Johan Dahlin
178e5fe7c0
48 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 36:46
- Segments: 691
- Resolution: 640x480
[0:00 - 0:08] Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas.
[0:08 - 0:18] Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen.
[0:18 - 0:23] I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden,
[0:23 - 0:26] exempel flera här med en hand i neddelen av tiden.
[0:26 - 0:29] Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen
[0:30 - 0:36] också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan.
[0:38 - 0:44] När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt.
[0:45 - 0:48] Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum
[0:48 - 0:54] men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar.
[0:54 - 1:00] Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att
[1:00 - 1:02] klinga in i kroppen.
[1:02 - 1:04] Och på så sätt mota odlig grind.
[1:04 - 1:08] Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder
[1:08 - 1:10] som vi behöver för att ta upp föda i tarmen
[1:10 - 1:12] eller också att vi behöver ta upp syre
[1:12 - 1:14] över lungväven.
[1:14 - 1:18] Detta är de två största inkörsportarna
[1:18 - 1:20] för bakterier.
[1:20 - 1:22] Och de är då svåra att skydda.
[1:22 - 1:26] Och där behöver vi då ett starkt immunsvar.
[1:26 - 1:30] Immunsvaret behöver göra när vi då när
[1:30 - 1:32] tränger in och kommer över våra barriär funktioner.
[1:32 - 1:34] Detta kan bero på att patienen
[1:34 - 1:36] har ger leveransfaktorer
[1:36 - 1:38] som ger de här egenskaperna.
[1:38 - 1:39] Eller att det uppstått ett sår.
[1:39 - 1:40] Då behöver det medfödda immunsystemet
[1:40 - 1:42] känna igen detta och aktiveras.
[1:42 - 1:44] Nästa steg i kedjan
[1:44 - 1:45] är att det medför immunsystemet
[1:45 - 1:48] behöver aktivera det förvärvade immunsystemet.
[1:48 - 1:50] Kommunicerar och aktiverar detta.
[1:50 - 1:52] Och slutändan
[1:52 - 1:54] så behöver det medfödda
[1:54 - 1:56] och det förvärvade immunsystemet
[1:56 - 1:58] tillsammans utföra effekt och funktioner
[1:58 - 2:00] som leder till avstötning av mikrofon.
[2:00 - 2:04] Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har.
[2:04 - 2:07] Vi har dels då att vi har tight junksens mellan
[2:07 - 2:10] FTL-celler ut mot till exempel
[2:10 - 2:12] i tarmen eller i lungan.
[2:12 - 2:14] Det här hindrar då
[2:14 - 2:16] patiena att kunna tränga in mellan cellerna.
[2:18 - 2:20] Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager
[2:20 - 2:22] av karatin, karaktäriserad hud
[2:22 - 2:24] som är avdöda celler i stort sett
[2:24 - 2:26] som finns längst ut och på så sätt
[2:26 - 2:28] gör det svårt för patiena att tränga in.
[2:28 - 2:30] Och om de skulle komma in i cellerna så finns det
[2:30 - 2:34] mycket att använda i form av näring.
[2:34 - 2:38] Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden
[2:38 - 2:42] men kanske framför allt i tarm och i lungor.
[2:42 - 2:48] Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern.
[2:48 - 2:52] Detta är då återigen framför allt på slemhinnor.
[2:52 - 2:56] Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp.
[2:56 - 3:00] I lungvägarna, upp ur lungorna
[3:00 - 3:02] eller längs med tarmen.
[3:02 - 3:06] Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever
[3:06 - 3:11] på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen
[3:11 - 3:14] där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför
[3:14 - 3:16] viktiga funktioner för kroppen, till exempel
[3:16 - 3:20] att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner
[3:20 - 3:22] fibrer.
[3:22 - 3:24] Och om vi då tänker rent
[3:24 - 3:26] immunologiskt varför är de här viktiga?
[3:26 - 3:29] Där de tar egentligen upp plats för det som annars
[3:30 - 3:33] patogen skulle kunna enklare att tillväxa.
[3:33 - 3:37] Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång
[3:37 - 3:41] och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa.
[3:41 - 3:44] Så även här är kommersalvakterierna viktiga.
[3:44 - 3:47] Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen
[3:47 - 3:52] och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna.
[3:52 - 3:54] Men framför allt, när det gäller immunologiskt
[3:54 - 3:56] så är det ett skydd rent att de är på plats
[3:56 - 3:59] och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det.
[4:00 - 4:02] och när man räknar ungefär
[4:02 - 4:06] hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier.
[4:06 - 4:10] Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp.
[4:10 - 4:14] Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg
[4:14 - 4:16] de här bakterierna.
[4:17 - 4:20] Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser
[4:20 - 4:24] det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen.
[4:24 - 4:29] Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar.
[4:30 - 4:34] Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning.
[4:34 - 4:40] Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret.
[4:40 - 4:46] Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts.
[4:46 - 4:52] Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna.
[4:52 - 5:00] De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen
[5:00 - 5:02] så kallade defensiner.
[5:02 - 5:04] De här utsläppen står i en propeptiv form
[5:04 - 5:06] och när de kommer ut i mag-tarmkanalen
[5:06 - 5:10] med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva.
[5:10 - 5:13] De här kan alltså direkt lysera bakterier.
[5:14 - 5:18] Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna
[5:18 - 5:19] en ansamling där nere.
[5:22 - 5:26] Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet.
[5:26 - 5:29] Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden.
[5:30 - 5:33] Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna.
[5:33 - 5:37] De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas
[5:37 - 5:40] cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig.
[5:40 - 5:44] Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av.
[5:45 - 5:46] Och så finns det hela tiden på nytt.
[5:47 - 5:51] De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av
[5:51 - 5:52] Tay, tych functions.
[5:53 - 5:59] Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder.
[6:00 - 6:06] Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna
[6:06 - 6:10] och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring
[6:10 - 6:12] stamcellerna nere i kryptan.
[6:12 - 6:15] Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda
[6:15 - 6:18] för om det nu händer någonting med stamcellerna
[6:18 - 6:22] i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här
[6:22 - 6:25] eptesällslaget som hela tiden annars
[6:25 - 6:29] då delningen gör att det hela tiden förnyas.
[6:29 - 6:30] Det är också en viktig funktion
[6:30 - 6:36] om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av.
[6:36 - 6:40] Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt
[6:40 - 6:43] även till och med då i tarm.
[6:44 - 6:46] Så det var barriärfunktionen.
[6:46 - 6:51] Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras.
[6:53 - 6:57] Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar
[6:57 - 7:00] därför att bakterier delar sig väldigt fort och
[7:00 - 7:06] inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien.
[7:06 - 7:08] Vi har lösningar med retorer.
[7:08 - 7:11] Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på.
[7:11 - 7:15] Vi har även det som kallas akutfasproteiner
[7:15 - 7:17] och sen har vi då inte förordning, inte förordning,
[7:17 - 7:19] framförallt viktiga vibirala munsvaror.
[7:19 - 7:22] Det här kommer jag att visa en side på scenen.
[7:22 - 7:24] Till vår hjälp har vi också celler.
[7:24 - 7:28] Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden.
[7:30 - 7:33] Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om.
[7:33 - 7:35] Makrofager och deliritiska celler.
[7:35 - 7:37] Mastceller pratar vi inte mycket om.
[7:37 - 7:41] På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen.
[7:42 - 7:46] Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut.
[7:46 - 7:49] Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till.
[7:49 - 7:54] Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer.
[7:54 - 7:56] I vår perifera blod.
[7:56 - 8:00] Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer.
[8:00 - 8:02] Vi har även en kocell.
[8:02 - 8:05] Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna
[8:05 - 8:10] som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi.
[8:12 - 8:15] Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna.
[8:16 - 8:17] Här står det i text vad de är.
[8:17 - 8:21] Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar.
[8:21 - 8:23] Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman.
[8:23 - 8:27] De aktiveras av infektion på olika sätt.
[8:28 - 8:30] Detta leder till en enzymkaskad.
[8:30 - 8:34] Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop.
[8:34 - 8:35] Som ett legobygge.
[8:35 - 8:39] Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner.
[8:40 - 8:46] Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras.
[8:46 - 8:50] Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop.
[8:50 - 8:54] Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna.
[8:54 - 8:57] Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler.
[8:58 - 9:00] Och vi kommer öka upptagets förmågor.
[9:00 - 9:04] Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen.
[9:06 - 9:10] Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild.
[9:11 - 9:21] Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9.
[9:22 - 9:24] Det finns tre sätt att aktivera komplementet.
[9:25 - 9:29] Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först.
[9:30 - 9:35] Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera
[9:35 - 9:40] aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva.
[9:41 - 9:44] I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen.
[9:45 - 9:49] Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin.
[9:50 - 9:53] Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast.
[9:54 - 9:55] Och därav fått detta namn.
[9:56 - 9:59] Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar.
[10:00 - 10:02] Vad är basen för att detta går igång?
[10:02 - 10:04] Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen
[10:04 - 10:08] har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika.
[10:10 - 10:13] Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen
[10:14 - 10:17] och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen.
[10:18 - 10:20] Detta gör att komplementet kan aktiveras.
[10:21 - 10:23] Och vad innebär det då att komplement aktiveras?
[10:25 - 10:27] Jo, det innebär att komplementen 2
[10:30 - 10:34] till den konfirmationsförändrande antikroppen
[10:34 - 10:37] så kan detta komplement 1 nu
[10:37 - 10:39] tillsammans med antikroppen klyva
[10:39 - 10:42] dels en C2-enhet i en C2-a-enhet
[10:42 - 10:45] och en C2-b-enhet.
[10:45 - 10:47] Samtidigt kan också C4-klyvas
[10:47 - 10:50] och göra en C4-a
[10:50 - 10:51] och en C4-b-enhet.
[10:51 - 10:53] A-enheterna klyvs av
[10:53 - 10:56] medan b-enheterna byggs ihop
[10:56 - 10:58] som ni ser längre ner
[10:58 - 10:59] på svajden här.
[10:59 - 11:00] Då har de kompletterats
[11:00 - 11:04] bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet.
[11:04 - 11:10] Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas.
[11:10 - 11:13] C3-klyvs då av som vi avvisade innan
[11:13 - 11:18] när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet.
[11:18 - 11:23] B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b,
[11:23 - 11:26] två-b, C3-b-enhet
[11:26 - 11:29] som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil.
[11:30 - 11:34] På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop
[11:34 - 11:37] till ett attackkomplex.
[11:37 - 11:40] Membranattackkomplex är ett Mac-komplex.
[11:40 - 11:44] Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar
[11:44 - 11:47] hål i bakteriens cellmembran.
[11:47 - 11:50] På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement
[11:50 - 11:52] så att vi kan lysera bakterier.
[11:54 - 11:58] Det andra som sker när de här enheterna
[11:58 - 12:00] klyvs ut är att de skapar
[12:00 - 12:01] lokal information och även
[12:01 - 12:04] på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll.
[12:06 - 12:09] Det syns på högersidan när vi tittar på de olika
[12:09 - 12:10] enheterna som klyvs av.
[12:10 - 12:13] Men det är precis samma sak på den vänstra
[12:13 - 12:15] sidan för den klassiska vägen och
[12:15 - 12:15] lektinväg.
[12:18 - 12:20] De enheter som binder in till
[12:21 - 12:25] bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten,
[12:26 - 12:29] utgör sedan det vi kallar för optionisering,
[12:29 - 12:30] de gör alltså bakterier.
[12:30 - 12:31] Bakterien, mer lättätlig eller
[12:31 - 12:34] aptitlig för makrofager.
[12:34 - 12:36] Därför att makrofagerna
[12:36 - 12:37] eller celler från det medfödda
[12:37 - 12:40] munsystemet, har då receptorer för komplementen.
[12:40 - 12:43] Så de har rörelsetorer på C3V
[12:44 - 12:46] och om C3V nu har bundit in
[12:46 - 12:48] till en bakterie så kan de mikrofager
[12:48 - 12:50] med hjälp av sina C3V
[12:50 - 12:52] receptorer eller komplement
[12:52 - 12:54] receptorer och binda in mer effektivt
[12:54 - 12:56] och på så sätt ta upp och bryta
[12:56 - 12:58] ner bakterier med mikrofager.
[13:00 - 13:04] Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade.
[13:05 - 13:09] Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement,
[13:09 - 13:11] det kallas för den alternativa vägen.
[13:11 - 13:15] Man upptäckte där var att i närheten av bakterier
[13:15 - 13:19] så sker hela tiden en spontan hydraulys
[13:19 - 13:23] av komplementsystemet, C3-enheten.
[13:23 - 13:25] På så sätt sätts den här igång.
[13:25 - 13:30] Våra celler, det vill säga celler i vår kropp,
[13:30 - 13:35] de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna
[13:35 - 13:38] som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier.
[13:38 - 13:42] Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V
[13:42 - 13:47] och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har.
[13:47 - 13:52] Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna
[13:52 - 13:54] utan bara visa hur det här bygget sker.
[13:54 - 13:59] Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta.
[14:00 - 14:03] Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg.
[14:03 - 14:06] De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit.
[14:06 - 14:11] Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten
[14:11 - 14:13] som sedan då leder till en obsorisering
[14:13 - 14:15] med hjälp av C3V-enheten.
[14:15 - 14:18] Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av.
[14:18 - 14:20] Och vi får till slut också en lys av bakterien
[14:20 - 14:22] när membranattack
[14:22 - 14:24] komplexet byggs ihop.
[14:27 - 14:30] Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken
[14:30 - 14:33] den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då
[14:33 - 14:34] upptäckte sist så är det väl
[14:35 - 14:39] om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade
[14:39 - 14:39] genom att bakterien
[14:40 - 14:43] inte är aktiverad med mannosbindande elektrin.
[14:43 - 14:45] Det sker senare,
[14:45 - 14:48] så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först.
[14:52 - 14:55] Det var lösliga medietorer.
[14:55 - 14:57] De kommer tillbaka till de andra två senare
[14:58 - 14:59] och då pratar jag om
[15:00 - 15:04] dels interferoner och även akutfasprotein.
[15:05 - 15:08] Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler
[15:08 - 15:10] är det vi har som är viktiga för att starta
[15:11 - 15:13] för att alarmera immunsystemet
[15:13 - 15:14] när en patogen har kommit in.
[15:14 - 15:17] Ja, de makrofagerna de finns där redan från början.
[15:17 - 15:21] Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos.
[15:22 - 15:25] Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner.
[15:26 - 15:29] Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket.
[15:30 - 15:34] under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner
[15:34 - 15:38] är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna.
[15:38 - 15:42] Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur
[15:42 - 15:45] immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra
[15:45 - 15:46] sätt.
[15:47 - 15:50] Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner.
[15:50 - 15:54] De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner.
[15:54 - 15:59] Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler
[16:00 - 16:02] i har det medfört det myntstämt.
[16:02 - 16:03] Även andra immunologiska celler
[16:03 - 16:06] att veta i vilken riktning man ska röra sig.
[16:07 - 16:09] Och det beror på att det byggs upp gradienter
[16:09 - 16:11] och med hjälp av kemokinreceptorer
[16:11 - 16:14] kan de sedan känna av en lägre koncentration
[16:14 - 16:16] och de rör sig mot en högerkoncentration.
[16:16 - 16:18] Alltså röra sig mot detta.
[16:18 - 16:19] Det kallar vi kemotaxi.
[16:19 - 16:21] Men sedan rör sig den riktningen
[16:21 - 16:23] mot en högerkoncentration.
[16:24 - 16:26] Så vi har dels utsöndringar av kemokiner
[16:26 - 16:29] som kan regleras på celler, men vi kan även reglera
[16:29 - 16:30] genom hur mycket kemokiner
[16:30 - 16:32] receptorceller uttrycker och hur pass känslorna
[16:32 - 16:35] blir för den här klimoklinikerallienten.
[16:36 - 16:38] Makrofagerna, de har en stor uppsättning
[16:38 - 16:41] av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober.
[16:41 - 16:42] Och de här
[16:45 - 16:48] de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen
[16:49 - 16:50] känner vi då igen med hjälp av
[16:50 - 16:53] patent-rekomminition-receptors, PRR's,
[16:53 - 16:55] som är en förkortning som används.
[16:57 - 16:58] Det är alltså direkt igenkänning.
[16:58 - 16:59] Men sen har vi också indirekt igenkänning
[17:00 - 17:02] och där beskriver vi innan
[17:02 - 17:04] hur komplementreceptorer på makrofagen gör
[17:04 - 17:05] att den kan binda in
[17:05 - 17:08] och fakturera mikrober
[17:08 - 17:09] där komplementet har vunnit in
[17:09 - 17:11] och se till att benenheten finns tillgänglig.
[17:12 - 17:14] Samma logik sker också om en antikropp
[17:14 - 17:15] har vunnit in
[17:15 - 17:18] till en patogen
[17:18 - 17:19] då kan
[17:19 - 17:20] makrofagen mer på det
[17:20 - 17:22] som kallas för FC-receptorer
[17:22 - 17:24] då känner igen FC-delen av antikroppen.
[17:24 - 17:26] Och på så sätt
[17:26 - 17:29] äta upp och bryta ner material
[17:30 - 17:32] som har märkts ut med hjälp av antikroppen.
[17:34 - 17:36] Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna.
[17:36 - 17:37] Vad är det de känner igen?
[17:37 - 17:40] Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober
[17:40 - 17:43] som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad.
[17:43 - 17:45] De har alltså inte kunnat mutera evolutionen
[17:45 - 17:46] och har inte kunnat driva
[17:46 - 17:48] så att de här inte längre är tillgängliga.
[17:48 - 17:51] De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier.
[17:52 - 17:55] Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative
[17:55 - 17:57] till molekylopatens eller paus.
[17:57 - 18:00] Nu ska man inte dra den felaktigt
[18:00 - 18:04] slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här
[18:04 - 18:06] strukturerna utan det sker även från mikrober.
[18:06 - 18:09] Så i vissa fall kan man även se terminologin
[18:09 - 18:11] för mikroassociativt med rekrytatens.
[18:11 - 18:16] Detta delas både från patogener och även kommissarie.
[18:16 - 18:20] Våra rörelser här patene recognition-assitorer
[18:20 - 18:23] man nedärvs i oförändrad form.
[18:23 - 18:26] Här sker ingen förändring av de här.
[18:26 - 18:30] Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare
[18:30 - 18:32] när det gäller T-cellsreceptorer till exempel.
[18:34 - 18:37] Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer
[18:37 - 18:40] så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer
[18:40 - 18:44] men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet.
[18:44 - 18:47] Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet
[18:47 - 18:50] har nu många olika receptorer för att kunna känna igen
[18:50 - 18:52] de hela uppfödningarna av olika patogener
[18:52 - 18:53] som kommer in.
[18:55 - 18:58] Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover
[18:58 - 19:00] med hjälp av de här receptorerna
[19:00 - 19:04] utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död.
[19:04 - 19:06] Det vill säga de dör inte genom apotos.
[19:06 - 19:11] Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för
[19:11 - 19:14] DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus.
[19:14 - 19:17] Så något som frisätts från en cell som går inekros.
[19:19 - 19:22] Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP
[19:22 - 19:28] som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress.
[19:30 - 19:35] Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande.
[19:35 - 19:39] Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt.
[19:40 - 19:45] Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling.
[19:46 - 19:47] Från början då, det vill säga att vi har
[19:48 - 19:52] gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan.
[19:52 - 19:55] Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva
[19:56 - 19:58] när det till exempel
[19:58 - 19:59] är nästan till hälften är
[20:00 - 20:01] främmande.
[20:02 - 20:03] Så därför har man då pratat om
[20:03 - 20:05] att man har ställt om stranger och danger
[20:05 - 20:08] och att det är fara för immunceller,
[20:08 - 20:09] det vill säga antingen mikrober
[20:09 - 20:12] eller att celler dör av onatur i död.
[20:14 - 20:16] Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter.
[20:16 - 20:18] Det ena är att öka upptaget av mikrober,
[20:18 - 20:20] att bli mer effektiva
[20:20 - 20:22] på att ta upp mikrober.
[20:23 - 20:26] Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna.
[20:28 - 20:29] Exempel på receptorer som behövs
[20:30 - 20:32] och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn.
[20:33 - 20:36] Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR,
[20:37 - 20:39] nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps.
[20:39 - 20:43] Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt,
[20:43 - 20:45] att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams.
[20:45 - 20:46] De här upptäcktes först
[20:47 - 20:48] och det har till och med lett till
[20:49 - 20:50] nobelpris för Nobelprisuttäkt
[20:51 - 20:53] för upptäckten av tolvika receptorer.
[20:54 - 20:55] Det är de som är mest välskrivna.
[20:58 - 20:59] Så tolvika receptorer
[21:00 - 21:03] De är evolutionärt konserverade.
[21:03 - 21:05] De upptäcktes faktiskt först i bananflugor
[21:05 - 21:07] och det var när man gjorde
[21:07 - 21:09] studier där man skulle försöka förstå
[21:09 - 21:12] vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades
[21:12 - 21:14] till dorsat eller organ utvecklade
[21:14 - 21:15] dorsat eller bersat.
[21:16 - 21:17] Då fann man de här generna
[21:17 - 21:19] som drev detta
[21:19 - 21:20] och då ska den som har upptäckt detta
[21:20 - 21:22] ha sagt
[21:22 - 21:24] klassiskt tolv på tyska
[21:24 - 21:25] det vill säga det är galet
[21:25 - 21:29] när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat.
[21:30 - 21:34] Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för
[21:34 - 21:36] gener som kunde känna igen
[21:36 - 21:39] infektioner via bakterier eller
[21:39 - 21:40] svampar.
[21:42 - 21:45] Och detta är så pass evolutionärt
[21:45 - 21:47] konserverat så det finns faktiskt också i växter
[21:48 - 21:49] och då även i
[21:49 - 21:50] MMADIA.
[21:51 - 21:55] Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där
[21:55 - 21:57] är de för 12 lika recitorer.
[21:58 - 21:59] De finns på ytan
[22:00 - 22:04] en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin.
[22:04 - 22:06] Så saker som finns utanpå bakterier.
[22:06 - 22:09] Men det finns också då intresselulärt i
[22:09 - 22:11] om man blir medfödd i myncellerna.
[22:11 - 22:14] Och då är det för att känna igen innehjälp och somer
[22:14 - 22:17] och känna igen bakterier, viralt DNA
[22:17 - 22:18] eller viralt
[22:18 - 22:20] och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA.
[22:23 - 22:24] Här är en bild av
[22:24 - 22:27] hur tolvdikade
[22:27 - 22:29] citorerna finns då på sällyta.
[22:30 - 22:33] Nutella 2.4 och även då innehållande zoner
[22:33 - 22:35] till LR37889.
[22:35 - 22:38] Detta får visa att det finns en rätt så komplex
[22:38 - 22:41] signaleringskaskad efter att de två
[22:41 - 22:44] lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig
[22:44 - 22:45] i sin ligal.
[22:45 - 22:48] På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår
[22:48 - 22:52] hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat
[22:52 - 22:55] och visar de komponenter som är invecklade,
[22:55 - 22:58] involverade i UTLR4 signalera.
[22:58 - 23:00] Som då kände igen LPS.
[23:00 - 23:02] Så det är man ser längst ut till vänster.
[23:03 - 23:05] Och de olika komponenterna som ingår då
[23:05 - 23:08] det är dels toalika recitorer, dess intressellära
[23:08 - 23:10] domän som sen binder till olika adaptor
[23:10 - 23:12] proteiner som i sin tur påverkar
[23:12 - 23:14] mediatorer inne i
[23:14 - 23:16] cytoplasma.
[23:16 - 23:18] Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor
[23:18 - 23:20] som kallas ENF-capa-B
[23:20 - 23:22] som är den som
[23:22 - 23:24] behöver frisättas från cytoplasma
[23:24 - 23:27] för att komma in i kärnan och utföra sin effekt.
[23:27 - 23:30] Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin
[23:30 - 23:34] detta gör att det cytoprasmatiska
[23:34 - 23:38] del av receptorn binder
[23:38 - 23:40] till ett Adaptoprotein som i sin tur
[23:40 - 23:42] rekryterar dit fler mediatorer
[23:42 - 23:44] och i slutändan så klyvs
[23:44 - 23:46] från NF-capa-B bort
[23:46 - 23:48] den faktor som innan
[23:48 - 23:50] har inhiberat den här transaktionsfaktorn
[23:50 - 23:52] för att kunna komma in i
[23:52 - 23:54] tjänstkärnan och nu när den klyvs bort
[23:54 - 23:56] då kan den komma in
[23:56 - 23:58] och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener
[23:58 - 24:00] så inbillningen av två olika receptorer
[24:00 - 24:03] 15 leder till en transkription av provinflammatoriska
[24:03 - 24:04] cytokiner.
[24:04 - 24:07] Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar
[24:07 - 24:10] det var det som ledde till ett mobilpris
[24:10 - 24:12] där man nu visade att de två lika receptorer
[24:12 - 24:14] de är då de som behövs
[24:14 - 24:16] för att initiera och aktivera
[24:16 - 24:18] de medförda immuncellerna.
[24:18 - 24:20] Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare
[24:20 - 24:22] om man nu hittat ytterligare
[24:22 - 24:24] till exempel en nordlikare septoria.
[24:24 - 24:28] Men vad är de här provinflammatoriska generna?
[24:28 - 24:30] Ja, det är provinflammatoriska
[24:30 - 24:34] ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts.
[24:34 - 24:36] De här kommer dels ha en lokal effekt
[24:36 - 24:38] och de kommer även ha en systemisk effekt.
[24:38 - 24:40] Namnet på cytokiner
[24:40 - 24:42] är oftast interlevkiner
[24:42 - 24:44] för när man upptäckte dem
[24:44 - 24:45] så ansåg man att de här
[24:45 - 24:48] påverkade endast på levkocyter.
[24:48 - 24:50] Det har visat sig att även andra celler
[24:50 - 24:52] kan påverkas av inte lerokiner
[24:52 - 24:54] och även andra icke immunceller
[24:54 - 24:55] kan göra interlevkiner.
[24:55 - 24:58] Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL
[24:58 - 25:00] som ni ser i 1, 6,8 och 8
[25:00 - 25:04] 12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein
[25:04 - 25:06] som jag beskriver i mina nekarnas attraherar
[25:06 - 25:08] alltså ha en kemotaxi där man
[25:08 - 25:10] sällan rör sig mot en gradient.
[25:10 - 25:12] Här finns också tenat alfa
[25:12 - 25:14] som är mycket centralt
[25:14 - 25:16] provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan
[25:16 - 25:18] man började namnge cytokiner
[25:18 - 25:20] men inte levkine.
[25:22 - 25:24] Så de provinflammatoriska
[25:24 - 25:26] cytokinerna har lokala effekter?
[25:26 - 25:28] Vad är det för lokala effekter
[25:28 - 25:30] man kan ha? Jo, de behöver påverka
[25:30 - 25:32] verka blodkärlsändotelet.
[25:32 - 25:34] Så vad vi ser här nu i
[25:34 - 25:36] är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt
[25:36 - 25:38] med patogenen, ytsända cytokin och kemokin
[25:38 - 25:40] som påverkar blodkärlsändoteret.
[25:40 - 25:42] Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt
[25:42 - 25:44] och det behöver även
[25:44 - 25:46] få de här cellerna
[25:46 - 25:48] som är i blodbanan att bromsa upp
[25:48 - 25:50] och fastna in på
[25:50 - 25:52] fästa in till blodkärlsändoteret
[25:52 - 25:54] för att i så fall kunna pressa sig igenom
[25:54 - 25:56] och komma ut i vävnaden.
[25:56 - 25:58] Trots det stora blodtrycket
[25:58 - 26:00] som driver på cellerna förbi annars i blodkärl.
[26:00 - 26:04] Och sen då rekrytera ut de här
[26:04 - 26:06] och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation
[26:06 - 26:08] är då förutom nya makrofager
[26:08 - 26:11] monocyter, även neotofiler
[26:11 - 26:14] som är väldigt effektiva fagocyter
[26:14 - 26:18] rekryteringen ut till vävnaderna
[26:18 - 26:20] från blodkärlet
[26:20 - 26:22] är en central process till den inflammatoriska
[26:22 - 26:24] lokala inflammationen.
[26:26 - 26:28] Vad vi ser här är då
[26:28 - 26:30] levkocyter i blodbanan
[26:30 - 26:51] de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret.
[26:51 - 27:00] Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret.
[27:00 - 27:02] Sedan med hjälp av integrina
[27:02 - 27:03] som sitter på
[27:03 - 27:06] leukocyter i det här fallet då, neotrofilen
[27:06 - 27:08] kan binda in kraftigare
[27:08 - 27:10] ett integrinligande
[27:10 - 27:14] som gör att cellen till slut helt kan stanna upp
[27:14 - 27:16] och my sedan med hjälp av diabetes
[27:16 - 27:18] pressa sig emellan
[27:18 - 27:20] blodkärlsändoter och komma ut
[27:20 - 27:22] i perifera vävnader.
[27:22 - 27:24] Sedan med hjälp av den kemokingradient
[27:24 - 27:26] som har byggts upp här från makrofagen
[27:26 - 27:28] så kan då den rekryterade cellen
[27:28 - 27:30] i det här fallet neotorstiner
[27:30 - 27:32] röra sig mot makrofager.
[27:32 - 27:34] Och med hjälp av kemotoxid
[27:34 - 27:36] röra sig den här riktningen
[27:36 - 27:38] hårt mot makrofager.
[27:38 - 27:40] Och den kemokiner som var här
[27:40 - 27:42] var IL8 som utsömmades av makrofager.
[27:45 - 27:46] Väl framme behöver sedan
[27:46 - 27:48] den fagosyriska cellen ta upp
[27:48 - 27:50] bakterien för att bryta ner den.
[27:51 - 27:54] Sanningsanvänds för allt upptag av
[27:54 - 27:57] cellmaterial från en fagosyritisk cell
[27:57 - 28:00] är då, man kan inte kalla det för endosy2,
[28:00 - 28:04] av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial.
[28:04 - 28:08] Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn.
[28:08 - 28:12] Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning
[28:12 - 28:16] eller fagosytos när man tar upp ett anteende.
[28:16 - 28:18] Vi brukar säga ett partikulärt anteende
[28:18 - 28:22] det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie.
[28:22 - 28:24] Oavsett vilket sätt som de här tas upp
[28:24 - 28:28] så ska de sedan då i tidiga endosomer
[28:28 - 28:30] bryta ner det de har tagit upp
[28:30 - 28:32] i endosomer och slutgiltiga
[28:32 - 28:35] med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt
[28:35 - 28:38] till proteinerna i detektiver.
[28:38 - 28:41] I det här fallet då som vi gör det här
[28:41 - 28:43] om man nu behöver ha en riffagosytof
[28:43 - 28:47] så behöver även patyleren avdödas i fagosom.
[28:47 - 28:49] För att kunna göra det
[28:49 - 28:55] så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser.
[28:55 - 29:00] Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet.
[29:00 - 29:04] Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer.
[29:05 - 29:09] Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp
[29:09 - 29:13] så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet.
[29:13 - 29:19] Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet.
[29:20 - 29:25] Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier.
[29:25 - 29:27] Vi har även andra enzymer här.
[29:28 - 29:30] Vi har ett inducerbart kväve oxidaser.
[29:30 - 29:34] Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler.
[29:34 - 29:37] Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna.
[29:37 - 29:42] Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet.
[29:42 - 29:47] Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp.
[29:48 - 29:52] Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna.
[29:52 - 29:56] Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade.
[29:57 - 30:00] Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet
[30:00 - 30:05] finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation.
[30:06 - 30:13] Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod.
[30:13 - 30:16] Och de lever endast i två dagar.
[30:16 - 30:22] Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats.
[30:22 - 30:30] Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin.
[30:30 - 30:36] Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna.
[30:36 - 30:41] Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna.
[30:41 - 30:48] Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår.
[30:51 - 30:57] De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter.
[30:58 - 31:00] Och de systemiska effekterna är dels då
[31:00 - 31:05] feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt.
[31:05 - 31:07] Feber gör det dels då
[31:07 - 31:12] mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen.
[31:12 - 31:17] I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort.
[31:17 - 31:20] Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur.
[31:20 - 31:26] Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter
[31:26 - 31:29] som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur.
[31:30 - 31:34] Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig.
[31:34 - 31:36] Så det får inte bli för kraftiga reaktioner.
[31:36 - 31:40] Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter
[31:40 - 31:42] vi får systemiska teende för Alfa.
[31:42 - 31:46] Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet.
[31:46 - 31:52] Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa.
[31:52 - 31:54] Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan.
[31:54 - 32:00] Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen.
[32:00 - 32:02] Dessutom en basodulation.
[32:02 - 32:05] Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck
[32:05 - 32:10] som kan vara delat i döden om man inte behandlas.
[32:12 - 32:16] Förutom de här effekterna på feber och blod
[32:16 - 32:18] eventuellt på för starka system, vilket är en falpa,
[32:18 - 32:20] så har vi andra effekter.
[32:20 - 32:23] Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner
[32:23 - 32:26] påverkar hepatocyterna, eleven
[32:26 - 32:30] så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner.
[32:30 - 32:34] Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet.
[32:34 - 32:38] Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet.
[32:40 - 32:43] Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein,
[32:43 - 32:46] ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken
[32:47 - 32:49] för att påvisa akutfasreaktioner.
[32:49 - 32:52] Den här patienten har en pågående infektion.
[32:52 - 32:54] Då mäter ni CRP.
[32:56 - 33:00] Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska,
[33:00 - 33:03] cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter.
[33:03 - 33:07] Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet.
[33:09 - 33:12] Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika
[33:12 - 33:14] lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet.
[33:14 - 33:16] Vi har nu pratat om akutfasproteinerna.
[33:17 - 33:21] Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner.
[33:22 - 33:25] Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner.
[33:27 - 33:30] Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta.
[33:30 - 33:34] På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler.
[33:34 - 33:37] Som då sätter sig i eller skapar ett lä,
[33:37 - 33:42] där man inte längre replikerar lika högt.
[33:42 - 33:45] Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna.
[33:45 - 33:49] Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state.
[33:49 - 33:53] Som då gör att viruset har svårare att sprida sig
[33:53 - 33:55] i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket
[33:55 - 33:57] och inte kan göra nya viruspartiklar.
[33:57 - 34:00] Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas.
[34:00 - 34:02] orkyler eller HLA-molekyler.
[34:02 - 34:05] Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler.
[34:05 - 34:10] Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar.
[34:10 - 34:14] Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats.
[34:14 - 34:18] Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer.
[34:18 - 34:22] För att känna igen just komponenter från virus.
[34:22 - 34:25] Till exempel RNA eller DNA.
[34:25 - 34:28] Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så,
[34:28 - 34:30] med teller 3,7,8.
[34:30 - 34:34] som låg väldigt höga nivåer.
[34:34 - 34:38] Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen.
[34:38 - 34:40] Det har ni hört om tidigare på kursen.
[34:40 - 34:44] Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet.
[34:44 - 34:47] Som då katalyseras av enzymerna koks och locks.
[34:47 - 34:52] Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s.
[34:52 - 34:55] Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet.
[34:56 - 35:00] Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de?
[35:00 - 35:04] för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen
[35:04 - 35:07] och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde
[35:07 - 35:10] genom att inte flammera över vävnaderna.
[35:10 - 35:12] Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta
[35:12 - 35:16] det vore något som påverkar med farmaka.
[35:16 - 35:19] Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen.
[35:19 - 35:22] Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera.
[35:22 - 35:26] I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar.
[35:26 - 35:30] Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar
[35:30 - 35:33] nitrofiler i källaren.
[35:36 - 35:39] Så det vi då har skapat i den här
[35:39 - 35:41] från det att vi startar med att vi har en bakterie
[35:41 - 35:45] som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner
[35:45 - 35:48] som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen.
[35:48 - 35:52] Dels för att vi kan öka genomsläppligheten.
[35:52 - 35:55] Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits.
[35:55 - 36:00] Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja.
[36:00 - 36:08] som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom.
[36:09 - 36:17] Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen.
[36:17 - 36:20] Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid.
[36:20 - 36:24] Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet.
[36:24 - 36:27] Och även på värme med den ökade genomföringen.
[36:28 - 36:30] Sen har vi även den femte delen.
[36:30 - 36:33] Den här delen av kroppen, den här inflationen man får,
[36:33 - 36:34] den är också mindre rörlig.
[36:35 - 36:40] Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation.