180 lines
8.0 KiB
Markdown
180 lines
8.0 KiB
Markdown
|
||
### Sekundär struktur (fortsättning)
|
||
|
||
#### $\beta$-flak
|
||
Plan utsträckt
|
||
Uppbyggt av $\beta$-strängar, måste ha minst två
|
||
Strängar från olika delar av primärsekvensen
|
||
- Antiparallel, N- och C-terminaler i olika riktningar ➡️⬅️
|
||
- vätebindningar är starkare ju rakare de är
|
||
- vätebindningar är parvis
|
||
- Parallela, N- och C-terminaler i samma riktning ➡️➡️
|
||
- vätebindningar ej raka
|
||
- alla bindingar från olika aminosyror
|
||
Prolin passar ej
|
||
(ringa in alla aminosyror i bilden för att öva)
|
||
|
||
#### Loopar
|
||
Förbinder 𝛼-helixar och β-strängar
|
||
Oordnad struktur - kan ordnas
|
||
Vid interaktion med annat protein
|
||
|
||
#### Proteindomäner
|
||
Sekundärstrukturdomain som ordnas på specifikt sätt - funktionell
|
||
50-200 aminosyror
|
||
|
||
### Tertiärstruktur
|
||
3D-struktur → protein
|
||
Kan börja kotranslationellt (samtidigt som RNA translateras till en proteinsekvens)
|
||
Stabiliseras av många olika bindingstyper
|
||
- vätebindningar mellan sidokedjorna (-R)
|
||
- hydrofob effekt
|
||
- van der Waals-krafter (speciellt aromatiska som ligger på rätt avstånd)
|
||
- jonbindingar är inte dominerande man kan förekomma
|
||
- disulfidbindningar 2st -SH/cystein -S-S-
|
||
|
||
#### Proteinveckning
|
||
Proteinveckning ser genom progressiv stabilisering
|
||
denaturerad → nativ (funktionell 3d-struktur)
|
||
- Exoterm
|
||
- hydrofoba effekten bidrar mest
|
||
- Går mot energiminimum - så många interaktioner/bindningar som möjligt
|
||
- finns flera vägar dit
|
||
- Söker efter maximalt antal fördelaktiga interaktioner
|
||
- Progressiv stabilisering
|
||
- Att pröva sig fram är tidskrävande
|
||
- t.ex. polypeptid 100aa
|
||
- 3 konfigurationer/aa
|
||
- bruteforce $10^{27}$ år
|
||
- tar i själva verket c:a 1sek
|
||
#### Denaturering
|
||
Förstörelse ett 3D-proteins struktur
|
||
- värme - kinestisk energi (rörelse)
|
||
- vid feber rör många proteiner snabbare
|
||
- pH - ändrar laddning på R-grupper
|
||
- gradienter i ER-golgi
|
||
- salt - stör eventuell jonbindningar, men också minska tillgängligt mängd vatten
|
||
- det kan skilja lite mellan organeller vid sekretion
|
||
- reversibel
|
||
lägre pH
|
||
- karboxylgrupper protoneras och laddningen blir positiv
|
||
|
||
denatureringen sker väldigt häftigt
|
||
1 dalton = $1/12$ av $C^{12}$
|
||
30000g/mol = 30kDa
|
||
har kvar eventuella disulfidbryggor, bara svagare interaktioner som påverkas
|
||
små proteiner kan vecka sig själva, men större behöver hjälp
|
||
chaperoner
|
||
|
||
### Veckningshjälp
|
||
|
||
#### Chaperoner - HSP70 (HeatShock Protein 70 kD)
|
||
Heatshock-värmechock, induceras t.ex när vi har feber, då får vi mer av dessa proteiner
|
||
vi har mer kinetisk energi
|
||
hydrofoba delar kommer att exponeras mot cytoplasman som inte är bra, då behövs chapeoner för att förhindra aggregering
|
||
Binder till exponerade hydrofoba delar
|
||
- Dessa hitta man i nytranslaterade proteiner (se bild)
|
||
- skadade proteiner när veckningen har störts
|
||
- felveckade proteiner där det inte gick bra på slutet
|
||
- oparade sub-enheter (se kvartärstruktur)
|
||
finns alltid en viss mängd av HSP70, men vid feber får vi fler då hydrofoba delar exponeras
|
||
#### Chaperonier
|
||
Heter HSP60, den är större än chaperoner pga många subenheter
|
||
|
||
De skapar en skyddad miljö genom att föra polypeptidkedjan till chaperoner, där den kan veckas utan att interagera med andra molekyler i cytoplasman. Inuti chaperonen finns en **burk-liknande struktur** – stora ringar som omsluter en **hålighet** med en **optimerad miljö** för korrekt veckning.
|
||
Aggregat är skadliga för cellen eftersom de **förhindrar proteiner från att utföra sin normala funktion** och leder till **dysfunktion**. Dessutom är de **svåra att bryta ned eller eliminera**, vilket gör att de kan **ansamlas och störa cellens processer** – något cellen försöker undvika med hjälp av chaperoner och nedbrytningssystem.
|
||
|
||
- dubbla ringar med hålighet
|
||
- skyddar miljö för veckning
|
||
- det kommer ett lock
|
||
- rekryteras när HSP70 levererat
|
||
- polypeptidkedja
|
||
Det här kan upprepas flera gånger: polypeptidkedjan förs in i chaperonens **”burk”**, locket stängs och proteinet får en ny chans att vikas korrekt i en **avskild, skyddad miljö**. När locket öppnas igen kan proteinet antingen vara rätt vikt och släppas ut, eller felvikt och skickas in i burken på nytt. Den här cykeln säkerställer att endast **korrekt veckade proteiner** frigörs i cytoplasman och **minskar risken för farliga aggregat**.
|
||
|
||
#### Sulfhydrylbindningar
|
||
- Mellan två cystiner
|
||
- Enbart i proteiner som vänds bort från cytoplasman
|
||
- de kan sitta i ett membran men vända sig inåt, eller sitta utan på cellen i den ECM eller de kan tom sekreteras och skickas ut från cellen
|
||
- cytoplasman har en reducerande miljö vi har gott om föreningar som kan bryta upp den här tillbaka till HSP
|
||
- I cytoplasman reducerande miljö -S-S- bryts/reduceras och den reducerade formen -SH när man får tillbaka protonen på den
|
||
|
||
insulin skickar vi ut ifrån celler både inom och mellan polypeptidkedjor.
|
||
|
||
### Kvartärstruktur
|
||
Fler än en polypeptidkedja, då kallas de olika subenheter.
|
||
- subenheter: 𝛼, β, delta... i storleksordning är namnen på dem.
|
||
hålls ihop av:
|
||
- hydrofob effekt
|
||
- jonbindningar
|
||
- vätebindningar
|
||
|
||
hemoglobin, framtida labb. Två alfa och två beta med fyra subenheter. Men bara två sorters subenheter.
|
||
|
||
#### Förutsägelse av proteinstruktur
|
||
Exakt samma aa sekvens kan i ett protein vara en 𝛼-helix, i ett annat en β-sträng det beror på resten av polypeptidkedjan vilken miljö den befinner sig.
|
||
Finns det en lång stränga med hydrofobasträcka,
|
||
transmembran 𝛼-helix kan förutsägas från längre sträcka opolära aminosyror
|
||
Nobelpriset 2024 AlphaFold
|
||
|
||
![[Pasted image 20251106143824.png|200]]
|
||
Gula är hydrofoba, lila är ett protein som transporterar något annat
|
||
Vätebindningar mellan C=O & N-H i sekundära strukturer minskar deras poläritet, iom att packas centralt i globulära proteiner
|
||
väldigt vanlig proteinform
|
||
|
||
#### Fibrösa proteiner
|
||
![[Pasted image 20251106144030.png|200]]
|
||
Tvinnade helixar, kollagen och keratin är av de här typen. Ytproteiner hos oss.
|
||
- Keratin - hår,hud,ull är ungefär 100 nm
|
||
- Kollagen - bindväv (brosk, ben, senor), stort och vanligaste ungefär 300 nm
|
||
- i sammanhanget är de väldigt stora
|
||
|
||
varför är proteinstrukturen i hud hår ull sträackbara i olika utsträckning
|
||
- för att bindningar är svaga, det gör det elastiskt
|
||
|
||
#### Amyloider
|
||
Galna kosjukan är på grund av felveckat protein, den nobelprisbelönade teorin, man gav de föda som var nermalda hjärnor från får, det sen överfördes från får till kor.
|
||
|
||
𝛼-helix rikt protein omvandlas till β-flak rikt protein
|
||
När det bildar det β-flak rika proteinet kan det polymeriseras felveckas och sen inte gå tillbaka till 𝛼-formen - irreversibelt.
|
||
dessa sjukdomar sker i CNS, långa fibrer som kan göra hål på celler, leda till de symptom som gör hål i hjärnan och orsakar demens och tidig död
|
||
|
||
Var hittar man amyloider:
|
||
- CNS
|
||
- prion
|
||
- parkinson
|
||
- alzheimers
|
||
- finns det mkt amyloider i hjärnan är det allvarligt, kanske inte orsak med det är följden
|
||
- Pankreas
|
||
- diabetes
|
||
- Överallt
|
||
- systemisk amyloidos
|
||
|
||
Du har ett protein som har två olika energinivår som de kan skifta, blir det polymerer kan det inte gå tillbaka till gamla formen.
|
||
Polymerisering sker mellan cellerna där det går att denaturera
|
||
|
||
#### Metamorfa proteiner
|
||
Det finns proteiner som växlar mellan de olika formerna, som är funktionella konformationer
|
||
De har två energiminimum som ligger väldigt nära varandra, syns på olika platser, öka antalet proteiner per gen
|
||
![[Pasted image 20251106145417.png|300]]
|
||
|
||
Summary
|
||
- minst två betasträngar för ett flak, kan vara nära/långt binds med loopar
|
||
- tertriär stabilieras av hydrofob effekt
|
||
- domäner är återkommande med specifik funktion
|
||
- kotranstionellt
|
||
- chaperoniner
|
||
- nativ konformation
|
||
- denaturering (salt, värme, ph)
|
||
- isomeletrisk punkt, skiljer sig på varenda protein
|
||
- vid feber får vi fler chaperoner
|
||
- 𝛼-, β- namn efter storlekordningen på subenheter
|
||
- disulfid är enda kovalenta allt ifrån cytosolen, där kommer den XX direkt
|
||
- veckning ser mot energiminimum, kan ha två funktioner på olika platser
|
||
- amyloider är också när det finns flera konformationer
|
||
- metamorfa är när det är alfa/beta växelvis
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|