# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 36:46
- Segments: 691
- Resolution: 640x480

---

**[0:00 - 0:08]**  Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas.

**[0:08 - 0:18]**  Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen.

**[0:18 - 0:23]**  I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden,

**[0:23 - 0:26]**  exempel flera här med en hand i neddelen av tiden.

**[0:26 - 0:29]**  Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen

**[0:30 - 0:36]**  också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan.

**[0:38 - 0:44]**  När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt.

**[0:45 - 0:48]**  Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum

**[0:48 - 0:54]**  men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar.

**[0:54 - 1:00]**  Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att

**[1:00 - 1:02]**  klinga in i kroppen.

**[1:02 - 1:04]**  Och på så sätt mota odlig grind.

**[1:04 - 1:08]**  Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder

**[1:08 - 1:10]**  som vi behöver för att ta upp föda i tarmen

**[1:10 - 1:12]**  eller också att vi behöver ta upp syre

**[1:12 - 1:14]**  över lungväven.

**[1:14 - 1:18]**  Detta är de två största inkörsportarna

**[1:18 - 1:20]**  för bakterier.

**[1:20 - 1:22]**  Och de är då svåra att skydda.

**[1:22 - 1:26]**  Och där behöver vi då ett starkt immunsvar.

**[1:26 - 1:30]**  Immunsvaret behöver göra när vi då när

**[1:30 - 1:32]**  tränger in och kommer över våra barriär funktioner.

**[1:32 - 1:34]**  Detta kan bero på att patienen

**[1:34 - 1:36]**  har ger leveransfaktorer

**[1:36 - 1:38]**  som ger de här egenskaperna.

**[1:38 - 1:39]**  Eller att det uppstått ett sår.

**[1:39 - 1:40]**  Då behöver det medfödda immunsystemet

**[1:40 - 1:42]**  känna igen detta och aktiveras.

**[1:42 - 1:44]**  Nästa steg i kedjan

**[1:44 - 1:45]**  är att det medför immunsystemet

**[1:45 - 1:48]**  behöver aktivera det förvärvade immunsystemet.

**[1:48 - 1:50]**  Kommunicerar och aktiverar detta.

**[1:50 - 1:52]**  Och slutändan

**[1:52 - 1:54]**  så behöver det medfödda

**[1:54 - 1:56]**  och det förvärvade immunsystemet

**[1:56 - 1:58]**  tillsammans utföra effekt och funktioner

**[1:58 - 2:00]**  som leder till avstötning av mikrofon.

**[2:00 - 2:04]**  Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har.

**[2:04 - 2:07]**  Vi har dels då att vi har tight junksens mellan

**[2:07 - 2:10]**  FTL-celler ut mot till exempel

**[2:10 - 2:12]**  i tarmen eller i lungan.

**[2:12 - 2:14]**  Det här hindrar då

**[2:14 - 2:16]**  patiena att kunna tränga in mellan cellerna.

**[2:18 - 2:20]**  Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager

**[2:20 - 2:22]**  av karatin, karaktäriserad hud

**[2:22 - 2:24]**  som är avdöda celler i stort sett

**[2:24 - 2:26]**  som finns längst ut och på så sätt

**[2:26 - 2:28]**  gör det svårt för patiena att tränga in.

**[2:28 - 2:30]**  Och om de skulle komma in i cellerna så finns det

**[2:30 - 2:34]**  mycket att använda i form av näring.

**[2:34 - 2:38]**  Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden

**[2:38 - 2:42]**  men kanske framför allt i tarm och i lungor.

**[2:42 - 2:48]**  Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern.

**[2:48 - 2:52]**  Detta är då återigen framför allt på slemhinnor.

**[2:52 - 2:56]**  Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp.

**[2:56 - 3:00]**  I lungvägarna, upp ur lungorna

**[3:00 - 3:02]**  eller längs med tarmen.

**[3:02 - 3:06]**  Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever

**[3:06 - 3:11]**  på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen

**[3:11 - 3:14]**  där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför

**[3:14 - 3:16]**  viktiga funktioner för kroppen, till exempel

**[3:16 - 3:20]**  att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner

**[3:20 - 3:22]**  fibrer.

**[3:22 - 3:24]**  Och om vi då tänker rent

**[3:24 - 3:26]**  immunologiskt varför är de här viktiga?

**[3:26 - 3:29]**  Där de tar egentligen upp plats för det som annars

**[3:30 - 3:33]**  patogen skulle kunna enklare att tillväxa.

**[3:33 - 3:37]**  Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång

**[3:37 - 3:41]**  och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa.

**[3:41 - 3:44]**  Så även här är kommersalvakterierna viktiga.

**[3:44 - 3:47]**  Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen

**[3:47 - 3:52]**  och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna.

**[3:52 - 3:54]**  Men framför allt, när det gäller immunologiskt

**[3:54 - 3:56]**  så är det ett skydd rent att de är på plats

**[3:56 - 3:59]**  och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det.

**[4:00 - 4:02]**  och när man räknar ungefär

**[4:02 - 4:06]**  hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier.

**[4:06 - 4:10]**  Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp.

**[4:10 - 4:14]**  Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg

**[4:14 - 4:16]**  de här bakterierna.

**[4:17 - 4:20]**  Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser

**[4:20 - 4:24]**  det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen.

**[4:24 - 4:29]**  Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar.

**[4:30 - 4:34]**  Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning.

**[4:34 - 4:40]**  Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret.

