II: Succinat-Q-reduktas
Kopplat till TCA
## Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas
2é frÄn $FADH_2$ via komplex II
FÄr 3 $H^+$
Q-pool
- allt Q & Q$H_2$ som finns i membranet
Q-cykeln
- -2é frÄn Q$H_2$ cytc kan ta emot é
1. $QH_2$ 1 Ă© → cytc
- 1é→ Q → $Q^-$
- fÄr en radikal som Àr bunden, sÄ den lossar inte (ofarlig)
2. $QH_2$ 1 Ă© → cytc
- 1é→ $Q^-$ → $Q^{2-}$ → $QH_2$ (sista tar upp $2H^+$ frĂ„n matrix)
$QH_2$ + $2CytC_{oxi}$ + $2H^+_{matrix}$ → Q + $2cytc_{reducerad}$ + 4$H^+_{mellanmembran}$
## Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas
$2Ă© + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O$
- kallas cellandningen eller respiration
Är konservativt, dvs viktigt protein.
KrÀvs 4 st komplex.
FÄr 3 $H^+$
1. 2 $Cytc_{red}$ reducerar
1. Fe
2. Cu
3. 2$Cytc_{ox}$ bildas
2. $O_2$ binder in → peroxid
1. blÄtt reducerat (i slide)
2. rött oxiderat (i slide)
3. 2$Cytc_{red}$ binder → spjĂ€lkning av perioxid till 2HO
1. FÄr en $2CytC_{ox}$
4. 2$H^+$ tas frĂ„n matrix → 2$H_2O$
Summering: 4 $Cytc_{red}$ + 8$H^+_{mat}$ + $O_2$ → 4$cytc_{ox}$ + 2 $H_2O$ + 4 $H^+_{mellanmembran}$
# Sammanfattning om Komplex
I 1,3,4 Àr fördelaktig att ge sig av elektron.
Mesta energi anvÀnds för att flytta mellan matrix och
Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi
Verkar viktigt: Följ vad som hÀnder med de 2 elektronerna över de olika komplexen
FÄr totalt upp ungefÀr:
- ~10 $H^+$/$NADH^+$ (kan variera i olika kÀllor)
- ~6 $H^+$/$FADH_2$ (kan variera i olika kÀllor)
$FADH_2$ Àr vÀrt nÄgot minde
# FrÄga
---
Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex $Na^+$ eller $Cl^-$?
- FÄr ingen pH-skillnad
- NÀr det Àr protoner fÄr man elektriska och kemiska egenskapr
- dvs, proton-gradienten Àr störst
## Redoxpotential
- $\Delta E\degree{o}'$ = standardpotentialen
- mÀts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
- Om Ă© överförs till $H^+$ → negativ redoxpotential
- Om det tas frĂ„n $H_2$ → positiv redoxpotential
- Ju högre negativt redoxpotential ju lÀmpligare elektrondonator
- NADH har den mest negativa
- Ju mer positiv redoxpotential, desto bÀttre elektronacceptator
Redoxpotentialen bestÀmmer ordningen av hur elektroner gÄr igenom komplexen i ETK.
## é-bÀrande lp,Äpmemter i ETK
- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
- FMN-flavin mononukleotid: 2Ă©
- samma mekanisk som $FADH_2$
- Q/coenzym eller Q/ubikinon
- vÀldigt lÄngt namn:
- finns i mitokondriens inre membran
- förflyttar elektroner frĂ„n Komplex I & II → Komplex III
- bÀrare av 2é
- kan bilda skadliga **RADIKALER**
- Cytokrom $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
- heme-grupper
- Cytokrom-C
- förflyttar é frÄn Komplex III till komplex IV
- $Cu^+$/$Cu^{2+}$
---
# Elektrokemik gradient
# $\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}$
Gör att vi fÄr:
- $\Delta V$ - elektrisk 🔌 gradient
- $\Delta pH$ - kemik ☣ gradient
Stark đŸŠŸ drifkraft för att gĂ„ tillbaka till matrix
# Protonpumpar
NĂ€r Ă© ➖ avges följer protoner ➕ med
- protonerna kommer med frĂ„n vatten 🚰, som det finns gott om
Ă© ➖ → energi till konformationsĂ€ndring
→ upptag av $H^+$ frĂ„n matrix, frislĂ€ppning i MMU
$H_2O$ 🚰 bĂ€rare av protoner $H_3O^+$
# FrÄga 2
Vilken typer av aminosyror Àr lÀmpliga för protontransporter?
- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lÀttast men Lys/His och Arg kan ocksÄ
- de har negativt laddad
# Respirasom
Komplex med 2 av komplex I, III och IV
- dvs de som pumpar elektroner
- ligger nÀra för att minska avstÄndet, elektroner rör sig inte lÄngt
- avstĂ„ng ~15Å mellan Ă©-bĂ€rare
- Gör att é-transporten blir effektiv (möjlig)
# ATP-syntas
Den anvÀnder sig av den elektrokemiska gradienten.
Hittas i mitokondriens inre membran.
BestÄr av tvÄ delar
- en som sitter i membranet och
- en som sitter i matrix
- Roterar nÀr $H^+$ slÀpps igenom
- $F_1$ i matrix, ATP-syntes
I $F_0$ finns det: (snurrar inte)
- a-subenheten Àr en halvkanaler för $H^+$
- $H^+$ binder frĂ„n MMV till Asp/Glu → neutraliseras → $H^+$ överförs till c-ring → subenheten flyttar ett steg (45 grader i eukaryota)
- c-ring:
- nÀr den snurrat ett halvt varm kan $H^+$ frigöras i matrix
- sker snabbt och kontinuerligt
- mellan 8-14 subenheter
$F_1$ finns (i matrix)
- đ›Œ-subenhet - varannan i ringen
- ÎČ-subenhet - varannan i ringen
- hÀr sker ATP-syntesen
- pendlar mellan open/tight/loose konformationer i ett varv
- **L**oose = ADP+Pi binder in
- **T**ight = ATP bildas
- **O**pen = frislÀppning av ATP
- Îł-subenheter (gamma) - sitter i mitten
- förandrade till c-ringen och roterar med den asymmetri = olika interaktion vid de tre ÎČ-subenheterna
- nyckel för omvandling av ÎČ-subenheterna
- Δ-subenheter (epsilon)
- namedrop!
