All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m48s
117 lines
5.6 KiB
Markdown
117 lines
5.6 KiB
Markdown
Det finns 5000 molekyler med glutamat i en synapsvesikeln men bara några används
|
|
Astrocyter tar hand om glutamat som inte behövs vid synapsen
|
|
Astrocyter konveterar glutamat till glutamin och ger tillbaka till nervcellen
|
|
Astrocyter ger laktat till nervcellen
|
|
Det finns 3 SNARE protein som är viktiga i presynapsnervcellen
|
|
|
|
Signaleringsstyrkan i en synaps bestäms av n * p * q
|
|
+ n är hur många frisläppningställen en vesikel har
|
|
+ vanligast är 1 ställen men förekommer 2 eller 3
|
|
+ aka nanokolumn, finns vissa extra undantag med upp till 100-1000
|
|
+ gaba är lite annorlunda från glutamat
|
|
+ p är frisläppningssannolikheten för att en aktionspotential ska frisläppa vesikeln
|
|
+ ofta rätt låg, 0.1-0.2, beror lite på frekvensen som stimulerar en synaps
|
|
+ det gör synapser ganska opålitliga
|
|
+ q är storleken på svaret när det väl frisläpps en vesikel
|
|
+ litet 0.1-0.5 mV
|
|
|
|
det är väldigt många och plastiska som kan ändra signaleringen
|
|
20 mV behövs för att gå övertröskeln
|
|
40st behövs om varje är 0.5mV
|
|
men sannolikheten är liten, så 400st behövs för att kunna släppa samtidigt
|
|
så många måste vara aktiva samtidigt
|
|
sen finns det också GABA synapser som drar åt andra hållet
|
|
|
|
pos synaps i glutamat synaps (jonotropa, jonkanaler)
|
|
- konstgjorda agonister som är specifika
|
|
- AMPA
|
|
- (uttalar alltid ampa, inte A-M-P-A)
|
|
- kräver bara glutamat för att öppnas-aktiveras
|
|
- släpper igenom Na och K
|
|
- vardera drar potentialerna åt olika håll
|
|
- men Na lite bättre än K så potentialen går det mot 0 mV
|
|
- **reverseringspotential** är en egenskap hos en jonkanal
|
|
- NMDA
|
|
- SVÅRFLÖRTAD
|
|
- ligandstyrd och spänningstyr
|
|
- krävs en d-polarisering utöver ligander för att öppna sig - calcium
|
|
- sitter normalt en Mg+ i kanalen och pluggar till den, för att den ska släppa så membrandet depolariseras så att Mg+ kan flytta på sig för att få ett jonflöde
|
|
- kräver både glutamat och glycin för att öppnas/aktiveras
|
|
- kan ibland detektor samtidigt pre och postaktivitet, Na,Ka. Calcium kan trigga en tillväkt så den växer. Det kallas inlärning, förkortas LTP
|
|
- motsatsen till långtidsminne så finns LDP det behövs för att glömma
|
|
- det är olika mönster av aktivitet av det som leder till inlärning och glömska
|
|
- LTP inlärning är kortvarig och kraftig, stort kalciumflöde kan leda till tillväxt
|
|
- LDP långgrader, låggradig, leda till minskning av synaptisk effektivitet
|
|
- regleras av koppling till proteinkinaser i postsynapsen, metabotrop effekt (ny forskning)
|
|
- finns många läkemedel och droger som härmar magnesim, så gör att den sätter sig tightare i kanalen
|
|
- amnestesi, i höga doser blir man medvetslös
|
|
- droger behöver vi inte kunna
|
|
- ketamin används som drog i låga doser
|
|
- i ännu lägre doser, är bra antidepressivt läkemedel i låga doser som fungerar inom någon timme istället för veckor
|
|
- oväntat, men välbelagt att det fungerar på det sättet
|
|
-
|
|
- består av 4st proteiner (tetramer) som bildar en kanal kan binda en glutamat
|
|
|
|
verkar viktigt:
|
|
+ desentitisering verkar vara viktigt, långvarig närvaro av ligander/agonister
|
|
|
|
etanol, g-protein kaliumkanal
|
|
|
|
GABA är hyperpolariserad på natten, i pyramidcellen i hjärnbarken, bidrar till sömn/vakenhetsmönster
|
|
|
|
reversering byta riktning
|
|
|
|
placititeten i sig själv kan ändra
|
|
modularitet
|
|
+ neuromodelaritet
|
|
+ 1. varierande frisläppningssannolikhet (0.1-0.2)
|
|
+ moduleraetorer kan höja och sänka
|
|
+ pålitligheten av synapserna kan påverkas
|
|
+ förmågan att glömma varierar beroende på modulatoriska fakta
|
|
+ klassiska (aka kotransmittorer)
|
|
+ ACh, NA,5-HT, Histamin DA
|
|
+ ursprung i cellkroppars kärnor
|
|
+ utspridda axon över hela nervsystemet, kan frisläppa över stora områden
|
|
+ förknippade med sömn och vakenhet (låga=sov, höga=vakna)
|
|
+ befrämjar plasticitet
|
|
+ frisläpps alltid tillsammans med glutamat och gaba, så det kallas egentligen co-transmitorer
|
|
+ peptidtransmittorer
|
|
+ lagras i stora speciella vesikar 300nm, inte 40nm
|
|
+ speciella nervceller
|
|
+ orexin, från en kärna i talamus (vakenhet), blir väldigt trött och kan sova lite när som helst
|
|
+ galanin, sömnkärna
|
|
+ endorfin, kroppsegen smärtlinding
|
|
+ retrograda signalsubstanser
|
|
+ går från post till pre
|
|
+ påverkar frisläppningsannolikheten
|
|
+ endocannabinoider, kroppseget cannabis
|
|
+ neutrotrofiner, (även pre och astrocyt), BDNF (brain derived neutrotrofic factor), peptidsignalsubstans befrämjar inlärning, den frisätts typiskt vid fysiskt aktivitet, inlärningsfunktioner förbättras av fysisk aktivitet
|
|
+ hormoner
|
|
+ producerar perifiert och ofta inne i hjärnan
|
|
+ receptorer för våra hormoner finns i hjärnan
|
|
+ funktion påverkas av hormonbalans
|
|
+ insulin, östrogen, kortisol, progestoeron
|
|
+ passera BBB
|
|
+ gliotransmitorer
|
|
+ från astrocyter
|
|
+ glutamat
|
|
+ atp är också en signalsubstans kan brytas ner till adenosin, en viktig signalsubstans
|
|
+ adenosinnivåer ökar under dagen och sjunker under natten
|
|
+ kaffe blockerar adenosinantagoniser (kaffein?)
|
|
+ d-serin stereoisomerer, vanligtvis har vi L-aminosyror, men kan vändas till D och användas som signalsubstans
|
|
+ laktat, finns receptorer, har effekter på inlärning i hjärnan
|
|
- metabotropata effekter
|
|
+ vanligtvis g-proteinkopplade receptorer, secondmessager, till kinaser osv, inte en jonkanalöppning se motsatts jonotropa
|
|
+ glutamata g protein kopplade
|
|
+ gaba-B mellan ting mellan metabotrop
|
|
+ cytokiner
|
|
+ tnf-alfa, il-1beta
|
|
+ från mikroglia, immuncellerna i hjärnan, annat embryologiskt ursprung
|
|
+ klara av infektioner, virus osv, fagocytera, inflamatoriska
|
|
+ sjuka/trötta hängiga när vi har en infektion
|
|
|
|
|
|
LTP
|
|
- nya nanokolumner
|
|
LDP
|
|
- försvinner nanokolumner |