**[4:40 - 4:46]**  Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts.

**[4:46 - 4:52]**  Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna.

**[4:52 - 5:00]**  De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen

**[5:00 - 5:02]**  så kallade defensiner.

**[5:02 - 5:04]**  De här utsläppen står i en propeptiv form

**[5:04 - 5:06]**  och när de kommer ut i mag-tarmkanalen

**[5:06 - 5:10]**  med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva.

**[5:10 - 5:13]**  De här kan alltså direkt lysera bakterier.

**[5:14 - 5:18]**  Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna

**[5:18 - 5:19]**  en ansamling där nere.

**[5:22 - 5:26]**  Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet.

**[5:26 - 5:29]**  Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden.

**[5:30 - 5:33]**  Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna.

**[5:33 - 5:37]**  De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas

**[5:37 - 5:40]**  cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig.

**[5:40 - 5:44]**  Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av.

**[5:45 - 5:46]**  Och så finns det hela tiden på nytt.

**[5:47 - 5:51]**  De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av

**[5:51 - 5:52]**  Tay, tych functions.

**[5:53 - 5:59]**  Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder.

**[6:00 - 6:06]**  Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna

**[6:06 - 6:10]**  och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring

**[6:10 - 6:12]**  stamcellerna nere i kryptan.

**[6:12 - 6:15]**  Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda

**[6:15 - 6:18]**  för om det nu händer någonting med stamcellerna

**[6:18 - 6:22]**  i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här

**[6:22 - 6:25]**  eptesällslaget som hela tiden annars

**[6:25 - 6:29]**  då delningen gör att det hela tiden förnyas.

**[6:29 - 6:30]**  Det är också en viktig funktion

**[6:30 - 6:36]**  om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av.

**[6:36 - 6:40]**  Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt

**[6:40 - 6:43]**  även till och med då i tarm.

**[6:44 - 6:46]**  Så det var barriärfunktionen.

**[6:46 - 6:51]**  Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras.

**[6:53 - 6:57]**  Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar

**[6:57 - 7:00]**  därför att bakterier delar sig väldigt fort och

**[7:00 - 7:06]**  inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien.

**[7:06 - 7:08]**  Vi har lösningar med retorer.

**[7:08 - 7:11]**  Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på.

**[7:11 - 7:15]**  Vi har även det som kallas akutfasproteiner

**[7:15 - 7:17]**  och sen har vi då inte förordning, inte förordning,

**[7:17 - 7:19]**  framförallt viktiga vibirala munsvaror.

**[7:19 - 7:22]**  Det här kommer jag att visa en side på scenen.

**[7:22 - 7:24]**  Till vår hjälp har vi också celler.

**[7:24 - 7:28]**  Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden.

**[7:30 - 7:33]**  Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om.

**[7:33 - 7:35]**  Makrofager och deliritiska celler.

**[7:35 - 7:37]**  Mastceller pratar vi inte mycket om.

**[7:37 - 7:41]**  På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen.

**[7:42 - 7:46]**  Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut.

**[7:46 - 7:49]**  Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till.

**[7:49 - 7:54]**  Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer.

**[7:54 - 7:56]**  I vår perifera blod.

**[7:56 - 8:00]**  Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer.

**[8:00 - 8:02]**  Vi har även en kocell.

**[8:02 - 8:05]**  Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna

**[8:05 - 8:10]**  som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi.

**[8:12 - 8:15]**  Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna.

**[8:16 - 8:17]**  Här står det i text vad de är.

**[8:17 - 8:21]**  Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar.

**[8:21 - 8:23]**  Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman.

**[8:23 - 8:27]**  De aktiveras av infektion på olika sätt.

**[8:28 - 8:30]**  Detta leder till en enzymkaskad.

**[8:30 - 8:34]**  Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop.

**[8:34 - 8:35]**  Som ett legobygge.

**[8:35 - 8:39]**  Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner.

**[8:40 - 8:46]**  Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras.

**[8:46 - 8:50]**  Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop.

**[8:50 - 8:54]**  Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna.

**[8:54 - 8:57]**  Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler.

**[8:58 - 9:00]**  Och vi kommer öka upptagets förmågor.

**[9:00 - 9:04]**  Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen.

**[9:06 - 9:10]**  Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild.

**[9:11 - 9:21]**  Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9.

**[9:22 - 9:24]**  Det finns tre sätt att aktivera komplementet.

**[9:25 - 9:29]**  Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först.

**[9:30 - 9:35]**  Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera

**[9:35 - 9:40]**  aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva.

**[9:41 - 9:44]**  I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen.

**[9:45 - 9:49]**  Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin.

**[9:50 - 9:53]**  Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast.

**[9:54 - 9:55]**  Och därav fått detta namn.

**[9:56 - 9:59]**  Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar.

**[10:00 - 10:02]**  Vad är basen för att detta går igång?

**[10:02 - 10:04]**  Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen

**[10:04 - 10:08]**  har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika.

**[10:10 - 10:13]**  Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen

**[10:14 - 10:17]**  och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen.

**[10:18 - 10:20]**  Detta gör att komplementet kan aktiveras.

**[10:21 - 10:23]**  Och vad innebär det då att komplement aktiveras?

**[10:25 - 10:27]**  Jo, det innebär att komplementen 2

**[10:30 - 10:34]**  till den konfirmationsförändrande antikroppen

**[10:34 - 10:37]**  så kan detta komplement 1 nu

**[10:37 - 10:39]**  tillsammans med antikroppen klyva

**[10:39 - 10:42]**  dels en C2-enhet i en C2-a-enhet

**[10:42 - 10:45]**  och en C2-b-enhet.

**[10:45 - 10:47]**  Samtidigt kan också C4-klyvas

**[10:47 - 10:50]**  och göra en C4-a

**[10:50 - 10:51]**  och en C4-b-enhet.

**[10:51 - 10:53]**  A-enheterna klyvs av

**[10:53 - 10:56]**  medan b-enheterna byggs ihop

**[10:56 - 10:58]**  som ni ser längre ner

**[10:58 - 10:59]**  på svajden här.

**[10:59 - 11:00]**  Då har de kompletterats

**[11:00 - 11:04]**  bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet.

**[11:04 - 11:10]**  Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas.

**[11:10 - 11:13]**  C3-klyvs då av som vi avvisade innan

**[11:13 - 11:18]**  när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet.

**[11:18 - 11:23]**  B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b,

**[11:23 - 11:26]**  två-b, C3-b-enhet

**[11:26 - 11:29]**  som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil.

**[11:30 - 11:34]**  På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop

**[11:34 - 11:37]**  till ett attackkomplex.

**[11:37 - 11:40]**  Membranattackkomplex är ett Mac-komplex.

**[11:40 - 11:44]**  Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar

**[11:44 - 11:47]**  hål i bakteriens cellmembran.

**[11:47 - 11:50]**  På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement

**[11:50 - 11:52]**  så att vi kan lysera bakterier.

**[11:54 - 11:58]**  Det andra som sker när de här enheterna

**[11:58 - 12:00]**  klyvs ut är att de skapar

**[12:00 - 12:01]**  lokal information och även

**[12:01 - 12:04]**  på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll.

**[12:06 - 12:09]**  Det syns på högersidan när vi tittar på de olika

**[12:09 - 12:10]**  enheterna som klyvs av.

**[12:10 - 12:13]**  Men det är precis samma sak på den vänstra

**[12:13 - 12:15]**  sidan för den klassiska vägen och

**[12:15 - 12:15]**  lektinväg.

**[12:18 - 12:20]**  De enheter som binder in till

**[12:21 - 12:25]**  bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten,

**[12:26 - 12:29]**  utgör sedan det vi kallar för optionisering,

**[12:29 - 12:30]**  de gör alltså bakterier.

**[12:30 - 12:31]**  Bakterien, mer lättätlig eller

**[12:31 - 12:34]**  aptitlig för makrofager.

**[12:34 - 12:36]**  Därför att makrofagerna

**[12:36 - 12:37]**  eller celler från det medfödda

**[12:37 - 12:40]**  munsystemet, har då receptorer för komplementen.

**[12:40 - 12:43]**  Så de har rörelsetorer på C3V

**[12:44 - 12:46]**  och om C3V nu har bundit in

**[12:46 - 12:48]**  till en bakterie så kan de mikrofager

**[12:48 - 12:50]**  med hjälp av sina C3V

**[12:50 - 12:52]**  receptorer eller komplement

**[12:52 - 12:54]**  receptorer och binda in mer effektivt

**[12:54 - 12:56]**  och på så sätt ta upp och bryta

**[12:56 - 12:58]**  ner bakterier med mikrofager.

**[13:00 - 13:04]**  Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade.

**[13:05 - 13:09]**  Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement,

**[13:09 - 13:11]**  det kallas för den alternativa vägen.

**[13:11 - 13:15]**  Man upptäckte där var att i närheten av bakterier

**[13:15 - 13:19]**  så sker hela tiden en spontan hydraulys

**[13:19 - 13:23]**  av komplementsystemet, C3-enheten.

**[13:23 - 13:25]**  På så sätt sätts den här igång.

**[13:25 - 13:30]**  Våra celler, det vill säga celler i vår kropp,

**[13:30 - 13:35]**  de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna

**[13:35 - 13:38]**  som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier.

**[13:38 - 13:42]**  Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V

**[13:42 - 13:47]**  och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har.

**[13:47 - 13:52]**  Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna

**[13:52 - 13:54]**  utan bara visa hur det här bygget sker.

**[13:54 - 13:59]**  Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta.

**[14:00 - 14:03]**  Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg.

**[14:03 - 14:06]**  De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit.

**[14:06 - 14:11]**  Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten

**[14:11 - 14:13]**  som sedan då leder till en obsorisering

**[14:13 - 14:15]**  med hjälp av C3V-enheten.

**[14:15 - 14:18]**  Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av.

**[14:18 - 14:20]**  Och vi får till slut också en lys av bakterien

**[14:20 - 14:22]**  när membranattack

**[14:22 - 14:24]**  komplexet byggs ihop.

**[14:27 - 14:30]**  Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken

**[14:30 - 14:33]**  den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då

**[14:33 - 14:34]**  upptäckte sist så är det väl

**[14:35 - 14:39]**  om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade

**[14:39 - 14:39]**  genom att bakterien

**[14:40 - 14:43]**  inte är aktiverad med mannosbindande elektrin.

**[14:43 - 14:45]**  Det sker senare,

**[14:45 - 14:48]**  så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först.

**[14:52 - 14:55]**  Det var lösliga medietorer.

**[14:55 - 14:57]**  De kommer tillbaka till de andra två senare

**[14:58 - 14:59]**  och då pratar jag om

**[15:00 - 15:04]**  dels interferoner och även akutfasprotein.

**[15:05 - 15:08]**  Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler

**[15:08 - 15:10]**  är det vi har som är viktiga för att starta

**[15:11 - 15:13]**  för att alarmera immunsystemet

**[15:13 - 15:14]**  när en patogen har kommit in.

**[15:14 - 15:17]**  Ja, de makrofagerna de finns där redan från början.

**[15:17 - 15:21]**  Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos.

**[15:22 - 15:25]**  Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner.

**[15:26 - 15:29]**  Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket.

**[15:30 - 15:34]**  under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner

**[15:34 - 15:38]**  är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna.

**[15:38 - 15:42]**  Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur

**[15:42 - 15:45]**  immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra

**[15:45 - 15:46]**  sätt.

**[15:47 - 15:50]**  Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner.

**[15:50 - 15:54]**  De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner.

**[15:54 - 15:59]**  Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler

**[16:00 - 16:02]**  i har det medfört det myntstämt.

**[16:02 - 16:03]**  Även andra immunologiska celler

**[16:03 - 16:06]**  att veta i vilken riktning man ska röra sig.

**[16:07 - 16:09]**  Och det beror på att det byggs upp gradienter

**[16:09 - 16:11]**  och med hjälp av kemokinreceptorer

**[16:11 - 16:14]**  kan de sedan känna av en lägre koncentration

**[16:14 - 16:16]**  och de rör sig mot en högerkoncentration.

**[16:16 - 16:18]**  Alltså röra sig mot detta.

**[16:18 - 16:19]**  Det kallar vi kemotaxi.

**[16:19 - 16:21]**  Men sedan rör sig den riktningen

**[16:21 - 16:23]**  mot en högerkoncentration.

**[16:24 - 16:26]**  Så vi har dels utsöndringar av kemokiner

**[16:26 - 16:29]**  som kan regleras på celler, men vi kan även reglera

**[16:29 - 16:30]**  genom hur mycket kemokiner

**[16:30 - 16:32]**  receptorceller uttrycker och hur pass känslorna

**[16:32 - 16:35]**  blir för den här klimoklinikerallienten.

**[16:36 - 16:38]**  Makrofagerna, de har en stor uppsättning

**[16:38 - 16:41]**  av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober.

**[16:41 - 16:42]**  Och de här

**[16:45 - 16:48]**  de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen

**[16:49 - 16:50]**  känner vi då igen med hjälp av

**[16:50 - 16:53]**  patent-rekomminition-receptors, PRR's,

**[16:53 - 16:55]**  som är en förkortning som används.

**[16:57 - 16:58]**  Det är alltså direkt igenkänning.

**[16:58 - 16:59]**  Men sen har vi också indirekt igenkänning

**[17:00 - 17:02]**  och där beskriver vi innan

**[17:02 - 17:04]**  hur komplementreceptorer på makrofagen gör

**[17:04 - 17:05]**  att den kan binda in

**[17:05 - 17:08]**  och fakturera mikrober

**[17:08 - 17:09]**  där komplementet har vunnit in

**[17:09 - 17:11]**  och se till att benenheten finns tillgänglig.

**[17:12 - 17:14]**  Samma logik sker också om en antikropp

**[17:14 - 17:15]**  har vunnit in

**[17:15 - 17:18]**  till en patogen

**[17:18 - 17:19]**  då kan

**[17:19 - 17:20]**  makrofagen mer på det

**[17:20 - 17:22]**  som kallas för FC-receptorer

**[17:22 - 17:24]**  då känner igen FC-delen av antikroppen.

**[17:24 - 17:26]**  Och på så sätt

**[17:26 - 17:29]**  äta upp och bryta ner material

**[17:30 - 17:32]**  som har märkts ut med hjälp av antikroppen.

**[17:34 - 17:36]**  Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna.

**[17:36 - 17:37]**  Vad är det de känner igen?

**[17:37 - 17:40]**  Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober

**[17:40 - 17:43]**  som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad.

**[17:43 - 17:45]**  De har alltså inte kunnat mutera evolutionen

**[17:45 - 17:46]**  och har inte kunnat driva

**[17:46 - 17:48]**  så att de här inte längre är tillgängliga.

**[17:48 - 17:51]**  De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier.

**[17:52 - 17:55]**  Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative

**[17:55 - 17:57]**  till molekylopatens eller paus.

**[17:57 - 18:00]**  Nu ska man inte dra den felaktigt

**[18:00 - 18:04]**  slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här

**[18:04 - 18:06]**  strukturerna utan det sker även från mikrober.

**[18:06 - 18:09]**  Så i vissa fall kan man även se terminologin

**[18:09 - 18:11]**  för mikroassociativt med rekrytatens.

**[18:11 - 18:16]**  Detta delas både från patogener och även kommissarie.

**[18:16 - 18:20]**  Våra rörelser här patene recognition-assitorer

**[18:20 - 18:23]**  man nedärvs i oförändrad form.

**[18:23 - 18:26]**  Här sker ingen förändring av de här.

**[18:26 - 18:30]**  Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare

**[18:30 - 18:32]**  när det gäller T-cellsreceptorer till exempel.

**[18:34 - 18:37]**  Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer

**[18:37 - 18:40]**  så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer

**[18:40 - 18:44]**  men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet.

**[18:44 - 18:47]**  Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet

**[18:47 - 18:50]**  har nu många olika receptorer för att kunna känna igen

**[18:50 - 18:52]**  de hela uppfödningarna av olika patogener

**[18:52 - 18:53]**  som kommer in.

**[18:55 - 18:58]**  Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover

**[18:58 - 19:00]**  med hjälp av de här receptorerna

**[19:00 - 19:04]**  utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död.

**[19:04 - 19:06]**  Det vill säga de dör inte genom apotos.

**[19:06 - 19:11]**  Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för

**[19:11 - 19:14]**  DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus.

**[19:14 - 19:17]**  Så något som frisätts från en cell som går inekros.

**[19:19 - 19:22]**  Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP

**[19:22 - 19:28]**  som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress.

**[19:30 - 19:35]**  Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande.

**[19:35 - 19:39]**  Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt.

**[19:40 - 19:45]**  Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling.

**[19:46 - 19:47]**  Från början då, det vill säga att vi har

**[19:48 - 19:52]**  gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan.

**[19:52 - 19:55]**  Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva

**[19:56 - 19:58]**  när det till exempel

**[19:58 - 19:59]**  är nästan till hälften är

**[20:00 - 20:01]**  främmande.

**[20:02 - 20:03]**  Så därför har man då pratat om

**[20:03 - 20:05]**  att man har ställt om stranger och danger

**[20:05 - 20:08]**  och att det är fara för immunceller,

**[20:08 - 20:09]**  det vill säga antingen mikrober

**[20:09 - 20:12]**  eller att celler dör av onatur i död.

**[20:14 - 20:16]**  Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter.

**[20:16 - 20:18]**  Det ena är att öka upptaget av mikrober,

**[20:18 - 20:20]**  att bli mer effektiva

**[20:20 - 20:22]**  på att ta upp mikrober.

**[20:23 - 20:26]**  Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna.

**[20:28 - 20:29]**  Exempel på receptorer som behövs

**[20:30 - 20:32]**  och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn.

**[20:33 - 20:36]**  Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR,

**[20:37 - 20:39]**  nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps.

**[20:39 - 20:43]**  Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt,

**[20:43 - 20:45]**  att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams.

**[20:45 - 20:46]**  De här upptäcktes först

**[20:47 - 20:48]**  och det har till och med lett till

**[20:49 - 20:50]**  nobelpris för Nobelprisuttäkt

**[20:51 - 20:53]**  för upptäckten av tolvika receptorer.

**[20:54 - 20:55]**  Det är de som är mest välskrivna.

**[20:58 - 20:59]**  Så tolvika receptorer

**[21:00 - 21:03]**  De är evolutionärt konserverade.

**[21:03 - 21:05]**  De upptäcktes faktiskt först i bananflugor

**[21:05 - 21:07]**  och det var när man gjorde

**[21:07 - 21:09]**  studier där man skulle försöka förstå

**[21:09 - 21:12]**  vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades

**[21:12 - 21:14]**  till dorsat eller organ utvecklade

**[21:14 - 21:15]**  dorsat eller bersat.

**[21:16 - 21:17]**  Då fann man de här generna

**[21:17 - 21:19]**  som drev detta

**[21:19 - 21:20]**  och då ska den som har upptäckt detta

**[21:20 - 21:22]**  ha sagt

**[21:22 - 21:24]**  klassiskt tolv på tyska

**[21:24 - 21:25]**  det vill säga det är galet

**[21:25 - 21:29]**  när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat.

**[21:30 - 21:34]**  Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för

**[21:34 - 21:36]**  gener som kunde känna igen

**[21:36 - 21:39]**  infektioner via bakterier eller

**[21:39 - 21:40]**  svampar.

**[21:42 - 21:45]**  Och detta är så pass evolutionärt

**[21:45 - 21:47]**  konserverat så det finns faktiskt också i växter

**[21:48 - 21:49]**  och då även i

**[21:49 - 21:50]**  MMADIA.

**[21:51 - 21:55]**  Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där

**[21:55 - 21:57]**  är de för 12 lika recitorer.

**[21:58 - 21:59]**  De finns på ytan

**[22:00 - 22:04]**  en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin.

**[22:04 - 22:06]**  Så saker som finns utanpå bakterier.

**[22:06 - 22:09]**  Men det finns också då intresselulärt i

**[22:09 - 22:11]**  om man blir medfödd i myncellerna.

**[22:11 - 22:14]**  Och då är det för att känna igen innehjälp och somer

**[22:14 - 22:17]**  och känna igen bakterier, viralt DNA

**[22:17 - 22:18]**  eller viralt

**[22:18 - 22:20]**  och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA.

**[22:23 - 22:24]**  Här är en bild av

**[22:24 - 22:27]**  hur tolvdikade

**[22:27 - 22:29]**  citorerna finns då på sällyta.

**[22:30 - 22:33]**  Nutella 2.4 och även då innehållande zoner

**[22:33 - 22:35]**  till LR37889.

**[22:35 - 22:38]**  Detta får visa att det finns en rätt så komplex

**[22:38 - 22:41]**  signaleringskaskad efter att de två

**[22:41 - 22:44]**  lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig

**[22:44 - 22:45]**  i sin ligal.