- bildar tillsammans en ring av 6-subenheter
- 3 ATP per varv
ADP + Pi <→ ATP
- $H^+$ → $H_2C$
- $H_2O$ → $H^+$
~ 100 ATP/s & ATP-syntas
~ 4$H^+$/ATP
Förenkling:
- Rotor: c, γ, Δ.
- Stator/Statiska: a, b, α₃ÎČ₃, ÎŽ.
ATP-syntas bildar dimerer
- dimerer bildar oligomerer
- stabilisering av rotationskraftđŸŠŸ
- bildning av cristae
# FrÄga
Utan syre stannar citronsyracykeln. Varför?
Det kommer ju först in i sista steget
HastighetsbegrÀnsingen Àr Äterbildningen av NAD+/FAD+
# Transport
1. med hjĂ€lp av 🔌-gradient
2. med hjÀlp av shuntar
# G3P-shuten
- framförallt i skelettmuskler
- snabbt
- NADH överför Ă© till FAD → $FADH_2$
- protoner pumpas ej i Komplex I
# Malat-aspartat-shunten
- hjÀrta & lever
- lÄngsam (i jÀmförelse med G3P-shuten)
- fler steg, igenom membran osv
- $NADH_{cyt}$ Äterbildas som $NADH_{mat}$
- fyra olika föreningar transporteras in och ut
- Protoner pumpas i alla komplex
---
ATP har en laddning pÄ 4-
ADP har en laddning pÄ 3-
Adenin-nukleotid-translokas
~15% av alla IM-proteiner
första tar vara pÄ den elektriska gradienten
- ATP in ADP ut
andra tar vara pÄ den kemiska gradienten
- OH in Pi ut
tredje tar hand om elektrokemiska gradienten
- H+/pyruvat ut
bildar tillsammans komplex med ATP-syntas
de tvÄ första anvÀnder c:a 25% av gradienten
- dvs för att skuffla in och ut med ATP/ADP, OH/Pi
---
# FrÄga
Vad har det för effekt att en frikopplare?
# Frikopplare
- UtjÀmnar gradienten utan att den bildar ATP
- UCP1: uncoupling protein i brunt fett
- det gör det varmt
- det gör att temperaturen gÄr ner gör att det frigörs slÀppning av fria fettsyror frÄn adipocyter
- → binder till VCPM → aktivering → termogenes
- hÀnder mycket spÀdbarn
- har svÄrare med temperaturreglering Àn vad vuxna har
- djur som gÄr i idé
- vuxna har lite grann
# Inhibitorer
Rotenon och amytal, komplex I.
- sportfiskarkretsar, slÀnger ut det i sjöar sÄ kommer fiskar upp till ytan, det hÀmmar ETK
- antimycin A, komplex III
- cyanin,azid,kolmonooxid - komplex IV
- oligomycin - ATP-syntas
HÀmmar man ETK, sÄ hÀmmar man ATP-syntas
HÀmmar man ATP-syntas sÄ hÀmmar man ETK
oxidativ fosforylering
- det hÀr sker i hela ETK, beroende pÄ oxidation och syre
Finns mÄnga protongradienter
# ATP produktion
2 ATP
| | ATP | NADH | FADH2 |
| ---------------------- | ----- | ------------------------------------ | ----------------- |
| Glykolys (cytoplasman) | 2 | 2 | |
| PDH (matrix) | | 2 | |
| TCA (matrix) | 2 | 6 | 2 |
| ETK | | varje ger 2.5 ATP om den Àr i matrix | varje ger 1.5 ATP |
| | 30-32 | | |
----
Summary
mitokondrie: anpassar, lokalation beroende var ATP behövs, trÀna ökar mer
ATP-behov: kontinuerligt, kroppsvikt pÄ en dag basalt
redoxpotential: hur bra en förening Àr pÄ att ge ifrÄn sig elektroner, ju negativ desto bÀttre donator, ju positiv...
i ETK: gÄr frÄn lÄg till hög redoxpotential
elektrokemisk gradient: anvÀnder bÄde elektrisk (laddning) och kemisk (pH)
transport: mha energi frÄn é, NADH/FADH2 som vill bli av med sina elektroner
- alltid vatten som Àr bÀrare av protoner
komplex
- Q-NADH: é lÀmnar ifrÄn och Q reduceras, pumpar 4 elektroene bidrar till gradient
- S-Q reduktas: q kan bara tvÄ elektroner, men c kan bara ta emot en
- tvÄ reducerare kommer komma in , tvÄ reducerade cytokrom c, en radikal hindras frÄn att komma oss
- CytoC liten m som för elektronerna frÄn 3 till 4
- dÀr syre kommer in
- vid syre, binder det koppar/jÀrn, först peroxid och sen tar upp protoner i olika steg
- 1,3,4 bildar respirasom med 2 kopior av varandra, pga avstÄnd som é inte gillar
ATP-syntas, roterande och statisk del
- gamma förandrar i matrix med alfa/beta dÀr beta gör atp
shuntar transporterar under omvandlig, frÄn/till cytoplasma och matrix
frikopplare anvÀnder energi för termogenes varmt
inhibitorer, stor risk för dödlig utgÄng