148 lines
5.3 KiB
Markdown
148 lines
5.3 KiB
Markdown
|
|
## Huvudideer
|
|
- Testikeln (Testis)
|
|
- Gångsystem
|
|
- Bitestikel
|
|
- Assesoriska körtlar
|
|
- Penis
|
|
## Fakta
|
|
Spermatogenesis
|
|
- Sker i testis
|
|
- Använder meios för celldelning (icke identiska celler)
|
|
- Stamceller heter spermatogon (könscell)
|
|
- Mitosis - spermatogonfas
|
|
- spermatogon -> primär spermatogon
|
|
- Meios I - spermacytfas
|
|
- primär spermatocyt -> sekundar spermatocyt
|
|
- Meios II
|
|
- sekundär spermatocyt -> spermatid (haploid cell, enkel uppdelning av kromosomer)
|
|
- Slutresultat spermatidfas
|
|
- spermatid
|
|
- genomgår ofullständig cytokines, koordinerad utveckling som är synkron
|
|
- speermatogones mognadsfaser (mål, ta sig igenom zona pellucia)
|
|
- golgifas: huvud/svans med golgi som huvud
|
|
- cap-fas: golgi expanderar och bildar en hinna/vesikel runt cellkärnan
|
|
- acrosomfas: mitokondrier samlas baktill
|
|
- mognasfas: cytoplasma blir smalare och bryggor försvinner, mitokondrier lägger sig på rad
|
|
- kortfattat!
|
|
- huvud med cellkärna
|
|
- akrosom runt främre delen av kärnan
|
|
- svans med mitokondrier och mikrotubuli
|
|
Testis uppbyggnad
|
|
- skrotum hudlager runt testis (bindväv, glattmuskulatur, hår)
|
|
- tubuli seminiferi
|
|
- där sker spermieproduktionen
|
|
- tunica albuginea stram bindvävskapsel med trabekler - avlång boll, bindväv går in i stråk
|
|
- rören är långa, kanske 50cm
|
|
- kanske 200 lober
|
|
- Mediastinum testis, kärl, never rete testis
|
|
- Leydigceller: Produktion av testosteron, ligger utanför tuber
|
|
- Struktur av epitel
|
|
- lumen
|
|
- spermatider
|
|
- spermatocyter
|
|
- spermatogonia - BM
|
|
- sertolicellkärna - kan penetrera BM, finns tight junctions
|
|
- myoidkäarnor under BM - klämmer cellerna frammåt
|
|
- flyttas mot lumen för att mogna
|
|
- ![[Pasted image 20251014084300.png|400]]
|
|
- ![[Pasted image 20251014084908.png|400]]
|
|
- tubuli recti coh rete testis
|
|
- korta raka rör i slutet av tubuli
|
|
- rete testis anatosomerade gånger av kubiskt epitel m microville omringad v kärlrik bindväv
|
|
![[Pasted image 20251014085324.png|300]]
|
|
|
|
Gångsystem: testis till prostata
|
|
- ductuli efferentes
|
|
- ductus epididymis
|
|
- ductus deferens sädesledaren
|
|
- ![[Pasted image 20251014093027.png|300]]
|
|
- 4-6m i epididymis
|
|
- ductuli efferentes
|
|
- ![[Pasted image 20251014093206.png|300]]
|
|
- stjärnformig lumen höga och låga celler varierande
|
|
- mitt av lumen ligger spermier
|
|
- cylinderepitel med cilier (motila)
|
|
- omringad av glattmuskulatur cirkulärt & longitudinella
|
|
- spermier är inte simklara än, så de behöver hjälp att komma fram
|
|
- ductis epididymis
|
|
- ett och samma rör, större
|
|
- caput corpus cauda, först i cauda som de blir simfärdiga/rörliga
|
|
- ![[Pasted image 20251014093531.png|300]]
|
|
- stereociler som långa mikrovilli, för att det saknas plats och vill öka absorbationsytan
|
|
- ![[Pasted image 20251014093758.png|300]]
|
|
- stereocilier
|
|
- flerradigt epitel
|
|
- mycket sperimer
|
|
- omringad av bindväv och glattmuskulatur
|
|
- vid ejakulation ska de ut genom ductus deferens, ett rakt rör i mitten av
|
|
- ductus deferens
|
|
- flerradigt epitel
|
|
- glattmuskelvägg inre L, mellan C, yttre L
|
|
- veckad lumen
|
|
- sterociler
|
|
- ![[Pasted image 20251014094004.png|300]]
|
|
- sädessträngen
|
|
- plexus paminiformis (vener)
|
|
- reglerar temperarturen i pungen till 34 C
|
|
- musculus cremaster drar upp pungen vid kyla eller upphetsning
|
|
- blodkärl lymfkärl nerv och bindväv
|
|
-
|
|
Accessoriska körtlar
|
|
- Vesica seminalis sädesblåsan 2
|
|
- bidrar till sädesvätska
|
|
- ![[Pasted image 20251014095436.png|100]]
|
|
- gulvitt sekret (näring för spermierna)
|
|
- stort kraftigt veckad lumen flerradigt epitel
|
|
- ej cilier,
|
|
- ej viljestyrt muskler för att komma (ejakulera)
|
|
- ![[Pasted image 20251014095600.png|100]]
|
|
- prostata 1
|
|
- bidrar till sädesvätska som är klar, basisk för att neutralisera miljö
|
|
- ![[Pasted image 20251014095634.png|100]]
|
|
- den har mindre lumen och inte lika veckad som sädesblåsan
|
|
- konkrement kan ses i lumen
|
|
- kontraherar vid ejakulation sekret ut i uretra
|
|
- konkrement har förkalkat sekret i äldre ämnen det är runda i lumen
|
|
- ![[Pasted image 20251014095958.png|100]]
|
|
- bindväv och glattmuskulatur som går in i varandra
|
|
- burbouretrala körtlar 2
|
|
- försats, muköst sekret, smörer och neutraliserar uretra
|
|
Penis:
|
|
- Tunn hud utan hår tunica albuginea yttre och inre tjockare lager
|
|
- ligger runt svällkropparna, fiberelastikt bindväv
|
|
- går ett runt varje cavernosa i ett och sen ett annat som håller ihop alla 3 strukturer
|
|
- ![[Pasted image 20251014103332.png]]
|
|
- uretra
|
|
- epitel ändras
|
|
- övergångsepitel ->
|
|
- flerskiktat skivepitel ->
|
|
- förhornat flerskiktat skivepitel
|
|
-
|
|
- Uritea (urinrör)
|
|
- förhud/prepuitim
|
|
- arteira profunda i centrum
|
|
- svällkroppar (erektil vävnad)
|
|
- vaskulära utrymmen, endotel, knökiga ut
|
|
- corpora cavernosa
|
|
- två stycken i mitten ligger en artär
|
|
- vid erektion blir det mer blodtillförsel
|
|
- Corpus spongiosum
|
|
- fylls mest med blod
|
|
- vävnad runt uretra/urinrör
|
|
- funktion är att urinröret inte trängs ihop
|
|
- Glans penis (förhud)
|
|
- extra tunn hud, mer känsel
|
|
- har inte corpora cavernosa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
## Vad ska man kunna?
|
|
Testikelns histologiska uppbyggnad.
|
|
Spermatogenesen.
|
|
Funktion för sertoliceller och leydigceller.
|
|
De olika gångsystemens histologiska uppbyggnad.
|
|
De assesoriska körtlarnas histologiska uppbyggnad och funktion.
|
|
Penis histologiska uppbyggnad.
|
|
Kunna se skillnad på ductus deferens och istmus (ägg ledaren) |