medical-notes/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md

# Youtube
https://www.youtube.com/watch?v=Shd-yfDXLfc
# Ögat – Anatomi (del 1)

## Översikt
- **Ögat (Oculus)** har tre huvudlager:
  1. **Yttre fibrösa lagret**: sklera + cornea  
  2. **Mellersta vaskulära (muskulära) lagret**: choroidea, corpus ciliare, iris  
  3. **Inre lagret**: retina + pigmentepitel (tas i del 2)
- **Glaskroppen (Corpus vitreum)** fyller ögats inre volym.

## Fokus för denna del
- **Namn**
- **Lokalisation**
- **Grundläggande funktion**
- Ej detaljerad fysiologi eller klinik (kommer senare)

---

## Yttre lagret – Sklera och Cornea
### Sklera (senhinna)
- Tät fibrös bindväv → **mekaniskt skydd**
- Utgör bakre **5/6** av ögats yta
- Synlig del = **ögonvitan**
- Namnursprung: grek. *skleros* = hård

### Cornea (hornhinna)
- Främre **1/6** av ögat
- **Genomskinlig** → släpper in ljus
- Kontinuerlig med skleran (samma lager)
- Utbuktande form → bidrar till ljusbrytning

---

## Mellersta lagret – Vaskulärt + muskulärt
### Choroidea (åderhinna)
- Kraftigt **vaskulariserad**
- Försörjer yttre retina
- Ligger mellan sklera och retina

### Corpus ciliare (strålkropp)
- Övergång mellan choroidea och iris
- Innehåller:
  - **Glatt muskulatur** (musculus ciliaris)
  - **Processus ciliares** (utskott)
- Funktioner:
  - Producerar **kammarvätska**
  - Förankrar linsen via **zonulatrådar**
  - Del av **blod–ögonbarriären**

### Iris (regnbågshinna)
- Pigmenterad struktur framtill
- Reglerar **pupillstorlek**
- Funktioner:
  - Pigment → förhindrar ljusläckage
  - Glatt muskulatur:
    - **Dilaterar pupillen** (sympatikus)
    - **Kontraherar pupillen** (parasympatikus)

---

## Pupillen
- Ett **hål**, ingen vävnad
- Ser svart ut p.g.a. pigment i bakre ögat
- Reglerar mängden inkommande ljus
- Kliniskt viktig för neurologisk undersökning

---

## Linsen (Lens)
- Upphängd i **zonulatrådar** från corpus ciliare
- Elastisk → ändrar form vid ackommodation

### Ackommodation (översikt, ej tentamekanism)
- **Vila / se på långt håll**:
  - Ciliarmuskel avslappnad
  - Linsen platt → mindre ljusbrytning
- **Se på nära håll**:
  - Ciliarmuskel kontraherad (parasympatikus, CN III)
  - Linsen rundare → ökad ljusbrytning
- Försämras med ålder (presbyopi)

---

## Kammarvätska
- Produceras av **processus ciliares**
- Flödar:
  - Bakre kammaren → främre kammaren
- Försörjer:
  - **Lins**
  - **Cornea**

---

## Omgivande strukturer (översikt)
### Ögonlock (Palpebrae)
- Specialiserad hud + bindvävsplatta
- Skyddar och fuktar ögat
- Tillhör **inte** själva ögat

### Conjunctiva (bindhinna)
- Slemhinna
- Täcker:
  - Insidan av ögonlocken
  - Främre skleran
- Inflammation → **konjunktivit** (rött öga)

### Ögonmuskler
- 6 yttre ögonmuskler
- Tvärstrimmig, viljestyrd muskulatur
- Detaljer tas senare (T3)

### Tårapparaten (översikt)
- **Glandula lacrimalis** superolateralt
- Tårar dräneras via:
  - Canaliculi → tårsäck → näshåla
- Fukta och skydda ögat

---

# Rå
Välkomna till den här föreläsningen där vi ska prata om våra sinnesorgan. Och i den här första föreläsningen börjar vi med ögat. Och jag har delat upp föreläsningen i två delar. Nu kommer först den första delen. Jag heter Magnus Rudenholm, undervisar nevraanatomi sedan sedan jag var student och började som Amanuels. Så det har blivit ett par år faktiskt. Den detaljerade målbeskrivningen för dagens föreläsning. Ögat som jag då har delat upp i två delar och jag kommer undervisa främst den anatomiska delen och Anne U återkommer sen med den histologiska och det är de här delarna som vi kommer ta upp i den första av de här två föreläsningarna. Ögat på latin är Oculus, men jag kommer hålla mig till den svenska termen ögat. Vi kommer föreläsa om ögat både den här kursen och sen återkommer det ju delvis på fysiologin och lite mer detaljerat på den kliniska anatomin termin tre om ni undrar varför det finns strukturer vi idag inte går igenom. Men vi börjar basic. Ögat har tre stycken stora lager. Vi har ett yttre lager bestående av sklera och cornia. Det är det lagret ni har i vitt här. Det är ett skyddande fibröst lager. Vi har ett lager i mitten. Det brukar kallas det vaskulära lagret. Jag tycker man ska lägga till muskulärt så glömmer man inte den funktionen. Det är rosaaktigt här i bild och består av dels koroidan. Det är det som är rosa här och dels här frammearkroppen och det övergår sedan i iris längst fram. Vi har sedan ett inre lager som består av retina och pigment pigment och det är det som är gult här i bilden och lite rödaktigt här. det vill säga pigmentdelen och retina själva nättinnen. Vi kommer gå igenom de här lagrenna ett i taget. Vill också nämna att i mitten av ögat av Oculus så har vi glaskroppen Corpus Vitrium. Det är den som syns här. Och då ska ni komma ihåg att den går upp här också. Man har bara skurit bort för att vi ska se de olika lagrna. Men glaskroppen fyller ut ögat hos flertalet av oss. Men så småningom av ålder så brukar den faktiskt skrumpna ihop. Men det brukar inte vara så många 50 60-åringar på kursen även om ni är varmt välkomna om det är några undantag i år. Vi kommer gå igenom lagrena utifrån och in. Yttre och det vaskulära nu på första delen och eh retorna och pigment på eh andra delen. Corpus vitrium säger jag inget mer om. Om vi börjar med det yttre lagret och skleran då kommer sklera av grekiska den här gången där skleros betyder hård och ni kommer att se det ordet återkomma i i andra sjukdomar längre fram i kursen bland annat multipel skleros som är en vanlig neurologisk sjukdom. Skleran är den större delen av det yttre lagret och det är den som omger hela ögat och består av en redig senhinna. Senhinna är det svenska namnet med mycket fibrös hård bindväv och har i detta då en skyddande funktion. Och när senhinnan sklera kommer fram här, då kommer den att börja synas utifrån. Och det är det som vi kallar för ögonvitan. Skleran sen övergår i kornen. Så kornian är så att säga dess förlängning och kornen är en utbuktande del och det är ungefär den främre sjättedelen av ögat Oculus. Och att den buktar ut det har gett den dess namn då eh hornhhinnan där kornu ju betyder horn. Det är en genomskinlig del till skillnad från slleran och det är ju bra att den är genomskinlig för här kommer ljuset in som sedan ska via på pillen bak till näthinnan. Alltså skera och kornia ett och samma lager om man så vill. Men skleran är då de bakre två tredjedelarna inklusive ögonbitan här. Och kornian är den främre. Nu tar jag tredjedelar men jag menade sjättedelar. Bakre fem/ sjätar och främre sjättedelar. På den här bilden ser vi det vaskulära lagret och som jag ju då benämner även vaskulärt muskulärt så kommer man ihåg funktionen bättre. Det består av en inre del koroidean och det är det som är lite rosaaktigt här och det heter på svenska orderhinnan och det kan ni nästan se. alla blodkall som löper där inne va. Den innehåller alltså mycket arter och vener och väl vaskulariserad. Fram till övergår koridean i en liten utbuktning här och den är förutom det här vaskulariserade också innehållandes glattmuskel. Och där har vi muskler som hjälper till med audation och som håller uppe linsen. Corpus tillare på svenska strålkropp men vi säger ofta bara. Ni ser att det är en liten ruggig yta här va. Och då ska vi se där. Det kommer synas bättre på nästa bild där vi förstorar upp. Men där är små utskott på corpusiljare och det är de vi kallar för processusciliare som producerar dels kamarvätska och dels via de här fibrerna. Här ser ni va håller uppe linsen och det går ju runt hela linsen. Längst