Johan Dahlin
178e5fe7c0
43 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 38:10
- Segments: 674
- Resolution: 1440x1080
[0:00 - 0:05] Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk
[0:05 - 0:12] och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg.
[0:14 - 0:23] Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum
[0:23 - 0:30] man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen.
[0:30 - 0:32] pratar om tidigare föreläsningar.
[0:32 - 0:34] Så har vi här
[0:34 - 0:40] en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll.
[0:40 - 0:42] Och när vi sen då mäter antikroppshalten
[0:42 - 0:44] mot just det här antigen
[0:44 - 0:46] så ser vi att det händer ingenting
[0:46 - 0:48] förrän efter kanske en vecka ungefär.
[0:48 - 0:52] Då börjar vi se antikroppar mot antigen A
[0:52 - 0:54] och de stiger under ett par veckor
[0:54 - 0:56] når en platåfas
[0:56 - 1:00] och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen
[1:00 - 1:02] börjar brytas ner.
[1:02 - 1:06] Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå
[1:06 - 1:10] när den här nedgången slutar.
[1:10 - 1:14] Så när man jämför antikroppshalten före
[1:14 - 1:16] vaccination och efter vaccination
[1:16 - 1:18] så kommer man se att den är påtagligt högre.
[1:18 - 1:22] Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A.
[1:22 - 1:26] Om vi sedan efter ytterligare några månader
[1:26 - 1:30] vaccinerar igen mot antigen A
[1:30 - 1:34] att vi får betydligt snabbare svar.
[1:34 - 1:38] Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar.
[1:38 - 1:44] Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut
[1:44 - 1:46] blir betydligt högre.
[1:46 - 1:48] Så det här är då minnessvaret, det går fortare.
[1:48 - 1:56] Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till.
[1:56 - 2:00] Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B
[2:00 - 2:03] som är någonting helt annat, orelaterat till A.
[2:03 - 2:06] Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga
[2:06 - 2:08] långsamt, relativt
[2:08 - 2:10] och ett lägre svar
[2:10 - 2:12] jämfört med vad vi får då
[2:12 - 2:14] i den här andra.
[2:14 - 2:16] Och det här första svaret
[2:16 - 2:18] kallar vi för primärt immunsvar
[2:18 - 2:19] och det andra här
[2:19 - 2:22] i ett sekundärt immunsvar.
[2:22 - 2:24] På engelska.
[2:24 - 2:27] Så immunologiskt minne
[2:27 - 2:30] Det innebär att immunsvaret blir snabbare
[2:30 - 2:32] det blir starkare som vi också såg.
[2:32 - 2:34] Och mer specifikt.
[2:34 - 2:38] Andra gången man infekteras av samma mikroorganis.
[2:38 - 2:40] Och samma är ett nyckelord här.
[2:40 - 2:42] Det gäller alltså exakt samma.
[2:42 - 2:46] Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt.
[2:46 - 2:49] Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus,
[2:49 - 2:51] till exempel ett coronavirus,
[2:51 - 2:55] och samma undertyp som den man tidigare stött på.
[2:55 - 2:58] Då blir immunsvaret snabbare starkare
[2:58 - 3:00] och mer specifikt.
[3:00 - 3:05] Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar.
[3:05 - 3:08] Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare.
[3:08 - 3:11] Nu så vaccinerar vi många av de här.
[3:11 - 3:16] Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren.
[3:16 - 3:19] Och sen om man drabbades bara en enda gång.
[3:19 - 3:20] Och sen var man immun.
[3:20 - 3:23] Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar
[3:23 - 3:27] mot återinfektion av de här virusen.
[3:27 - 3:30] Och vi ska också säga att mer specifikt.
[3:30 - 3:35] Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här
[3:35 - 3:41] affektor-funktioner i järminalcentrerna.
[3:41 - 3:48] Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden
[3:48 - 3:55] som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet.
[3:55 - 4:00] I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan
[4:00 - 4:02] naturligtvis mycket om hur
[4:02 - 4:04] lymfocyter när de har aktiverats
[4:04 - 4:07] börjar dela sig och sen differentierar
[4:07 - 4:09] ut till effektorteringsceller.
[4:09 - 4:11] Som producerar kiner eller dödar
[4:11 - 4:12] infekterade celler.
[4:12 - 4:15] Men parallellt med detta så sker det också en
[4:15 - 4:18] utveckling av minnestesceller.
[4:18 - 4:22] Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller.
[4:22 - 4:25] Men även minnes B-celler naturligtvis.
[4:25 - 4:28] Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats
[4:28 - 4:29] som går i apoptos.
[4:30 - 4:34] så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos
[4:34 - 4:37] efter det att de har utfört sina effektorfunktioner.
[4:40 - 4:47] Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler.
[4:47 - 4:53] Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler.
[4:54 - 5:00] Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar.
[5:00 - 5:01] i cirkulationen.
[5:01 - 5:05] De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller,
[5:05 - 5:07] de är plasmaceller, alltså effektorkeller.
[5:07 - 5:15] Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet.
[5:15 - 5:18] Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg.
[5:21 - 5:25] Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna.
[5:25 - 5:29] Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor.
[5:29 - 5:29] De är plasmaceller.
[5:30 - 5:32] eller som producerar antikroppar.
[5:32 - 5:38] Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen
[5:38 - 5:41] fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum
[5:41 - 5:44] och sedan differentierat till en plasmacell.
[5:44 - 5:47] Under den här differentieringsprocessen
[5:47 - 5:50] så lämnar de också de sekundära lymfoida organen
[5:50 - 5:55] och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner.
[5:55 - 6:00] I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna.
[6:00 - 6:04] där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter.
[6:04 - 6:12] Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva.
[6:12 - 6:14] Det är inte jätteviktigt vad de heter.
[6:14 - 6:18] Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna.
[6:18 - 6:23] Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva
[6:23 - 6:29] och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien.
[6:30 - 6:35] Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller
[6:35 - 6:42] så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar.
[6:42 - 6:46] Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne
[6:46 - 6:52] så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer
[6:52 - 6:56] kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare.
[6:56 - 6:59] Så att infektionen aldrig
[7:00 - 7:02] faktiskt når in i våra celler
[7:02 - 7:05] utan att den kan elimineras redan
[7:06 - 7:06] på ett väldigt tidigt stadium.
[7:06 - 7:08] Vi kommer inte få några symtom alls.
[7:09 - 7:11] Om vi inte har tillräckligt med antikroppar,
[7:11 - 7:14] då kommer de andra minnescellerna
[7:14 - 7:16] aktiveras och vi får
[7:16 - 7:17] ett minnesvar
[7:17 - 7:21] mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med.
[7:22 - 7:26] De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade.
[7:26 - 7:29] Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt,
[7:30 - 7:30] vaccination.
[7:30 - 7:35] Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små.
[7:35 - 7:41] Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt
[7:41 - 7:44] med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone.
[7:45 - 7:51] Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet
[7:52 - 7:57] efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion
[7:57 - 7:59] av antikroppar under
[8:00 - 8:01] i princip hela livstiden.
[8:02 - 8:06] Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara.
[8:10 - 8:14] Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj
[8:14 - 8:17] hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare
[8:17 - 8:18] och mer specifikt
[8:19 - 8:22] andra gången som man infekteras av en mikroorganism.
[8:23 - 8:26] Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats
[8:27 - 8:29] de är redan differentierade från naiva celler.
[8:30 - 8:33] Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut.
[8:33 - 8:38] Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller
[8:38 - 8:41] än vad naiva celler gör.
[8:43 - 8:47] Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen
[8:47 - 8:49] för att trigga minnescellerna.
[8:49 - 8:54] Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna
[8:54 - 8:56] och även att
[8:57 - 8:59] B-cellerna har mer MHC
[9:00 - 9:02] och bättre på kostimulering
[9:02 - 9:05] när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller
[9:05 - 9:08] snarare än som naiva celler.
[9:08 - 9:13] Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se.
[9:15 - 9:17] Immunsvaret blir också kraftigare.
[9:17 - 9:23] Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller
[9:23 - 9:26] mot till exempel virus som vi varit infekterade med
[9:26 - 9:29] än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats
[9:30 - 9:31] för det här viruset.
[9:31 - 9:33] Det är alltså flera 10 potentier
[9:33 - 9:38] fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade
[9:38 - 9:42] kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion.
[9:42 - 9:47] Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne.
[9:48 - 9:52] Mer specifikt gäller B-cellerna
[9:52 - 9:55] som genomgår affektivitetsmognad.
[9:55 - 9:59] Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje
[10:00 - 10:00] infektion.
[10:01 - 10:05] Vi har också haft en isotipswitch från IGM till
[10:05 - 10:07] IDA eller IGG till exempel.
[10:07 - 10:09] Och det ger ju också då antikroppar
[10:09 - 10:10] med en mer
[10:11 - 10:12] bestingt
[10:12 - 10:13] funktion
[10:13 - 10:15] som är bättre lämpade att ta hand om
[10:16 - 10:17] en viss infektion.
[10:21 - 10:22] Om vi tittar på lufosyt
[10:22 - 10:24] till exempel i blodet
[10:24 - 10:26] så går det inte att säga om de är
[10:26 - 10:27] minnesceller
[10:27 - 10:28] eller naiva celler.
[10:29 - 10:29] Här har vi
[10:29 - 10:29] blodutsikten
[10:30 - 10:32] stryk med en massa eritreocyter.
[10:32 - 10:35] Jag styckar några stycken grannecyter här
[10:36 - 10:37] men även några lymfocyter.
[10:38 - 10:39] Tittar vi på dem så ser vi att de är
[10:40 - 10:42] små runda celler med ganska lite cytoplasmer.
[10:43 - 10:45] Och de ser likadana ut om de är
[10:45 - 10:46] naiva
[10:46 - 10:47] eller minnesceller.
[10:47 - 10:48] För minnescellerna har
[10:49 - 10:49] efter sin aktivering
[10:50 - 10:51] gått tillbaka
[10:51 - 10:53] till ett vilande stadie
[10:53 - 10:55] och går runt i cirkulationen
[10:55 - 10:57] och gör inte mycket väsen av sig
[10:57 - 10:59] förrän de blir aktiverade igen.
[11:00 - 11:04] Tittar vi på dem lite mer i detalj
[11:04 - 11:08] och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta
[11:08 - 11:11] vilka olika transkriptionsfaktorer de har
[11:12 - 11:14] då ser vi att det är väldigt stora skillnader
[11:14 - 11:16] mellan minnesceller och
[11:16 - 11:17] naiva celler.
[11:18 - 11:21] Här har vi te-hjälparceller som illustration
[11:22 - 11:24] Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga
[11:25 - 11:25] er om
[11:26 - 11:28] fördelningen av alla olika molekyler
[11:28 - 11:29] på ytan, på näsan
[11:30 - 11:32] naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration
[11:32 - 11:35] för att försöka förstå varför
[11:35 - 11:37] minnescellerna är så mycket bättre
[11:37 - 11:38] än de naiva cellerna
[11:39 - 11:40] på och svara på
[11:40 - 11:41] stimulering.
[11:41 - 11:43] Men tittar vi på de här
[11:44 - 11:44] naiva
[11:44 - 11:46] och minneste-hjälparceller
[11:47 - 11:48] så ser vi att de har
[11:48 - 11:52] båda en te-cellsreceptor kopplad
[11:52 - 11:53] till CD3
[11:53 - 11:53] på sin yta.
[11:54 - 11:55] Och uttrycket av den förändras
[11:55 - 11:57] inte speciellt mycket och den känner igen
[11:58 - 11:59] samma sak naturligtvis.
[12:00 - 12:02] Men vi ser många andra förändringar.
[12:02 - 12:06] Till exempel den här molekylen som heter CD45
[12:06 - 12:07] RA
[12:08 - 12:11] den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt
[12:11 - 12:13] i minnescellerna
[12:13 - 12:14] och den heter då i stället CD45
[12:15 - 12:18] RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant
[12:18 - 12:20] så att det är en lite kortare
[12:20 - 12:21] version av proteinet.
[12:22 - 12:25] Den kommer också i minnescellen
[12:25 - 12:26] att sitta
[12:26 - 12:29] associerad tillsammans med CD3
[12:30 - 12:31] och i det här fallet CD4
[12:32 - 12:34] och förstärka signalen
[12:34 - 12:35] in i
[12:36 - 12:37] minnescellen
[12:37 - 12:39] när cellen väl blir aktiverad.
[12:41 - 12:45] I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet
[12:45 - 12:47] och det gör också att signalering går långsammare.
[12:48 - 12:49] Det behövs en starkare signal
[12:50 - 12:51] in för att få igång cellen.
[12:52 - 12:53] Sen finns det flera andra
[12:54 - 12:57] addisionsmolekyler, till exempel LFA1
[12:57 - 12:59] som binder till ICAM1, för att antingen
[13:00 - 13:06] presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3
[13:06 - 13:11] antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen
[13:11 - 13:14] mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet.
[13:15 - 13:20] Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2
[13:21 - 13:22] och LFA1.
[13:22 - 13:26] Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir
[13:26 - 13:27] effektivare.
[13:30 - 13:41] Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller.
[13:42 - 13:47] Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2
[13:48 - 13:53] i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna.
[13:54 - 13:59] Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat
[14:00 - 14:04] och det ingår då i den här signaleringskedjan
[14:04 - 14:10] som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen.
[14:10 - 14:16] I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler
[14:16 - 14:18] innan den kan börja fungera.
