All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m10s
442 lines
15 KiB
Markdown
442 lines
15 KiB
Markdown
|
||
|
||
# Skelettmuskelfysiologi
|
||
|
||
Skelettmuskelfysiologi
|
||
- Motorisk enhet är den minsta enheten som kontrolleras av CNS
|
||
-
|
||
Motoriska enheten innefattar ett α-motorneuron och alla muskelfibrer
|
||
som neuronet synapsar/innerverar.
|
||
-
|
||
Ap i neuronet orsakar alltid kontraktion genom att frisätta
|
||
transmittorer som depolariserar muskelfibrerna (uppnår ap).
|
||
-
|
||
Motoriska enheter är olika stora (kan innervera 5 och upp
|
||
till 10000 muskelfibrer).
|
||
|
||
- Uppbyggnad av skelettmuskel
|
||
- Muskelfiber = muskelcell
|
||
- Muskelcell har flera cellkärnor → multinukleär
|
||
- Muskelfascikel = bunt av muskelfibrer.
|
||
- Muskelfibrer = bunt av myofibriller (detta är en speciell sorts cell med mångakärnor)
|
||
- Myofibriller finns intracellulärt och består av sarkomerer (minsta kontraktila enheten).
|
||
|
||
- Sarkomerer byggs upp av myofilament
|
||
-
|
||
Aktin – utgår från Z-diskar
|
||
-
|
||
Myosin – förankrad också till Z-diskar via titin (elastiska egenskaper)
|
||
- Vid depolarisering binder myosintrådarna till aktintrådarna och
|
||
“drar” dem till sig → kontraktion
|
||
- Z-trådarna förs närmare varandra (sarkomeren förkortas)
|
||
|
||
- Neuromuskulär synaps
|
||
-
|
||
Neuromuskulär synaps är **gigantisk**, med 1000 frisättningsställen
|
||
(n = 1000) per muskelfiber → enorma mängder transmittorer frisätts!
|
||
- STOR EPSP, 40-50mV depolarisering, med stor säkert
|
||
|
||
Därför har synapsen hög EPSP på ca +50 mV, ändplattepotential/EPP.
|
||
- I stort sätt alltid en AP, hög säkerhetsfaktor, pålitlig, det är för att det är så många frisättningsställe
|
||
- Därmed är det garanterat att uppnå tröskelvärdet i muskelfibern →ap → kontraktion.
|
||
-
|
||
Synapsen finns oftast i mitten av muskelcellen och sprids ut mot
|
||
ändar
|
||
- Axonen har ledningshastighet på ca 10 m/s, bra för koordination
|
||
|
||
Nikotin = konstgjort agonist
|
||
|
||
-
|
||
Acetylkolin (ACh) som transmittor
|
||
- Finns i stora mängder i speciella vesiklar i presynapsen
|
||
- Orsakar excitation i postsynapsen
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-fef60a923b9f.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-ed74afaf6726.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-87a9e2c1c74f.png]]
|
||
### Acetylkolinreceptor av nikotintyp på postsynapsen
|
||
- Jonotrop receptor med 2a, 2b, 1 epsilon subenheter
|
||
- Kräver bindning av två ACh
|
||
- Öppnar upp Na/K–kanal
|
||
- Reverseringspotential 0 mV
|
||
### Acetylkolinesteras (AChE)
|
||
- I CNS avslutas transmissionen via astrocyter.
|
||
- I neuromuskulära synapser avslutas de via enzymet AChE som bryter ned acetylkolin till → acetyl + kolin.
|
||
- Tar endast 1 ms → hög säkerhet
|
||
|
||
Frågor
|
||
1. Vad består en motorisk enhet av och vad är dess funktion?
|
||
2. Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskler och myofilament.
|
||
3. Varför sker alltid en muskelkontraktion om α-motorneuron aktiveras?
|
||
4. Var i muskeln finns neuromuskulära synapsen? Vilken transmittor används,
|
||
vilken receptor har den och hur avslutas transmissionen?
|
||
|
||
-----
|
||
|
||
|
||
# Farmakologisk aspekt
|
||
Postsynaptiskt
|
||
Curare = pilgift
|
||
Curare är en antagonist till ACh i de nikotinerga AChR som hindrar ap i muskelfibrer, neuronet kan ej överföra signal till skelettmuskeln → ingen kontraktion.
|
||
Dödlig då höga doser påverkar även andningsmuskler.
|
||
Kan användas för relaxation
|
||
Myasthenia gravis – autoimmun sjukdom där kroppen producerar antikroppar mot AChR → muskelsvaghet
|
||
ACh-agonister
|
||
Binder & aktiverar nikotinerga AChR → kanalen öppnas → bryts dock inte ned av AChE → ger upphov till desensitisering
|
||
Används inom intensivvård, initialt leder det till muskelkramper (depolarisering) följt av avslappnad (desensitisering).
|
||
|
||
### AChE inhibitorer
|
||
- ACh ansamlas → muskelkramp (initial) → muskelavslappnad
|
||
(desensitisering)
|
||
- Reversibla inhibitorer används som behandling mot myasthenia gravis
|
||
- Irreversibla i krig (nervgaser → död)
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-57e303bb0f7e.png]]
|
||
|
||
- Postsynaptiskt finns botulinumtoxin som orsakar protolys av
|
||
SNARE-proteiner → vesiklar exocyteras ej (lokal förlamning).
|
||
Frågor
|
||
1. Ge ex. på postsynaptisk antagonist till neuromuskulära synapsen.
|
||
2. Vad är effekten av AChR-agonister, AChE inhibitorer, varför?
|
||
3. Vad orsakar botulinumtoxin, varför?
|
||
Utveckling hos myocyter
|
||
- Omogen muskelcell
|
||
-
|
||
Bildas genom att flera myoblaster fuserar/smälter samman för att bilda
|
||
en multinukleär muskelcell/muskelfiber (myocyt)
|
||
-
|
||
Uttrycker många nikotinerga AChR som har y-subenhet istället för
|
||
epsilon.
|
||
-
|
||
När axon kommer fram, omvandlas y- till e-subenheter.
|
||
-
|
||
I början innerveras varje muskelfiber av flera a-motorneuroner
|
||
(konkurrens), sedan bildas en stor synaps med en a-motorneuron.
|
||
|
||
|
||
- Perifier nervskada
|
||
-
|
||
Axonet degeneras.
|
||
-
|
||
Orsakar att AChR omvandlas till omogna AChR med y-
|
||
istället för e-subenheter och uttrycks i större mängder över hela fiber.
|
||
-
|
||
Gamma har högre affinitet till ACh och kan reagera på
|
||
“bakgrundsnivåer” av ACh.
|
||
- Uttrycket av AChR ger alltså axonet möjlighet att växa ut igen.
|
||
-
|
||
Om axonet hittar rätt
|
||
- Motorneuronet innerverar så många muskelfibrer som möjligt
|
||
(viktig för neuronets överlevnad)
|
||
- Neuromuskulära synapser återbildas → AChR mognar.
|
||
-
|
||
Om axonet ej hittar rätt
|
||
- Motorneuronet degenereras (kräver faktorer av muskelcellen för
|
||
överlevnad)
|
||
Frågor
|
||
1. Beskriv en omogen muskelcell, hur den bildas och hur den mognar.
|
||
2. Vad händer vid en perifier nervskada?
|
||
Kontraktion
|
||
- ACh binder till AChR → aktionspotential i 1 ms → Ca2+-inflöde → myosin
|
||
binder och “drar” aktin → kontraktion
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-7f5a436d98e8.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-7a974e286497.png]]
|
||
|
||
- Sarkoplasmatiska retikulum (SR)
|
||
-
|
||
Membranomsluten organell som finns längs T-tubuli (inbuktningar i
|
||
muskelcellen)
|
||
-
|
||
SR lagrar Ca2+, större [Ca2+] än i cytosolen (men ej högre än EC).
