All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
187 lines
8.1 KiB
Markdown
187 lines
8.1 KiB
Markdown
---
|
||
förelÀsare: Ingela Parmryd
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- frÄn-aminosyror-till-proteiner
|
||
- anteckningar
|
||
---
|
||
|
||
### SekundÀr struktur (fortsÀttning)
|
||
|
||
#### $\beta$-flak
|
||
Plan utstrÀckt
|
||
Uppbyggt av $\beta$-strÀngar, mÄste ha minst tvÄ
|
||
StrÀngar frÄn olika delar av primÀrsekvensen
|
||
- Antiparallel, N- och C-terminaler i olika riktningar âĄïžâŹ
ïž
|
||
- vÀtebindningar Àr starkare ju rakare de Àr
|
||
- vÀtebindningar Àr parvis
|
||
- Parallela, N- och C-terminaler i samma riktning âĄïžâĄïž
|
||
- vÀtebindningar ej raka
|
||
- alla bindingar frÄn olika aminosyror
|
||
Prolin passar ej
|
||
(ringa in alla aminosyror i bilden för att öva)
|
||
|
||
#### Loopar
|
||
Förbinder đŒ-helixar och ÎČ-strĂ€ngar
|
||
Oordnad struktur - kan ordnas
|
||
Vid interaktion med annat protein
|
||
|
||
#### ProteindomÀner
|
||
SekundÀrstrukturdomain som ordnas pÄ specifikt sÀtt - funktionell
|
||
50-200 aminosyror
|
||
|
||
### TertiÀrstruktur
|
||
3D-struktur â protein
|
||
Kan börja kotranslationellt (samtidigt som RNA translateras till en proteinsekvens)
|
||
Stabiliseras av mÄnga olika bindingstyper
|
||
- vÀtebindningar mellan sidokedjorna (-R)
|
||
- hydrofob effekt
|
||
- van der Waals-krafter (speciellt aromatiska som ligger pÄ rÀtt avstÄnd)
|
||
- jonbindingar Àr inte dominerande man kan förekomma
|
||
- disulfidbindningar 2st -SH/cystein -S-S-
|
||
|
||
#### Proteinveckning
|
||
Proteinveckning ser genom progressiv stabilisering
|
||
denaturerad â nativ (funktionell 3d-struktur)
|
||
- Exoterm
|
||
- hydrofoba effekten bidrar mest
|
||
- GÄr mot energiminimum - sÄ mÄnga interaktioner/bindningar som möjligt
|
||
- finns flera vÀgar dit
|
||
- Söker efter maximalt antal fördelaktiga interaktioner
|
||
- Progressiv stabilisering
|
||
- Att pröva sig fram Àr tidskrÀvande
|
||
- t.ex. polypeptid 100aa
|
||
- 3 konfigurationer/aa
|
||
- bruteforce $10^{27}$ Är
|
||
- tar i sjÀlva verket c:a 1sek
|
||
#### Denaturering
|
||
Förstörelse ett 3D-proteins struktur
|
||
- vÀrme - kinestisk energi (rörelse)
|
||
- vid feber rör mÄnga proteiner snabbare
|
||
- pH - Àndrar laddning pÄ R-grupper
|
||
- gradienter i ER-golgi
|
||
- salt - stör eventuell jonbindningar, men ocksÄ minska tillgÀngligt mÀngd vatten
|
||
- det kan skilja lite mellan organeller vid sekretion
|
||
- reversibel
|
||
lÀgre pH
|
||
- karboxylgrupper protoneras och laddningen blir positiv
|
||
|
||
denatureringen sker vÀldigt hÀftigt
|
||
1 dalton = $1/12$ av $C^{12}$
|
||
30000g/mol = 30kDa
|
||
har kvar eventuella disulfidbryggor, bara svagare interaktioner som pÄverkas
|
||
smÄ proteiner kan vecka sig sjÀlva, men större behöver hjÀlp
|
||
chaperoner
|
||
|
||
### VeckningshjÀlp
|
||
|
||
#### Chaperoner - HSP70 (HeatShock Protein 70 kD)
|
||
Heatshock-vÀrmechock, induceras t.ex nÀr vi har feber, dÄ fÄr vi mer av dessa proteiner
|
||
vi har mer kinetisk energi
|
||
hydrofoba delar kommer att exponeras mot cytoplasman som inte Àr bra, dÄ behövs chapeoner för att förhindra aggregering
|
||
Binder till exponerade hydrofoba delar
|
||
- Dessa hitta man i nytranslaterade proteiner (se bild)
|
||
- skadade proteiner nÀr veckningen har störts
|
||
- felveckade proteiner dÀr det inte gick bra pÄ slutet
|
||
- oparade sub-enheter (se kvartÀrstruktur)
|
||
finns alltid en viss mÀngd av HSP70, men vid feber fÄr vi fler dÄ hydrofoba delar exponeras
|
||
#### Chaperonier
|
||
Heter HSP60, den Àr större Àn chaperoner pga mÄnga subenheter
|
||
|
||
De skapar en skyddad miljö genom att föra polypeptidkedjan till chaperoner, dÀr den kan veckas utan att interagera med andra molekyler i cytoplasman. Inuti chaperonen finns en **burk-liknande struktur** - stora ringar som omsluter en **hÄlighet** med en **optimerad miljö** för korrekt veckning.
|
||
Aggregat Àr skadliga för cellen eftersom de **förhindrar proteiner frÄn att utföra sin normala funktion** och leder till **dysfunktion**. Dessutom Àr de **svÄra att bryta ned eller eliminera**, vilket gör att de kan **ansamlas och störa cellens processer** - nÄgot cellen försöker undvika med hjÀlp av chaperoner och nedbrytningssystem.
|
||
|
||
- dubbla ringar med hÄlighet
|
||
- skyddar miljö för veckning
|
||
- det kommer ett lock
|
||
- rekryteras nÀr HSP70 levererat
|
||
- polypeptidkedja
|
||
Det hĂ€r kan upprepas flera gĂ„nger: polypeptidkedjan förs in i chaperonens **âburkâ**, locket stĂ€ngs och proteinet fĂ„r en ny chans att vikas korrekt i en **avskild, skyddad miljö**. NĂ€r locket öppnas igen kan proteinet antingen vara rĂ€tt vikt och slĂ€ppas ut, eller felvikt och skickas in i burken pĂ„ nytt. Den hĂ€r cykeln sĂ€kerstĂ€ller att endast **korrekt veckade proteiner** frigörs i cytoplasman och **minskar risken för farliga aggregat**.
|
||
|
||
#### Sulfhydrylbindningar
|
||
- Mellan tvÄ cystiner
|
||
- Enbart i proteiner som vÀnds bort frÄn cytoplasman
|
||
- de kan sitta i ett membran men vÀnda sig inÄt, eller sitta utan pÄ cellen i den ECM eller de kan tom sekreteras och skickas ut frÄn cellen
|
||
- cytoplasman har en reducerande miljö vi har gott om föreningar som kan bryta upp den hÀr tillbaka till HSP
|
||
- I cytoplasman reducerande miljö -S-S- bryts/reduceras och den reducerade formen -SH nÀr man fÄr tillbaka protonen pÄ den
|
||
|
||
insulin skickar vi ut ifrÄn celler bÄde inom och mellan polypeptidkedjor.
|
||
|
||
### KvartÀrstruktur
|
||
Fler Àn en polypeptidkedja, dÄ kallas de olika subenheter.
|
||
- subenheter: đŒ, ÎČ, delta... i storleksordning Ă€r namnen pĂ„ dem.
|
||
hÄlls ihop av:
|
||
- hydrofob effekt
|
||
- jonbindningar
|
||
- vÀtebindningar
|
||
|
||
hemoglobin, framtida labb. TvÄ alfa och tvÄ beta med fyra subenheter. Men bara tvÄ sorters subenheter.
|
||
|
||
#### FörutsÀgelse av proteinstruktur
|
||
Exakt samma aa sekvens kan i ett protein vara en đŒ-helix, i ett annat en ÎČ-strĂ€ng det beror pĂ„ resten av polypeptidkedjan vilken miljö den befinner sig.
|
||
Finns det en lÄng strÀnga med hydrofobastrÀcka,
|
||
transmembran đŒ-helix kan förutsĂ€gas frĂ„n lĂ€ngre strĂ€cka opolĂ€ra aminosyror
|
||
Nobelpriset 2024 AlphaFold
|
||
|
||
![[Pasted image 20251106143824.png|200]]
|
||
Gula Àr hydrofoba, lila Àr ett protein som transporterar nÄgot annat
|
||
VÀtebindningar mellan C=O & N-H i sekundÀra strukturer minskar deras polÀritet, iom att packas centralt i globulÀra proteiner
|
||
vÀldigt vanlig proteinform
|
||
|
||
#### Fibrösa proteiner
|
||
![[Pasted image 20251106144030.png|200]]
|
||
Tvinnade helixar, kollagen och keratin Àr av de hÀr typen. Ytproteiner hos oss.
|
||
- Keratin - hÄr,hud,ull Àr ungefÀr 100 nm
|
||
- Kollagen - bindvÀv (brosk, ben, senor), stort och vanligaste ungefÀr 300 nm
|
||
- i sammanhanget Àr de vÀldigt stora
|
||
|
||
varför Àr proteinstrukturen i hud hÄr ull strÀackbara i olika utstrÀckning
|
||
- för att bindningar Àr svaga, det gör det elastiskt
|
||
|
||
#### Amyloider
|
||
Galna kosjukan Àr pÄ grund av felveckat protein, den nobelprisbelönade teorin, man gav de föda som var nermalda hjÀrnor frÄn fÄr, det sen överfördes frÄn fÄr till kor.
|
||
|
||
đŒ-helix rikt protein omvandlas till ÎČ-flak rikt protein
|
||
NĂ€r det bildar det ÎČ-flak rika proteinet kan det polymeriseras felveckas och sen inte gĂ„ tillbaka till đŒ-formen - irreversibelt.
|
||
dessa sjukdomar sker i CNS, lÄnga fibrer som kan göra hÄl pÄ celler, leda till de symptom som gör hÄl i hjÀrnan och orsakar demens och tidig död
|
||
|
||
Var hittar man amyloider:
|
||
- CNS
|
||
- prion
|
||
- parkinson
|
||
- alzheimers
|
||
- finns det mkt amyloider i hjÀrnan Àr det allvarligt, kanske inte orsak med det Àr följden
|
||
- Pankreas
|
||
- diabetes
|
||
- Ăverallt
|
||
- systemisk amyloidos
|
||
|
||
Du har ett protein som har tvÄ olika energinivÄr som de kan skifta, blir det polymerer kan det inte gÄ tillbaka till gamla formen.
|
||
Polymerisering sker mellan cellerna dÀr det gÄr att denaturera
|
||
|
||
#### Metamorfa proteiner
|
||
Det finns proteiner som vÀxlar mellan de olika formerna, som Àr funktionella konformationer
|
||
De har tvÄ energiminimum som ligger vÀldigt nÀra varandra, syns pÄ olika platser, öka antalet proteiner per gen
|
||
![[Pasted image 20251106145417.png|300]]
|
||
|
||
Summary
|
||
- minst tvÄ betastrÀngar för ett flak, kan vara nÀra/lÄngt binds med loopar
|
||
- tertriÀr stabilieras av hydrofob effekt
|
||
- domÀner Àr Äterkommande med specifik funktion
|
||
- kotranstionellt
|
||
- chaperoniner
|
||
- nativ konformation
|
||
- denaturering (salt, vÀrme, ph)
|
||
- isomeletrisk punkt, skiljer sig pÄ varenda protein
|
||
- vid feber fÄr vi fler chaperoner
|
||
- đŒ-, ÎČ- namn efter storlekordningen pĂ„ subenheter
|
||
- disulfid Àr enda kovalenta allt ifrÄn cytosolen, dÀr kommer den XX direkt
|
||
- veckning ser mot energiminimum, kan ha tvÄ funktioner pÄ olika platser
|
||
- amyloider Àr ocksÄ nÀr det finns flera konformationer
|
||
- metamorfa Àr nÀr det Àr alfa/beta vÀxelvis
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|