# Video - Block 2 - Sensorik och Motorik

**Video Transcript**

- Duration: 26:27
- Segments: 450
- Resolution: 1280x720

---

**0:00**
Hej!

**0:06**
Jag heter Lars-Gunnar Pettersson och vi kommer att mötas under några dagar nu och prata om sensoriska system.

**0:15**
Jag ska nu ge en liten introduktion till

**0:19**
de sensoriska system vi ska prata om.

**0:22**
Jag ska också beskriva lite hur de här dagarna kommer att gå till väga och vad vi kommer att göra för någonting.

**0:30**
Den här bilden kan vara lite av en introduktion till sensoriska system.

**0:36**
Den visar nämligen inte bara

**0:38**
holländskt krogliv under 1600-talet

**0:41**
utan den visar också en allegori över sinnena

**0:47**
som man vid den här tidpunkten och sedan Aristoteles ansåg vara fem till antalet.

**0:53**
Synen ska representeras då utav de flesta

**0:57**
att de flesta personer här tittar på någon avlägsnare

**1:00**
en punkt i fjärran.

**1:01**
Hörseln utav musikinstrumentet,

**1:04**
känseln av beröringen som utspelar sig här i centrum,

**1:08**
smak av maten på golvet

**1:12**
och lukt till sist av den här mannen som

**1:15**
eulinerar i enda kanten utav bilden och som länge var övermålad.

**1:20**
Idag vet vi att vi har betydligt fler sinnen än fem.

**1:25**
Det är inte ens självklart hur många sinnen man ska säga att man har, det beror lite

**1:30**
på hur man räknar. Faktum är att man kanske idag hellre pratar

**1:34**
om sensoriska system

**1:36**
och att de sensoriska systemen ger hos oss

**1:39**
olika typer av sinneskvaliteter

**1:42**
som man också kallar för modaliteter.

**1:46**
Vi kan sammanfatta de lite tråkigare kanske i en tabell

**1:51**
där vi har de sensoriska system

**1:54**
som vi kommer att prata om de här dagarna.

**1:58**
Vi har till att börja med blivit enkla

**2:00**
helt syn som ger upphov till sinneskvaliteten

**2:03**
och modalitetens syn.

**2:05**
Hörselsystemet, hörsel,

**2:08**
vestibulari-systemet, här kommer det in ett sjätte

**2:10**
sensoriskt system som vi inte mötte i den tidigare figuren

**2:14**
och då närmast kopplat till balans

**2:17**
som sinneskvalitet kanske.

**2:19**
Och sen har vi då lukt och smaksystemen

**2:22**
och förstås då smak och lukt här

**2:25**
som sinneskvalitet.

**2:26**
Och sen blir det lite mer komplicerat,

**2:28**
nämligen det vi kallar för kroppssinneskvalitet

**2:30**
systemet, det somatosensoriska systemet.

**2:34**
Och där ingår då känsel som vi mötte i föregående figur

**2:36**
men också sådana saker som temperatursvinne och smärta.

**2:40**
Något som ni kommer att höra mer om längre fram

**2:44**
när vi pratar om motorik

**2:46**
nämligen proprioception, ledsinne

**2:48**
och som gör att man kan blunda

**2:50**
och ändå tala om var någonstans

**2:53**
olika kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra.

**2:58**
Och med den här tabellen så är det inte längre

**3:00**
kanske så självklart hur många sinnen man har.

**3:02**
Varför skulle inte smärta här till exempel kunna vara ett sinne för sig?

**3:06**
Varför skulle inte proprioception kunna vara ett sinne för sig till exempel?

**3:12**
Det här är alltså vad vi kommer att ta upp de närmsta dagarna här.

**3:16**
Johan Westberg kommer att prata mer om proprioception.

**3:18**
Ingela Hammar kommer att beröra lukt och smak

**3:21**
och jag kommer att ta upp de övriga sensoriska systemen.

**3:26**
Några saker har sådana här sensoriska system gemensamt

**3:30**
och de illustreras lite i den nästföljande bilden här.

**3:34**
Ni vet förmodligen varför eller bakgrunden till att man kan

**3:39**
uppfatta någonting av sin omgivning.

**3:42**
Det har sin bakgrund i att vi har specialiserade celler

**3:46**
som vi kallar för receptorseller

**3:48**
ibland kort och gott för

**3:49**
receptorer eller sensoriska receptorer.

**3:52**
När man säger ordet receptor

**3:54**
så behöver man inom neurofysiologi

**3:56**
alltså inte enbart syftat på ett membranprotein.

**4:00**
syftat på en sådan här sinnescell eller sensorisk receptor.

**4:04**
Jag ska försöka använda ordet sensorisk receptor

**4:08**
när jag menar det genomgående här så att det inte ska bli någon tveksamhet.

