All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
238 lines
10 KiB
Markdown
238 lines
10 KiB
Markdown
---
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- anteckningar
|
||
- kolhydrater
|
||
- förelÀsning
|
||
förelÀsare: Sara Lindén
|
||
---
|
||
[]()
|
||
Sara Lindén (forskar i muciner)
|
||
Kunna det som gÄr igenom pÄ förelÀsningen och instuderingsuppgifterna
|
||
|
||
SKA KUNNA: Sjukdomar som kommer upp i slides ska kunnas och det som kommer i instuderingsfrÄgorna
|
||
|
||
Kapitel 11 sid 491-492 om galaktosemi och laktosintolerans
|
||
### Struktur
|
||
Kolhydrator kan ocksÄ kalla sockerarter/sackarider
|
||
kedjor: polymerer och polysackarider t.ex. stÀrkelse
|
||
|
||
Funktioner:
|
||
- energy storage
|
||
- komponent i livets information (DNA)
|
||
- vÀggarna i celler byggs upp av
|
||
- informationsbÀrare i t.ex. signalering
|
||
- self vs other
|
||
- fertilisering
|
||
- berÀttar var immunsystemet ska hitta (lymfocyter)
|
||
- mikrober hittar dit
|
||
- mikrob Àr ett patogen som skapar sjukdom
|
||
- smörjmedel/skydd/fjÀdring (brosk?)
|
||
|
||
Det Àr svÄrare att analysera kolhydrater Àn t.ex. DNA-studer efter som det krÀvs handpolÀggningen finns inte automatiserade verktyg
|
||
|
||
Glukos heter den bara nÀr den Àr i linjeform, men vi Àr lite *slarviga* sÄ vi kallar ocksÄ det nÀr det Àr i ringform.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251107122326.png]]
|
||
|
||
Glykos Àr en aldos, den har en aldehyd, den biter sig sjÀlv i svansen sÄ den skapar den hÀr gruppen. UngefÀr som nÀr en aldehyd reagerar med en alkohol och bildar en hemiacetyl
|
||
|
||
Siffror Ă€r viktiga i kolhydrater, 1-6, behöver inte kunna numreringen pĂ„ kolen dĂ€remot behöver ni veta vad det innebĂ€r med đŒ- och ÎČ- hur den hĂ€r aldehydgruppen denna hydroxylgruppen (-OH) pĂ„ samma sida eller motsatt sida.
|
||
De Àr ringar sÄ nÀr de Àr pÄ samma sida
|
||
- om de Ă€r bĂ„da nerĂ„t â beta
|
||
- om en upp en ner â alfa
|
||
|
||
Man ser ofta den hÀr alfa och beta, man kan bli lite förvirrad Àven om inte vet vilket kol som Àr vilket, det Àr numreringe pÄ kolen man veta, alfa/beta Àr relationen pÄ dessa grupper bÄda finns i naturen
|
||
|
||
Ketos finns ocksÄ, t.ex. fruktos, har en ketos efter som det Àr en grupp $C^2$ men inte sÄ viktigt att kunna numret. Ketos kan ocksÄ bita sig i svansen och bilda.
|
||
|
||
Projektioner, samma molekyl med ritat pÄ olika sÀtt att rita
|
||
- fischer
|
||
- haworth
|
||
- Àr ganska vanlig, tvÄ olika former, ring eller skolform.
|
||
- mills
|
||
Behöver inte kunna rita i en viss projektion, men bra att kÀnna igen att de finns.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251107122832.png|300]]
|
||
vanligaste sockren, gluskos Àr det enda som vi behöver kunna rita.
|
||
- ni fÄr vÀlja sjÀlv hur ni vill kunna rita den i kursmÄlet
|
||
|
||
veta skillnaden mellan gluykos och glykgen.
|
||
Glaktos:
|
||
- blodgrupp och
|
||
- galaktosemi
|
||
|
||
sialinsyra
|
||
- viktig för interaktion för virus och bakterier
|
||
- $COO^-$ karboxylsyra
|
||
- skiljer sig mycket mot andra
|
||
|
||
kunna skilja:
|
||
- **Blodsocker (glukos)** - en enkel sockerart (monosackarid) som anvÀnds direkt som energikÀlla i kroppen.
|
||
- **Acetylamin** - en kemisk grupp (-NHCOCHâ) som innehĂ„ller kvĂ€ve och syre; den kan kopplas till socker och göra dem mer komplexa.
|
||
- **N-acetylglukosamin** - en glukosmolekyl dÀr en hydroxylgrupp ersatts av en acetylamin-grupp; bygger t.ex. upp kitin och delar av cellvÀggar och glykoproteiner.
|
||
- **Sialinsyra** - en negativt laddad sockerderivat som ofta sitter ytterst pÄ cellers ytskikt; viktig för celligenkÀnning och virusbindning.
|
||
|
||
blodsocker Àr viktigt att kua reglera i kroppen
|
||
- normal 3.3-5.6 mmol/liter
|
||
- ökar efter mÄltid till 4-7
|
||
- vid högt blodsocker reagerar med proteiner förhÄrdnade cellvÀggar och blodkÀrl
|
||
- man kan mÀta hur bra diabeten Àr kontrollerat
|
||
- det Àr viktigt med glykos i vÄrat blod vissa celler kan anvÀnda glykos som brÀnsle, t.ex. RBC och vissa celler i hjÀrnan
|
||
- vi har flera olika sÀtt som hanterar det hÀr, om vi tittar i blodet sÄ fÄr vi glygkos nÀr vi Àter ocksÄ att vi har glykogen som bryts ner i kroppen för att bidra med en jÀmn blodscocker nivÄ, kroppen kan anvÀnda det frÄn icke-kolhydratkÀller t.ex frÄn andra aminosyror, den processen heter glykoneogense
|
||
|
||
behov av (ungefÀrliga)
|
||
- 120 g per dygn behöver vi
|
||
- 180 g hela kroppen
|
||
reserver
|
||
- 20g i krossvÀtskor
|
||
- 190g i levern
|
||
glykogen kan inte frigöras frÄn musklerna, de töms inte ut i resten av kroppen, saknar sista steget
|
||
|
||
#### Uppgifter
|
||
##### Hur Àr en hexos generellt uppbyggd?
|
||
- Ăr en monosackarid med 6 st kolatomer. En av dom Ă€r en karboylgrupp och 5 av dom Ă€r hydroxylgrupper. I vattenlösning bildas en ringstruktur genom en intern reaktion mellan karbonylgruppen och hydroxylgruppen lĂ€ngst ut
|
||
#### Vad innebĂ€r âacetylglukosaminâ - dvs hur skiljer sig glukos frĂ„n acetylglukosamin?
|
||
- en hydroxylgrupp pÄ glykosen har ersatts med en aminogrupp ($-NH_3$) som har en acetylgrupp ($- COCH_3$)
|
||
- tex glukos + amin + acetyl â **N-acetylglukosamin**
|
||
##### PÄ vilka sÀtt skiljer sig sialinsyror frÄn glukos?
|
||
- det Àr ingen saltsyra!
|
||
- det Àr en N-acetylglukosamin men med en karboxylgrupp som gör den negativt laddad
|
||
- sitter pÄ cellens yta och deltar i igenkÀnning
|
||
|
||
### Disackarider
|
||
|
||
Det Àr tvÄ stycke monosackardier som sitter ihop.
|
||
Sucros
|
||
- tvÄ stycken, glycopyranosyl och fruktofuranos
|
||
Lactos
|
||
- tvĂ„ stycken ÎČ-glycopyranosyl och glykopyranose
|
||
Maltos
|
||
- tvĂ„ stycken đŒ-glycopyranosyl och glykopyranose
|
||
|
||
Laktos Àr involverade i tvÄ stycken hÀlsoproblem vilket gör att vi tittar lite nÀrmare
|
||
#### Laktosintolerans
|
||
Brist pÄ enzymet laktas som sitter i tunntamsepitelet. Om det inte bryts ner i tunntarmen kommer det till kolon och bryts ner av bakterier som skapar gasbildning pÄ av obalans, vanligt med diarre med gaser i magen.
|
||
ovanligt hos barn som Àr under 6
|
||
över Älden minskarn produktionen, sen slutar man dricka mjölk.
|
||
#### Galaktosemi
|
||
Ărfligt sjukdom
|
||
Galaktos och Glykos Àr vÀldigt lika, men det har separata funktioner, hydroxylgrupp pÄ fel sida och det Àr tvÄ enzymer som gör det. Har man problem med dessa enzymer fÄr man vÀldigt höga haltera av galktos i plasma, galaktos kan dÄ omvandlas till galaktitol som Àr toxiskt vilket leder till neurologiska skador, t.ex intellektuel funktionsnedsÀttning. skador pÄ retina
|
||
1 av 60000 som har galaktosemi det nÀr man föds
|
||
En av 26 sjukdomar som testas för i PKU-provet (nog fler nu för tiden)
|
||
![[Pasted image 20251107125523.png|200]]
|
||
|
||
⹠Vad heter bindningen mellan tvÄ monosackarider?
|
||
- en kovalent bindning, glykosidbindning som sitter mellan tvÄ monosackaridet, t.ex. i laktos
|
||
⹠PÄ vilka sÀtt skiljer sig laktosintolerans frÄn galaktosemi?
|
||
- laktas bryter ner glykosidbindning i laktos till monosackarider (glykos, galaktos)
|
||
- galktosemi Àr nÀr man inte har ett av tvÄ enzymer som kan konvertera galaktos till glykos genom att flytta om -OH grupp frÄn en sida till en annan
|
||
#### Pentasackarid
|
||
|
||
Finns större kedjor av monosackarider, upp till 10000.
|
||
NĂ€r en disackarid kan binda sig via olika kol, bĂ„de i đŒ- och ÎČ- konfigurationer.
|
||
Tillsammans innebÀr att det kan bli mycket information
|
||
|
||
3 nukleotider = 6 trimerer
|
||
3 hexoser kan teoretisk producera 1056 till 27648 trisackarider
|
||
|
||
Glykosyltransferases bygger glykaner för information
|
||
- CDG olika sjukdomar, idag c:a 130 sjukdomar
|
||
### Biomolekyler innehÄllande kolhydrater
|
||
#### Glykokonjugat
|
||
Glykosylering Àr nÀr man sÀtter pÄ en kolhydrat pÄ nÄgonting.
|
||
Ett **glykokonjugat** Àr en molekyl dÀr **ett eller flera kolhydrater Àr bundna till en annan biomolekyl**, som ett **protein eller lipid**.
|
||
|
||
De tre huvudtyperna Àr
|
||
- glykoproteiner: 50% av proteiner har glykoser de Àr glykosylerade, flera olika glykoformer
|
||
- finns i cellmembranet, blodet
|
||
- proteoglykaner: glukosaminosyror
|
||
- finns i ECM, jÀttemycket kolhydrater
|
||
- glykolipider
|
||
- i cellmembranet, sticker ut ifrÄn celen
|
||
viktigt för lÀkemedel, sÀtter man pÄ kolhydrater pÄ proteiner fÄr de lÀngre halveringstid
|
||
#### Glykoproteiner
|
||
Sitter fast antingen:
|
||
- N-lÀnk via kvÀvet (amin) aspargins R-grupp
|
||
- O-lÀnkade via syre (hydroxyl) i serin eller treonin
|
||
|
||
Glykan Àr en sockerkedja, sockerkedja
|
||
Glykosylering, socker sÀtts pÄ proteinet
|
||
|
||
Erytropoietin (EPO)
|
||
stimulererar produktion av RBC
|
||
40% kolhydrat
|
||
Behandling för behandla anemi farmakologiskt
|
||
AnvÀnds vid doping
|
||
Finns i muciner (slem) 70-90% kolhydrater.
|
||
mucus Àndras snabbt i infektioner, det Àr styrt via hormoner.
|
||
- mÄnga olika kolhydratstrukturer, 800 i magen
|
||
- c:a 100 strukturer per person
|
||
- 2-17 socker lÄnga
|
||
#### Proteoglykaner
|
||
Ofta 95% kolhydrat
|
||
GAG-kedjor, lÄnga repetereande kedjor av disackarider, minst en av de Àr negativt laddad och minst en aminosocker (dvs med kvÀve)
|
||
Funktionen kommer ifrÄn de lÄnga.
|
||
33 proteiner has GAG (2015)
|
||
Finns proteiner som ibland har kedjor ibland inte
|
||
Kan vara 25000 disackarider lÄnga, huvudsakligen samma disackarider som repeteras
|
||
5 vanligaste, disackariderna (Heparin t.ex)
|
||
huvudsaklig komponent
|
||
i ECM-ledvÀtska, ben, brosk, artÀrvÀggar
|
||
|
||
**Uppgifter**
|
||
|
||
I panelerna B-D, identifiera vilka bilder som visar proteoglykaner, glykoproteiner, _N_-linkade och _O_-linkade glykaner.
|
||
|
||
Vad definierar de olika typerna av glykokonjugat?
|
||
-
|
||
|
||
Vilka biologiska roller kan de fylla?
|
||
- protoglykaner - binder vatten bra, finns i ögat, ECM, stötdÀmpande
|
||
- glykoproteiner - enzymer, antikroppar, igenkÀnning, receptorer
|
||
|
||
![[Pasted image 20251107141657.png|300]]
|
||
|
||
#### Glykolipider
|
||
Sitter pÄ cellmembran
|
||
AnvÀnds t.ex. i blodgrupper
|
||
Glykoproteiner, vÀvnader
|
||
O determinant
|
||
- Gal |đŒ1-2, Fuc
|
||
A determinant
|
||
- **GalNAcđŒ3**Gal-|đŒ1-2, Fuc
|
||
B determinant
|
||
- **GalđŒ3**Gal-|đŒ1-2, Fuc
|
||
Sitter inte direkt pÄ lipiden utan tillkommer lite extra monosackarider (som ej behöver kunnas)
|
||
|
||
#### Blodgrupper
|
||
Viktiga vid xenotransplatation/transfusion/graviditet
|
||
35 grupper ABO och RhD viktigaste
|
||
Vilka man har beror pÄ genetisak uppsÀtnningen av glykosyltransferas
|
||
Finns Àven pÄ epitel och muciner
|
||
##### AB antikroppar
|
||
Antikroppr mot icke-self
|
||
Produceras första mÄnaderna i livet
|
||
Kanske försvar mot patogener
|
||
![[Pasted image 20251107143236.png|400]]
|
||
O har antikroppar i plasman â ge blod till alla
|
||
- RBC innehÄller kolhydratstrukturerna
|
||
AB har antigen i RBC â ge plasma till alla
|
||
- innehÄller inga antikroppar
|
||
|
||
Vilka funktioner fyller kolhydrater i kroppen - mekanism?
|
||
Signalering, energi, komponent i DNA
|
||
|
||
NÄgra sjukdomar dÀr kolhydrater Àr inblandade: vad Àr kolhydratens roll?
|
||
### Ăvningar
|
||
|
||
|
||
Vilka funktioner fyller kolhydrater i kroppen - mekanism?
|
||
NÄgra sjukdomar dÀr kolhydrater Àr inblandade: vad Àr kolhydratens roll?
|
||
Vad definierar de olika typerna av glykokonjugat?
|
||
Vilka biologiska roller kan glykokonjugat fylla?
|
||
Hur Àr en hexos generellt uppbyggd?
|
||
Vad innebĂ€r âacetylglukosaminâ - dvs hur skiljer sig glukos frĂ„n acetylglukosamin?
|
||
PÄ vilka sÀtt skiljer sig sialinsyror frÄn glukos
|
||
Vilka aminosyror binder till en N-lÀnkad?
|
||
Vilka aminosyror binder till en O-lÀnkad |