fram i det här vaskulära lagret har vi iris regnbågsinnan på svenska och där har vi dels glattmuskel som reglerar propilstorlek genom att dilateras eller kontrahera. Och dels har vi pigment som tar upp ljus så att ljus inte kan gå in via regnbågsinnen utan bara via pupillen. På bilden är ju det svarta området vi har här mellan Irisbågshinnan. Det är ett hål i mitten och det är ju inte svart egentligen. Det är ju ingenting. Det är bara ett hål. Men det blir svart när vi tittar in eftersom vi har så mycket pigment här bak sen i det pigmenterade retinala laudret. Så därför ser det svart ut när vi tittar in där. Men det är egentligen bara ett hål. Om vi tittar lite förstorat på corpus ciliare så visade jag lite kort på förra bilden de här processus ciliare och ni ser de även här. Här har ni ögat med skleracnia och coridea corpusiliare iris. Och det är det då som är uppförstorat här. Här kan ni förresten titta på de olika lagren av kornen. Det blir bra inför histologidelen med Anne, men jag kommer dyka in på här att ni ser att där har ni muskler och det är det som då är ciliarmusklerna. Och här framme har ni de här små utskotten och det är då processus ciljare. Och processus ciliare är med och producera den kammarvätska som flödar i den bakre och den främre kammaren och ger näring till både lins och till cornia. Den bakre kammaren det är det utrymmet som vi har här som alltså är framför glaskroppen men bakom iris. Och sen så hänger det här ihop med den främre kammaren som alltså är framför och bakom Cornia. De strukturerna är inte med på själva checklistan utan återkommer termin tre men de heter i alla fall främre och bakre kammaren. Corpus ciljare är i och med sin produktion av kammarvätska också en del av den så kallade blodögonbarriären som har en liknande funktion blodjärn respektive blodnervbarriären. Men det som jag framförallt vill nämna här är att processus ciliare är med och förankrar linsen. Lins på latin är lens. Och linsen är ju hela den här uppförstorad här. Och då ser ni att den fäster via fibrer eh sonulära fibrer om man verkligen vill vara professionell till processus ciliare. Och det kommer vara med när vi går igenom akomodation här strax. Den glatta muskeln inne i corpusiliare heter då musklis ciliaris. Den styr vi inte volontärt. Vi kan inte eller ja, det är klart att vi volontärt väljer om vi tittar på långt håll eller kort håll. Men men vi det är inte vi själva som gör själva aen utan vi bara riktar blicken långt bort eller nära och då får vi en fin hjälp av musculusaris via parasympaticus i den tredje konialnarven faktiskt. Det här kommer vi tillbaka till när vi pratar retina, men då vet ni att ni har bilden där om ni vill titta igenom. Då kommer vi till aommodation och då vill jag alltså nämna att jag kommer inte att ställa en fråga, beskrivkommodation tre poäng utan i den här anatomi och histologidelen är det till första hand att beskriva vad strukturerna heter och hur de histologiskt är uppbyggda. Men jag nämner den dock moderationen här för att ge det ett sammanhang. Men kom alltså ihåg, det här är bra att ni förstår, men jag kommer inte att tentera den exakta mekanismen, men det är klart att ingående strukturer är med i den här kursen. Grunden i ackommodation är att linsen om den inte var upphängd alls skulle vilja dra ihop sig och då blir den tjockare och bryter ljus mer eller bryter ljus skarpare. korpusiljar däremot via sina fibror drar ut linsen och gör den då mera platt och då bryter ni ljuset mindre. Om vi vill se på långt håll är det bra att ljuset bryts mindre. Då kommer musklerna i corpusjare att vara avslappnade. När de är avslappnade då blir korpus ciliare stor och då kommer linsen att dras ut av korpusiljare och vi får en lite mindre brytning och det är vårt avslappnade normalläge. Om vi däremot vill se på nära håll då kommer de här ciliarmusklerna som alltså är en sorts ringmuskel att dra ihop sig. Och om en ringmuskel drar ihop så blir den ju mindre va? Genom att den blir mindre då kan linsen använda sin egen kontraktiva förmåga och dra ihop sig. Den blir då tjockare och bryter ljus mer och det styrs av parasympaticus via den tredje kranialnärven. Det är den här sammandragningen av linsen som blir lite sämre målen som gör att jag sedan något halvår får plocka av mig glasögn när jag tittar på nära hållen. Om vi sen tittar på pupillen så är det ju en utav de här mer intressanta anatomiska strukturerna eftersom i pupillen egentligen inte finns. Det är ju bara ett ickeutrymme va. Men på pillen är det namnet vi har givit det som man framifrån ser som en svart ring men