[14:18 - 14:22] I minnescellen så sitter den redan associerad
[14:22 - 14:24] tillsammans med CD8
[14:24 - 14:30] och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet.
[14:30 - 14:34] äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen.
[14:34 - 14:40] Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel
[14:40 - 14:48] ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen.
[14:48 - 14:58] Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas.
[14:58 - 15:00] Det finns också många epigeniteringar
[15:00 - 15:02] elektronetiska förändringar i minnesceller
[15:02 - 15:04] jämfört med de naiva cellerna
[15:04 - 15:06] som gör att många gener
[15:06 - 15:08] är lättare att komma åt
[15:08 - 15:10] och transkribera i minnescellerna
[15:10 - 15:12] än vad de är i de naiva cellerna.
[15:14 - 15:17] Så i minnes-T-celler
[15:17 - 15:20] så använder man sig framförallt av den här CD45-RO
[15:20 - 15:22] för att avgöra
[15:22 - 15:24] om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell.
[15:26 - 15:30] I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27
[15:30 - 15:34] och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte
[15:34 - 15:36] för har den switchat från IGM
[15:36 - 15:40] till IDA eller IGI eller IDG
[15:40 - 15:42] så är det också en minnescell
[15:42 - 15:44] för då har den per definition gått igenom en sån här
[15:44 - 15:46] jerminalcentereaktion.
[15:50 - 15:54] Det finns två olika typer av minnes-T-celler
[15:54 - 15:58] och vi kallar dem för dels centrala minnesceller
[15:58 - 16:00] dels effektor av minnesceller
[16:00 - 16:05] och de definieras då av hur de migrerar i kroppen.
[16:05 - 16:08] Så de centrala minnescellerna
[16:08 - 16:10] de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ
[16:10 - 16:18] som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare
[16:18 - 16:24] medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ.
[16:24 - 16:30] Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen.
[16:30 - 16:34] till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare.
[16:34 - 16:38] Och för att kunna migrera på de här olika sätten
[16:38 - 16:42] så uttrycker de olika adressionsmolekyler
[16:42 - 16:44] och olika kemokinreceptor.
[16:44 - 16:46] Så tittar vi på de centrala minnescellerna
[16:46 - 16:48] så har de en adressionsmolekyl
[16:48 - 16:50] som heter L-selektin
[16:50 - 16:52] som de använder sig av för att binda in
[16:52 - 16:54] till en molekyl som heter PENAD
[16:54 - 16:57] som uttrycks bara på endotelet
[16:57 - 17:00] i sekundära lymfridorgan.
[17:00 - 17:04] Den här L-selektrin den finns även på naiva celler
[17:04 - 17:07] som också behöver komma in i sekundär lymfnoder.
[17:08 - 17:10] De centrala minnescellerna har också
[17:10 - 17:12] kemokinreceptorn CCR-7
[17:12 - 17:14] som binder till
[17:14 - 17:16] kemokinernas CCR-19
[17:16 - 17:18] och CCR-21
[17:18 - 17:20] som ju produceras i lymfnoderna.
[17:20 - 17:22] Och det här är samma CCR-skydd
[17:22 - 17:24] som även dentcellerna har
[17:24 - 17:26] och använder sig av
[17:26 - 17:28] för att komma in i lymfnoder
[17:28 - 17:30] och andra secondär lymfridagar.
[17:30 - 17:34] Effektominnescellerna å andra sidan
[17:34 - 17:35] de har andra additionsmolekyler,
[17:35 - 17:38] kanske beta 1 och beta 2-integriner.
[17:38 - 17:42] Och de minner då till olika additionmolekyler
[17:42 - 17:46] som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad.
[17:46 - 17:50] De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3
[17:50 - 17:52] och CCR5
[17:52 - 17:54] som binder till olika kemokiner
[17:54 - 17:56] som produceras i vävnaden
[17:56 - 17:58] när den är inflammerad eller infekterad.
[18:00 - 18:03] Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna
[18:03 - 18:06] så är de centrala minnescellerna
[18:06 - 18:09] väldigt bra på att hjälpa B-celler
[18:09 - 18:12] och det gör de bland annat genom
[18:12 - 18:15] aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden
[18:15 - 18:18] så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna
[18:18 - 18:21] i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ.
[18:22 - 18:25] Medan de här effektorminnescellerna
[18:25 - 18:30] i första hand reagerar med cyticinproduktion
[18:30 - 18:32] när de är aktiverade.
[18:32 - 18:34] De kan då producera olika cytokiner
[18:34 - 18:37] och det är då beroende på om de har differentierat
[18:37 - 18:41] ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler
[18:41 - 18:43] under sin första aktivering.
