medical-notes/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Emotioner.md

---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Emotioner
block: 3
---

# Emotioner

Emotioner
- ​ Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info.
  - 
I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar
information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande
bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information.
  - 
Prefrontal associationscortex
- ​ Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande,
planering, impulskontroll osv.)
  - 
Limbisk associationscortex
- ​ Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus,
thalamus, hypothalamus mm.
- ​ Bearbetar emotioner och känslor på olika vis.
- ​ Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering
(hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight
vid fara/rädsla/hot osv).
  - 
PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder
- ​ Påminner om “posterior-parietalkortex”.  Information från olika
sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) →
högre bearbetning.

- ​ Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi
upplever och interagerar med omgivningen.
- ​ Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna
förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett
tillämpligt sätt (t.ex faror) →  emotioner är därför viktig för artens överlevnad.
- ​ Det finns olika typer av emotioner
  - 
Primära emotioner
- ​ Universella, medfödda emotioner
- ​ T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro
  - 
Sekundära emotioner
- ​ Sociala emotioner (normer osv)
- ​ T.ex blyghet, skuldkänslor
  - 
Bakgrundsemotioner
- ​ Basala, långvariga tillstånd
- ​ T.ex lugn, spänd, välbefinnande.
Frågor
1.​ Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga?
2.​ Vilka olika typer av emotioner finns det?
3.​ Vad menas med associationscortex? Vilka finns det?



Amygdala
- ​ En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det
limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro.
  - 
Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan.
  - 
Har en komplex uppbyggnad.
- ​ Amygdala har flera funktioner:
  - 
Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov
sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på
typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner.
  - 
Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade
funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den
bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och
beteendemässig respons).
  - 
Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till
minnen → emotionella minnen (återkommer).
  - 
Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm.
  - 
Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm.

- ​ Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper
amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons.
  - 
Low road – Snabba vägen
- ​ Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till
amygdala.
- ​ Då skapas en direkt respons, likt en reflex.
  - 
Detta ger dock ingen möjlighet av
inlärning/analys!
  - 
T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud.
  - 
Eller om man ser en pinne som liknar orm kan
pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex
- ​ Dessa är medfödda och behöver ej läras in.
  - 
High road – Långsamma vägen
- ​ Afferent informationen når först en sensoriska
associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når
amygdala.
- ​ Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera
eventuell fara och skapa emotionell respons.
- ​ T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne!
→ amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas.




![[image-e506cf72ed2a.png]]


![[image-2b137e94a455.png]]

- ​ Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är
viktig för identifiering av fara.

- ​ För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som
utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex:
  - 
Till cortex, ffa limbiska associationscortex
- ​ Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv).
- ​ Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med
minnesbildning).
  - 
Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam)
- ​ Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin,
serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet &
alertness → uppmärksamma på omgivningen.
  - 
Till hypothalamus
- ​ HT ansvarar för flera autonoma funktioner.
- ​ Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa
stressrespons där “stresshormoner frisätts”:
  - 
Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts
  - 
Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol
- ​ Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls,
mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning
  - 
Ger upphov till direkta muskelreaktioner
- ​ T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud.
- ​ “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler
förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt
stilla.  Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa
rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser.
Frågor
1.​ Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer
när den aktiveras?
  - 
Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga
reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls).
  - 
Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner
registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner
dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress
svagare.
Beteende
- ​ Det finns två former av stimulin.




![[image-0c614c937415.png]]

  - 
Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar,
automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras
(belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning)
- ​ T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas
  - 
Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och
framkallar emotioner.
- ​ T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne,
försöker man undvika platsen.

- ​ Det finns två system som påverkar beteenden
- ​ Bestraffningssystemet – withdrawal
  - 
Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ
stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning
  - 
Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig
undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att
öka/stimuleras
- ​ T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat
(oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt
upp nästa gång för att undvika straffet!
- ​ Belöningssytemet
  - 
Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra,
alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning.
  - 
När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer
hjärnan att motiveras att upprepa handlingen.
  - 
Mekanism
- ​ Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin.
- ​ Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva
känslor
- ​ Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar
(t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat).
  - 
Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat
(US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och
förväntningen justeras!
- ​ Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet.
  - 
Operationell betingning →  beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna.
- ​ Trycker på knapp → får mat  → jag trycker igen
- ​ Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen
Frågor
1.​ Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem?
2.​ Vad menas med operationell betingning?



Beteendesignaler & minnen
- ​ Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken
och kroppshållning som avspeglar emotioner.
- ​ T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje.
- ​ Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le)
aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion,
dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner.

- ​ Det finns olika typer av minnen
- ​ Emotionella minnen – amygdala
  - 
Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje.
  - 
Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej”
beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer.
- ​ T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv.
- ​ Deklarativa minnen – hippocampus
  - 
“Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord.
  - 
Berör fakta såsom vad, när och hur något hände.
- ​ T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för
någon annan
Frågor
1.​ Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion?
2.​ Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen?
Fear/contextual conditioning
- ​ Fear conditioning
  - 
Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka
obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att
försöka undvika (blir en conditioned stimuli).
  - 
Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen.
- ​ Contextual conditioning
  - 
Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa
omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi
motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala.
  - 
Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande.
- ​ T.ex tandvårdsrädsla
  - 
Fear conditioning
- ​ Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned
stimuli (CS).



- ​ T.ex  ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala →
framkallar rädsla.
  - 
Contextual conditioning
- ​ Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus.
- ​ t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan
aktivera amygdala → undvikande beteende
Frågor
1.​ Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel.
Hormonella mekanismer och
minnesfunktioner
- ​ Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner.
- ​ Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar
sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras.
  - 
NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”:
- ​ A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus
solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus
(NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS.
  - 
NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning

- ​ Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts.
  - 
Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar
HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol:
- ​ Förstärker amygdala
- ​ Hämmar hippocampus
  - 
Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka
emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar
hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla)

- ​ Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det
limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering
medvetet och omedvetet (“magkänsla”).
  - 
Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och
logisk analys!
- ​ Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten
och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre
utsträckning.






![[image-1d201312b0c6.png]]


![[image-c47d02eb0fb3.png]]


![[image-d759bd50afa9.png]]


- ​ Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner.
  - 
Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya
situationer.
  - 
Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem.
  - 
Funktioner när vanor bryts.
Frågor
1.​ Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner?
2.​ Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara
högst ansvarig för detta?
3.​ Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner?