27 KiB
Video - Block 2 - Sensorik och Motorik
Video Transcript
- Duration: 26:27
- Segments: 450
- Resolution: 1280x720
0:00 Hej!
0:06 Jag heter Lars-Gunnar Pettersson och vi kommer att mötas under några dagar nu och prata om sensoriska system.
0:15 Jag ska nu ge en liten introduktion till
0:19 de sensoriska system vi ska prata om.
0:22 Jag ska också beskriva lite hur de här dagarna kommer att gå till väga och vad vi kommer att göra för någonting.
0:30 Den här bilden kan vara lite av en introduktion till sensoriska system.
0:36 Den visar nämligen inte bara
0:38 holländskt krogliv under 1600-talet
0:41 utan den visar också en allegori över sinnena
0:47 som man vid den här tidpunkten och sedan Aristoteles ansåg vara fem till antalet.
0:53 Synen ska representeras då utav de flesta
0:57 att de flesta personer här tittar på någon avlägsnare
1:00 en punkt i fjärran.
1:01 Hörseln utav musikinstrumentet,
1:04 känseln av beröringen som utspelar sig här i centrum,
1:08 smak av maten på golvet
1:12 och lukt till sist av den här mannen som
1:15 eulinerar i enda kanten utav bilden och som länge var övermålad.
1:20 Idag vet vi att vi har betydligt fler sinnen än fem.
1:25 Det är inte ens självklart hur många sinnen man ska säga att man har, det beror lite
1:30 på hur man räknar. Faktum är att man kanske idag hellre pratar
1:34 om sensoriska system
1:36 och att de sensoriska systemen ger hos oss
1:39 olika typer av sinneskvaliteter
1:42 som man också kallar för modaliteter.
1:46 Vi kan sammanfatta de lite tråkigare kanske i en tabell
1:51 där vi har de sensoriska system
1:54 som vi kommer att prata om de här dagarna.
1:58 Vi har till att börja med blivit enkla
2:00 helt syn som ger upphov till sinneskvaliteten
2:03 och modalitetens syn.
2:05 Hörselsystemet, hörsel,
2:08 vestibulari-systemet, här kommer det in ett sjätte
2:10 sensoriskt system som vi inte mötte i den tidigare figuren
2:14 och då närmast kopplat till balans
2:17 som sinneskvalitet kanske.
2:19 Och sen har vi då lukt och smaksystemen
2:22 och förstås då smak och lukt här
2:25 som sinneskvalitet.
2:26 Och sen blir det lite mer komplicerat,
2:28 nämligen det vi kallar för kroppssinneskvalitet
2:30 systemet, det somatosensoriska systemet.
2:34 Och där ingår då känsel som vi mötte i föregående figur
2:36 men också sådana saker som temperatursvinne och smärta.
2:40 Något som ni kommer att höra mer om längre fram
2:44 när vi pratar om motorik
2:46 nämligen proprioception, ledsinne
2:48 och som gör att man kan blunda
2:50 och ändå tala om var någonstans
2:53 olika kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra.
2:58 Och med den här tabellen så är det inte längre
3:00 kanske så självklart hur många sinnen man har.
3:02 Varför skulle inte smärta här till exempel kunna vara ett sinne för sig?
3:06 Varför skulle inte proprioception kunna vara ett sinne för sig till exempel?
3:12 Det här är alltså vad vi kommer att ta upp de närmsta dagarna här.
3:16 Johan Westberg kommer att prata mer om proprioception.
3:18 Ingela Hammar kommer att beröra lukt och smak
3:21 och jag kommer att ta upp de övriga sensoriska systemen.
3:26 Några saker har sådana här sensoriska system gemensamt
3:30 och de illustreras lite i den nästföljande bilden här.
3:34 Ni vet förmodligen varför eller bakgrunden till att man kan
3:39 uppfatta någonting av sin omgivning.
3:42 Det har sin bakgrund i att vi har specialiserade celler
3:46 som vi kallar för receptorseller
3:48 ibland kort och gott för
3:49 receptorer eller sensoriska receptorer.
3:52 När man säger ordet receptor
3:54 så behöver man inom neurofysiologi
3:56 alltså inte enbart syftat på ett membranprotein.
4:00 syftat på en sådan här sinnescell eller sensorisk receptor.
4:04 Jag ska försöka använda ordet sensorisk receptor
4:08 när jag menar det genomgående här så att det inte ska bli någon tveksamhet.
4:12 Och sådana här sensoriska receptorer då
4:16 kan vara en specialiserad cell.
4:18 Så är fallet till exempel i hörselsystemet
4:22 i synsystemet med ögat, stavar och tappar.
4:24 Det kan också vara sista delen utav ett axon.
4:30 ett nervenslut som man kallar det.
4:33 Och så är fallet i huden där en del av
4:36 receptorerna i huden alltså faktiskt är nervenslut
4:40 sista delen av axoner.
4:44 Gemensamt för de här är att just i den här
4:49 receptorstrukturen finns då specialiserade
4:53 jonkanaler eller specialiserade mekanismer
4:56 som gör att de här cellerna kan reagera
5:00 så kallade stimuli.
5:02 Och de här stimuli kan variera
5:04 beroende på sensoriskt system
5:06 och beroende på typ av receptor.
5:08 Det förstås kan handla om ljus.
5:12 Som till exempel då sensoriska receptorer i ögat
5:14 stavar och tappar.
5:16 Det kan handla förstås om tryck
5:18 mekanisk påverkan på huden, till exempel.
5:22 Som uppstår då vid beröring.
5:24 Och när en sån här sensorisk receptor
5:28 utsätts för sitt
5:30 så kallade adekvata stimulus, det stimulus
5:33 som aktiverar receptorn bäst kan vi säga.
5:36 Så uppstår i de här sensoriska
5:40 receptorerna generellt sett en potentialförändring, en förändring
5:44 av membranpotentialen.
5:45 Om man kallar den här potentialförändringen då för en
5:49 receptorpotential, och ni ser redan utav
5:51 millievåldsskalan i den här schematiska skissen
5:54 att den här då förstås är väsentligt större än EPSP.
5:57 Och den här storleken
6:00 på den som vi strax ska se beror på styrkan av själva stimuleringen.
6:05 Och så när receptort potentialer uppstår alltså i en sån här sensorisk
6:09 receptorcell och den uppstår då i ändan i den här
6:12 receptorregionen då utav ett fritt
6:15 näringsslut, slutet på ett exon.
6:20 För när receptorcell så finns det då en synaptisk kommunikation
6:23 med ett inåtledande axon till centrala näringssystemet och där uppstår
6:28 aktionspotentialer som fortfarande
6:30 leds in då till centrala nervsystemet.
6:33 Vad gäller sådana här fria nervbeslut så uppstår receptorpotentialen ofta då i
6:38 själva slutet av axonet
6:40 och sedan en bit ifrån det här området uppstår sedan för första gången
6:45 en sådan här aktionspotential
6:48 som fortleds eller aktionspotentialer som fortleds in till centrala nervsystemet.
6:54 Förhoppningsvis kommer jag snart att nu vara lite mer fokuserad här
7:00 Så vad finns det egentligen för principiellt olika typer av adekvata stimuli?
7:19 Jo, det kan då vara exempelvis ljus.
7:22 Och man kan då tala om fotoreceptorer som detekterar ljus som adekvat stimulus.
7:28 Och då tänker vi naturligtvis på synsystemet.
7:30 Det kan handla om temperatur och då pratar vi om termoreceptorer.
7:36 Och det kan handla om kemiska ämnen och pratar vi om kemoreceptorer
7:39 där lukt och smak då blir naturliga i sammanhanget.
7:43 Och för en stor del utav sådana här receptorer
7:46 så handlar det om olika typer av mekaniska stimuli.