**4:12**
Och sådana här sensoriska receptorer då

**4:16**
kan vara en specialiserad cell.

**4:18**
Så är fallet till exempel i hörselsystemet

**4:22**
i synsystemet med ögat, stavar och tappar.

**4:24**
Det kan också vara sista delen utav ett axon.

**4:30**
ett nervenslut som man kallar det.

**4:33**
Och så är fallet i huden där en del av

**4:36**
receptorerna i huden alltså faktiskt är nervenslut

**4:40**
sista delen av axoner.

**4:44**
Gemensamt för de här är att just i den här

**4:49**
receptorstrukturen finns då specialiserade

**4:53**
jonkanaler eller specialiserade mekanismer

**4:56**
som gör att de här cellerna kan reagera

**5:00**
så kallade stimuli.

**5:02**
Och de här stimuli kan variera

**5:04**
beroende på sensoriskt system

**5:06**
och beroende på typ av receptor.

**5:08**
Det förstås kan handla om ljus.

**5:12**
Som till exempel då sensoriska receptorer i ögat

**5:14**
stavar och tappar.

**5:16**
Det kan handla förstås om tryck

**5:18**
mekanisk påverkan på huden, till exempel.

**5:22**
Som uppstår då vid beröring.

**5:24**
Och när en sån här sensorisk receptor

**5:28**
utsätts för sitt

**5:30**
så kallade adekvata stimulus, det stimulus

**5:33**
som aktiverar receptorn bäst kan vi säga.

**5:36**
Så uppstår i de här sensoriska

**5:40**
receptorerna generellt sett en potentialförändring, en förändring

**5:44**
av membranpotentialen.

**5:45**
Om man kallar den här potentialförändringen då för en

**5:49**
receptorpotential, och ni ser redan utav

**5:51**
millievåldsskalan i den här schematiska skissen

**5:54**
att den här då förstås är väsentligt större än EPSP.

**5:57**
Och den här storleken

**6:00**
på den som vi strax ska se beror på styrkan av själva stimuleringen.

**6:05**
Och så när receptort potentialer uppstår alltså i en sån här sensorisk

**6:09**
receptorcell och den uppstår då i ändan i den här

**6:12**
receptorregionen då utav ett fritt

**6:15**
näringsslut, slutet på ett exon.

**6:20**
För när receptorcell så finns det då en synaptisk kommunikation

**6:23**
med ett inåtledande axon till centrala näringssystemet och där uppstår

**6:28**
aktionspotentialer som fortfarande

**6:30**
leds in då till centrala nervsystemet.

**6:33**
Vad gäller sådana här fria nervbeslut så uppstår receptorpotentialen ofta då i

**6:38**
själva slutet av axonet

**6:40**
och sedan en bit ifrån det här området uppstår sedan för första gången

**6:45**
en sådan här aktionspotential

**6:48**
som fortleds eller aktionspotentialer som fortleds in till centrala nervsystemet.

**6:54**
Förhoppningsvis kommer jag snart att nu vara lite mer fokuserad här

**7:00**
Så vad finns det egentligen för principiellt olika typer av adekvata stimuli?

**7:19**
Jo, det kan då vara exempelvis ljus.

**7:22**
Och man kan då tala om fotoreceptorer som detekterar ljus som adekvat stimulus.

**7:28**
Och då tänker vi naturligtvis på synsystemet.

**7:30**
Det kan handla om temperatur och då pratar vi om termoreceptorer.

**7:36**
Och det kan handla om kemiska ämnen och pratar vi om kemoreceptorer

**7:39**
där lukt och smak då blir naturliga i sammanhanget.

**7:43**
Och för en stor del utav sådana här receptorer

**7:46**
så handlar det om olika typer av mekaniska stimuli.

**7:49**
Och det kan vara då tryck

**7:51**
som exempelvis då på huden, beröring är ju en form av tryck på huden.

**7:55**
Väldigt lite tryck förstås, men det är tryck på huden.

**7:58**
Och det kommer också

**8:00**
senare och visa här att faktiskt då

**8:03**
ljud och

**8:05**
det som karaktäriseras som gravitation här eller populärt

**8:08**
och balansinformation, den typ av stimuli som aktiverar

**8:11**
vestibulariesystemet

**8:13**
att det också faktiskt handlar om mekanereceptorer.

**8:16**
Att denna typ av stimuli omvandlas till en mekanisk påverkan

**8:20**
på receptorerna.

**8:22**
Så principiellt kan man då säga att det finns fyra kategorier

**8:25**
med den här typen av indelning

**8:27**
av receptorer, fotoreceptorer, mekanereceptorer

**8:30**
termoreceptorer och kemoreceptorer.

**8:35**
Den här figuren ska ni kanske mest titta på

**8:38**
efter de här dagarna.