|
||
-
|
||
SR har följande strukturer
|
||
- SERCA: Ca2+-pump (ATP) som ständigt pumpar in Ca2+
|
||
- Ryanodinreceptor-kanal: Spänningsstyrd Ca2+-kanal
|
||
- Speciell DHP: DHP egentligen är spänningstyrd Ca2+-kanal men
|
||
i muskler är den fysiskt bunden till ryanodinreceptor och
|
||
fungerar som spänningssensor som mekaniskt öppnar/stänger
|
||
ryanodinreceptor-kanaler utifrån spänningen
|
||
-
|
||
Vid ap → DHP öppnar ryanodinreceptor-kanal → Ca2+ flödar ut från SR
|
||
till cytoplasman → myosin binder aktin → kontraktion.
|
||
-
|
||
Skiljer mellan hjärtmuskel och skelettmuskel.
|
||
|
||
- Myosin-aktin-cykeln
|
||
-
|
||
Aktinfilamentet är spiralformad aktinmonomerer (“proteinkulor”), där
|
||
varje proteinkula har ett bindningsställe för myosin.
|
||
- Spiralformen är viktig så myosin inte krockar med varandra.
|
||
-
|
||
Bindningsställen för myosin i aktinfilamentet är dock blockerade av
|
||
tropomyosin → steriskt hinder.
|
||
-
|
||
Vid hög IC [Ca2+] binder Ca2+ till troponin som fysiskt flyttar bort
|
||
tropomyosin → bindningsstället synliggörs.
|
||
1. Myosin antar högt energitillstånd – genom att hydrolysera ATP till
|
||
ADP + Pi som binds till myosinet.
|
||
2. Myosin binder aktin – när bindningsstället blottas kan myosinarmen
|
||
som är i ett högt energitillstånd binda aktin.
|
||
3. Myosin “nickar” aktin – Pi lossnar vilket frigör energi som drar
|
||
aktinfilamentet mot sarkomerens mitt, ADP-lossnar
|
||
4. ATP binder till myosinarmen → Myosinets affinitet till aktin minskar
|
||
→ släpper loss aktin och antar lågt energitillstånd.
|
||
5. Kan hydrolysera ATP → högt energitillstånd, hög affinitet till aktin →
|
||
binder in osv
|
||
-
|
||
Cykeln upprepas så länge hög IC [Ca2+] finns och tillgång till ATP.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad orsakar en muskelkontraktion? Vad är SR, var finns
|
||
den, hur bidrar den till kontraktionen?
|
||
2. Beskriv myosin-aktin-cykeln.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-f5629fc596b7.png]]
|
||
|
||
Kontraktion
|
||
- [Ca2+] sjunker IC pga SERCA-pumpar → relaxerar muskeln
|
||
- Om inget ATP finns i skelettmuskeln förblir myosin bunden till aktin →
|
||
kontraherad muskel, kramp.
|
||
- ATP sänker myosinets affinitet till aktin.
|
||
- Händer vid död → likstelhet.
|
||
- Levande muskelceller har skyddsmekanismer mot detta.
|
||
|
||
- Muskelstyrkan är proportionell mot mängden aktiva aktin-myosin
|
||
bindningar (korsbryggor).
|
||
- Ökad antal parallellkopplad sarkomerer (t.ex styrketräning) → styrka
|
||
- Ökad antal seriekopplade sarkomerer (t.ex stretching)→ flexibilitet/större
|
||
dynamik.
|
||
|
||
- Relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling
|
||
- Optimal längd = maximal styrka
|
||
- Optimal överlapp mellan aktin &
|
||
myosin → maximal
|
||
aktin-myosin-bindningar → maximal
|
||
styrka
|
||
-
|
||
För korta (kontraherad) sarkomerer
|
||
- Aktin överlappar → vissa bindningsställen blockeras
|
||
- Även myosintrådarna stöttar på varandra eller Z-disk
|
||
-
|
||
För långa sarkomerer
|
||
- Minskad antal aktin-myosin-bindningar (aktin & myosin
|
||
överlappar mindre)
|
||
|
||
- Relationen mellan kraftutveckling och kontraktionshastighet
|
||
-
|
||
Låg hastighet = mer kraft
|
||
-
|
||
Hög hastighet = mindre kraft
|
||
-
|
||
**Isometrisk** kontraktion (ingen hastighet = maximal
|
||
kraft)
|
||
-
|
||
Relationen beror på att vid hög kontraktionshastighet
|
||
hinner inte alla myosinarmar i sarkomererna binda
|
||
aktin samtidigt eftersom vissa just har just släppt eller
|
||
håller på att binda igen.