7:49 Och det kan vara då tryck
7:51 som exempelvis då på huden, beröring är ju en form av tryck på huden.
7:55 Väldigt lite tryck förstås, men det är tryck på huden.
7:58 Och det kommer också
8:00 senare och visa här att faktiskt då
8:03 ljud och
8:05 det som karaktäriseras som gravitation här eller populärt
8:08 och balansinformation, den typ av stimuli som aktiverar
8:11 vestibulariesystemet
8:13 att det också faktiskt handlar om mekanereceptorer.
8:16 Att denna typ av stimuli omvandlas till en mekanisk påverkan
8:20 på receptorerna.
8:22 Så principiellt kan man då säga att det finns fyra kategorier
8:25 med den här typen av indelning
8:27 av receptorer, fotoreceptorer, mekanereceptorer
8:30 termoreceptorer och kemoreceptorer.
8:35 Den här figuren ska ni kanske mest titta på
8:38 efter de här dagarna.
8:41 För här har vi en sammanfattning av många centrala delar just av sensoriken.
8:46 Här har vi alltså de sensoriska systemen,
8:48 de modaliteter som är kopplade till de här sensoriska systemen,
8:53 vilken typ av receptorer som är involverade, vad de heter,
8:57 och vilken typ av stimuli
9:00 som aktiverar dem.
9:01 Och här kan ni sedan sammanfatta och systematiskt gå igenom i princip sensoriskt system
9:06 för sensoriskt system.
9:07 Vi ska inte fördjupa oss i den mer än så nu
9:10 men det är en poäng att titta på den efter det här avsnittet.
9:17 Några saker har sensoriska receptorer gemensamt.
9:21 Och några sådana aspekter visas i den här bilden.
9:26 Den här bilden visar till att börja med då hur man
9:30 registrerar och kodar snarare
9:32 stimuleringens styrka.
9:35 Tittar man nu på membranpotentialförändringen, här har vi då receptorpotentialer väldigt schematiskt förstås,
9:41 så ser vi alltså den grundläggande principen här:
9:43 en starkare stimulering ger en större receptorpotential.
9:48 Om en receptor nu kan fungera på det här sättet, så inser ni raskt att så här kan ju förstås inte signaleringen
9:55 till centrala närsystemet i
9:57 axoner fungera.
10:00 Potentialer varierar ju inte sin amplitud.
10:02 Så den koden måste vara av ett helt annat slag.
10:08 Signaleringen måste se ut på ett lite annorlunda sätt.
10:12 Och som visas i den nedre figuren här
10:14 så görs det genom att frekvensen av aktionspotentialer varierar.
10:19 Ett starkare stimulus leder alltså till en högre frekvens av aktionspotentialer,
10:25 tätare aktionspotentialer i tiden.
10:28 Och man kan alltså säga
10:30 i det första steget av det sensoriska systemet eller tidigt steg av det sensoriska systemet
10:34 så översätts alltså då
10:36 förändringar i membranpotentialens storlek
10:39 till förändringar i frekvensen på närvinpuls
10:43 och aktionspotentialer.
10:45 Och varför
10:47 en högre, starkare stimulos och en större receptor-potential
10:51 ger en högre frekvens av aktionspotentialer hur det här går till,
10:55 det sammanfattas i den nedre delen av figuren här.
10:58 Och då minns ni
11:00 säkert från nervcellsavsnittet.
11:04 Att efter en aktionspotential
11:06 så uppträder en så kallad absolut refraktörperiod
11:10 och därefter en relativ refraktörperiod
11:14 under vilket tillstånd som de spänningskänsliga natriumkanalerna
11:20 övergår från ett inaktiverat tillstånd.
11:25 Och då vet ni också att under den relativa refraktärperioden
11:30 man får en ny aktionspotential
11:32 om membranpotentialförändringen är större.
11:36 Och det är precis det som inträffar här.