**8:41**
För här har vi en sammanfattning av många centrala delar just av sensoriken.

**8:46**
Här har vi alltså de sensoriska systemen,

**8:48**
de modaliteter som är kopplade till de här sensoriska systemen,

**8:53**
vilken typ av receptorer som är involverade, vad de heter,

**8:57**
och vilken typ av stimuli

**9:00**
som aktiverar dem.

**9:01**
Och här kan ni sedan sammanfatta och systematiskt gå igenom i princip sensoriskt system

**9:06**
för sensoriskt system.

**9:07**
Vi ska inte fördjupa oss i den mer än så nu

**9:10**
men det är en poäng att titta på den efter det här avsnittet.

**9:17**
Några saker har sensoriska receptorer gemensamt.

**9:21**
Och några sådana aspekter visas i den här bilden.

**9:26**
Den här bilden visar till att börja med då hur man

**9:30**
registrerar och kodar snarare

**9:32**
stimuleringens styrka.

**9:35**
Tittar man nu på membranpotentialförändringen, här har vi då receptorpotentialer väldigt schematiskt förstås,

**9:41**
så ser vi alltså den grundläggande principen här:

**9:43**
en starkare stimulering ger en större receptorpotential.

**9:48**
Om en receptor nu kan fungera på det här sättet, så inser ni raskt att så här kan ju förstås inte signaleringen

**9:55**
till centrala närsystemet i

**9:57**
axoner fungera.

**10:00**
Potentialer varierar ju inte sin amplitud.

**10:02**
Så den koden måste vara av ett helt annat slag.

**10:08**
Signaleringen måste se ut på ett lite annorlunda sätt.

**10:12**
Och som visas i den nedre figuren här

**10:14**
så görs det genom att frekvensen av aktionspotentialer varierar.

**10:19**
Ett starkare stimulus leder alltså till en högre frekvens av aktionspotentialer,

**10:25**
tätare aktionspotentialer i tiden.

**10:28**
Och man kan alltså säga

**10:30**
i det första steget av det sensoriska systemet eller tidigt steg av det sensoriska systemet

**10:34**
så översätts alltså då

**10:36**
förändringar i membranpotentialens storlek

**10:39**
till förändringar i frekvensen på närvinpuls

**10:43**
och aktionspotentialer.

**10:45**
Och varför

**10:47**
en högre, starkare stimulos och en större receptor-potential

**10:51**
ger en högre frekvens av aktionspotentialer hur det här går till,

**10:55**
det sammanfattas i den nedre delen av figuren här.

**10:58**
Och då minns ni

**11:00**
säkert från nervcellsavsnittet.

**11:04**
Att efter en aktionspotential

**11:06**
så uppträder en så kallad absolut refraktörperiod

**11:10**
och därefter en relativ refraktörperiod

**11:14**
under vilket tillstånd som de spänningskänsliga natriumkanalerna

**11:20**
övergår från ett inaktiverat tillstånd.

**11:25**
Och då vet ni också att under den relativa refraktärperioden

**11:30**
man får en ny aktionspotential

**11:32**
om membranpotentialförändringen är större.

**11:36**
Och det är precis det som inträffar här.

**11:38**
Här tänker vi oss alltså en receptorpotential

**11:41**
som gradvis ökar i styrka.

**11:43**
Här passeras tröskeln för utlösande av en aktionspotential

**11:46**
och man får den första aktionspotentialen.

**11:50**
Och är nu receptorpotentialen

**11:53**
större i amplitud här

**11:55**
så kommer man att övervinna

**11:58**
den relativa refraktärperioden

**12:00**
snabbare

**12:01**
och därmed kunna få en ny aktionspotential

**12:03**
i en mycket tidigare

**12:06**
efter den föregående aktionspotentialen.

**12:10**
Och då ser ni här att i första steget här så övervinns

**12:13**
den relativa rektorperioden efter den här tiden

**12:16**
man får den ny aktionspotential

**12:17**
lite jämförelsevis senare här

**12:19**
men vid högre receptorpotential

**12:21**
så får man en ny aktionspotential

**12:24**
mycket snabbare efter den föregående.

**12:27**
Man kan alltså övervinna den relativa rektoraterperioden

**12:30**
mycket fortare då med en större

**12:32**
amplitud på receptortpotentialen.

**12:34**
Och det är alltså bakgrunden till att en förändring i receptorpotentialens storlek

**12:39**
kommer i princip då att översättas

**12:42**
till en förändring av frekvensen utav aktionspotentialer.

**12:47**
När man ändå pratar om det här ska man ju också lägga till att det finns andra sätt då

**12:51**
att registrera, det finns ytterligare sätt

**12:53**
att registrera

**12:55**
styrkan på ett stimuli. Så här har vi exempelvis då huden.

**12:58**
Och här ser vi då

**13:00**
olika hudreceptorer.

**13:02**
Slutet på just perifera aktioner.

**13:07**
Och vad vi ser här då är att en starkare stimulering gör en större deformering av huden

**13:13**
och därmed kommer den påverka ett större antal av receptorer

**13:16**
och därmed få aktionspotentialer i flera aktioner.

**13:19**
Så det är också ett sätt att få en uppfattning om för centrala nervsystemet styrkan på en stimulering

**13:25**
nämligen antalet aktiverade receptorer.

**13:30**
En andra sån här gemensam egenskap som finns hos många olika sensoriska receptorssystem

**13:36**
är förmågan till så kallad aktation eller tillvänjning.

**13:40**
Och vi ser lite det i den här situationen. Det här är temperaturreceptorer

**13:46**
som uppvisar just

**13:46**
adaptation.

**13:48**
Vi har nu ingen skala här, men det här ska visa

**13:52**
temperaturförändring, en temperaturökning. Låt oss säga att det här är huden.

**13:56**
Här ser vi frekvensen av aktionspotentialen.

**14:00**
När temperaturen ökar här så får man en mycket stark hög frekvens

**14:04**
en riktig skur av aktionspotentialer.

**14:07**
Men vad ni ser här allteftersom temperaturen stabiliseras på den högre nivån

**14:12**
så minskar aktionspotentialfrekvensen igen.

**14:15**
Receptorn så att säga adapterar till den nya temperaturen.

**14:20**
Och förvisso är förstås aktionspotentialfrekvensen högre här

**14:24**
än vad den var på den låga temperaturen

**14:27**
men den är inte alls så hög som den själva förändringen.

**14:30**
Ändringen utav temperaturen sker.

**14:32**
Receptorn har alltså sedan anpassat sig till den högra temperaturen

**14:36**
och frekvensen av aktionspotentialen sjunker

**14:39**
så kallad adaptation.

**14:42**
Och det här är en del av bakgrunden kanske att det känns som allra kallast

**14:47**
när man till exempel klyver i lite kallt vatten och sen efter en stund

**14:51**
så upplever man inte detta lika kallt.

**14:54**
Det är en sådan mekanism som kan komma in i ett sådant sammanhang.

**15:00**
Hur kan nu centrala nervsystemet hålla isär den här informationen?

**15:06**
Vi får ju ständigt information från syn, hörsel och så vidare, systemet och

**15:10**
somatosensorik och så vidare.

**15:12**
Jo, det sker genom att centrala nervsystemet åtminstone i början

**15:17**
håller isär informationen från olika sensoriska system.

**15:22**
Till att börja med så finns olika sensoriska

**15:24**
receptorer för olika sensoriska system.

**15:28**
Och därtill finns olika axlar.

**15:30**
zoner i olika perifera nerver eller kranialnerver från olika sensoriska system.

**15:35**
Och

**15:36**
inledningsvis

**15:38**
går den här informationen till olika delar utav järnverken.

**15:42**
Man pratar alltså om att man har en primär synverk

**15:45**
som får information

**15:47**
från

**15:48**
synreceptorer,

**15:50**
en primär hörselverk,

**15:52**
en primär somatosensorisk järnverk

**15:55**
och så vidare.

**15:57**
Och den här principen kallar man

**16:00**
för någonting, nämligen label line code i engelsk språkdräkt.

**16:05**
Och label line code syftar på att den här informationen har fått en

**16:09**
etikett, en label redan från början.

**16:13**
Är det synreceptorer som aktiveras

**16:15**
och man har en separat

**16:18**
axoner

**16:19**
från synsystemet

**16:20**
och man passerar in

**16:23**
primära synbarken

**16:25**
så har hela den banan en sorts

**16:27**
synetikett,

**16:28**
en sorts label

**16:30**
på sig och som startar i princip från det ögonblicket

**16:33**
man

**16:34**
aktiverar de här sensoriska

**16:36**
receptorerna,

**16:36**
de kan man säga sätter då en sorts etikett

**16:39**
på de aktionspotentialer som kommer in här.

**16:42**
Aktionspotentialer då i

**16:44**
synsystemet och inget annat censorsystem.

**16:46**
Och sen bibehålls den här separationen

**16:49**
åtminstone då

**16:50**
till de första sensoriska barkarierna

**16:53**
i hjärnan i stor utsträckning.