**[22:45 - 22:48]**  På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår

**[22:48 - 22:52]**  hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat

**[22:52 - 22:55]**  och visar de komponenter som är invecklade,

**[22:55 - 22:58]**  involverade i UTLR4 signalera.

**[22:58 - 23:00]**  Som då kände igen LPS.

**[23:00 - 23:02]**  Så det är man ser längst ut till vänster.

**[23:03 - 23:05]**  Och de olika komponenterna som ingår då

**[23:05 - 23:08]**  det är dels toalika recitorer, dess intressellära

**[23:08 - 23:10]**  domän som sen binder till olika adaptor

**[23:10 - 23:12]**  proteiner som i sin tur påverkar

**[23:12 - 23:14]**  mediatorer inne i

**[23:14 - 23:16]**  cytoplasma.

**[23:16 - 23:18]**  Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor

**[23:18 - 23:20]**  som kallas ENF-capa-B

**[23:20 - 23:22]**  som är den som

**[23:22 - 23:24]**  behöver frisättas från cytoplasma

**[23:24 - 23:27]**  för att komma in i kärnan och utföra sin effekt.

**[23:27 - 23:30]**  Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin

**[23:30 - 23:34]**  detta gör att det cytoprasmatiska

**[23:34 - 23:38]**  del av receptorn binder

**[23:38 - 23:40]**  till ett Adaptoprotein som i sin tur

**[23:40 - 23:42]**  rekryterar dit fler mediatorer

**[23:42 - 23:44]**  och i slutändan så klyvs

**[23:44 - 23:46]**  från NF-capa-B bort

**[23:46 - 23:48]**  den faktor som innan

**[23:48 - 23:50]**  har inhiberat den här transaktionsfaktorn

**[23:50 - 23:52]**  för att kunna komma in i

**[23:52 - 23:54]**  tjänstkärnan och nu när den klyvs bort

**[23:54 - 23:56]**  då kan den komma in

**[23:56 - 23:58]**  och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener

**[23:58 - 24:00]**  så inbillningen av två olika receptorer

**[24:00 - 24:03]**  15 leder till en transkription av provinflammatoriska

**[24:03 - 24:04]**  cytokiner.

**[24:04 - 24:07]**  Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar

**[24:07 - 24:10]**  det var det som ledde till ett mobilpris

**[24:10 - 24:12]**  där man nu visade att de två lika receptorer

**[24:12 - 24:14]**  de är då de som behövs

**[24:14 - 24:16]**  för att initiera och aktivera

**[24:16 - 24:18]**  de medförda immuncellerna.

**[24:18 - 24:20]**  Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare

**[24:20 - 24:22]**  om man nu hittat ytterligare

**[24:22 - 24:24]**  till exempel en nordlikare septoria.

**[24:24 - 24:28]**  Men vad är de här provinflammatoriska generna?

**[24:28 - 24:30]**  Ja, det är provinflammatoriska

**[24:30 - 24:34]**  ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts.

**[24:34 - 24:36]**  De här kommer dels ha en lokal effekt

**[24:36 - 24:38]**  och de kommer även ha en systemisk effekt.

**[24:38 - 24:40]**  Namnet på cytokiner

**[24:40 - 24:42]**  är oftast interlevkiner

**[24:42 - 24:44]**  för när man upptäckte dem

**[24:44 - 24:45]**  så ansåg man att de här

**[24:45 - 24:48]**  påverkade endast på levkocyter.

**[24:48 - 24:50]**  Det har visat sig att även andra celler

**[24:50 - 24:52]**  kan påverkas av inte lerokiner

**[24:52 - 24:54]**  och även andra icke immunceller

**[24:54 - 24:55]**  kan göra interlevkiner.

**[24:55 - 24:58]**  Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL

**[24:58 - 25:00]**  som ni ser i 1, 6,8 och 8

**[25:00 - 25:04]**  12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein

**[25:04 - 25:06]**  som jag beskriver i mina nekarnas attraherar

**[25:06 - 25:08]**  alltså ha en kemotaxi där man

**[25:08 - 25:10]**  sällan rör sig mot en gradient.

**[25:10 - 25:12]**  Här finns också tenat alfa

**[25:12 - 25:14]**  som är mycket centralt

**[25:14 - 25:16]**  provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan

**[25:16 - 25:18]**  man började namnge cytokiner

**[25:18 - 25:20]**  men inte levkine.

**[25:22 - 25:24]**  Så de provinflammatoriska

**[25:24 - 25:26]**  cytokinerna har lokala effekter?

**[25:26 - 25:28]**  Vad är det för lokala effekter

**[25:28 - 25:30]**  man kan ha? Jo, de behöver påverka

**[25:30 - 25:32]**  verka blodkärlsändotelet.

**[25:32 - 25:34]**  Så vad vi ser här nu i

**[25:34 - 25:36]**  är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt

**[25:36 - 25:38]**  med patogenen, ytsända cytokin och kemokin

**[25:38 - 25:40]**  som påverkar blodkärlsändoteret.

**[25:40 - 25:42]**  Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt

**[25:42 - 25:44]**  och det behöver även

**[25:44 - 25:46]**  få de här cellerna

**[25:46 - 25:48]**  som är i blodbanan att bromsa upp

**[25:48 - 25:50]**  och fastna in på

**[25:50 - 25:52]**  fästa in till blodkärlsändoteret

**[25:52 - 25:54]**  för att i så fall kunna pressa sig igenom

**[25:54 - 25:56]**  och komma ut i vävnaden.

**[25:56 - 25:58]**  Trots det stora blodtrycket

**[25:58 - 26:00]**  som driver på cellerna förbi annars i blodkärl.

**[26:00 - 26:04]**  Och sen då rekrytera ut de här

**[26:04 - 26:06]**  och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation

**[26:06 - 26:08]**  är då förutom nya makrofager

**[26:08 - 26:11]**  monocyter, även neotofiler

**[26:11 - 26:14]**  som är väldigt effektiva fagocyter

**[26:14 - 26:18]**  rekryteringen ut till vävnaderna

**[26:18 - 26:20]**  från blodkärlet

**[26:20 - 26:22]**  är en central process till den inflammatoriska

**[26:22 - 26:24]**  lokala inflammationen.

**[26:26 - 26:28]**  Vad vi ser här är då

**[26:28 - 26:30]**  levkocyter i blodbanan

**[26:30 - 26:51]**  de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret.

**[26:51 - 27:00]**  Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret.