11:38 Här tänker vi oss alltså en receptorpotential
11:41 som gradvis ökar i styrka.
11:43 Här passeras tröskeln för utlösande av en aktionspotential
11:46 och man får den första aktionspotentialen.
11:50 Och är nu receptorpotentialen
11:53 större i amplitud här
11:55 så kommer man att övervinna
11:58 den relativa refraktärperioden
12:00 snabbare
12:01 och därmed kunna få en ny aktionspotential
12:03 i en mycket tidigare
12:06 efter den föregående aktionspotentialen.
12:10 Och då ser ni här att i första steget här så övervinns
12:13 den relativa rektorperioden efter den här tiden
12:16 man får den ny aktionspotential
12:17 lite jämförelsevis senare här
12:19 men vid högre receptorpotential
12:21 så får man en ny aktionspotential
12:24 mycket snabbare efter den föregående.
12:27 Man kan alltså övervinna den relativa rektoraterperioden
12:30 mycket fortare då med en större
12:32 amplitud på receptortpotentialen.
12:34 Och det är alltså bakgrunden till att en förändring i receptorpotentialens storlek
12:39 kommer i princip då att översättas
12:42 till en förändring av frekvensen utav aktionspotentialer.
12:47 När man ändå pratar om det här ska man ju också lägga till att det finns andra sätt då
12:51 att registrera, det finns ytterligare sätt
12:53 att registrera
12:55 styrkan på ett stimuli. Så här har vi exempelvis då huden.
12:58 Och här ser vi då
13:00 olika hudreceptorer.
13:02 Slutet på just perifera aktioner.
13:07 Och vad vi ser här då är att en starkare stimulering gör en större deformering av huden
13:13 och därmed kommer den påverka ett större antal av receptorer
13:16 och därmed få aktionspotentialer i flera aktioner.
13:19 Så det är också ett sätt att få en uppfattning om för centrala nervsystemet styrkan på en stimulering
13:25 nämligen antalet aktiverade receptorer.
13:30 En andra sån här gemensam egenskap som finns hos många olika sensoriska receptorssystem
13:36 är förmågan till så kallad aktation eller tillvänjning.
13:40 Och vi ser lite det i den här situationen. Det här är temperaturreceptorer
13:46 som uppvisar just
13:46 adaptation.
13:48 Vi har nu ingen skala här, men det här ska visa
13:52 temperaturförändring, en temperaturökning. Låt oss säga att det här är huden.
13:56 Här ser vi frekvensen av aktionspotentialen.
14:00 När temperaturen ökar här så får man en mycket stark hög frekvens
14:04 en riktig skur av aktionspotentialer.
14:07 Men vad ni ser här allteftersom temperaturen stabiliseras på den högre nivån
14:12 så minskar aktionspotentialfrekvensen igen.
14:15 Receptorn så att säga adapterar till den nya temperaturen.
14:20 Och förvisso är förstås aktionspotentialfrekvensen högre här
14:24 än vad den var på den låga temperaturen
14:27 men den är inte alls så hög som den själva förändringen.
14:30 Ändringen utav temperaturen sker.
14:32 Receptorn har alltså sedan anpassat sig till den högra temperaturen
14:36 och frekvensen av aktionspotentialen sjunker
14:39 så kallad adaptation.
14:42 Och det här är en del av bakgrunden kanske att det känns som allra kallast
14:47 när man till exempel klyver i lite kallt vatten och sen efter en stund
14:51 så upplever man inte detta lika kallt.
14:54 Det är en sådan mekanism som kan komma in i ett sådant sammanhang.
15:00 Hur kan nu centrala nervsystemet hålla isär den här informationen?
15:06 Vi får ju ständigt information från syn, hörsel och så vidare, systemet och
15:10 somatosensorik och så vidare.
15:12 Jo, det sker genom att centrala nervsystemet åtminstone i början
15:17 håller isär informationen från olika sensoriska system.
15:22 Till att börja med så finns olika sensoriska
15:24 receptorer för olika sensoriska system.
15:28 Och därtill finns olika axlar.
15:30 zoner i olika perifera nerver eller kranialnerver från olika sensoriska system.
15:35 Och
15:36 inledningsvis
15:38 går den här informationen till olika delar utav järnverken.
15:42 Man pratar alltså om att man har en primär synverk
15:45 som får information
15:47 från
15:48 synreceptorer,
15:50 en primär hörselverk,
15:52 en primär somatosensorisk järnverk
15:55 och så vidare.
15:57 Och den här principen kallar man
16:00 för någonting, nämligen label line code i engelsk språkdräkt.
16:05 Och label line code syftar på att den här informationen har fått en
16:09 etikett, en label redan från början.
16:13 Är det synreceptorer som aktiveras
16:15 och man har en separat
16:18 axoner
16:19 från synsystemet
16:20 och man passerar in
16:23 primära synbarken
16:25 så har hela den banan en sorts
16:27 synetikett,
16:28 en sorts label
16:30 på sig och som startar i princip från det ögonblicket
16:33 man
16:34 aktiverar de här sensoriska
16:36 receptorerna,
16:36 de kan man säga sätter då en sorts etikett
16:39 på de aktionspotentialer som kommer in här.
16:42 Aktionspotentialer då i
16:44 synsystemet och inget annat censorsystem.
16:46 Och sen bibehålls den här separationen
16:49 åtminstone då
16:50 till de första sensoriska barkarierna
16:53 i hjärnan i stor utsträckning.
16:55 Och sen sätts den här informationen samman
16:57 i högre sensoriska areor och
17:00 högre områden i hjärnan.
17:03 Ska man sammanfatta lite vad hjärnan tolkar i olika sensoriska system,
17:09 vad är det för kod egentligen som hjärnan arbetar med
17:12 så är det faktiskt bara två typer av information som finns här,
17:17 nämligen vilka axoner är aktiverade?
17:20 Hur ser mönstret av aktionspotentialer ut?
17:24 Vilka axoner som aktiveras
17:27 är olika för olika sensoriska system
17:30 ibland vara olika för olika typer av stimulering?
17:33 Och mönstret av aktionspotentialer kommer att säga någonting om hur den här stimuleringen
17:38 ser ut eller hur den går till.
17:40 Vi såg det här till exempel då
17:42 där aktionspotentialfrekvensen var som allra störst när temperaturen förändrar sig.
17:47 Det här mönstret av aktionspotentialer som finns då
17:50 i alla de axoner som aktiveras utav en sensorisk stimulering
17:55 kommer att vara den information som hjärnan mottar.
18:00 och ser mönstret av aktionspotentialer ut.
18:02 Och det är den informationen som sedan då kommer att bearbetas utav det centrala nervsystemet.
18:08 Och det ska vi komma in lite mer på senare, hur det här går till under de här dagarna.
18:13 Liten snabb repetition av anatomin då.
18:22 De här olika sensoriska systemen då kommer in till centrala nervsystemet kan vi säga via signaler.
18:30 i perifera nerver.
18:31 Om vi pratar om
18:33 sensorik nedanför ansiktet.
18:37 Och via kranialnerver. Om vi pratar om sensorik ovanför.
18:42 I kranialnerver finns information från syn, hörsel, lukt, bak förstås,
18:48 vestibularis och
18:49 den somantocensoriska informationen ifrån ansiktet.
18:53 Medan information nedanför den här nivån
18:56 där det kan handla huvudsakligen om antocensorik då förstås
18:59 går via perifera nerver in till ryggmärgen i det här fallet.
19:02 Kranialnerverna går ju in till järnställningen.
19:06 Och från de här systemen uppstår sedan då uppåtstigande arsenderande banor upp till
19:14 järnverken.
19:15 Och på vägen passerar de ofta en struktur då en central långkopplingstjärna talamus.
19:21 De kan passera andra strukturer med.