|
||
-
|
||
Låg hastighet → fler myosinarmar genererar kraft tillsammans.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-b9317cecdb9d.jpeg]]
|
||
|
||
|
||
![[image-002c91e1ef10.png]]
|
||
|
||
- Excentrisk kontraktion
|
||
-
|
||
Maximal kontraktion/aktin-myosinbindningar men muskeln förlängs
|
||
ändå - excentrisk kontraktion
|
||
-
|
||
**Koncentrisk**
|
||
**Excentrisk kontraktion** genererar högst kraftutveckling (mer än
|
||
**isometrisk** också) pga ökad tension (maximal passiv & aktiv tension)!
|
||
- Aktiv tension = aktin-myosinbindningar
|
||
- Passiv tension = muskelfibrer sträcks, förlängning
|
||
-
|
||
Maximal tension = maximal kraftutveckling
|
||
-
|
||
För hög tension (excentrisk kontraktion) kan orsaka skador i Z-diskarna
|
||
i enstaka myofibriller eller även många muskelfibrer.
|
||
-
|
||
Träningsvärk beror på dessa skador och den efterföljande
|
||
inflammationen som leder till reparation och muskeltillväxt.
|
||
|
||
- Högre belastning aktiverar fler myosinfilament.
|
||
-
|
||
Vid viloläge är myosinarmar “infällda”/”otillgängliga”
|
||
-
|
||
Vid ökad spänning/tension (passiv eller aktiv) övergår fler och
|
||
fler myosinarmar från infällda till aktiva som kan binda in
|
||
aktin.
|
||
-
|
||
Det finns en automatisk inbyggd rekrytering av myosinarmar
|
||
utifrån ökning på spänning.
|
||
- Elasiticitet
|
||
-
|
||
Vid kontraktion är muskeln mindre elastisk.
|
||
-
|
||
Ca2+ minskar även titins elasticitet
|
||
- Praktiskt för att förankra myosin medan aktin dras
|
||
-
|
||
Stretching bör därför göras när musklerna är avslappnade.
|
||
Frågor
|
||
1. Hur stoppar en muskelcell kontraktion i rätt tid? Vad är likstelhet?
|
||
2. Vad avgör muskelstyrkan? Hur kan muskelns dynamik resp. styrka öka?
|
||
3. Vad är relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling, varför?
|
||
4. Vad är relationen mellan kontraktion hastigheten och kraftutveckling, varför?
|
||
5. Varför har excentrisk kontraktion maximal kraftutveckling?
|
||
6. Vad orsakas träningsvärk av?
|
||
7. Vad menas med "inbyggd rekrytering av myosinarmar” i muskelcellen?
|
||
8. Varför bör stretching göras när musklerna är avslappnade?
|
||
Nervsystemets inflytande
|
||
- Nervsystemet kan reglera kontraktionsstyrkan i motorisk enhet-nivå (ej
|
||
enskilda muskelfibrer) via två mekanismer.
|
||
|
||
- Summation
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-7625eabd7d55.png]]
|
||
|
||
-
|
||
Ökad frekvens av ap översätts till ökad kontraktionsstyrka.
|
||
-
|
||
Det beror på att IC Ca2+ inte hinner pumpas tillbaka till SR i samma
|
||
takt som ryanodinreceptor-kanaler släpper Ca2+ ut till IC
|
||
- Eftersom upprepade ap ger muskeln inte möjligheten att
|
||
relaxera till följd av hög frekvens av ap.
|
||
- Maximal summation = maximal
|
||
kontraktion
|
||
→ [Ca2+] IC hålls hög → tropomyosin blockerar
|
||
ej aktinsbindningsställen → maximal
|
||
aktin-myosin-bindning
|
||
|
||
-
|
||
Effekten av summationen börjar när perioden
|
||
mellan två på varandra ap är max 200 ms.
|
||
- 5 Hz (5 ap/s)
|
||
-
|
||
Summationen uppnår maximum vid 20 ms (50 Hz)
|
||
-
|
||
Motorneuronen arbetar mellan 5-50Hz.
|
||
|
||
- Rektyrering
|
||
-
|
||
I en muskel finns oftast stora mängder motoriska enheter, dessa kan
|
||
samarbeta – rekrytering
|
||
-
|
||
Motoriska enheterna har olika egenskaper (både muskelfibrer och
|
||
a-motorneuroner).
|
||
-
|
||
Rekryteringen sker på ett förutsatt sätt, utifrån enheternas egenskaper.
|
||
-
|
||
Det finns tre typer av motoriska enheter
|
||
- S (Slow)
|
||
-
|
||
Motorneuronet har lägst tröskel → högst excitabilitet
|
||
-
|
||
Muskelfibrerna uthålliga men genererar låg
|
||
kontraktionsstyrka/kraft.
|
||
- FR (Fast, fatigue resisting)
|
||
-
|
||
Egenskaper mellan S & FF.
|
||
- FF (Fast, fatigue)
|
||
-
|
||
Motorneuronet har högst tröskel → lägst excitabilitet
|
||
-
|
||
Muskelfibrer är explosiva (hög kontraktionsstyrka), ej
|
||
uthålliga
|
||
-
|
||
Skillnaderna beror på myosin, enzymer, metabolism mm.
|
||
-
|
||
Summation av olika typer är olika
|
||
- S – Orkar länge
|
||
- FF – Kontraktionsstyrkan avtar efter 1-2 min
|
||
trots summation (fatigue, läs nedan).
|
||
-
|
||
Ordning typerna aktiveras i
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-48ae977e1db8.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-33b296507317.png]]
|
||
|
||
1. S – Låg kontraktion vid lätt arbete
|
||
2. FR – Medel kontraktion
|
||
3. FF – Maximal
|
||
-
|
||
Rekryteringsordningen är programmerad i ryggmärgen.
|
||
- Tidigare typer stängs inte av när nya läggs till.
|
||
- Fatigue
|
||
-
|
||
Muskeltrötthet där kontraktionstyrkan minskar trots aktiverad muskel
|
||
-
|
||
Perifer fatigue
|
||
- Beror huvudsakligen på ökad ATP-hydrolys. Hög IC [Pi]
|
||
hämmar ryanodinreceptor-kanaler → minskad [Ca2+] IC →
|
||
tropomyosin täcker bindningsstället → ↓ myosin-aktinbindningar.
|
||
- Skyddsmekanism mot likhetskramp
|
||
- Perifer fatigue beror på muskelns fysiologiska begränsningar →
|
||
kan drf inte påverkas.
|
||
- Kontraktionsstyrkan minskar men inte ap-frekvensen i EMG.
|
||
-
|
||
Central fatigue
|
||
- Frekvensen ap sjunker parallellt med kontraktionsstyrkan, i
|
||
EMG.
|
||
- Beror på motorneuronet, börjar med maximal ap-frekvens och
|
||
sjunker med tiden
|
||
-
|
||
Motorneuronets excitabilitet sjunker & inhibitionen ökar
|
||
-
|
||
Ökad muskelaktivitet → ökad laktatnivåer → låg pH →
|
||
aktivering av pH-känsliga smärtafferenter som skickar
|
||
inhibitoriska signaler till motorneuronet
|
||
- Kan “påverka” genom att excitera a-motorneuronet mer.
|
||
Frågor
|
||
1. Hur kan nervsystemet reglera muskelkraft?
|
||
2. Vad menas med fatigue? Vilka två typer finns?
|
||
Muskeltillväxt
|
||
- Initieras av excentrisk kontraktion → små mikroskador i
|
||
sarkomerer → inflammatorisk respons (makrofager invaderar) →
|
||
cytokiner & tillväxtsfaktorer frisätts → signalerar åt cellen för
|
||
proteinsyntes och aktivering av stamceller → satellitceller
|
||
prolifererar och differentierar till myoblaster och smälter samman,
|
||
med muskelcellen → ökad produktion (pga ökad antal kärnor) av
|
||
sarkomerer (inkorporeras parallellt) och myofibriller →
|
||
muskeltillväxt, hypertrofi (ökad tvärsnittsarea)!
|
||
Frågor
|
||
1. Hur går muskeltillväxten till?
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-0c6403ebe86d.png]]
|