1
0
Files
medical-notes/content/đŸ§Ș Biokemi/⌬ Makromolekyler/Kolhydrater/Kolhydrater Anteckningar.md
Johan Dahlin 1ae560358d
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
vault backup: 2025-12-08 20:10:35
2025-12-08 20:10:35 +01:00

10 KiB
Raw Blame History

tags, förelÀsare
tags förelÀsare
biokemi
anteckningar
kolhydrater
förelÀsning
Sara Lindén

Sara Lindén (forskar i muciner) Kunna det som gÄr igenom pÄ förelÀsningen och instuderingsuppgifterna

SKA KUNNA: Sjukdomar som kommer upp i slides ska kunnas och det som kommer i instuderingsfrÄgorna

Kapitel 11 sid 491-492 om galaktosemi och laktosintolerans

Struktur

Kolhydrator kan ocksÄ kalla sockerarter/sackarider kedjor: polymerer och polysackarider t.ex. stÀrkelse

Funktioner:

  • energy storage
  • komponent i livets information (DNA)
  • vĂ€ggarna i celler byggs upp av
  • informationsbĂ€rare i t.ex. signalering
    • self vs other
    • fertilisering
    • berĂ€ttar var immunsystemet ska hitta (lymfocyter)
    • mikrober hittar dit
      • mikrob Ă€r ett patogen som skapar sjukdom
  • smörjmedel/skydd/fjĂ€dring (brosk?)

Det Àr svÄrare att analysera kolhydrater Àn t.ex. DNA-studer efter som det krÀvs handpolÀggningen finns inte automatiserade verktyg

Glukos heter den bara nÀr den Àr i linjeform, men vi Àr lite slarviga sÄ vi kallar ocksÄ det nÀr det Àr i ringform.

!Pasted image 20251107122326.png

Glykos Àr en aldos, den har en aldehyd, den biter sig sjÀlv i svansen sÄ den skapar den hÀr gruppen. UngefÀr som nÀr en aldehyd reagerar med en alkohol och bildar en hemiacetyl

Siffror Ă€r viktiga i kolhydrater, 1-6, behöver inte kunna numreringen pĂ„ kolen dĂ€remot behöver ni veta vad det innebĂ€r med đ›Œ- och ÎČ- hur den hĂ€r aldehydgruppen denna hydroxylgruppen (-OH) pĂ„ samma sida eller motsatt sida. De Ă€r ringar sĂ„ nĂ€r de Ă€r pĂ„ samma sida

  • om de Ă€r bĂ„da nerĂ„t → beta
  • om en upp en ner → alfa

Man ser ofta den hÀr alfa och beta, man kan bli lite förvirrad Àven om inte vet vilket kol som Àr vilket, det Àr numreringe pÄ kolen man veta, alfa/beta Àr relationen pÄ dessa grupper bÄda finns i naturen

Ketos finns ocksÄ, t.ex. fruktos, har en ketos efter som det Àr en grupp C^2 men inte sÄ viktigt att kunna numret. Ketos kan ocksÄ bita sig i svansen och bilda.

Projektioner, samma molekyl med ritat pÄ olika sÀtt att rita

  • fischer
  • haworth
    • Ă€r ganska vanlig, tvĂ„ olika former, ring eller skolform.
  • mills Behöver inte kunna rita i en viss projektion, men bra att kĂ€nna igen att de finns.

!Pasted image 20251107122832.png vanligaste sockren, gluskos Àr det enda som vi behöver kunna rita.

  • ni fĂ„r vĂ€lja sjĂ€lv hur ni vill kunna rita den i kursmĂ„let

veta skillnaden mellan gluykos och glykgen. Glaktos:

  • blodgrupp och
  • galaktosemi

sialinsyra

  • viktig för interaktion för virus och bakterier
  • COO^- karboxylsyra
  • skiljer sig mycket mot andra

kunna skilja:

  • Blodsocker (glukos) - en enkel sockerart (monosackarid) som anvĂ€nds direkt som energikĂ€lla i kroppen.
  • Acetylamin - en kemisk grupp (-NHCOCH₃) som innehĂ„ller kvĂ€ve och syre; den kan kopplas till socker och göra dem mer komplexa.
  • N-acetylglukosamin - en glukosmolekyl dĂ€r en hydroxylgrupp ersatts av en acetylamin-grupp; bygger t.ex. upp kitin och delar av cellvĂ€ggar och glykoproteiner.
  • Sialinsyra - en negativt laddad sockerderivat som ofta sitter ytterst pĂ„ cellers ytskikt; viktig för celligenkĂ€nning och virusbindning.

