5.1 KiB
5.1 KiB
Kurslitteratur
Moment
Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
- Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion: epitel, Histologi/Basalmembran, Histologi/Bindväv/Lamina propria och vanligtvis Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.
- Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.
- Histologi/Hud/Epidermis: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
- Anatomi/Organ/GI/Lingua: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
- Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
- Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); Histologi/Körtlar/Enkel Acinus, intercalated/striated ducts, Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell och Gianuzzis halvmånar.
- Histologi/GI/Tonsiller – struktur: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
Del 2 – Digestionskanalens vägg
- Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
- Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
- Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
- Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli, Histologi/Körtlar/Bägarcell, Panethceller, stamceller, Histologi/Blodkärl/Lymfkärl, Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär, Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
- Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
- Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, Histologi/Bindväv/Makrofag, Histologi/Bindväv/Pericyt.
- Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
- Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
Mål
- Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion i munhåla och GI-kanal.
- Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling samt Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader och Histologi/GI/Tonsiller – struktur.
- Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt inklusive Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång, Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper, Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad och Histologi/GI/Colon vs rektum samt Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.
- Histologi/GI/Tjocktarm – funktion och motilitet.
- Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad, Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa samt Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.
- Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion samt Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin och Histologi/GI/Diabetes typ I och II.