7.6 KiB
Kurslitteratur
Moment
1
Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion (mucosa): Histologi/Epitel/index m/Histologi/Basalmembran, Histologi/Bindväv/Lamina propria (Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv), slemproducerande Histologi/Körtlar/index i epitelet eller bindväven. I de flesta fall Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv under slemhinnan. Munslemhinna, Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat, lamina propria. Submukosa, Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion. Läpp: Histologi/Hud/Epidermis, läppröda, Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion. Tunga: Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat, Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel, papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. Histologi/Körtlar/Mukös Kortel och Histologi/Körtlar/Seröskörtel små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar. Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet. Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. Histologi/Körtlar/Enkel Acinus; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. Histologi/Körtlar/Seröskörtel, Histologi/Körtlar/Mukös Kortel och Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel acinini (m/Gianuzzi halvmåne); Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell. Histologi/GI/Tonsiller – struktur: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
2
Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa, Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation. Muscularis externa, Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation. Adventitia, serosa. Histologi/Epitel/Mesotel. MALT. Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion: Flerskiktat skivepitel, Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel och Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel. Körtlar i submukosa Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader: Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel. Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra, pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin. Tunntarm: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, Histologi/Körtlar/Bägarcell och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal (Histologi/Blodkärl/Lymfkärl). Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum). Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern (Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel) och intern (Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel) sfinkter.
3
Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus. Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp. Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt fält/portatriad: artär, ven gallgång, Histologi/Blodkärl/Lymfkärl. Histologi/Blodkärl/Sinusoid, Histologi/Blodkärl/Ven, Histologi/Bindväv/Makrofag. Histologi/Bindväv/Pericyt. A- vitamin. Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat cylinderepitel, lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa, adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter. Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion: Exokrin del: serösa acini, långa skarvstycken/intercalated ducts, utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula. Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina celler, Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär. Alfa- och betaceller. Glucagon, insulin.
Mål
- Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion
- Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling
- Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion
- Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader Histologi/GI/Tonsiller – struktur
- Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt
- Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion
- Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång
- Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper
- Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad
- Histologi/GI/Colon vs rektum
- Histologi/GI/Tjocktarm – funktion Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång
- Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad
- Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion
- Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion
- Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin
- Histologi/GI/Diabetes typ I och II