blodsocker Àr viktigt att kua reglera i kroppen

  • normal 3.3-5.6 mmol/liter
  • ökar efter mĂ„ltid till 4-7
  • vid högt blodsocker reagerar med proteiner förhĂ„rdnade cellvĂ€ggar och blodkĂ€rl
  • man kan mĂ€ta hur bra diabeten Ă€r kontrollerat
  • det Ă€r viktigt med glykos i vĂ„rat blod vissa celler kan anvĂ€nda glykos som brĂ€nsle, t.ex. RBC och vissa celler i hjĂ€rnan
  • vi har flera olika sĂ€tt som hanterar det hĂ€r, om vi tittar i blodet sĂ„ fĂ„r vi glygkos nĂ€r vi Ă€ter ocksĂ„ att vi har glykogen som bryts ner i kroppen för att bidra med en jĂ€mn blodscocker nivĂ„, kroppen kan anvĂ€nda det frĂ„n icke-kolhydratkĂ€ller t.ex frĂ„n andra aminosyror, den processen heter glykoneogense

behov av (ungefÀrliga)

  • 120 g per dygn behöver vi
  • 180 g hela kroppen reserver
  • 20g i krossvĂ€tskor
  • 190g i levern glykogen kan inte frigöras frĂ„n musklerna, de töms inte ut i resten av kroppen, saknar sista steget

Uppgifter

Hur Àr en hexos generellt uppbyggd?
  • Är en monosackarid med 6 st kolatomer. En av dom Ă€r en karboylgrupp och 5 av dom Ă€r hydroxylgrupper. I vattenlösning bildas en ringstruktur genom en intern reaktion mellan karbonylgruppen och hydroxylgruppen lĂ€ngst ut

Vad innebĂ€r ”acetylglukosamin” - dvs hur skiljer sig glukos frĂ„n acetylglukosamin?

  • en hydroxylgrupp pĂ„ glykosen har ersatts med en aminogrupp (-NH_3) som har en acetylgrupp (- COCH_3)
    • tex glukos + amin + acetyl → N-acetylglukosamin
PÄ vilka sÀtt skiljer sig sialinsyror frÄn glukos?
  • det Ă€r ingen saltsyra!
  • det Ă€r en N-acetylglukosamin men med en karboxylgrupp som gör den negativt laddad
  • sitter pĂ„ cellens yta och deltar i igenkĂ€nning

Disackarider

Det Àr tvÄ stycke monosackardier som sitter ihop. Sucros

  • tvĂ„ stycken, glycopyranosyl och fruktofuranos Lactos
  • tvĂ„ stycken ÎČ-glycopyranosyl och glykopyranose Maltos
  • tvĂ„ stycken đ›Œ-glycopyranosyl och glykopyranose

Laktos Àr involverade i tvÄ stycken hÀlsoproblem vilket gör att vi tittar lite nÀrmare

Laktosintolerans

Brist pÄ enzymet laktas som sitter i tunntamsepitelet. Om det inte bryts ner i tunntarmen kommer det till kolon och bryts ner av bakterier som skapar gasbildning pÄ av obalans, vanligt med diarre med gaser i magen. ovanligt hos barn som Àr under 6 över Älden minskarn produktionen, sen slutar man dricka mjölk.

Galaktosemi

Ärfligt sjukdom Galaktos och Glykos Ă€r vĂ€ldigt lika, men det har separata funktioner, hydroxylgrupp pĂ„ fel sida och det Ă€r tvĂ„ enzymer som gör det. Har man problem med dessa enzymer fĂ„r man vĂ€ldigt höga haltera av galktos i plasma, galaktos kan dĂ„ omvandlas till galaktitol som Ă€r toxiskt vilket leder till neurologiska skador, t.ex intellektuel funktionsnedsĂ€ttning. skador pĂ„ retina 1 av 60000 som har galaktosemi det nĂ€r man föds En av 26 sjukdomar som testas för i PKU-provet (nog fler nu för tiden) !Pasted image 20251107125523.png

‱ Vad heter bindningen mellan tvĂ„ monosackarider?

  • en kovalent bindning, glykosidbindning som sitter mellan tvĂ„ monosackaridet, t.ex. i laktos ‱ PĂ„ vilka sĂ€tt skiljer sig laktosintolerans frĂ„n galaktosemi?
  • laktas bryter ner glykosidbindning i laktos till monosackarider (glykos, galaktos)
  • galktosemi Ă€r nĂ€r man inte har ett av tvĂ„ enzymer som kan konvertera galaktos till glykos genom att flytta om -OH grupp frĂ„n en sida till en annan

Pentasackarid

Finns större kedjor av monosackarider, upp till 10000. NĂ€r en disackarid kan binda sig via olika kol, bĂ„de i đ›Œ- och ÎČ- konfigurationer. Tillsammans innebĂ€r att det kan bli mycket information

3 nukleotider = 6 trimerer 3 hexoser kan teoretisk producera 1056 till 27648 trisackarider

Glykosyltransferases bygger glykaner för information

  • CDG olika sjukdomar, idag c:a 130 sjukdomar

Biomolekyler innehÄllande kolhydrater

Glykokonjugat

Glykosylering Àr nÀr man sÀtter pÄ en kolhydrat pÄ nÄgonting. Ett glykokonjugat Àr en molekyl dÀr ett eller flera kolhydrater Àr bundna till en annan biomolekyl, som ett protein eller lipid.

De tre huvudtyperna Àr

  • glykoproteiner: 50% av proteiner har glykoser de Ă€r glykosylerade, flera olika glykoformer
    • finns i cellmembranet, blodet
  • proteoglykaner: glukosaminosyror
    • finns i ECM, jĂ€ttemycket kolhydrater
  • glykolipider
    • i cellmembranet, sticker ut ifrĂ„n celen viktigt för lĂ€kemedel, sĂ€tter man pĂ„ kolhydrater pĂ„ proteiner fĂ„r de lĂ€ngre halveringstid

Glykoproteiner

Sitter fast antingen:

  • N-lĂ€nk via kvĂ€vet (amin) aspargins R-grupp
  • O-lĂ€nkade via syre (hydroxyl) i serin eller treonin

Glykan Àr en sockerkedja, sockerkedja Glykosylering, socker sÀtts pÄ proteinet

Erytropoietin (EPO) stimulererar produktion av RBC 40% kolhydrat Behandling för behandla anemi farmakologiskt AnvÀnds vid doping Finns i muciner (slem) 70-90% kolhydrater. mucus Àndras snabbt i infektioner, det Àr styrt via hormoner.

  • mĂ„nga olika kolhydratstrukturer, 800 i magen
  • c:a 100 strukturer per person
  • 2-17 socker lĂ„nga

Proteoglykaner

Ofta 95% kolhydrat GAG-kedjor, lÄnga repetereande kedjor av disackarider, minst en av de Àr negativt laddad och minst en aminosocker (dvs med kvÀve) Funktionen kommer ifrÄn de lÄnga. 33 proteiner has GAG (2015) Finns proteiner som ibland har kedjor ibland inte Kan vara 25000 disackarider lÄnga, huvudsakligen samma disackarider som repeteras 5 vanligaste, disackariderna (Heparin t.ex) huvudsaklig komponent i ECM-ledvÀtska, ben, brosk, artÀrvÀggar

Uppgifter

I panelerna B-D, identifiera vilka bilder som visar proteoglykaner, glykoproteiner, N-linkade och O-linkade glykaner.

Vad definierar de olika typerna av glykokonjugat?

Vilka biologiska roller kan de fylla?

  • protoglykaner - binder vatten bra, finns i ögat, ECM, stötdĂ€mpande
  • glykoproteiner - enzymer, antikroppar, igenkĂ€nning, receptorer

!Pasted image 20251107141657.png

Glykolipider

Sitter pÄ cellmembran AnvÀnds t.ex. i blodgrupper Glykoproteiner, vÀvnader O determinant

  • Gal |đ›Œ1-2, Fuc A determinant
  • GalNAcđ›Œ3Gal-|đ›Œ1-2, Fuc B determinant
  • Galđ›Œ3Gal-|đ›Œ1-2, Fuc Sitter inte direkt pĂ„ lipiden utan tillkommer lite extra monosackarider (som ej behöver kunnas)

Blodgrupper

Viktiga vid xenotransplatation/transfusion/graviditet 35 grupper ABO och RhD viktigaste Vilka man har beror pÄ genetisak uppsÀtnningen av glykosyltransferas Finns Àven pÄ epitel och muciner

AB antikroppar

Antikroppr mot icke-self Produceras första mĂ„naderna i livet Kanske försvar mot patogener !Pasted image 20251107143236.png O har antikroppar i plasman → ge blod till alla

  • RBC innehĂ„ller kolhydratstrukturerna AB har antigen i RBC → ge plasma till alla
  • innehĂ„ller inga antikroppar

Vilka funktioner fyller kolhydrater i kroppen - mekanism? Signalering, energi, komponent i DNA

NÄgra sjukdomar dÀr kolhydrater Àr inblandade: vad Àr kolhydratens roll?

Övningar

Vilka funktioner fyller kolhydrater i kroppen - mekanism? NĂ„gra sjukdomar dĂ€r kolhydrater Ă€r inblandade: vad Ă€r kolhydratens roll? Vad definierar de olika typerna av glykokonjugat? Vilka biologiska roller kan glykokonjugat fylla? Hur Ă€r en hexos generellt uppbyggd? Vad innebĂ€r ”acetylglukosamin” - dvs hur skiljer sig glukos frĂ„n acetylglukosamin? PĂ„ vilka sĂ€tt skiljer sig sialinsyror frĂ„n glukos Vilka aminosyror binder till en N-lĂ€nkad? Vilka aminosyror binder till en O-lĂ€nkad