19:23 Men talamus är liksom ofta en gemensam länk eller i alla fall en struktur i hjärnan.
19:29 De här systemen passerar igenom, dock i olika delar av tal av muskler, naturligtvis.
19:35 Men utöver de här signalerna till järnverken
19:39 så har också sensorisk information effekter
19:42 längre ner redan på ryggmärgenivå.
19:45 Om man trampar på en spik rycker man undan foten exempelvis.
19:48 Det är då en reflex som utspelar sig i ryggmärgen och som
19:52 har sensorisk information som bas.
19:56 Och motoriskt program om man sätter någonting i munnen
19:59 kan det hända att man börjar tugga och den tuggningen då styrs
20:03 av en näringsrättskrets som ligger i hjärnstammen,
20:05 det vill säga på lägre nivåer än
20:08 hjärnverken kan alltså sensorisk information
20:11 orsaka sådana saker som olika reflexsystem respektive
20:14 aktivera och starta olika typer av motoriska program.
20:17 Det kommer ni höra mer om på motorikavsnittet senare.
20:24 Så vad vi ska göra under de här dagarna är att vi ska gå igenom de olika sensoriska
20:29 systemen var för sig i praktiken och vi ska prata en del om hur de fungerar i periferin
20:36 och hur receptor systemen fungerar som sensoriska
20:38 receptorsystemen fungerar. Vi ska prata en del om banorna
20:41 som fortleder den här informationen i centrala
20:44 nervsystemet och vi ska prata en del om förstås hur den här
20:47 informationen bearbetas i hjärnbarken och hur den kommer in i
20:51 vår vardag skulle vi kunna säga.
20:53 Vad vi använder och vad hjärnan använder den här informationen till.
20:59 Vi kommer att göra det här lite olika på olika sensoriska system, i vissa sensoriska system vet man kanske mer om den perifera funktionen
21:06 och i andra kanske också en del om den centrala, nervösa funktionen, speciellt synsystemet
21:13 så vi kommer på slutet försöka göra en viktig del av synföreläsningen till att prata om vad vi tror idag
21:21 sker i hjärnan när man tittar på någonting, när man ser på någonting.
21:26 De här olika sensoriska systemen för att sammanfalla
21:29 hur vi nu ska göra det här, här har vi då vestibularis som vi kommer att börja med här
21:33 och det består av en föreläsning och därefter kommer det att finnas då kompendier till det här.
21:39 Och ni kommer att upptäcka att flera av de här
21:41 kompendierna, hörsel, vestibularis, syn som matocensorik
21:46 har inte bara en bilddel, den har också en textdel.
21:51 Och där har jag skrivit ner vad jag säger under de här föreläsningarna
21:55 plus annat som jag tycker är viktigt att ha med sig ifrån
21:59 sensorik. Och då kan ni undra varför
22:02 jag föreläser det här. Varför kommer jag nu bara
22:05 läsa de här kompendierna utantill och det kommer
22:07 jag förstås inte att göra. Utan jag kommer att
22:11 också ge vissa andra infallsvinklar här
22:14 som jag inte kan göra i kompendier. Ni kommer att se
22:16 en hel del videofilmer exempelvis för att
22:19 illustrera olika aspekter av olika sensoriska
22:22 system. Och om vi går igenom
22:25 NSDN här, vestibularis, har vi alltså en föreläsning och
22:29 sen kommer jag lämna några kompendier i bilden till självstudier.
22:32 Det brukar fungera alldeles utmärkt, det vet jag sedan tidigare terminer.
22:35 Hörsel, samma sak.
22:37 Där kommer vi framförallt att prata om innehållet och hörselbearbetning i närsystemet.
22:42 Mellanöra och liknande, det vet jag också.
22:45 Några få bilder där i kompendiet som jag vet att man kan själv studera med bildtexterna.
22:51 Samma sak, som matocensoriken.
22:54 Där kommer vi prata en hel del om huvudreceptorer och ge en översiktlig beskrivning av bearbetningar.
22:59 arbetningen i centrala näringssystemet med en viss
23:01 del av det.
23:02 CNSB-arbetningen kommer vi att också lämna lite
23:05 till självstudier. Smärta har jag inget separat textkompendium.
23:09 Men det kommer att stå en hel del
23:10 stödtext i bildkompendiet.
23:12 Där kommer jag att ge en föreläsning om just smärtfysiologin.
23:16 I vanliga fall brukar vi också ha en laboration kopplat
23:19 till det här, så kanske inte nu under pandemin.
23:22 Men den laborationen kommer jag att prata en del om under själva föreläsningen
23:29 så att ni ser hur de olika momenten i laborationen avspeglas i just det material
23:35 som berör basal smärtfysiologi som jag då går igenom.
23:39 Syn då, där kommer vi att prata väldigt mycket om just hur
23:44 centrala näringssystemet bearbetar syninformation.
23:48 Vi kommer också förstås att prata en del om näthinna och ögonrörelser
23:52 när jag kommer att lämna sådana här saker som ögats koptik och pupilla
23:55 ackommodationsritläxor. Det kan fungera alldeles utmärkt.
23:59 och läsa in själv. Det är också bara några bilder.
24:02 Och sen kommer vi då ha ett seminarium som är problembaserat
24:05 där ni nu ska försöka lösa ett antal frågor om sensorik
24:09 och för den delen också motorik
24:11 och som vi sen kommer att diskutera i smågrupper.
24:15 Och nu vet jag då att det här kan bli lite kanske nervöst.
24:20 När det finns textställare i kompendiet, vi har föreläsningar,
24:23 larvbok, hur ska man sortera, vad man ska kunna här
24:26 för att inte nu hamna i en sådan här situation
24:29 har vi då lagt ut instuderingsfrågor och det finns också en målbeskrivning till det här avsnittet.
24:35 Och då kommer förstås den där frågan.
24:37 Om jag kan svaren på instuderingsfrågorna klarar jag då skrivningen och den muntliga tentamen.
24:43 Och svaret på den frågan är det beror på.
24:45 Det beror lite på hur man har tillägnat sig svaren på de här instuderingsfrågorna.
24:51 Om man har läst hela materialet
24:53 och sedan efteråt använder instuderingsfrågorna som liten kontroll
24:59 och kanske tittar på vissa områden lite extra.
25:02 Om man tycker att några av de här instuderingsfrågorna är lite konstiga
25:05 då är det ganska troligt att man kommer att fixa det här
25:08 därför att man har då tillägnat sig en förståelse för sensorik
25:13 som gör att man kan svara på till exempel sådana här instuderingsfrågor.
25:18 Och man kanske koncentrerar sig på instuderingsfrågorna först.
25:21 Lär sig svaren på dem och letar upp just svaren på dem enbart.
25:26 Och kanske också uppfattar att man
25:29 förstår de svaren så är det inte alls säkert att man kommer att klara sig lika bra.
25:33 Därför att man har då i praktiken lärt sig svaren på ett antal frågor.
25:39 Och även om man förstår de svaren så är det inte säkert på att man kan komma fram till den informationen.
25:45 Om man närmar sig det här ämnet från en annan vinkel.
25:50 Och frågan är ställd på ett annorlunda sätt.
25:52 Skrivningsfrågor är ju inte alltid detsamma som instuderingsfrågorna.
25:56 Så där är lite svaren och lite taktik.
25:59 Så att säga hur man ska läsa det här.
26:03 Man ska alltså använda de här som en hjälp så att man hamnar rätt.
26:07 Men kanske inte då börja med dem från början.
26:11 Och med det då så är ni ska jag väl säga då välkomna till de här fyra dagarna.
26:18 Och det här avsnittet då som handlar om sensorik.
26:21 Och när vi ses första gången ska vi då prata om vestibularis och hörselsystemet.