[18:43 - 18:46] När de sen stimuleras igen
[18:46 - 18:48] som minnesceller så kommer de att
[18:48 - 18:52] komma ihåg vilken typ av cyticinmönster
[18:52 - 18:54] som de ska producera.
[18:58 - 19:00] Så om vi tittar på de möjliga differentionerna
[19:00 - 19:04] tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras.
[19:04 - 19:06] En naiv t-cell här som aktiveras
[19:06 - 19:08] av en dendritcell.
[19:08 - 19:12] Den är naiv, den har cd45RA på sin yta
[19:12 - 19:16] och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden.
[19:16 - 19:18] Den kan då antingen bli
[19:18 - 19:20] en effektorkell
[19:20 - 19:24] som ju producerar sitt kine eller
[19:24 - 19:28] som dödar infekterade celler.
[19:28 - 19:30] Cd4 respektive cd8-celler.
[19:30 - 19:34] förenklats.
[19:34 - 19:36] CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel.
[19:36 - 19:40] Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas
[19:40 - 19:44] de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar.
[19:44 - 19:46] För de är farliga att ha kvar i kroppen.
[19:46 - 19:50] Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden.
[19:50 - 19:54] Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad.
[19:54 - 20:00] Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller.
[20:00 - 20:03] Det här sker framför allt sent i immunsvaret
[20:03 - 20:08] så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller.
[20:08 - 20:12] Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller
[20:12 - 20:16] så sker det också en differentiering till minnesceller.
[20:17 - 20:20] Och de får då istället se det 45 RO på sin yta.
[20:21 - 20:26] Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7
[20:26 - 20:30] och kunna migrera till sexceller.
[20:30 - 20:32] cirkulera limfria organ.
[20:32 - 20:34] Här står det att de rumain in leverfoyagesystem.
[20:34 - 20:35] Det gör de inte.
[20:35 - 20:38] De sitter inte stilla där och väntar.
[20:38 - 20:42] Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss.
[20:42 - 20:46] Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller.
[20:46 - 20:50] Och migrerar då genom vävnad istället.
[20:50 - 20:55] Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler
[20:55 - 20:58] som vi diskuterade alldeles nyss.
[21:00 - 21:06] Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller
[21:06 - 21:12] och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare.
[21:12 - 21:15] Så ser vi att det är ganska så stor skillnad.
[21:15 - 21:24] Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ.
[21:24 - 21:30] Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras.
[21:30 - 21:32] På rätt sätt.
[21:32 - 21:36] De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad.
[21:36 - 21:42] Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen.
[21:42 - 21:46] Och få olika typer av signaler från den cellen.
[21:46 - 21:51] Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept.
[21:51 - 21:55] För att den ska bli ordentligt stimulerad.
[21:55 - 21:59] Det här är lite av en säkerhetsmekanism.
[22:00 - 22:03] Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell.
[22:03 - 22:08] För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel.
[22:08 - 22:11] Pollen, någonting vi äter.
[22:11 - 22:13] Eller våra egna vävnader.
[22:13 - 22:18] Så det måste vara en ordentligt stimulerad.
[22:18 - 22:21] Den dritiska cellen med bra kostimulering.
[22:21 - 22:26] Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna.
[22:26 - 22:29] Till den antingen presenterande cellen under lång tid.
[22:30 - 22:33] Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen.
[22:33 - 22:36] Så är den kanske fem till sju veckor.
[22:36 - 22:38] Givet att den inte träffar på antingen då.
[22:38 - 22:41] Gör den det så blir den aktuerad.
[22:41 - 22:43] Då blir den effektor eller minnescell istället.
[22:44 - 22:49] Effektorkällorna har andra krav på stimulering.
[22:49 - 22:53] De ser det fyra positiva till hjälparkällorna.
[22:53 - 22:58] Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller.
[22:58 - 22:59] Av B-celler.
[23:00 - 23:02] Proffager i olika delar av kroppen.
[23:02 - 23:06] För att de ska börja producera sina cytokiner.
[23:06 - 23:10] Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler.
[23:10 - 23:12] Naturligtvis.
[23:12 - 23:14] Som vi just beskrev.
[23:14 - 23:16] Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell.
[23:16 - 23:18] Kommit ut i vävnaden.
[23:18 - 23:20] Där de ska ha en effekt.
[23:20 - 23:26] Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen.
[23:26 - 23:28] Som presenteras för dem.
[23:28 - 23:30] På M och C klass två.
[23:30 - 23:32] Allra oftast en N-cell.
[23:32 - 23:34] En B-cell eller en makrofag.
[23:34 - 23:36] Det finns andra typer av celler.
[23:36 - 23:38] Som kan börja uttrycka emocerklass.
[23:38 - 23:40] Två molekyler.
[23:40 - 23:44] Efter en långvarig inflammation.
[23:44 - 23:46] Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här.
[23:46 - 23:50] Och de behöver då också få lite kostimulering.
[23:50 - 23:52] Från de här cellerna.
[23:52 - 23:54] Men inte alls lika mycket.
[23:54 - 23:56] Som den naiva T-cellen.
[23:56 - 23:59] Och det behövs också en mycket kortare interaktion.
[23:59 - 24:00] Mellan effekter.
[24:00 - 24:03] Och den antingen presenterande cellen.
[24:03 - 24:06] För att dra igång effektorfunktionerna.
[24:06 - 24:08] Hos T-cellen.
[24:08 - 24:10] Och den lever sen.
[24:10 - 24:12] Som vi sa. Bara ett par dagar.
[24:12 - 24:14] Innan den går i aprotos.
[24:14 - 24:16] Eller möjligen blir en minnescell igen.
[24:18 - 24:20] Vi har likartade förhållanden.
[24:20 - 24:24] För de Cd8-positiva effektercellerna.
[24:24 - 24:26] Men eftersom de aktiveras.
[24:26 - 24:30] M och Cds 1. Förlåt.
[24:30 - 24:32] Så kommer de ju kunna aktiveras.
[24:32 - 24:34] Av alla celler.
[24:34 - 24:36] Som uttrycker MCAC1.
[24:36 - 24:40] Och deras egna unika antilja naturligtvis.
[24:40 - 24:42] Och här behövs det ingen kostimulering.
[24:42 - 24:46] Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda.
[24:46 - 24:48] Då alla celler.
[24:48 - 24:50] Som uttrycker MCAC1.
[24:50 - 24:52] Och här behövs också en kort stimulering.
[24:52 - 24:54] Mindre än en timme.
[24:54 - 24:56] Nära sett kanske 20-30 minuter.
[24:56 - 24:58] Behövs.
[24:58 - 25:00] För att aktivera.
[25:00 - 25:03] Den cytotoxiska effektorkellen.
[25:03 - 25:08] Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen.
[25:08 - 25:12] Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar.
[25:12 - 25:14] Innan de går i apotos.
[25:14 - 25:18] Minnestestcellerna däremot.
[25:18 - 25:22] De behöver också få presentation från den dyrceller.
[25:22 - 25:24] B-celler eller makrofager.
[25:24 - 25:28] Alltså professionella antingen presenterande celler.
[25:28 - 25:30] Men de har betydligt lägre kropp.
[25:30 - 25:34] Krav på CD80 och 86-uttryck.
[25:34 - 25:36] Alltså kostimuleringen.
[25:36 - 25:38] Och de behöver också en mycket kortare tid.
[25:38 - 25:41] Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller.
[25:41 - 25:44] Till att de är fullt aktiverade.
[25:44 - 25:50] Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion.
[25:50 - 25:52] Det är en Cytimus.
[25:52 - 25:56] Men även då när de aktiverades första gången.
[25:56 - 25:58] Som när IVA T-celler.
[25:58 - 26:00] Då är de svåraktiverade.
[26:00 - 26:04] Det krävs mindre
[26:04 - 26:08] för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen.
[26:08 - 26:10] Och när de väl blir aktiverade
[26:10 - 26:14] så blir de ju igen effektorkällor
[26:14 - 26:17] som lever under bara ett par dagar
[26:17 - 26:21] och som har då samma funktioner
[26:21 - 26:24] som effektorkällorna som utvecklades
[26:24 - 26:26] från naiva celler.
[26:26 - 26:28] Om de inte aktiveras
[26:28 - 26:30] då kan de leva i princip
[26:30 - 26:33] hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem.
[26:33 - 26:36] Så att infektioner som vi hade som barn
[26:36 - 26:40] är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer.
[26:44 - 26:47] Och eftersom vi då har det här väldigt
[26:47 - 26:51] långlivade immunologiska minnet
[26:51 - 26:52] så kan vi fråga oss hur
[26:52 - 26:55] den här poolen av minnesceller upprätthålls.
[26:55 - 26:57] Vi sa att de är långlivade.
[26:57 - 26:59] Även cellerna lever länge.
[27:00 - 27:03] De lever inte för evigt utan vi har en långsam
[27:03 - 27:04] turnover.
[27:04 - 27:06] Så om man tittar på
[27:06 - 27:08] minnesceller i en
[27:08 - 27:09] frisk
[27:09 - 27:12] individ som inte har några pågående infektioner
[27:12 - 27:14] så kan man se att kanske
[27:14 - 27:16] någon procent eller ännu mindre
[27:16 - 27:18] av minnescellerna
[27:18 - 27:21] är i celldelning, även
[27:21 - 27:22] i steady state,
[27:22 - 27:24] utan infektioner.
[27:24 - 27:26] Och den stimuleras då
[27:26 - 27:28] avsytter Kina.
[27:28 - 27:30] Ser du åtta positiva minnesceller
[27:30 - 27:34] de behöver il 7 och il 15
[27:34 - 27:36] för att upprätthålla den här långsamma
[27:36 - 27:39] prolyflerationen.
[27:39 - 27:44] Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller
[27:44 - 27:46] behöver enbart il 7.
[27:46 - 27:48] B-celler å andra sidan
[27:48 - 27:54] de stimuleras dels genom att tollack-receptorer
[27:54 - 27:58] en i klassen av den här patern recognition-receptivet
[27:58 - 28:00] stimuleras
[28:00 - 28:03] av olika typer av dåaimp
[28:03 - 28:08] sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins.
[28:08 - 28:09] Och de behöver också
[28:09 - 28:12] bystanderhat
[28:12 - 28:16] det är cytokiner som produceras under immunsvar.
[28:16 - 28:20] Så även om det här immunsvaret är riktat mot
[28:20 - 28:23] någonting helt annat än det som B-cellen känner igen
[28:23 - 28:26] så kan den ändå dra nytta av cytokinerna
[28:26 - 28:29] som produceras för att upprätthålla
[28:30 - 28:32] långsamma celldelning.
[28:32 - 28:36] Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner
[28:36 - 28:38] hjälper till att upprätthålla minnet.
[28:38 - 28:40] Låt säga att du har fått minne
[28:40 - 28:44] mot ett speciellt förkylningsvirus.
[28:44 - 28:50] Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus
[28:50 - 28:54] så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset.
[28:54 - 28:57] Men det kommer gå så fort.
[28:57 - 29:00] Då kommer du att ha ett bra minne.
[29:00 - 29:02] av att du har blivit infekterad.
[29:02 - 29:08] Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen.
[29:08 - 29:12] Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna.
[29:12 - 29:18] Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget.
[29:18 - 29:26] Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen.
[29:30 - 29:34] Var kan vi då hitta de olika minnescellerna?
[29:34 - 29:38] Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen
[29:38 - 29:42] och i de sekundära lymfrida organen.
[29:42 - 29:48] De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ.
[29:48 - 29:52] Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem
[29:52 - 29:55] så lämnar de igen det här organet via lymfan
[29:55 - 29:58] och tömmer sedan tillbaka in i blodet.
[29:58 - 30:00] Det är alltså samma migrationsverk
[30:00 - 30:04] som de naiva B och T-cellerna använder sig av.
[30:04 - 30:08] Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt.
[30:08 - 30:13] De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen.
[30:13 - 30:19] Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen
[30:19 - 30:24] som kommer med den cellen från de olika organen
[30:24 - 30:28] som dräneras av just den här lymfnoden till exempel.
[30:28 - 30:29] Effekt och minnes-teser
[30:30 - 30:32] cellerna å andra sidan.
[30:32 - 30:37] Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad
[30:37 - 30:43] dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler
[30:43 - 30:48] om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden.
[30:48 - 30:51] Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden.
[30:51 - 30:55] Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen
[30:56 - 30:58] från den perifera vävnaden.
[30:58 - 31:00] Och sen hade vi också de långa
[31:00 - 31:02] inlivade plasmasellerna.
[31:02 - 31:04] Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller
[31:04 - 31:06] men de bidrar till minnet.
[31:06 - 31:08] Och de sitter ju i benmärgen.
[31:08 - 31:10] De migrerar inte utan de stannar där.
[31:10 - 31:14] Och det är plasmasellerna i benmärgen
[31:14 - 31:18] som genererar den allra största delen av antikropparna
[31:18 - 31:22] som vi har i cirkulationen.
[31:24 - 31:26] Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också.
[31:28 - 31:30] Vacciner fungerar genom att inducera
[31:30 - 31:32] immunologiskt minne.
[31:32 - 31:36] Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen.
[31:36 - 31:42] Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet.
[31:42 - 31:46] Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism.
[31:46 - 31:48] Så behövs det olika typer av immunförsvar.
[31:48 - 31:54] Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner.
[31:54 - 32:00] Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen.
[32:00 - 32:04] Som behövs då olika typer av vacciner.
[32:04 - 32:08] Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här.
[32:08 - 32:12] Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner.
[32:12 - 32:16] Och även olika typer av vacciner under infektionskursen.
[32:16 - 32:20] Som kommer på termin fem istället.
[32:20 - 32:25] Så det här är bara en liten teaser inför termin fem.
[32:25 - 32:30] Men vi har fyra olika stora.
[32:30 - 32:32] Grupper av vacciner.
[32:32 - 32:35] Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner.
[32:35 - 32:40] Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer.
[32:40 - 32:44] Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein
[32:44 - 32:48] som kan inducera antikroppar
[32:48 - 32:52] mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl
[32:52 - 32:56] som finns hos en mikroorganism.
[32:56 - 33:00] Exempel på det är till exempel stelkramps
[33:00 - 33:05] difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin
[33:05 - 33:07] som gör att man får antikroppar mot toxinet
[33:07 - 33:11] så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom.
[33:12 - 33:18] En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner.
[33:18 - 33:23] De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie
[33:23 - 33:30] som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein.
[33:30 - 33:36] Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern
[33:36 - 33:42] men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp.
[33:42 - 33:48] T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater.
[33:48 - 33:52] Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen.
[33:54 - 34:00] Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans
[34:00 - 34:08] angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation
[34:08 - 34:10] där man administrerar vaccinet.
[34:10 - 34:14] Det här är för att aktivera den dridcellerna
[34:14 - 34:20] så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler.
[34:20 - 34:26] Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket
[34:26 - 34:30] av larmsignaler till immunsystemet.
[34:30 - 34:34] Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet.
[34:34 - 34:40] Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors
[34:40 - 34:46] får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden
[34:46 - 34:48] och presenteras för T-celler.
[34:48 - 34:51] Därför behöver man adjuvans.
[34:51 - 34:56] Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin
[34:56 - 35:00] inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras
[35:00 - 35:02] markera och helställs.
[35:02 - 35:04] Det säger nästan sig självt.
[35:04 - 35:06] Vad det är för någonting.
[35:06 - 35:08] Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie.
[35:08 - 35:10] Som man använder sig av.
[35:10 - 35:14] Och då får man med många olika antigener naturligtvis.
[35:14 - 35:16] I och med att man har hela mikroorganismer.
[35:16 - 35:20] Och man får också med olika pamps som kan binda
[35:20 - 35:22] till Patron Recognition Receptors.
[35:22 - 35:25] Man behöver då sällan ha med adjevans
[35:25 - 35:28] om man tar ett helcellsvaccin.
[35:28 - 35:30] Slutligen så kan man
[35:30 - 35:34] man också använda levande men försvagade mikroorganismer.
[35:34 - 35:36] Det är det här attenererade.
[35:36 - 35:42] Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer.
[35:42 - 35:45] Men det finns ju en del individer.
[35:45 - 35:51] Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel.
[35:51 - 35:54] Som inte bör få de här levande vaccinerna.
[35:56 - 36:00] På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna.
[36:00 - 36:03] Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade.
[36:03 - 36:08] Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller.
[36:08 - 36:12] Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del.
[36:12 - 36:16] Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen.
[36:16 - 36:19] Men det skyddar också hela populationen.
[36:19 - 36:23] Om alla som kan ta ett vaccin gör det.
[36:23 - 36:27] Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister.
[36:27 - 36:30] Som inte kan ta vaccinet också vara.
[36:30 - 36:35] Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer.
[36:35 - 36:40] Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas.
[36:40 - 36:43] Och det är det här som kallas för flockimmunitet.
[36:43 - 36:45] Eller hörd immunitet.
[36:45 - 36:48] Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden.
[36:48 - 36:51] Så att med hjälp av den här flockimmuniteten.
[36:51 - 36:55] Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras.
[36:55 - 36:59] Om alla tar de vacciner som de kan ta.
[37:00 - 37:04] Så det ni ska komma ihåg.
[37:04 - 37:06] Åtminstone från den här föreläsningen.
[37:06 - 37:10] Det är att immunologiskt minne.
[37:10 - 37:12] Det upprätthålls av minnesceller.
[37:12 - 37:16] Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism.
[37:16 - 37:19] En andra gång man kommer i kontakt med henne.
[37:19 - 37:22] Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism.
[37:22 - 37:27] Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med.
[37:27 - 37:30] De långlivade plasmacellerna.
[37:30 - 37:33] som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion.
[37:33 - 37:36] Genom antikropparna som de producerar.
[37:36 - 37:41] Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt
[37:41 - 37:46] immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis.
[37:46 - 37:53] Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne.
[37:53 - 37:57] Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå.
[38:00 - 38:01] 88