All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m9s
158 lines
4.6 KiB
Markdown
158 lines
4.6 KiB
Markdown
---
|
||
föreläsare: Martin Lidell
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- aminosyrametabolism
|
||
- instuderingsuppgifter
|
||
date: 2025-12-08
|
||
---
|
||
### 1. Beskriv den generella strukturen för en α-aminosyra
|
||
```spoiler-block:
|
||
Ett α-kol bundet till en aminogrupp (–NH₃⁺), en karboxylgrupp (–COO⁻), ett väte och en sidokedja (R).
|
||
```
|
||
|
||
### 2. Proteinogena vs icke-proteinogena aminosyror
|
||
```spoiler-block:
|
||
Proteinogena byggs in i proteiner; icke-proteinogena gör det inte. Exempel: ornitin, citrullin.
|
||
```
|
||
|
||
### 3. Andra viktiga funktioner hos aminosyror
|
||
```spoiler-block:
|
||
Kvävetransport, energikälla, prekursorer till biomolekyler, syra–bas-buffring, neurotransmittorer.
|
||
```
|
||
|
||
### 4. Hur får vi tillgång till aminosyror?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Essentiella via kosten; icke-essentiella syntetiseras från intermediärer i metabolismen.
|
||
```
|
||
|
||
### 5. Proteiners nedbrytning i mag-tarmkanalen
|
||
```spoiler-block:
|
||
Pepsin i magsäcken, pankreasproteaser i tunntarmen → fria aminosyror absorberas.
|
||
```
|
||
|
||
### 6. Hur tar sig aminosyror över cellmembran?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Via specifika transportproteiner (sekundär aktiv transport), inte jonkanaler.
|
||
```
|
||
|
||
### 7. Vad är en essentiell aminosyra? Vilka är essentiella?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Kan inte syntetiseras i tillräcklig mängd. Essentiella: Phe, Val, Thr, Trp, Ile, Met, His, Leu, Lys.
|
||
```
|
||
|
||
### 8. Vad menas med konditionellt essentiella aminosyror?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Normalt syntetiserbara men krävs via kosten vid särskilda tillstånd (t.ex. arginin hos spädbarn).
|
||
```
|
||
|
||
### 9. Fem prekursorer för icke-essentiella aminosyror
|
||
```spoiler-block:
|
||
Pyruvat, 3-fosfoglycerat, oxaloacetat, α-ketoglutarat, ribos-5-fosfat.
|
||
```
|
||
|
||
### 10. Generell transamineringsreaktion
|
||
```spoiler-block:
|
||
Aminosyra₁ + ketosyra₂ ⇌ ketosyra₁ + aminosyra₂.
|
||
```
|
||
|
||
### 11. ALT och AST – fullständiga namn och reaktioner
|
||
```spoiler-block:
|
||
ALT: alaninaminotransferas (alanin ↔ pyruvat).
|
||
AST: aspartataminotransferas (aspartat ↔ oxaloacetat).
|
||
```
|
||
|
||
### 12. Vanligaste aminogruppdonator/acceptor-paret
|
||
```spoiler-block:
|
||
Glutamat ↔ α-ketoglutarat.
|
||
```
|
||
|
||
### 13. Vad indikerar förhöjt ALT och AST i plasma?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Cellskada, främst leverpåverkan (hepatit, alkoholskada).
|
||
```
|
||
|
||
### 14. Viktig aminogruppdonator
|
||
```spoiler-block:
|
||
Glutamat; bildas via transaminering. Prekursor till glutamin, prolin och arginin.
|
||
```
|
||
|
||
### 15. Fenylketonuri (PKU)
|
||
```spoiler-block:
|
||
Brist på fenylalaninhydroxylas → högt Phe, lågt Tyr. Behandling: Phe-reducerad kost.
|
||
```
|
||
|
||
### 16. Syftet med PKU-screening
|
||
```spoiler-block:
|
||
Tidigt upptäcka behandlingsbara, allvarliga metabola sjukdomar.
|
||
```
|
||
|
||
### 17. Sju metaboliter från aminosyrors kolskelett
|
||
```spoiler-block:
|
||
Pyruvat, acetyl-CoA, acetoacetyl-CoA, α-ketoglutarat, succinyl-CoA, fumarat, oxaloacetat.
|
||
```
|
||
|
||
### 18. Var sker aminosyranedbrytning? BCAA?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Främst i levern; grenade aminosyror bryts i hög grad ned i skelettmuskel.
|
||
```
|
||
|
||
### 19. Varför är deaminering problematisk?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Ammoniak är toxiskt; löses genom ureacykeln och transport som alanin/glutamin.
|
||
```
|
||
|
||
### 20. Oxidativ deaminering av glutamat
|
||
```spoiler-block:
|
||
Enzym: glutamatdehydrogenas; plats: mitokondriematrix; produkter: α-ketoglutarat + NH₄⁺.
|
||
```
|
||
|
||
### 21. Direkt deaminering – exempel
|
||
```spoiler-block:
|
||
Serin och treonin → NH₄⁺.
|
||
```
|
||
|
||
### 22. Omvandling av ammoniak till urea
|
||
```spoiler-block:
|
||
Sker i ureacykeln. Energi krävs i CPS-I-steget (2 ATP). Hastighetsreglerande: CPS-I, aktiveras av N-acetylglutamat. Första stegen i mitokondrien, resten i cytosolen.
|
||
```
|
||
|
||
### 23. Funktion och defekter i ureacykeln
|
||
```spoiler-block:
|
||
Avgiftning av ammoniak i levern; defekter ger hyperammonemi (t.ex. argininosuccinatlyasbrist).
|
||
```
|
||
|
||
### 24. Koppling mellan ureacykeln och citronsyracykeln
|
||
```spoiler-block:
|
||
Fumarat och aspartat (aspartat–argininosuccinat-shunten).
|
||
```
|
||
|
||
### 25. Alanin–glukos-cykeln
|
||
```spoiler-block:
|
||
Muskeln: pyruvat → alanin → lever. Levern: alanin → glukos → tillbaka till muskel; kväve till urea.
|
||
```
|
||
|
||
### 26. Transport av ammoniak till levern
|
||
```spoiler-block:
|
||
Som glutamin i blodet.
|
||
```
|
||
|
||
### 27. Roller för glutaminsyntetas och glutaminas
|
||
```spoiler-block:
|
||
Glutaminsyntetas: binder NH₄⁺ till glutamat. Glutaminas: frigör NH₄⁺ i lever/njure.
|
||
```
|
||
|
||
### 28. Glukogena vs ketogena aminosyror
|
||
```spoiler-block:
|
||
Glukogena ger glukoneogenesintermediärer; ketogena ger acetyl-/acetoacetyl-CoA. Ketogena: leucin, lysin.
|
||
```
|
||
|
||
### 29. Varför kan ketogena aminosyror inte bilda glukos?
|
||
```spoiler-block:
|
||
Acetyl-CoA ger inget netto tillskott till glukoneogenes.
|
||
```
|
||
|
||
### 30. Aminosyror som direkt ger glykolys/TCA-intermediärer
|
||
```spoiler-block:
|
||
Alanin → pyruvat; aspartat → oxaloacetat; glutamat → α-ketoglutarat.
|
||
``` |