**[27:00 - 27:02]**  Sedan med hjälp av integrina

**[27:02 - 27:03]**  som sitter på

**[27:03 - 27:06]**  leukocyter i det här fallet då, neotrofilen

**[27:06 - 27:08]**  kan binda in kraftigare

**[27:08 - 27:10]**  ett integrinligande

**[27:10 - 27:14]**  som gör att cellen till slut helt kan stanna upp

**[27:14 - 27:16]**  och my sedan med hjälp av diabetes

**[27:16 - 27:18]**  pressa sig emellan

**[27:18 - 27:20]**  blodkärlsändoter och komma ut

**[27:20 - 27:22]**  i perifera vävnader.

**[27:22 - 27:24]**  Sedan med hjälp av den kemokingradient

**[27:24 - 27:26]**  som har byggts upp här från makrofagen

**[27:26 - 27:28]**  så kan då den rekryterade cellen

**[27:28 - 27:30]**  i det här fallet neotorstiner

**[27:30 - 27:32]**  röra sig mot makrofager.

**[27:32 - 27:34]**  Och med hjälp av kemotoxid

**[27:34 - 27:36]**  röra sig den här riktningen

**[27:36 - 27:38]**  hårt mot makrofager.

**[27:38 - 27:40]**  Och den kemokiner som var här

**[27:40 - 27:42]**  var IL8 som utsömmades av makrofager.

**[27:45 - 27:46]**  Väl framme behöver sedan

**[27:46 - 27:48]**  den fagosyriska cellen ta upp

**[27:48 - 27:50]**  bakterien för att bryta ner den.

**[27:51 - 27:54]**  Sanningsanvänds för allt upptag av

**[27:54 - 27:57]**  cellmaterial från en fagosyritisk cell

**[27:57 - 28:00]**  är då, man kan inte kalla det för endosy2,

**[28:00 - 28:04]**  av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial.

**[28:04 - 28:08]**  Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn.

**[28:08 - 28:12]**  Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning

**[28:12 - 28:16]**  eller fagosytos när man tar upp ett anteende.

**[28:16 - 28:18]**  Vi brukar säga ett partikulärt anteende

**[28:18 - 28:22]**  det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie.

**[28:22 - 28:24]**  Oavsett vilket sätt som de här tas upp

**[28:24 - 28:28]**  så ska de sedan då i tidiga endosomer

**[28:28 - 28:30]**  bryta ner det de har tagit upp

**[28:30 - 28:32]**  i endosomer och slutgiltiga

**[28:32 - 28:35]**  med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt

**[28:35 - 28:38]**  till proteinerna i detektiver.

**[28:38 - 28:41]**  I det här fallet då som vi gör det här

**[28:41 - 28:43]**  om man nu behöver ha en riffagosytof

**[28:43 - 28:47]**  så behöver även patyleren avdödas i fagosom.

**[28:47 - 28:49]**  För att kunna göra det

**[28:49 - 28:55]**  så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser.

**[28:55 - 29:00]**  Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet.

**[29:00 - 29:04]**  Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer.

**[29:05 - 29:09]**  Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp

**[29:09 - 29:13]**  så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet.

**[29:13 - 29:19]**  Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet.

**[29:20 - 29:25]**  Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier.

**[29:25 - 29:27]**  Vi har även andra enzymer här.

**[29:28 - 29:30]**  Vi har ett inducerbart kväve oxidaser.

**[29:30 - 29:34]**  Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler.

**[29:34 - 29:37]**  Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna.

**[29:37 - 29:42]**  Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet.

**[29:42 - 29:47]**  Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp.

**[29:48 - 29:52]**  Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna.

**[29:52 - 29:56]**  Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade.

**[29:57 - 30:00]**  Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet

**[30:00 - 30:05]**  finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation.

**[30:06 - 30:13]**  Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod.

**[30:13 - 30:16]**  Och de lever endast i två dagar.

**[30:16 - 30:22]**  Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats.

**[30:22 - 30:30]**  Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin.

**[30:30 - 30:36]**  Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna.

**[30:36 - 30:41]**  Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna.

**[30:41 - 30:48]**  Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår.

**[30:51 - 30:57]**  De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter.

**[30:58 - 31:00]**  Och de systemiska effekterna är dels då

**[31:00 - 31:05]**  feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt.

**[31:05 - 31:07]**  Feber gör det dels då

**[31:07 - 31:12]**  mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen.

**[31:12 - 31:17]**  I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort.

**[31:17 - 31:20]**  Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur.

**[31:20 - 31:26]**  Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter

**[31:26 - 31:29]**  som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur.

**[31:30 - 31:34]**  Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig.

**[31:34 - 31:36]**  Så det får inte bli för kraftiga reaktioner.

**[31:36 - 31:40]**  Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter

**[31:40 - 31:42]**  vi får systemiska teende för Alfa.

**[31:42 - 31:46]**  Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet.

**[31:46 - 31:52]**  Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa.

**[31:52 - 31:54]**  Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan.

**[31:54 - 32:00]**  Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen.

**[32:00 - 32:02]**  Dessutom en basodulation.

**[32:02 - 32:05]**  Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck

**[32:05 - 32:10]**  som kan vara delat i döden om man inte behandlas.

**[32:12 - 32:16]**  Förutom de här effekterna på feber och blod

**[32:16 - 32:18]**  eventuellt på för starka system, vilket är en falpa,

**[32:18 - 32:20]**  så har vi andra effekter.

**[32:20 - 32:23]**  Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner

**[32:23 - 32:26]**  påverkar hepatocyterna, eleven

**[32:26 - 32:30]**  så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner.

**[32:30 - 32:34]**  Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet.

**[32:34 - 32:38]**  Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet.

**[32:40 - 32:43]**  Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein,

**[32:43 - 32:46]**  ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken

**[32:47 - 32:49]**  för att påvisa akutfasreaktioner.

**[32:49 - 32:52]**  Den här patienten har en pågående infektion.

**[32:52 - 32:54]**  Då mäter ni CRP.

**[32:56 - 33:00]**  Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska,

**[33:00 - 33:03]**  cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter.

**[33:03 - 33:07]**  Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet.

**[33:09 - 33:12]**  Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika

**[33:12 - 33:14]**  lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet.

**[33:14 - 33:16]**  Vi har nu pratat om akutfasproteinerna.

**[33:17 - 33:21]**  Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner.

**[33:22 - 33:25]**  Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner.

**[33:27 - 33:30]**  Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta.

**[33:30 - 33:34]**  På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler.

**[33:34 - 33:37]**  Som då sätter sig i eller skapar ett lä,

**[33:37 - 33:42]**  där man inte längre replikerar lika högt.

**[33:42 - 33:45]**  Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna.

**[33:45 - 33:49]**  Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state.

**[33:49 - 33:53]**  Som då gör att viruset har svårare att sprida sig

**[33:53 - 33:55]**  i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket

**[33:55 - 33:57]**  och inte kan göra nya viruspartiklar.

**[33:57 - 34:00]**  Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas.

**[34:00 - 34:02]** orkyler eller HLA-molekyler.

**[34:02 - 34:05]**  Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler.

**[34:05 - 34:10]**  Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar.

**[34:10 - 34:14]**  Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats.

**[34:14 - 34:18]**  Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer.

**[34:18 - 34:22]**  För att känna igen just komponenter från virus.

**[34:22 - 34:25]**  Till exempel RNA eller DNA.

**[34:25 - 34:28]**  Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så,

**[34:28 - 34:30]**  med teller 3,7,8.

**[34:30 - 34:34]**  som låg väldigt höga nivåer.

**[34:34 - 34:38]**  Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen.

**[34:38 - 34:40]**  Det har ni hört om tidigare på kursen.

**[34:40 - 34:44]**  Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet.

**[34:44 - 34:47]**  Som då katalyseras av enzymerna koks och locks.

**[34:47 - 34:52]**  Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s.

**[34:52 - 34:55]**  Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet.

**[34:56 - 35:00]**  Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de?

**[35:00 - 35:04]**  för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen

**[35:04 - 35:07]**  och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde

**[35:07 - 35:10]**  genom att inte flammera över vävnaderna.

**[35:10 - 35:12]**  Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta

**[35:12 - 35:16]**  det vore något som påverkar med farmaka.

**[35:16 - 35:19]**  Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen.

**[35:19 - 35:22]**  Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera.

**[35:22 - 35:26]**  I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar.

**[35:26 - 35:30]**  Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar

**[35:30 - 35:33]**  nitrofiler i källaren.

**[35:36 - 35:39]**  Så det vi då har skapat i den här

**[35:39 - 35:41]**  från det att vi startar med att vi har en bakterie

**[35:41 - 35:45]**  som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner

**[35:45 - 35:48]**  som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen.

**[35:48 - 35:52]**  Dels för att vi kan öka genomsläppligheten.

**[35:52 - 35:55]**  Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits.

**[35:55 - 36:00]**  Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja.

**[36:00 - 36:08]**  som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom.

**[36:09 - 36:17]**  Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen.

**[36:17 - 36:20]**  Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid.

**[36:20 - 36:24]**  Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet.

**[36:24 - 36:27]**  Och även på värme med den ökade genomföringen.

**[36:28 - 36:30]**  Sen har vi även den femte delen.

**[36:30 - 36:33]**  Den här delen av kroppen, den här inflationen man får,

**[36:33 - 36:34]**  den är också mindre rörlig.

**[36:35 - 36:40]**  Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation.