All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
570 lines
16 KiB
Markdown
570 lines
16 KiB
Markdown
---
|
||
source: Gabriels anteckningar
|
||
lecture: Hörsel
|
||
block: 2
|
||
---
|
||
|
||
# Hörsel
|
||
|
||
Hörsel
|
||
- Översikt
|
||
-
|
||
Ovala fönstret utgör gränsen mellan
|
||
mellan- och ytterörat.
|
||
-
|
||
Ljudvågor går in via trumhinnan, orsakar
|
||
rörelse i hörselbenen som fäster till
|
||
trumhinnan.
|
||
- Stapes, fäster på ovala fönstret,
|
||
ansvarar för att överföra ljudvågor
|
||
till mekanisk kraft som påverkar
|
||
endolymfan i hörselsnäckan (cochlea)
|
||
→ hårceller registrerar
|
||
|
||
|
||
- Hörselsnäckan
|
||
-
|
||
Hela cochlea är innerverad längs vindlingarna.
|
||
-
|
||
Nervcellskropperna finns i sensoriska ganglier
|
||
(ganglia spiralia) som finns i temporalbenet,
|
||
precis utanför cochlea.
|
||
-
|
||
Axonerna löper igenom cochleas bindvävsvägg
|
||
och binder till olika ställen i rören i cochlea.
|
||
-
|
||
Cochlea har tre “rör”
|
||
- Scala vestibuli – perilymfa (ljud kommer
|
||
in från ovala fönstret)
|
||
- Scala media – endolymfa (cortiska
|
||
organet finns här)
|
||
- Scala tympani – perilymfa (ljud kommer
|
||
ut via runda fönstret)
|
||
-
|
||
Dessa rör separeras av bindväv väggar, Reissners
|
||
membran och lamina basilaris (basalmembranet).
|
||
-
|
||
Cortiska organet finns ovanpå basalmembranet
|
||
- Innehåller hårceller vars cilier sticker upp
|
||
i tectorial membranet
|
||
- Innehåller stödjeceller.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad är det ovala fönstret? Vilken funktion har den? Hur får
|
||
innerörat mekanisk stimuli? Beskriv hur cochlea innerveras.
|
||
2. Vilka tre rör finns i cochlea, funktion? Beskriv kort cortiska
|
||
organet.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-422359369273.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-ec6981dc7e2d.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-d651d2235f97.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-2ede26e3fdcc.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-baa9489deae4.png]]
|
||
|
||
Cortiska organet
|
||
- Uppbyggnad
|
||
-
|
||
Celler finns i olika lager med massa
|
||
stödjeceller.
|
||
-
|
||
Det finns en rad av inre hårceller respektive
|
||
tre rader av yttre hårceller
|
||
-
|
||
De afferenta nervfibrer innerverar
|
||
huvudsakligen inre hårceller (90%) medan
|
||
flera yttre hårceller delar på samma axon.
|
||
- Inre hårcellernas axoner är
|
||
myeliniserade men ej yttre hårcellerna!.
|
||
-
|
||
Inre hårceller ansvarar för största delen av
|
||
medveten hörsel.
|
||
-
|
||
Utöver afferenta nervtrådar, finns efferenta nerver
|
||
som hämmar nervceller (undviker skador).
|
||
|
||
- Hårceller
|
||
-
|
||
Cilierna i yttre hårcellerna är W-formad
|
||
- Olika långa som en trappa
|
||
-
|
||
Varje cilie är förankrad i den andra via tip-link →
|
||
utan dessa förbindelser blir man döv.
|
||
|
||
|
||
- Funktion
|
||
-
|
||
I scala media finns basalmembranet med hårceller.
|
||
-
|
||
Basalmembranet sitter inte fast, utan är rörligt.
|
||
-
|
||
Scala vestibuli och scala tympani förbinds i helicotrema.
|
||
-
|
||
Vibrationer från stapes (initialt från ljudvågor) överförs till
|
||
ovala fönstret och därmed scala vesitibulis perilymfa.
|
||
- Runda fönstret buktas ut för att undvika övertryck.
|
||
-
|
||
Ljudvåg översätts till tryckvåg på perilymfan som i sin tur
|
||
sätter basalmembranet i rörelse.
|
||
-
|
||
Denna tryckvåg (från perilymfa till basalmembranet) är
|
||
mest intensiv i början.
|
||
-
|
||
Därefter fortplantas tryckvåg i form av Travelling wave längs hela
|
||
basalmembranet.
|
||
-
|
||
Rörelse i basalmembranet fångas upp av hårceller.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-251df3d4b217.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-aebd86117334.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-7cc7068ae158.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-8711046ef784.jpeg]]
|
||
|
||
|
||
![[image-5ff9a03f5d68.png]]
|
||
|
||
- Växelverkan mellan membran och
|
||
endolymfa
|
||
-
|
||
Stapes överför tryck till perilymfan.
|
||
-
|
||
Perilymfan överför trycket till
|
||
basalmembranet, Travelling wave
|
||
uppstår (intensivast initialt).
|
||
-
|
||
Orsakar att BM trycks nedåt (grövsta
|
||
pilen) → perilymfan (i scala tympani) trycks uppåt → lokal tryckvåg
|
||
uppstår som påverkar fram (1) och bakåt (1a) i BM → pga (1) trycks
|
||
perilymfan i scala vestibuli nedåt → lokalvåg uppstår (2 & 2a) osv.
|
||
-
|
||
Sammanfattningsvis en böjning av BM i ett håll skapar tryck i
|
||
perilymfan som orsakar en lokal tryckvåg som trycker BM på motsatt
|
||
håll.
|
||
- Skilja olika ljud åt
|
||
-
|
||
Olika segment i BM vibrerar på olika vid olika frekvenser.
|
||
→ olika fragment har olika resonansfrekvenser!
|
||
-
|
||
BM vid basen – känslig för höga frekvenser
|
||
- Smal och styv (fästs av många fibrer)
|
||
- Som en hårtspänd gitarrsträng
|
||
- Därmed är resonansfrekvensen högst vid basen
|
||
-
|
||
BM vid apex/toppen – känslig för låga frekvenser
|
||
- Bred och mjuk (fästs ej av fibrer)
|
||
- Resonansfrekvens lägst vid apex.
|
||
-
|
||
Dvs kommer olika frekvenser att påverka specifika ställen
|
||
på BM.
|
||
-
|
||
T.ex kommer höga frekvenser att sätta BM nära apex i rörelse och
|
||
hårcellerna vid dessa segment får högst stimuli och vice versa.
|
||
-
|
||
Därför är det viktigt med så många olika axoner → CNS känner igen
|
||
vilka delar av BM som stimuleras → avgör frekvens!
|
||
-
|
||
Ljudstyrkan avgörs av summationen av ap (antal ap per tidsenhet).
|
||
- Många ap under kort period → hög ljudstyrka
|
||
Frågor
|
||
1. Hur är det cortiska organet uppbyggt (celltyper, organisation, nerver)?
|
||
2. Hur är hårcellerna formade? Hur förbinds de med varandra?
|
||
3. Vad är helicotrema? Hur omvandlas ljudvåg till tryckvåg? Hur fortplantas
|
||
travelling wave? Hur skiljer CNS mellan olika frekvenser & ljudstyrka?
|
||
-
|
||
Vissa hörselskador beror på frånvaro av nervceller, men nervfibrer finns!
|
||
Elektroder i olika ställen på BM planteras kopplade till en mikrofon och
|
||
ljudprocessor. Ljud fångas upp av mikrofon → bearbetas av processor →
|
||
respektive elektrod stimuleras → stimulerar nervtrådar → hörupplevelse!
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-3f6c5c247de2.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-4a77d37d095e.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-4aa463b2671b.png]]
|
||
|
||
Hårceller
|
||
- Vibrationer/rörelse i BM och tektoriala membranet orsakar att hårcellernas
|
||
cilier förskjuts i sidled → depolarisering (mot kinocilium) eller
|
||
hyperpolarisering (mot kortaste strået).
|
||
- Dock finns en skillnad mellan yttre och inre hårceller.
|
||
-
|
||
Yttre hårceller
|
||
- De längsta stereocilier finns i TM
|
||
- Relativa rörelsen mellan BM och TM
|
||
förskjuter cilierna och orsakar
|
||
signalöverföring-
|
||
-
|
||
Inre hårceller
|
||
- Stereocilier finns EJ i TM
|
||
- Vibrationer i BM orsakar flöde i
|
||
endolymfan i scala media.
|
||
- Pga endolymfans tröghet förskjuts
|
||
cilierna.
|
||
- Depolarisering & hyperpolarisering sker via
|
||
tip-links
|
||
-
|
||
Öppnar/stänger jonkanaler mekaniskt
|
||
- En jonkanal/cilie, jonkanalen på
|
||
toppen
|
||
- Positiva jonkanaler → när de öppnas strömmar
|
||
positiva joner in → depolarisering
|
||
-
|
||
Fungerar likt snöre i ett badkar.
|
||
-
|
||
Om cilierna böjs mot kinocilium öppnas jonkanalerna och
|
||
vice versa.
|
||
-
|
||
Tip-links måste ha optimal vilospänning
|
||
- För lösa – detekterar inte små böjningar
|
||
-
|
||
För svag att “dra snöret i badkaret”
|
||
- För hårda – svårare att skilja mellan stora och små böjningar.
|
||
-
|
||
Lösning – Tip-links position justeras (gröna området i figuren)
|
||
Frågor
|
||
1. Hur påverkar vibrationer i BM och TM signaleringen i yttre & inre hårceller?
|
||
2. Hur sker depolariseringen? Hur fungerar Tip-links och hur regleras de?
|
||
Endolymfapotential
|
||
- Endolymfa har samma uppbyggnad som intracellulär-vätska och har därmed
|
||
en potential på +80 mV (hög [K+], låg [Na+]) i förhållande till sin omgivning,
|
||
endolymfa potential.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-15ce6535a74f.jpeg]]
|
||
|
||
|
||
![[image-002d2825ddd7.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-896cc27f62e8.png]]
|
||
|
||
- Hårcellerna är i kontakt med två olika EC-miljöer samtidigt, apikalt finns cilier
|
||
mot endolymfan och basolateral mot perilymfan (liknar vanligt EC-miljö) med
|
||
potential på ca 0 mV.
|
||
- Kanalen som ansvarar för hårcellernas depolarisering är K+-kanal, unikt!
|
||
-
|
||
När K+-kanal strömmar K+ in → depolarisering!
|
||
-
|
||
K+ drivs endast av elektrisk gradient eftersom [K+]IC =[K+]EC däremot
|
||
finns en elektrisk drivkraft på (80 - (-70) = + 150 mV)
|
||
-
|
||
Huvudsakligen strömmar K+ in, men även lite Ca2+ (har färre kanaler)
|
||
- Även repolariseringen är unik!
|
||
-
|
||
Samma joner som flödar in, kommer att flöda ut under repolarisering!
|
||
-
|
||
Säker metod för att säkerställa snabb repolarisering då hårcellerna är
|
||
aktiva celler.
|
||
-
|
||
Nervceller under depolarisering: Na+ strömmar in
|
||
-
|
||
Nervceller under repolarisering: K+ strömmar ut
|
||
-
|
||
Problem: Na/K-pumpen återupprättar
|
||
elektrokemiska gradienten (jonfördelningen).
|
||
Pumpen är dock långsam.
|
||
- Hårcellerna är aktiva celler som de- o
|
||
repolariseras ständigt och pumpen skulle då
|
||
helt enkelt inte hinna med!
|
||
-
|
||
Hårcell: samma joner som flödar in under depolarisering, flödar ut under
|
||
repolarisering, via läckkanaler → snabbare process!
|
||
|
||
- Stria vascularis
|
||
-
|
||
Struktur i scala medias vägg med epitelceller.
|
||
-
|
||
Speciella celler, endast dessa celler har VMP på ca +80 mV.
|
||
-
|
||
Mot bindvävs väggen verkar cellen är “normal” → Na
|
||
flödar in, K ut
|
||
- Na/K-ATPas upprätthåller elektrokemiska
|
||
gradienten.
|
||
- Dock är permeabiliteten för Na mycket högre
|
||
pga fler läckkanaler (basolateral).
|
||
- Na har i denna cell JMP på ca +150 mV →
|
||
därmed VMP +80mV.
|
||
-
|
||
Mot scala medias lumen (där endolymfan finns)
|
||
- Cellmembranet är väldigt permeabelt apikalt (kan nästan
|
||
“försumma” membranet).
|
||
- Därför kan man säga att IC-vätskan i stria vascularis celler
|
||
motsvarar endolymfan i scala media.
|
||
Frågor
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-06f61bf086f1.jpeg]]
|
||
|
||
|
||
![[image-b19468a22299.png]]
|
||
|
||
1. Beskriv hårcellernas extracellulära miljö & hur det bidrar till dess funktion.
|
||
2. Vad är skillnaden mellan nerv- & hårcellens de o repolarisering, varför?
|
||
3. Vad är stria vascularis funktion? Hur fungerar den?
|
||
Inre & yttre hårceller
|
||
- Cochleans innervering utgörs ca 90% till inre hårceller. Det beror på att yttre
|
||
hårceller har andra viktiga funktioner, de fungerar som en
|
||
förstärkningsmekanism
|
||
-
|
||
Yttre hårceller har elastiskt protein, prestin som kan
|
||
förkortas/förlängas utifrån membranpotentialen.
|
||
-
|
||
Vid depolarisation orsakar prestin förkortning i hela cellen
|
||
(pga hög täthet i cellens cytoskelett) och vice versa.
|
||
-
|
||
Fungerar som positiv feedback
|
||
- Alltså amplifieras basalmembranets rörelse
|
||
-
|
||
Nästan som att yttre hårcellerna drar basalmembranet mot
|
||
tektorialmembranet!
|
||
- Detta är väldigt viktigt för att amplifiera/förstärka amplituden (rörelse i BM)
|
||
av vibrationer och därmed öka precisionen i hörupplevelsen, genom att endast
|
||
förstärka specifika segment i BM
|
||
- Yttre hårceller har en annan funktion som smärtreceptorer
|
||
-
|
||
Är innerverad av omyeliniserad axon som kan känna smärta
|
||
- Sammantaget
|
||
-
|
||
Amplifierar amplitud (viktig för att t.ex förstå viskningar osv)
|
||
-
|
||
Smärtreceptor
|
||
- (Förstärkningsmekanismen kan testas hos nyfödda barn. Skickar in ljudsignal
|
||
(hörlur + mikrofon) och får tbx större ljudsignal. Pga yttre hårceller amplifierar
|
||
vibrationer och ökar tryckvågen i perilymfan → dessa otoakustiska
|
||
emissioner (bakåtgående, såsom 1a i bilden) leder till rörelser i hörselbenen
|
||
och når ytterörat och mäts)
|
||
Frågor
|
||
1. Vilka funktioner har inre & yttre hårceller, varför? Vad är otoakustiska
|
||
emissioner?
|
||
Olika skador i örat
|
||
- Hål i trumhinnan
|
||
-
|
||
Ingen nämnvärd hörselnedsättning.
|
||
-
|
||
Ju större area trumhinnan har, desto mer
|
||
kraft som koncentreras på det ovala fönstret.
|
||
-
|
||
Därmed påverkar litet hål inte mycket, men
|
||
större hål gör det.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-9e135eddf9c0.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-12835d56fc10.png]]
|
||
|
||
- Skada på hörselben
|
||
-
|
||
Mycket större hörselnedsättning än hål i trumhinnan.
|
||
-
|
||
Viktigt förstärkningssystem som förstörs → dels
|
||
trumhinnan absorberar en del av ljudvågorna, dels når
|
||
en liten del till ovala fönstret.
|
||
-
|
||
Ljudvågorna når även det runda fönstret nästan samtidigt
|
||
som de når ovala fönstret → perilymfans rörelser i innerörat tar ut
|
||
varandra till en viss del → bidrar ännu mer till hörselnedsättning.
|
||
- Ostoskleros
|
||
-
|
||
Likt föregående exemplet, beror på progressiv
|
||
bentillväxt som slutligen fixerar stapes (dess rörelse
|
||
minskar).
|
||
|
||
|
||
- Igentäppt örontrumpet
|
||
-
|
||
Detta orsakar att luft som egentligen utjämnas via örontrumpeten
|
||
stannar i mellanörat → slemhinnan absorberar denna
|
||
luft → undertryck uppstår.
|
||
-
|
||
Undertrycket suger in trumhinnan (minskar dess
|
||
rörlighet) → stor del av ljudvågorna
|
||
reflekteras/absorberas men ej förs vidare.
|
||
-
|
||
Öppnas kortvarigt endast vid sväljning, annars uppstår autofoni, hör
|
||
eget tal förstärkt.
|
||
|
||
- Benledning
|
||
-
|
||
Ljud kan fortledas via benvävnad – benledning
|
||
-
|
||
T.ex vår tal är till en viss del benlett direkt från munhålan →
|
||
skallben → innerörat.
|
||
-
|
||
Klinisk relevans
|
||
- Skada i hörselben → vibrator planteras i ben i
|
||
samband till mikrofon via en processor.
|
||
- Signalerna tas upp av mikrofon → processor →
|
||
vibrator för över frekvenser till innerörat direkt.
|
||
Frågor
|
||
1. Hur/varför påverkas hörseln av skada i trumhinnan, i hörselben, igentäppt
|
||
örontrumpet? Varför är det kliniskt relevant att ljud kan fortledas via ben?
|
||
CNS
|
||
- Cochlearisnerven
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-bb50c54d77f2.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-8c8c0bb71e4c.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-c0cb03cb0d87.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-6b7ffb001987.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-ee0ced8d3e12.png]]
|
||
|
||
-
|
||
Cochlearisnerven omkopplar i cochlearis kärnor i
|
||
hjärnstammen.
|
||
-
|
||
Från hjärnstammen projiceras två olika nervfibrer till
|
||
thalamus knäkropp (mediala geniculatum) → till
|
||
hörselbarken, A1
|
||
-
|
||
Notera att varje cochlearisnerv för signalen till respektive hörselbark i
|
||
hemisfärerna (ipsi- och kontralateralt + commissurfibrer)
|
||
→ Man blir inte döv om A1 i ena hemisfären funktion nedsätts.
|
||
|
||
- A1
|
||
-
|
||
Nervcellerna i A1-gyrus har en tonotopisk organisation → alltså
|
||
nervceller känsliga för angränsande frekvenser finns nära varandra.
|
||
- Höga frekvenser → nära nacken
|
||
- Låga frekvenser → nära pannan
|
||
- Tonotopiska organisationen (frekvenskartan) bevaras i A1, likt
|
||
cochlea.
|
||
-
|
||
Kombination av frekvenser → aktivering av en viss kombination av
|
||
neuroner!
|
||
-
|
||
Figuren visar frekvensband, en vertikal “skiva” i
|
||
hörselcortex där alla celler är känsliga för ungefär samma
|
||
frekvensintervall. Variation inom bandet (upp–ner i
|
||
figuren):
|
||
- Celler högt upp aktiveras redan vid svaga ljud (låg
|
||
tröskel).
|
||
- Celler längre ner kräver starkare ljud (högre tröskel) för att
|
||
aktiveras.
|
||
|
||
- Variationer i samma frekvensband
|
||
-
|
||
Ljudsstyrka
|
||
-
|
||
Ljudkällans riktning – Olika riktningar aktiverar olika kombinationer
|
||
av neuroner
|
||
|
||
- Bestämma riktning
|
||
-
|
||
Sker mha att neuroner är känsliga för amplituder (hur starka
|
||
ljudvågorna är) och tidsskillnader.
|
||
-
|
||
Riktning i sidled (höger-vänster)
|
||
- Ljudkällan kommer då vara närmare ett öra än andra örat
|
||
-
|
||
Signalen stimuleras i ena cochlean snabbare
|
||
-
|
||
Högre amplitud (större signal), pga starkare ljud.
|
||
-
|
||
Riktning i höjdled, fram/bak
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-2631553137fe.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-306c4df68bab.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-806c8868fa12.png]]
|
||
|
||
- Amplituds- och tidsskillnader hjälper inte här,
|
||
eftersom avståndet är detsamma för källan rakt
|
||
framför eller bakom.
|
||
- Ytterörats vindlingar hjälper med bestämma
|
||
riktningen
|
||
-
|
||
Ljudet kommer att studsa/reflektera i
|
||
olika riktningar beroende på dess källa,
|
||
vissa frekvenser förstärks, andra dämpas.
|
||
-
|
||
Detta skapar en viss klangskillnad (skillnad i ljudets
|
||
spektrum) som CNS kan bearbeta.
|
||
- Klangsskillnad – såsom figuren visar skulle samma
|
||
ljud att studera på olika sätt in i örat där vissa
|
||
frekvenser förstärks, andra dämpas.
|
||
|
||
- Högre hörselområden
|
||
-
|
||
I en apa har man funnit tre hierarkiskt högre hörselområden med
|
||
specialiserade med neuroner
|
||
- Vissa neuroner aktiveras vid kommonukationsljud →
|
||
kommunikation uppfattas “What Stream”.
|
||
- Andra neuroner aktiveras vid olika riktningar →
|
||
riktning uppfattas, “Where Stream".
|
||
-
|
||
Denna information leds sedan via commissurbanor till olika
|
||
delar av hjärnan, alltså finns antagligen skilda system i
|
||
hjärnan som ansvarar för att identifiera och lokalisera ljud.
|
||
-
|
||
A1 = primära hörselcortex (temporalloben)
|
||
-
|
||
AL = anterolateral
|
||
-
|
||
ML = Middle-lateral
|
||
-
|
||
CL = cauda-lateral
|
||
Frågor
|
||
1. Vad kallas hörselbarken i hjärnan, hur når cochlearisnerven? Varför orsakar
|
||
skada på hörselbarken i ena hemisfären inte dövhet i ett öra?
|
||
2. Vilken funktionell organisation har primära hörselbarken? Vilka faktorer
|
||
bestämmer vilka neuroner som aktiveras inom samma frekvensband?
|
||
3. Hur bestäms ljudkällans riktning? Vad menas med What- & Where stream?
|
||
-
|
||
Incus, malleus, stapes (hörselben), trumhinna = membrana tympani
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-bf47c912f768.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-513d684f0956.png]]
|