**16:55**
Och sen sätts den här informationen samman

**16:57**
i högre sensoriska areor och

**17:00**
högre områden i hjärnan.

**17:03**
Ska man sammanfatta lite vad hjärnan tolkar i olika sensoriska system,

**17:09**
vad är det för kod egentligen som hjärnan arbetar med

**17:12**
så är det faktiskt bara två typer av information som finns här,

**17:17**
nämligen vilka axoner är aktiverade?

**17:20**
Hur ser mönstret av aktionspotentialer ut?

**17:24**
Vilka axoner som aktiveras

**17:27**
är olika för olika sensoriska system

**17:30**
ibland vara olika för olika typer av stimulering?

**17:33**
Och mönstret av aktionspotentialer kommer att säga någonting om hur den här stimuleringen

**17:38**
ser ut eller hur den går till.

**17:40**
Vi såg det här till exempel då

**17:42**
där aktionspotentialfrekvensen var som allra störst när temperaturen förändrar sig.

**17:47**
Det här mönstret av aktionspotentialer som finns då

**17:50**
i alla de axoner som aktiveras utav en sensorisk stimulering

**17:55**
kommer att vara den information som hjärnan mottar.

**18:00**
och ser mönstret av aktionspotentialer ut.

**18:02**
Och det är den informationen som sedan då kommer att bearbetas utav det centrala nervsystemet.

**18:08**
Och det ska vi komma in lite mer på senare, hur det här går till under de här dagarna.

**18:13**
Liten snabb repetition av anatomin då.

**18:22**
De här olika sensoriska systemen då kommer in till centrala nervsystemet kan vi säga via signaler.

**18:30**
i perifera nerver.

**18:31**
Om vi pratar om

**18:33**
sensorik nedanför ansiktet.

**18:37**
Och via kranialnerver. Om vi pratar om sensorik ovanför.

**18:42**
I kranialnerver finns information från syn, hörsel, lukt, bak förstås,

**18:48**
vestibularis och

**18:49**
den somantocensoriska informationen ifrån ansiktet.

**18:53**
Medan information nedanför den här nivån

**18:56**
där det kan handla huvudsakligen om antocensorik då förstås

**18:59**
går via perifera nerver in till ryggmärgen i det här fallet.

**19:02**
Kranialnerverna går ju in till järnställningen.

**19:06**
Och från de här systemen uppstår sedan då uppåtstigande arsenderande banor upp till

**19:14**
järnverken.

**19:15**
Och på vägen passerar de ofta en struktur då en central långkopplingstjärna talamus.

**19:21**
De kan passera andra strukturer med.

**19:23**
Men talamus är liksom ofta en gemensam länk eller i alla fall en struktur i hjärnan.

**19:29**
De här systemen passerar igenom, dock i olika delar av tal av muskler, naturligtvis.

**19:35**
Men utöver de här signalerna till järnverken

**19:39**
så har också sensorisk information effekter

**19:42**
längre ner redan på ryggmärgenivå.

**19:45**
Om man trampar på en spik rycker man undan foten exempelvis.

**19:48**
Det är då en reflex som utspelar sig i ryggmärgen och som

**19:52**
har sensorisk information som bas.

**19:56**
Och motoriskt program om man sätter någonting i munnen

**19:59**
kan det hända att man börjar tugga och den tuggningen då styrs

**20:03**
av en näringsrättskrets som ligger i hjärnstammen,

**20:05**
det vill säga på lägre nivåer än

**20:08**
hjärnverken kan alltså sensorisk information

**20:11**
orsaka sådana saker som olika reflexsystem respektive

**20:14**
aktivera och starta olika typer av motoriska program.

**20:17**
Det kommer ni höra mer om på motorikavsnittet senare.

**20:24**
Så vad vi ska göra under de här dagarna är att vi ska gå igenom de olika sensoriska

**20:29**
systemen var för sig i praktiken och vi ska prata en del om hur de fungerar i periferin

**20:36**
och hur receptor systemen fungerar som sensoriska

**20:38**
receptorsystemen fungerar. Vi ska prata en del om banorna

**20:41**
som fortleder den här informationen i centrala

**20:44**
nervsystemet och vi ska prata en del om förstås hur den här

**20:47**
informationen bearbetas i hjärnbarken och hur den kommer in i

**20:51**
vår vardag skulle vi kunna säga.

**20:53**
Vad vi använder och vad hjärnan använder den här informationen till.

**20:59**
Vi kommer att göra det här lite olika på olika sensoriska system, i vissa sensoriska system vet man kanske mer om den perifera funktionen

**21:06**
och i andra kanske också en del om den centrala, nervösa funktionen, speciellt synsystemet

**21:13**
så vi kommer på slutet försöka göra en viktig del av synföreläsningen till att prata om vad vi tror idag

**21:21**
sker i hjärnan när man tittar på någonting, när man ser på någonting.

**21:26**
De här olika sensoriska systemen för att sammanfalla

**21:29**
hur vi nu ska göra det här, här har vi då vestibularis som vi kommer att börja med här

**21:33**
och det består av en föreläsning och därefter kommer det att finnas då kompendier till det här.

**21:39**
Och ni kommer att upptäcka att flera av de här

**21:41**
kompendierna, hörsel, vestibularis, syn som matocensorik

**21:46**
har inte bara en bilddel, den har också en textdel.

**21:51**
Och där har jag skrivit ner vad jag säger under de här föreläsningarna

**21:55**
plus annat som jag tycker är viktigt att ha med sig ifrån

**21:59**
sensorik. Och då kan ni undra varför

**22:02**
jag föreläser det här. Varför kommer jag nu bara

**22:05**
läsa de här kompendierna utantill och det kommer

**22:07**
jag förstås inte att göra. Utan jag kommer att

**22:11**
också ge vissa andra infallsvinklar här

**22:14**
som jag inte kan göra i kompendier. Ni kommer att se

**22:16**
en hel del videofilmer exempelvis för att

**22:19**
illustrera olika aspekter av olika sensoriska

**22:22**
system. Och om vi går igenom

**22:25**
NSDN här, vestibularis, har vi alltså en föreläsning och

**22:29**
sen kommer jag lämna några kompendier i bilden till självstudier.

**22:32**
Det brukar fungera alldeles utmärkt, det vet jag sedan tidigare terminer.

**22:35**
Hörsel, samma sak.

**22:37**
Där kommer vi framförallt att prata om innehållet och hörselbearbetning i närsystemet.

**22:42**
Mellanöra och liknande, det vet jag också.

**22:45**
Några få bilder där i kompendiet som jag vet att man kan själv studera med bildtexterna.

**22:51**
Samma sak, som matocensoriken.

**22:54**
Där kommer vi prata en hel del om huvudreceptorer och ge en översiktlig beskrivning av bearbetningar.

**22:59**
arbetningen i centrala näringssystemet med en viss

**23:01**
del av det.

**23:02**
CNSB-arbetningen kommer vi att också lämna lite

**23:05**
till självstudier. Smärta har jag inget separat textkompendium.

**23:09**
Men det kommer att stå en hel del

**23:10**
stödtext i bildkompendiet.

**23:12**
Där kommer jag att ge en föreläsning om just smärtfysiologin.

**23:16**
I vanliga fall brukar vi också ha en laboration kopplat

**23:19**
till det här, så kanske inte nu under pandemin.

**23:22**
Men den laborationen kommer jag att prata en del om under själva föreläsningen

**23:29**
så att ni ser hur de olika momenten i laborationen avspeglas i just det material

**23:35**
som berör basal smärtfysiologi som jag då går igenom.

**23:39**
Syn då, där kommer vi att prata väldigt mycket om just hur