som egentligen då bara består av utrymmet mellan iris, det vill säga mellan regnbågshinnornas eh mellan regnbågshinnan där den öppnar sig i mitten. Popillen har vi för att reglera mängden ljusinflöde där en vildgard på pill får in mer ljus vilket är bra i mörka rum och en sammandragen pup pill stänger ute ljus vilket är bra om det är ljust. Det är också en bra nerv för oss läkare att testa och det har ni säkert sett på diverse filmer. I iris finns också muskler på samma sätt som jag beskrev i muskl korpusiliare. Och i iris finns det bland annat en dilaterande muskel som dilaterar upp på pillen, alltså vidgar. Det är en muskel som styrs av det sympatiska nervsystemet och det kan ni se om ni skrämmer någon eller man blir riktigt rädd så blir pupillerna stora. Vi har sedan en kontraerande muskel som drar ihop på pillen och eh det styrs av parasympaticus. Och sen har vi då ett samspel dessa emellan. Men exakta muskelnamn här behöver ni inte kunna i kursen men att det finns muskler som styr på pillens storlek det ingår här. Det andra vi har i iris, vilket jag hoppas jag nämnde var pigment och det är de vi ser när vi tittar på regnbågsidan här. Och det minns jag från ögon. Jag tycker det är otroligt vackert när man sitter och tittar in i ett öga med ett ögonmikroskop eller så att att få se detta. Avslutningsvis i den här första delen så vill jag bara kort nämna den omgivande vävnaden och där är vi ganska diskreta i vad ni behöver ha med er i i den här första kursdelen. Men ögonlocken förstås, palpebrapolatin, det är det som vi genomskärning har här uppe och i genomskärning här nere. Och ögonlocken vet ni vilken det är. Den ser ni på er själva. Den består av en sorts specialiserad hud och i den en bindväbsplatta. Den kommer ni få lära er att vända upp den bindväbsplattan om man ska plocka ut lite skräp. Och det är ju något jag kan rekommendera alla småbarns föräldrar och lära sig direkt för det är täckt att kunna göra med en liten tops. Men öva inte på barnen, det gör ni på en kursare. Sen näran ni kan så kan ni hjälpa barnen kanske. Ögonlocken skyddar och fuktar ögat men tillhör inte själva ögat utan omgivande struktur. Innanför ögonlocken har vi sen slemhinna, konjunktiva. Och på svenska så blir det då bindhinna. Och den täcker dels insidan av ögonlocken och dels den främre delen av skleran, alltså det som vi kallar för ögonbitan. Och om ni tittar nära någon på ögonbitan så ser ni att den är lite glansig, lite vattnig. Då är det ju delvis i öför sig tårvätskan som är det vattniga men det här glansiga lite gladliknande det är konjunktivan. Ni har säkert också sett ett rött öga. Då är det konjunktivan som är inflammerad och blodkärlen byggar sig då och det blir rödaktigt. Vill man vara riktigt nischad så delar man in konjunktivan i en del som täcker ögonlocken par palpebra och en del som täcker skleran då par skera. Men det viktiga är att det kommer ihåg att det är slemhinna och att den heter konjunktiva eller då bindhinna på svenska. Sen har vi också sex stycken muskler som styr ögats riktning och det är volontär sklättmuskulatur och vi har också en del muskler som styr ögonlocken där vi har dels volontär muskulatur men också en del icke vololontär muskulatur faktiskt. Men de exakta nämnen där återkommer vi till termin tre. Omgivande vävnad. Det sista och det är bara att jag vill nämna tårrapparaten. Vi har inte med den heller på målbeskrivningen så här behöver ni inte plugga in den men jag vill förstås att ni ska känna till den i framtida kurser och återigen är det ju något man ofta har gått igenom inom gymnasiet men ändå. Uppe lateralt där har ni tåraapparaten glandula lacririmalis och via sina gångar luktus skickar den hela tiden ner tårvätska som täcker ögat. Och då ligger alltså då utanför eh konjunktivan ja innanför konjunktivan om man tänker från palpebrashol. Och eh det hjälper till att fukta ögat och rinner i normalfallet via de här kanalquuli, alltså små kanaler, in i en lite större tårsäck som dräneras under den nedersta konkan, nedersta näsmusslan. Och eh det har ni säkert märkt när man blir lite ledsen och fäller en tår eller två att det delvis blir lite fuktigt i näsan. Det är för att tårflödet ökar där och dels riner det ju över då förstås. Men där har ni tårapparaten och den återkommer vi till längre fram i utbildningen. De delar som var med på det första här är att framförallt beskriva den anatomiska uppbyggnaden och en översiktlig funktion. Jag nämnde ju en del funktion översiktligt på den med namn strukturlokalisation detaljerat förstås. Och det var de här delarna jag gick igenom först. M.