All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
106 lines
3.0 KiB
Markdown
106 lines
3.0 KiB
Markdown
---
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- elektrontransportkedjan
|
||
- anteckningar
|
||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||
date: 2025-12-05
|
||
---
|
||
Redoxpotential är viktig
|
||
Vad händer med NADH/FADH?
|
||
|
||
# Mitokondrien
|
||
- Kan ändra form, beroende på vilken cell
|
||
- Kan finnas olika många
|
||
- Finns där det används mycket energi
|
||
- t.ex. i spermier
|
||
- Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr så många
|
||
- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
|
||
- kanaltypen är anjon, speciellt för små joner
|
||
- mycket ska in och ut ATP, pyruvat
|
||
- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman är lika stora
|
||
- effektiv energionvandling kräver membran
|
||
- gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up
|
||
|
||
# ETK
|
||
1. Flyttar elektroner samtidigt som
|
||
2. ⛽ Pumpar protoner
|
||
3. från matrix till $H^+$
|
||
4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é
|
||
|
||
## Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas
|
||
2é från NADH
|
||
## Komplex II: Succinat-Q-reduktas
|
||
Kopplat till TCA
|
||
## Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas
|
||
2é från $FADH_2$ via komplex II
|
||
## Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas
|
||
$2é + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O$
|
||
- kallas cellandningen
|
||
|
||
I 1,3,4 är fördelaktig att ge sig av elektron.
|
||
Mesta energi används för att flytta mellan matrix och
|
||
Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex $Na^+$ eller $Cl^-$?
|
||
- Får ingen pH-skillnad
|
||
- När det är protoner får man elektriska och kemiska egenskapr
|
||
- dvs, proton-gradienten är störst
|
||
|
||
## Redoxpotential
|
||
- $\Delta E\degree{o}'$ = standardpotentialen
|
||
- mäts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
|
||
- Om é överförs till $H^+$ → negativ redoxpotential
|
||
- Om det tas från $H_2$ → positiv redoxpotential
|
||
- Ju högre negativt redoxpotential ju lämpligare elektrondonator
|
||
- NADH har den mest negativa
|
||
- Ju mer positiv redoxpotential, desto bättre elektronacceptator
|
||
|
||
Redoxpotentialen bestämmer ordningen av hur elektroner går igenom komplexen i ETK.
|
||
|
||
## é-bärande lp,åpmemter i ETK
|
||
|
||
- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
|
||
- FMN-flavin mononukleotid: 2é
|
||
- samma mekanisk som $FADH_2$
|
||
- Q/coenzym eller Q/ubikinon
|
||
- väldigt långt namn:
|
||
- finns i mitokondriens inre membran
|
||
- förflyttar elektroner från Komplex I & II → Komplex III
|
||
- bärare av 2é
|
||
- kan bilda skadliga **RADIKALER**
|
||
- Cytokrom $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
|
||
- heme-grupper
|
||
- Cytokrom-C
|
||
- förflyttar é från Komplex III till komplex IV
|
||
- $Cu^+$/$Cu^{2+}$
|
||
|
||
---
|
||
|
||
# Elektrokemik gradient
|
||
|
||
# $\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}$
|
||
|
||
Gör att vi får:
|
||
- $\Delta V$ - elektrisk 🔌 gradient
|
||
- $\Delta pH$ - kemik ☣ gradient
|
||
|
||
Stark 🦾 drifkraft för att gå tillbaka till matrix
|
||
|
||
# Protonpumpar
|
||
När é ➖ avges följer protoner ➕ med
|
||
- protonerna kommer med från vatten 🚰, som det finns gott om
|
||
é ➖ → energi till konformationsändring
|
||
→ upptag av $H^+$ från matrix, frisläppning i MMU
|
||
$H_2O$ 🚰 bärare av protoner $H_3O^+$
|
||
|
||
---
|
||
|
||
Vilken typer av aminosyror är lämpliga för protontransporter?
|
||
- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lättast men Lys/His och Arg kan också
|
||
- de har negativt laddad
|
||
|
||
|