**23:44**
centrala näringssystemet bearbetar syninformation.

**23:48**
Vi kommer också förstås att prata en del om näthinna och ögonrörelser

**23:52**
när jag kommer att lämna sådana här saker som ögats koptik och pupilla

**23:55**
ackommodationsritläxor. Det kan fungera alldeles utmärkt.

**23:59**
och läsa in själv. Det är också bara några bilder.

**24:02**
Och sen kommer vi då ha ett seminarium som är problembaserat

**24:05**
där ni nu ska försöka lösa ett antal frågor om sensorik

**24:09**
och för den delen också motorik

**24:11**
och som vi sen kommer att diskutera i smågrupper.

**24:15**
Och nu vet jag då att det här kan bli lite kanske nervöst.

**24:20**
När det finns textställare i kompendiet, vi har föreläsningar,

**24:23**
larvbok, hur ska man sortera, vad man ska kunna här

**24:26**
för att inte nu hamna i en sådan här situation

**24:29**
har vi då lagt ut instuderingsfrågor och det finns också en målbeskrivning till det här avsnittet.

**24:35**
Och då kommer förstås den där frågan.

**24:37**
Om jag kan svaren på instuderingsfrågorna klarar jag då skrivningen och den muntliga tentamen.

**24:43**
Och svaret på den frågan är det beror på.

**24:45**
Det beror lite på hur man har tillägnat sig svaren på de här instuderingsfrågorna.

**24:51**
Om man har läst hela materialet

**24:53**
och sedan efteråt använder instuderingsfrågorna som liten kontroll

**24:59**
och kanske tittar på vissa områden lite extra.

**25:02**
Om man tycker att några av de här instuderingsfrågorna är lite konstiga

**25:05**
då är det ganska troligt att man kommer att fixa det här

**25:08**
därför att man har då tillägnat sig en förståelse för sensorik

**25:13**
som gör att man kan svara på till exempel sådana här instuderingsfrågor.

**25:18**
Och man kanske koncentrerar sig på instuderingsfrågorna först.

**25:21**
Lär sig svaren på dem och letar upp just svaren på dem enbart.

**25:26**
Och kanske också uppfattar att man

**25:29**
förstår de svaren så är det inte alls säkert att man kommer att klara sig lika bra.

**25:33**
Därför att man har då i praktiken lärt sig svaren på ett antal frågor.

**25:39**
Och även om man förstår de svaren så är det inte säkert på att man kan komma fram till den informationen.

**25:45**
Om man närmar sig det här ämnet från en annan vinkel.

**25:50**
Och frågan är ställd på ett annorlunda sätt.

**25:52**
Skrivningsfrågor är ju inte alltid detsamma som instuderingsfrågorna.

**25:56**
Så där är lite svaren och lite taktik.

**25:59**
Så att säga hur man ska läsa det här.

**26:03**
Man ska alltså använda de här som en hjälp så att man hamnar rätt.

**26:07**
Men kanske inte då börja med dem från början.

**26:11**
Och med det då så är ni ska jag väl säga då välkomna till de här fyra dagarna.

**26:18**
Och det här avsnittet då som handlar om sensorik.

**26:21**
Och när vi ses första gången ska vi då prata om vestibularis och hörselsystemet.