89 KiB
89 KiB
| 1 | #deck column:3 |
|---|---|
| 2 | Describe L1/2 in terms of receptor and ligand binding.;L₁/₂ är den ligandkoncentration som ger 50 % receptorockupation, den speglar bindningsaffiniteten mellan ligand och receptor.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 3 | Explain the basic structure of myoglobin including the porphyrin ring and Fe.;Myoglobin är en monomerisk polypeptid med en heme-grupp, heme består av en porfyrinring med fyra pyrrolringar och en Fe²⁺-jon i centrum som binder O₂.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 4 | What are proximal and distal histidine? How do they interact with the heme molecule?;Proximal histidin binder direkt till Fe²⁺ i heme, distal histidin stabiliserar bundet O₂ via vätebindning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 5 | How does O₂ bind to myoglobin? Compare with carbon monoxide (CO).;O₂ binder snett till Fe²⁺ och stabiliseras av distal histidin, CO binder linjärt till Fe²⁺ med mycket högre affinitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 6 | Explain the basic structure of hemoglobin and its structural states.;Hemoglobin är ett tetramert protein (α₂β₂) med fyra heme-grupper, det finns i T-state (låg O₂-affinitet) och R-state (hög O₂-affinitet).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 7 | What is cooperative binding? Describe in the context of hemoglobin.;Kooperativ bindning innebär att inbindning av en O₂-molekyl ökar affiniteten för nästa, i Hb sker detta via T→R-övergång.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 8 | Compare the dissociation curves of myoglobin and hemoglobin. What does this mean for O₂ transport?;Myoglobin har hyperbolisk kurva (hög affinitet), hemoglobin har sigmoidal kurva vilket möjliggör effektiv O₂-upptag i lungor och frisättning i vävnad.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 9 | Define an allosteric regulator.;En molekyl som binder till ett protein på annan plats än aktiva sätet och ändrar dess funktion eller affinitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 10 | How is hemoglobin affected by CO, CO₂, H⁺, and 2,3-BPG?;CO binder heme starkt → blockerar O₂-bindning, CO₂ och H⁺ binder till globindelen → stabiliserar T-state, 2,3-BPG binder mellan β-kedjor → sänker O₂-affinitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 11 | Define Bohr effect and explain how it influences oxygen binding.;Bohr-effekten är att ökat H⁺/CO₂ minskar Hb:s O₂-affinitet, vilket underlättar syrefrisättning i vävnader.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 12 | How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this have?;HbF har γ-kedjor istället för β-kedjor, binder 2,3-BPG svagare och har därför högre O₂-affinitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 13 | Explain the molecular and structural background of sickle-cell disease.;En punktmutation i β-globin (Glu→Val) ger hydrofoba interaktioner, Hb-polymerisering vid låg O₂ och sickelformade erytrocyter.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Hemoglobin |
| 14 | Redogör för nomenklaturen för fettsyror.;Antal kolatomer:antal dubbelbindningar (t.ex. 18:1), dubbelbindningars position anges från karboxyländen (Δ) eller metyländen (ω).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 15 | Vad betyder det att en fettsyra är en omegafettsyra?;Den klassificeras efter positionen för första dubbelbindningen räknat från metyländen (ω-änden).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 16 | I vilken form lagras fett i adipocyter?;Som triacylglyceroler i lipiddroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 17 | Varför bildas ett tvåfas-system av olja och vatten?;På grund av hydrofoba interaktioner, opolära lipider blandar sig inte med polärt vatten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 18 | a) kedjelängden?;Kortare kedjor ger högre fluiditet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 19 | b) antalet dubbelbindningar?;Fler dubbelbindningar ger högre fluiditet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 20 | c) typ av dubbelbindning?;Cis ökar fluiditet, trans ger mer packning och lägre fluiditet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 21 | Vilken typ av dubbelbindningar bildar människans celler?;Endast cis-dubbelbindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 22 | Rita strukturen för kolesterol.;Steroidkärna med fyra sammanfogade ringar, en OH-grupp och en kolvätesvans.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 23 | Rita den principiella strukturen för triacylglycerol.;Glycerolryggrad med tre fettsyror bundna via esterbindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 24 | Rita den principiella strukturen för fosfolipider.;Glycerol med två fettsyror och en fosfatgrupp med polär huvudgrupp.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 25 | Rita den principiella strukturen för glykolipider.;Lipidryggrad med fettsyror och en eller flera kolhydrater som huvudgrupp.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 26 | Ange hydrofil och hydrofob del hos amfipatiska lipider.;Kolesterol: OH = hydrofil, ringsystem/svans = hydrofob. Fosfolipider: fosfat-huvud = hydrofil, fettsyror = hydrofoba. Glykolipider: kolhydrat = hydrofil, fettsyror = hydrofoba.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 27 | Varför bildar fria fettsyror miceller medan fosfo- och glykolipider bildar dubbelskikt?;Fettsyror har en hydrofob svans → miceller, fosfo-/glykolipider har två svansar → stabilt dubbelskikt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 28 | a) Fettsyror från födan till celler?;Kylomikroner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 29 | b) Kolesterol från födan till levern?;Kylomikronrester.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 30 | c) Fettsyror från levern till övriga celler?;VLDL.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 31 | d) Kolesterol till celler med rätt receptor?;LDL.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 32 | e) Kolesterol från celler till levern?;HDL.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Lipider |
| 33 | Kolhydrater kan klassificeras som ketoser eller aldoser. Vad innebär detta?;Aldoser har en aldehydgrupp (–CHO) ytterst i kedjan, ketoser har en ketongrupp (C=O) inne i kolkedjan.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 34 | Vad är en Fischer-projektion?;En 2D-representation av stereokemi där kolkedjan ritas vertikalt och horisontella bindningar pekar ut ur planet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 35 | Vad är en Haworth-projektion?;En ringformad 2D-representation av cykliska kolhydrater som visar α- och β-anomerer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 36 | En cyklisk kolhydrat är antingen i α- eller β-form. Vad innebär detta?;Det beskriver orienteringen av OH på det anomera kolet relativt CH₂OH, samma sida = β, motsatt = α.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 37 | Vad är en glykosidbindning?;En kovalent bindning mellan det anomera kolet i en monosackarid och en OH- eller NH-grupp.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 38 | Beskriv skillnader och likheter mellan glukos, N-acetylglukosamin och sialinsyra.;Alla är monosackarider, N-acetylglukosamin har en acetamidgrupp och sialinsyra är negativt laddad och mer komplex.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 39 | Glukos lagras hos människa i form av glykogen. Hur är glykogen uppbyggt?;En starkt förgrenad polymer av glukos med α(1→4)-bindningar och α(1→6)-förgreningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 40 | Hos växter lagras glukos som stärkelse. Skillnader och likheter med glykogen?;Stärkelse består av amylose och amylopektin, mindre förgrenat än glykogen men samma bindningstyper.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 41 | Varför kan människor inte tillgodogöra sig glukos från cellulosa?;Cellulosa har β(1→4)-bindningar som människan saknar enzym (cellulas) för att bryta.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 42 | Tre skäl till att tre monosackarider kan bära mer information än en tripeptid.;Fler bindningspositioner, α/β-anomerer och möjlighet till förgrening.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 43 | Vad innebär laktosintolerans?;Brist på enzymet laktas → laktos spjälkas ej, fermenteras i tjocktarmen och ger GI-symtom.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 44 | Vad innebär galaktosemi?;Enzymdefekt i galaktosmetabolismen som leder till ansamling av galaktos/galaktos-1-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 45 | Vad är:;Långa, linjära polysackarider av upprepade disackarider, ofta negativt laddade.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 46 | b) proteoglykan?;Protein med kovalent bundna glykosaminoglykaner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 47 | c) glykoprotein?;Protein med korta, förgrenade kolhydratkedjor.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 48 | d) glykolipid?;Lipid med kovalent bunden kolhydrat, ofta i cellmembran.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 49 | Skillnader och likheter mellan proteoglykaner och glykoproteiner.;Båda är protein–kolhydrat-komplex, proteoglykaner domineras av kolhydrat, glykoproteiner av protein.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 50 | Redogör för AB0-blodgruppssystemet.;Blodgrupper baseras på kolhydratantigener (A, B) på erytrocyter, O saknar dessa.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 51 | Hur är barns blodgrupp kopplad till föräldrarnas?;AB0 ärvs autosomalt med A och B som kodominanta och O recessiv.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 52 | Antikroppar mot blodgrupper vid:;Anti-B.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 53 | b) blodgrupp B;Anti-A.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 54 | c) blodgrupp O;Anti-A och anti-B.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 55 | Hur påverkar blodgrupper vid transfusion av:;Plasmans antikroppar är avgörande, kompatibilitet krävs.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 56 | b) röda blodkroppar;Erytrocyternas antigen måste vara kompatibla med mottagarens antikroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 57 | Två vanliga bindningstyper mellan kolhydrat och protein?;N-länkad (Asn) och O-länkad (Ser/Thr) glykosylering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 58 | Vad är ett lektin?;Ett protein som specifikt binder kolhydrater utan enzymatisk aktivitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 59 | Vad kallas enzymer som bildar glykosidbindningar?;Glykosyltransferaser.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolhydrater |
| 60 | Vad är den centrala dogmen?;Genetisk information flödar från DNA → RNA → protein.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 61 | Hur skiljer sig RNA från DNA?;RNA har ribos, uracil och är oftast enkelsträngat, DNA har deoxyribos, tymin och är dubbelsträngat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 62 | Hur numreras kolatomer i ribos/deoxyribos och var bildas fosfodiesterbindningar?;Kolatomer numreras 1′–5′, fosfodiesterbindningar bildas mellan 3′-OH och 5′-fosfat, baser sitter på 1′-kolet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 63 | Vad är skillnaden mellan en nukleosid och en nukleotid?;Nukleosid = socker + bas, nukleotid = nukleosid + fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 64 | Hur skiljer sig AMP, ADP och ATP?;De skiljer sig i antal fosfatgrupper: en, två respektive tre.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 65 | Namn på nukleosider och nukleotider i RNA och DNA.;RNA: adenosin, guanosin, cytidin, uridin, DNA: deoxiadenosin, deoxiguanosin, deoxicytidin, deoxitymidin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 66 | I vilken riktning syntetiseras DNA och RNA?;Alltid i 5′→3′-riktning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 67 | Beskriv en dubbelsträngad DNA-helix av B-typ.;Högergängad helix med ~10,5 bp per varv, strängarna är antiparallella (5′→3′ och 3′→5′) och komplementära (A–T, G–C).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 68 | Vad innebär antiparallella och komplementära strängar?;Antiparallella: motsatt riktning, komplementära: basparar specifikt via vätebindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 69 | Vad menas med major och minor groove?;Ojämna fåror i DNA-helixen där proteiner kan binda, major groove är bredare än minor groove.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 70 | Vilka krafter stabiliserar DNA-helixen?;Vätebindningar mellan baser, basstackning (hydrofoba/van der Waals) och joninteraktioner med ryggraden.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 71 | Hur påverkar basinnehåll DNA:s smältpunkt (Tm)?;Högre GC-innehåll ger högre Tm, A–T har 2 vätebindningar, G–C har 3.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 72 | Vad menas med att replikation är semikonservativ?;Varje dotter-DNA innehåller en gammal och en nysyntetiserad sträng.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotider |
| 73 | Vilka organeller finns i eukaryota celler?;Cellkärna, mitokondrier, ER (rER och sER), Golgiapparaten, lysosomer, peroxisomer, ribosomer, cytoskelett och cellmembran.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 74 | Vad sker i den eukaryota cellens olika organeller?;Mitokondrier: ATP-produktion, rER: proteinsyntes, sER: lipidsyntes/avgiftning, Golgi: modifiering och sortering, lysosomer: nedbrytning, cellkärna: DNA/RNA, cytoskelett: struktur och transport, cellmembran: barriär och signalering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 75 | Vad säger termodynamikens första lag?;Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 76 | Vad säger termodynamikens andra lag?;Den totala entropin i ett isolerat system ökar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 77 | Vad är entropi?;Ett mått på oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd i ett system.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 78 | Varför måste en cell orsaka oordning någon annanstans för att behålla sin ordning?;Cellen är inte ett isolerat system och exporterar entropi genom energiförbrukning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 79 | Vilka grundämnen är vanligast i biokemiska molekyler och vad karaktäriserar dem?;Kol (4 bindningar, molekylryggrad), väte (1 bindning), syre (2 bindningar, elektronegativt), kväve (3 bindningar).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 80 | Vad karaktäriserar en hydrofil molekyl?;Polär eller laddad, kan bilda vätebindningar med vatten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 81 | Vad karaktäriserar en hydrofob molekyl?;Opolär, kan inte bilda vätebindningar med vatten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 82 | Vad karaktäriserar en kovalent bindning?;Delning av ett eller flera elektronpar mellan atomer, stark bindning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 83 | Vilka typer av kovalenta bindningar kan bildas mellan två kolatomer?;Enkel-, dubbel- och trippelbindning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 84 | Hur stark är en kovalent bindning?;Mycket stark, starkare än de flesta icke-kovalenta bindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 85 | Vad menas med resonansstabilisering?;Elektroner är delokaliserade över flera atomer, vilket stabiliserar bindningen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 86 | Mellan vad bildas jonbindningar/interaktioner?;Mellan motsatt laddade joner (katjon och anjon).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 87 | Vad påverkar styrkan hos en jonbindning/interaktion?;Jonernas laddning, avståndet mellan dem och omgivningens dielektricitetskonstant.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 88 | Vad innebär det att en molekyl är polär?;Ojämn laddningsfördelning som ger en permanent dipol.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 89 | Vad karaktäriserar en vätebindning?;Attraktion mellan H bundet till O/N och ett fritt elektronpar på O/N.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 90 | Hur stark är en vätebindning?;Svagare än kovalent bindning men starkare än vanliga dipol–dipol-interaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 91 | Vilka atomer kan vara acceptorer i vätebindningar?;Syre och kväve (ibland fluor).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 92 | Vad gör vatten till ett bra lösningsmedel i celler?;Poläritet och förmåga att bilda många vätebindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 93 | Vad är van der Waals-krafter?;Mycket svaga, kortdistansinteraktioner från tillfälliga dipoler.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 94 | På vilket avstånd förekommer van der Waals-krafter?;Vid mycket korta avstånd, cirka 1,5–2,0 Å.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 95 | Hur starka är van der Waals-krafter?;Mycket svaga, men betydelsefulla när många samverkar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 96 | Vad menas med den hydrofoba effekten?;Opolära molekyler klustrar för att minimera kontakt med vatten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 97 | Vad orsakar den hydrofoba effekten?;Vattnets strävan att maximera sina vätebindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 98 | Vad karaktäriserar en svag syra?;Högt pK_a, avger protoner endast delvis i vatten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 99 | Vid vilket pH fungerar en svag syra som buffert?;Vid pH ≈ pK_a ±1.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 100 | Hur fungerar en svag syra som buffert?;Syra och konjugerad bas kan ta upp eller avge H⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 101 | Vilka typer av bindningar påverkas av pH-förändring?;Jonbindningar och vätebindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kemiska bindingar |
| 102 | Nedbrytning och utsöndring av heme;Heme → biliverdin → bilirubin (makrofager). Bilirubin transporteras bundet till albumin till levern, konjugeras med glukuronsyra och utsöndras via galla till tarmen som urobilinogen/stercobilin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Heme |
| 103 | Direkt- och indirektreagerande bilirubin;Indirekt: okonjugerat, vattenolösligt bilirubin bundet till albumin. Direkt: konjugerat, vattenlösligt bilirubin i lever/galla.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Heme |
| 104 | Reglering av hemesyntesen;Heme hämmar ALA-syntas (första och hastighetsbestämmande steget) via feedback.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Heme |
| 105 | Orsak till porfyrisjukdomar;Ärftliga enzymdefekter i hemesyntesens steg → ansamling av porfyriner/prekursorer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Heme |
| 106 | Var i celler finns mitokondrier?;I cytoplasman, ofta lokaliserade där energibehovet är störst (t.ex. nära myofibriller i muskelceller).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 107 | Vad kan påverka antalet mitokondrier per cell?;Energibehov, träning, hormonell stimulering (PGC-1α), kyla ↑, inaktivitet, svält och åldrande ↓.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 108 | Var finns ETK?;I mitokondriens inre membran.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 109 | Vad menas med redoxpotential?;Ett mått på ett ämnes benägenhet att avge eller ta upp elektroner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 110 | Hur mäts standardredoxpotentialen?;Relativt standardväteselektroden under standardförhållanden (1 M, 1 atm, 25 °C).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 111 | Från vilka föreningar kommer elektronerna som går in i ETK?;Från NADH och FADH₂ bildade i glykolys, PDH, TCA-cykeln, β-oxidation samt via shuttlar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 112 | Vilka proteinkomplex finns i ETK?;Komplex I, II, III och IV.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 113 | Vad händer i komplex I i ETK?;NADH oxideras, elektroner överförs till Q och 4 H⁺ pumpas till intermembranrummet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 114 | Vad händer i komplex III i ETK?;QH₂ oxideras, elektroner överförs till cytokrom c och totalt 4 H⁺ flyttas till intermembranrummet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 115 | Vad händer i komplex IV i ETK?;Elektroner överförs till O₂ som reduceras till H₂O, protoner pumpas över membranet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 116 | Hur är en cytokrom uppbyggd?;Ett protein med en hemgrupp (porfyrin + Fe²⁺/Fe³⁺) som överför elektroner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 117 | Varför Fe-S-kluster tidigt och cytokromer sent i ETK?;Fe-S-kluster fungerar vid låg redoxpotential, cytokromer krävs vid högre potential nära syre.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 118 | Vad krävs för att elektrontransportkedjan ska fungera?;Syre, NADH/FADH₂, intakt inre membran och fungerande komplex.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 119 | Vad är en respirasom?;Ett superkomplex av komplex I, III och IV som effektiviserar elektrontransport.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 120 | Vilka är beståndsdelarna i den elektrokemiska gradienten?;Membranpotential (ΔΨ) och pH-gradient (ΔpH).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 121 | Hur kan protoner pumpas över ett membran?;Via redoxdrivna konformationsförändringar i membranproteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 122 | Vad innebär oxidativ fosforylering?;ATP-syntes driven av protongradienten från ETK.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 123 | Hur är ATP-syntaset uppbyggt?;F₀-del (membran, protonkanal) och F₁-del (katalytisk del i matrix).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 124 | Var finns L, T och O-konfigurationerna och vad sker där?;I F₁-delen, L binder ADP+Pi, T bildar ATP, O frisätter ATP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 125 | Hur sker växling mellan L, T och O?;Genom rotation av γ-subenheten driven av protonflöde.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 126 | Hur många protoner passerar per varv ATP-syntaset roterar?;≈10 protoner per varv (beroende på c-ringens storlek).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 127 | Hur många protoner behövs per ATP?;≈3–4 protoner per ATP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 128 | Hur transporteras protoner genom ATP-syntaset?;Via F₀-delens protonkanal som driver rotationen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 129 | Vad är en shunt?;En alternativ väg som överför elektroner eller metaboliter utanför huvudvägen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 130 | Hur kan NADH transporteras från cytosol till matrix?;Via malat-aspartat-shutteln eller glycerol-3-fosfat-shutteln.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 131 | Hur transporteras ATP ut ur mitokondrien?;Via ADP/ATP-translokas (antiport).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 132 | Hur transporteras fosfat till matrix?;Via fosfattranslokas som samtransport med H⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 133 | Vad gör en frikopplare och vilka konsekvenser får det?;Kollapsar protongradienten → värmeproduktion, minskad ATP-syntes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 134 | Vad gör cyanid till ett gift?;Binder komplex IV och stoppar elektronöverföring till syre.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 135 | Hur många ATP kan utvinnas från en glukosmolekyl aerobt?;≈30–32 ATP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Elektrontransportkedjan |
| 136 | Beskriv den generella strukturen för en α-aminosyra;Ett α-kol bundet till en aminogrupp (–NH₃⁺), en karboxylgrupp (–COO⁻), ett väte och en sidokedja (R).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 137 | Proteinogena vs icke-proteinogena aminosyror;Proteinogena byggs in i proteiner, icke-proteinogena gör det inte. Exempel: ornitin, citrullin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 138 | Andra viktiga funktioner hos aminosyror;Kvävetransport, energikälla, prekursorer till biomolekyler, syra–bas-buffring, neurotransmittorer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 139 | Hur får vi tillgång till aminosyror?;Essentiella via kosten, icke-essentiella syntetiseras från intermediärer i metabolismen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 140 | Proteiners nedbrytning i mag-tarmkanalen;Pepsin i magsäcken, pankreasproteaser i tunntarmen → fria aminosyror absorberas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 141 | Hur tar sig aminosyror över cellmembran?;Via specifika transportproteiner (sekundär aktiv transport), inte jonkanaler.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 142 | Vad är en essentiell aminosyra? Vilka är essentiella?;Kan inte syntetiseras i tillräcklig mängd. Essentiella: Phe, Val, Thr, Trp, Ile, Met, His, Leu, Lys.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 143 | Vad menas med konditionellt essentiella aminosyror?;Normalt syntetiserbara men krävs via kosten vid särskilda tillstånd (t.ex. arginin hos spädbarn).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 144 | Fem prekursorer för icke-essentiella aminosyror;Pyruvat, 3-fosfoglycerat, oxaloacetat, α-ketoglutarat, ribos-5-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 145 | Generell transamineringsreaktion;Aminosyra₁ + ketosyra₂ ⇌ ketosyra₁ + aminosyra₂.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 146 | ALT och AST – fullständiga namn och reaktioner;ALT: alaninaminotransferas (alanin ↔ pyruvat). AST: aspartataminotransferas (aspartat ↔ oxaloacetat).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 147 | Vanligaste aminogruppdonator/acceptor-paret;Glutamat ↔ α-ketoglutarat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 148 | Vad indikerar förhöjt ALT och AST i plasma?;Cellskada, främst leverpåverkan (hepatit, alkoholskada).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 149 | Viktig aminogruppdonator;Glutamat, bildas via transaminering. Prekursor till glutamin, prolin och arginin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 150 | Fenylketonuri (PKU);Brist på fenylalaninhydroxylas → högt Phe, lågt Tyr. Behandling: Phe-reducerad kost.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 151 | Syftet med PKU-screening;Tidigt upptäcka behandlingsbara, allvarliga metabola sjukdomar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 152 | Sju metaboliter från aminosyrors kolskelett;Pyruvat, acetyl-CoA, acetoacetyl-CoA, α-ketoglutarat, succinyl-CoA, fumarat, oxaloacetat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 153 | Var sker aminosyranedbrytning? BCAA?;Främst i levern, grenade aminosyror bryts i hög grad ned i skelettmuskel.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 154 | Varför är deaminering problematisk?;Ammoniak är toxiskt, löses genom ureacykeln och transport som alanin/glutamin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 155 | Oxidativ deaminering av glutamat;Enzym: glutamatdehydrogenas, plats: mitokondriematrix, produkter: α-ketoglutarat + NH₄⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 156 | Direkt deaminering – exempel;Serin och treonin → NH₄⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 157 | Omvandling av ammoniak till urea;Sker i ureacykeln. Energi krävs i CPS-I-steget (2 ATP). Hastighetsreglerande: CPS-I, aktiveras av N-acetylglutamat. Första stegen i mitokondrien, resten i cytosolen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 158 | Funktion och defekter i ureacykeln;Avgiftning av ammoniak i levern, defekter ger hyperammonemi (t.ex. argininosuccinatlyasbrist).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 159 | Koppling mellan ureacykeln och citronsyracykeln;Fumarat och aspartat (aspartat–argininosuccinat-shunten).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 160 | Alanin–glukos-cykeln;Muskeln: pyruvat → alanin → lever. Levern: alanin → glukos → tillbaka till muskel, kväve till urea.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 161 | Transport av ammoniak till levern;Som glutamin i blodet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 162 | Roller för glutaminsyntetas och glutaminas;Glutaminsyntetas: binder NH₄⁺ till glutamat. Glutaminas: frigör NH₄⁺ i lever/njure.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 163 | Glukogena vs ketogena aminosyror;Glukogena ger glukoneogenesintermediärer, ketogena ger acetyl-/acetoacetyl-CoA. Ketogena: leucin, lysin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 164 | Varför kan ketogena aminosyror inte bilda glukos?;Acetyl-CoA ger inget netto tillskott till glukoneogenes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 165 | Aminosyror som direkt ger glykolys/TCA-intermediärer;Alanin → pyruvat, aspartat → oxaloacetat, glutamat → α-ketoglutarat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Aminosyrametabolism |
| 166 | När sker glukoneogenes?;Vid fasta, svält, långvarig fysisk aktivitet och låg kolhydrattillgång.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 167 | Var i cellen sker glukoneogenes?;I mitokondrien, cytosolen och sista steget i ER.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 168 | Vilka tre steg i glykolysen är irreversibla och varför?;Hexokinas/glukokinas, PFK-1 och pyruvatkinas, de har stort negativt ΔG och regleras hårt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 169 | Vilken reaktion katalyserar pyruvatkarboxylas och hur?;Pyruvat + CO₂ + ATP → oxaloacetat, sker i mitokondrien och kräver ATP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 170 | Vad är biotin och dess roll i glukoneogenesen?;Ett vitamin (B7) som fungerar som CO₂-bärare i pyruvatkarboxylas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 171 | I vilken form förekommer koldioxid i vattenlösning?;Som CO₂, H₂CO₃, HCO₃⁻ och CO₃²⁻ (främst bikarbonat).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 172 | Hur transporteras oxaloacetat ut ur mitokondrien?;Reducerar till malat eller transamineras till aspartat för transport.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 173 | Vilken reaktion katalyserar fosfoenolpyruvatkarboxykinas (PEPCK)?;Oxaloacetat → fosfoenolpyruvat + CO₂ med GTP-förbrukning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 174 | Var finns glukos-6-fosfatas och varför?;I lever (och njure), möjliggör frisättning av fritt glukos till blodet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 175 | Vad karaktäriserar ett bifunktionellt enzym?;Har två motsatta enzymaktiviteter i samma protein.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 176 | Hur kan triacylglycerider användas för glukoneogenes?;Via glycerol som omvandlas till DHAP, fettsyror kan inte ge glukos.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 177 | Vilka aminosyror är glukogena?;Alla utom leucin och lysin.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 178 | Vilka glukogena metaboliter kan bildas från aminosyror?;Pyruvat, oxaloacetat, α-ketoglutarat, succinyl-CoA och fumarat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 179 | När bildas laktat i glykolysen och varför?;Vid anaeroba förhållanden för att regenerera NAD⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 180 | Hur används laktat från skelettmuskler för glukoneogenes?;Transporteras till levern via Cori-cykeln → glukos.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 181 | Vilka celltyper kan använda laktat som energikälla?;Hjärta, lever och njure, laktat → pyruvat → TCA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 182 | Vilka föreningar inhiberar respektive stimulerar glukoneogenes?;Inhibitorer: insulin, AMP, fruktos-2,6-bisfosfat. Stimulatorer: glukagon, ATP, acetyl-CoA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 183 | Hur undviks samtidig full aktivitet av glykolys och glukoneogenes?;Reciprok reglering via allosteriska effekter och hormoner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 184 | På vilken tidsskala verkar regleringsmekanismer?;Sekunder–minuter: allosterisk/kovalent, timmar: genuttryck.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glukoneogenes |
| 185 | Kvävebaser i DNA och RNA; puriner vs pyrimidiner;DNA: A, G, C, T. RNA: A, G, C, U. Puriner: adenin (A), guanin (G). Pyrimidiner: cytosin (C), tymin (T), uracil (U).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 186 | Strukturella delar i nukleosid respektive nukleotid;Nukleosid = kvävebas + socker. Nukleotid = nukleosid + fosfatgrupp(er).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 187 | Skillnad mellan ribo- och deoxyribonukleotider;Ribonukleotider har OH på 2’-kolet, deoxyribonukleotider saknar den (H).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 188 | Andra funktioner för nukleotider;Energibärare (ATP), signalmolekyler (cAMP), koenzymer (NAD⁺/FAD), aktiverade intermediärer (UDP-glukos).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 189 | Nedbrytning av nukleinsyror från födan;Nukleaser → oligonukleotider → nukleotider → nukleosider/baser, absorberas i tarmen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 190 | Salvage synthesis – vad och varför;Återanvändning av baser/nukleosider till nukleotider, energisnålare än de novo-syntes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 191 | Nedbrytning av puriner och kväveutsöndring;Puriner → xantin → urinsyra (huvudsakligen). Aminokväve bildar NH₄⁺ som avgiftas via ureacykeln.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 192 | Reaktionen katalyserad av xantinoxidas;Xantin → urinsyra (oxidation).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 193 | Nedbrytning av pyrimidiner och utsöndring;Pyrimidiner bryts till lösliga produkter (β-alanin/β-aminoisobutyrat), kvävet utsöndras som urea/NH₄⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 194 | Avlägsnande av kolhydratdelen vid nedbrytning;Hydrolys av N-glykosidbindningen → bas + ribos/deoxyribos, sockret går in i central metabolism.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 195 | Slutprodukter vid nedbrytning;Puriner: urinsyra. Pyrimidiner: CO₂, NH₄⁺ och små organiska syror.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 196 | Orsak till gikt och två behandlingsstrategier;Orsak: hyperurikemi → uratkristaller. Behandling: minska urinsyrabildning (xantinoxidas-hämmare) eller öka utsöndring (urikosuriska).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 197 | SCID kopplad till adenosinomsättning;Enzym: adenosindeaminas (ADA). Ger toxisk dATP-ansamling → lymfocytbrist. Behandling: enzymersättning, benmärgstransplantation, genterapi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Nukleotidnedbrytning |
| 198 | Hur är mitokondrier uppbyggda?;Yttre membran, intermembranrum, inre membran (cristae) och matrix.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 199 | Vilka centrala metabola vägar finns i mitokondrier?;Citronsyracykeln, β-oxidation, oxidativ fosforylering och delar av ureacykeln.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 200 | Vad gör det fördelaktigt för acyl-CoA att släppa ifrån sig sin acylgrupp?;Tioesterbindningen är energirikare än esterbindningar → driver reaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 201 | Från vilka näringsämnen kan acetyl-CoA bildas?;Kolhydrater (via pyruvat), fettsyror (β-oxidation) och vissa aminosyror.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 202 | Vad gör pyruvatdehydrogenaskomplexet (PDH)?;Omvandlar pyruvat till acetyl-CoA med bildning av NADH och CO₂.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 203 | Var finns pyruvatdehydrogenaskomplexet?;I mitokondriens matrix.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 204 | Vilka prostetiska grupper finns i PDH och deras funktion?;TPP (dekarboxylering), lipoamid (acylöverföring), FAD (redox), NAD⁺ (elektronacceptor), CoA (acylbärare).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 205 | Hur regleras pyruvatdehydrogenaskomplexet?;Fosforylering (inaktiverar) och defosforylering (aktiverar), hämmes av ATP, NADH, acetyl-CoA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 206 | Vad händer med PDH vid arsenik- och kvicksilverförgiftning?;Binder lipoamid → PDH hämmas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 207 | Vilka är metaboliterna i citronsyracykeln?;Citrat, isocitrat, α-ketoglutarat, succinyl-CoA, succinat, fumarat, malat, oxaloacetat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 208 | Vad sker i citronsyracykelns åtta reaktioner?;Kondensation, isomerisering, två oxidativa dekarboxyleringar, substratnivåfosforylering, två oxidationer, hydrering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 209 | Vilka enzymer katalyserar citronsyracykeln?;Citratsyntas, akonitas, isocitratdehydrogenas, α-ketoglutaratdehydrogenas, succinyl-CoA-syntetas, succinatdehydrogenas, fumaras, malatdehydrogenas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 210 | Vad innebär dekarboxylering?;Avspjälkning av CO₂.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 211 | Vad innebär dehydrogenering?;Avlägsnande av väte/elektroner, ofta till NAD⁺/FAD.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 212 | Vad är citronsyracykelns summaformel?;Acetyl-CoA + 3 NAD⁺ + FAD + GDP + Pi + 2 H₂O → 2 CO₂ + 3 NADH + FADH₂ + GTP + CoA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 213 | Hur många varv krävs för att oxidera en glukos?;Två varv (två acetyl-CoA per glukos).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 214 | Hur många varv krävs för att oxidera en fettsyra?;Ett varv per bildad acetyl-CoA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 215 | Hur regleras citronsyracykeln?;Via energistatus, hämmas av ATP, NADH, aktiveras av ADP, Ca²⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 216 | Vilken funktion har HIF-1 och hur regleras den?;Transkriptionsfaktor för hypoxisvar, stabiliseras vid låg O₂.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 217 | När kan succinat och fumarat påverka HIF-1 och hur?;Vid ansamling hämmas prolylhydroxylaser → HIF-1 stabiliseras.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Citronsyracykeln |
| 218 | Var sker glykolysen?;I cytosolen hos alla celler.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 219 | Vad sker i glykolysen?;Glukos bryts ner till pyruvat med samtidig bildning av ATP och NADH.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 220 | Vilka är glykolysens tre faser?;Investeringsfas, klyvningsfas och utvinningsfas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 221 | Vilka är de tio stegen i glykolysen och vilken typ av reaktion sker?;1 Fosforylering 2 Isomerisering 3 Fosforylering 4 Klyvning 5 Isomerisering 6 Oxidation + fosforylering 7 Substratnivåfosforylering 8 Omvandling 9 Dehydrering 10 Substratnivåfosforylering;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 222 | Vilka enzymer katalyserar glykolysens tio steg?;Hexokinas/glukokinas, fosfoglukosisomeras, PFK-1, aldolas, triosfosfatisomeras, GAPDH, fosfoglyceratkinas, fosfoglyceratmutas, enolas, pyruvatkinas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 223 | Vad innebär substratnivåfosforylering?;ATP bildas direkt genom överföring av fosfat från ett substrat till ADP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 224 | Hur kan fruktos användas i glykolysen?;Omvandlas till fruktos-6-fosfat (muskel) eller till DHAP och glyceraldehyd (lever).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 225 | Hur kan galaktos användas i glykolysen?;Via Leloir-pathway till glukos-1-fosfat → glukos-6-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 226 | När sker glykolysen?;Kontinuerligt, ökar vid behov av snabb ATP-produktion.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 227 | Vilken är glykolysens summaformel?;Glukos + 2 ADP + 2 Pi + 2 NAD⁺ → 2 pyruvat + 2 ATP + 2 NADH + 2 H₂O + 2 H⁺.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 228 | Hur regleras glykolysen i skelettmuskler?;Via energistatus: ATP och citrat hämmar, ADP/AMP aktiverar PFK-1 och pyruvatkinas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 229 | Hur regleras glykolysen i levern?;Hormonellt via insulin/glukagon (PFK-2/FBPase-2) samt allosteriskt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 230 | Vad karaktäriserar reglerade steg i glykolysen?;Irreversibla steg med stort negativt ΔG.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 231 | Vad innebär feedbackreglering?;Slutprodukt hämmar ett tidigt enzym i samma väg.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 232 | Vad innebär feedforwardreglering?;En tidig intermediär aktiverar ett senare enzym.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 233 | Vad innebär allosterisk reglering?;Effektor binder till annat säte än aktiva och ändrar enzymaktivitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 234 | Vad innebär kovalent reglering?;Enzymaktivitet ändras via kovalenta modifieringar, t.ex. fosforylering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 235 | Hur skiljer sig glykolysen i levern från andra vävnader?;Levern har glukokinas och hormonell reglering för blodsockerkontroll.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 236 | Vad avgör hur glykolysens slutprodukt metaboliseras vidare?;Syretillgång, celltyp och energibehov.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 237 | Vad är fermentering?;Regenerering av NAD⁺ från NADH utan syre, t.ex. laktatbildning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 238 | Skillnad mellan anaerob och aerob glykolys?;Anaerob: pyruvat → laktat. Aerob: pyruvat → acetyl-CoA → TCA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 239 | Hur tas glukos upp i celler?;Via GLUT-transportörer genom faciliterad diffusion.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 240 | Vad reglerar glukosupptag i muskel och adipocyter?;Insulin → translokation av GLUT4 till cellmembranet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 241 | Vad innebär Warburgeffekten?;Cancerceller använder hög glykolys trots tillgång på syre.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykolysen |
| 242 | Vilka är två huvudprinciper inom evolution?;Variation (mutationer) och naturligt urval.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 243 | Vilka fem liknande egenskaper har alla livsformer och varför?;Cellulär uppbyggnad, DNA/RNA som arvsmassa, proteinsyntes, metabolism och reproduktion, beror på gemensamt ursprung.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 244 | Förklara första huvudprincipens drivkrafter;Mutationer skapar genetisk variation, rekombination och genflöde bidrar ytterligare.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 245 | Förklara andra huvudprincipen för evolutionen;Naturligt urval: egenskaper som ökar överlevnad och reproduktion selekteras.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 246 | Förklara origin of life – RNA-världshypotesen;RNA fungerade både som arvsmolekyl och katalysator innan DNA och proteiner utvecklades.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 247 | Förklara endosymbios och hur teorin stöds;Mitokondrier/kloroplaster härstammar från bakterier, stöds av eget DNA, dubbla membran och bakteriella ribosomer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 248 | Vad är fylogenetisk systematik och varför används den?;Klassificering baserad på evolutionära släktskap, används för att förstå gemensamt ursprung.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 249 | Hur kan cancerceller studeras bättre?;Genom somatisk evolution, sekvensering och jämförelse av mutationer över tid.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 250 | Vad är strukturbiologi och varför är den viktig?;Studerar molekylers 3D-struktur, förklarar funktion, interaktioner och läkemedelsmål.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 251 | Hur kan Multiple Sequence Alignment utnyttjas?;Identifierar konserverade regioner, funktionella motiv och evolutionära relationer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Biokemi ur ett evolutionsperspektiv |
| 252 | Nämn två källor till kolesterol, var i cellen och vilka celler driver syntes, samt hur halter regleras;Källor: födan och de novo-syntes. Syntes sker i cytosol + slätt ER, främst i hepatocyter (även t.ex. tarm). Halter regleras via SREBP/SCAP/Insig (transkription), proteolys/ubikvitinering och hormonell fosforylering av HMGR.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 253 | Varför är kolesterol viktigt? Källor till acetyl-CoA, varför transport, och läkemedelsroll;Kolesterol stabiliserar membran och är prekursor till steroidhormoner, gallsyror och vitamin D. Acetyl-CoA kommer från pyruvat (PDH), β-oxidation och vissa aminosyror, exporteras som citrat till cytosolen för syntes. Statiner hämmar HMGR → ↑LDL-receptorer → ↓LDL-kolesterol i blod.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 254 | Beskriv kort hur acetyl-CoA omvandlas till en viktig metabolit i kolesterolsyntes;2 acetyl-CoA → acetoacetyl-CoA, + acetyl-CoA → HMG-CoA → (HMGR) mevalonat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 255 | Vilka steg finns i kolesterolsyntesen och vad är hastighetsbestämmande steget?;Acetyl-CoA → mevalonat → isoprenenheter (IPP/DMAPP) → squalen → lanosterol → kolesterol. Hastighetsbestämmande: HMG-CoA-reduktas (HMG-CoA → mevalonat).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 256 | Vilka två pathways finns och skillnad mellan kolesterol och dehydrokolesterol;Två “utgångar”: syntes av steroler (kolesterol) och syntes av icke-sterola isoprenoider (t.ex. dolikol, ubikinon, prenylgrupper). 7-dehydrokolesterol är en omättad sterol (extra dubbelbindning) som är prekursor till vitamin D3, kolesterol saknar den dubbelbindningen och är huvudsaklig membransterol/prekursor till steroider.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 257 | Var sker kolesterolsyntes?;I cytosolen och släta ER.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 258 | Förklara de fyra huvudmekanismerna för reglering av HMGR;(1) Transkription via SREBP (↓kolesterol → ↑HMGR-genuttryck). (2) Proteolytisk nedbrytning (steroler/isoprenoider → ubiquitin/proteasom). (3) Fosforylering: AMPK fosforylerar/inaktiverar, insulin gynnar defosforylering/aktivering. (4) Kompetitiv hämning av statiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 259 | Vad står SM för och varför delvis oberoende av HMGR-reglering?;SM = squalenmonooxygenas (squalen epoxidas), ett post-HMGR-enzym, regleras också av sterolinducerad nedbrytning och kan därför kontrollera flödet även om HMGR är aktivt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 260 | Tre mekanismer som reglerar intracellulärt kolesterol utöver HMGR;(1) LDL-receptor-medierat upptag (SREBP styr LDLR-uttryck). (2) Esterifiering via ACAT → lagring som kolesterylestrar. (3) Efflux till HDL via transportörer (ABCA1/ABCG1) och omvandling/utsöndring som gallsyror i lever.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 261 | Vad är enterohepatiska cykeln?;Gallsyror utsöndras i tarmen, återabsorberas (främst ileum) och återförs via portavenen till levern för återanvändning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kolesterolsyntes |
| 262 | Beskriv översiktligt pentosfosfatvägen;En cytosolisk väg som oxiderar glukos-6-fosfat till ribos-5-fosfat och producerar NADPH, består av en oxidativ och en icke-oxidativ fas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 263 | Var i cellen är pentosfosfatvägen lokaliserad?;I cytosolen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 264 | Vilken är pentosfosfatvägens huvudsakliga uppgift?;Att bilda NADPH och ribos-5-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 265 | I vilka vävnader är pentosfosfatvägen främst aktiv och varför?;Lever, fettväv, binjurebark, gonader och erytrocyter, behov av NADPH för biosyntes och antioxidativt skydd.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 266 | Vad används NADPH till i cellen?;Reduktiv biosyntes, glutationreduktion (ROS-skydd), cytokrom P450-reaktioner och NO-syntes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 267 | Varför är pentosfosfatvägen viktig mot reaktiva syreföreningar?;NADPH krävs för att hålla glutation reducerat (GSH), som detoxifierar ROS.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 268 | Viktigaste kontrollpunkten och reglering;Glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD), aktiveras av NADP⁺ och hämmas av NADPH.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 269 | Vad används ribos-5-fosfat till?;Syntes av nukleotider och nukleinsyror.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 270 | Vanlig enzymdefekt som ger hemolytisk anemi – vilket enzym och varför?;G6PD-brist, minskat NADPH → otillräckligt GSH → oxidativ skada och hemolys.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 271 | Två enzymer som omvandlar 5-kols-socker;Ribos-5-fosfatisomeras (R5P ⇄ ribulos-5-P) och ribulos-5-fosfatepimeras (ribulos-5-P ⇄ xylulos-5-P).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 272 | Transketolas och transaldolas – funktion och konsekvenser;Överför C2- respektive C3-enheter mellan sockerarter, reversibla reaktioner gör att flödet anpassas efter behov av NADPH, R5P eller glykolysintermediärer (ATP-produktion).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 273 | Samspel med glykolysen – gemensamma molekyler och styrning;Fruktos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat, cellens behov av NADPH, R5P och energi styr flödesriktningen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 274 | Varför är erytrocyter extra känsliga vid nedsatt PPP-funktion?;De saknar mitokondrier och får allt NADPH från PPP, kan inte kompensera vid oxidativ stress.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Pentosfosfatvägen |
| 275 | Vad säger termodynamikens lagar och vad har det för implikationer för levande organismer?;Energi bevaras (1:a lagen) och total entropi ökar (2:a lagen), organismer måste vara öppna system och exportera entropi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 276 | Vad skiljer katabolism från anabolism?;Katabolism bryter ner molekyler och frigör energi, anabolism bygger upp molekyler och kräver energi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 277 | Vad gör energiomvandling genom katabolism effektiv?;Stegvis oxidation kopplad till energibärare (ATP, NADH/FADH₂) minimerar energiförluster.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 278 | Hur kan reaktioner med höga positiva ΔG drivas?;Genom koppling till exergona reaktioner, oftast ATP-hydrolys eller elektrokemiska gradienter.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 279 | Vilka energirika molekyler är centrala i metabolismen och varför?;ATP, NADH, FADH₂, acetyl-CoA, de har energirika bindningar eller hög reduktionspotential.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 280 | Vilken koppling finns mellan B-vitaminer och metabolism?;B-vitaminer är prekursorer till koenzymer (NAD⁺, FAD, CoA, TPP) som krävs i enzymreaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 281 | Vilken typ av reaktioner är vanliga i metabolismen?;Oxidation–reduktion, gruppöverföringar, isomeriseringar, hydrolyser och klyvningsreaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Introduktion till metabolismen |
| 282 | Varför måste kroppen även lagra glykogen?;Glykogen ger snabbt tillgängligt glukos för blodsockerreglering och anaerob ATP-produktion, vilket fett inte kan.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 283 | Den molekylära uppbyggnaden av glykogen;En starkt förgrenad polymer av glukos med α(1→4)-bindningar och α(1→6)-förgreningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 284 | Var lagras glykogen och vilken funktion har det?;Levern: upprätthåller blodglukos. Skelettmuskler: lokal energikälla vid arbete.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 285 | Tre steg i glykogennedbrytningen;Fosforolys, debranching (avförgrening) och omvandling till glukos-6-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 286 | Enzym vid initial glykogennedbrytning och typ av klyvning;Glykogenfosforylas, fosforolys → glukos-1-fosfat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 287 | Varför kan inte glykogenfosforylas bryta ner hela molekylen?;Det stannar fyra glukosenheter från α(1→6)-förgreningar, enzymet är glykogenfosforylas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 288 | Enzym som flyttar grenarna och dess funktion;Debranching enzyme, har transferas- och α(1→6)-glukosidasaktivitet → glukos + G1P.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 289 | Varför kan levern men inte muskler frisätta glukos?;Levern har glukos-6-fosfatas, muskler saknar enzymet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 290 | Fyra steg i glykogensyntes och enzymer;1) G6P → G1P (fosfoglukomutas) 2) Aktivering till UDP-glukos 3) Förlängning (glykogensyntas) 4) Förgrening (branching enzyme);Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 291 | Aktiverad form av glukos vid glykogensyntes;UDP-glukos.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 292 | Glykogenins funktion;Primer som initierar glykogensyntes genom att binda de första glukosenheterna.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 293 | Två centrala enzymer i reglering av glykogenmetabolism;Glykogenfosforylas och glykogensyntas, regleras via fosforylering och allosterisk reglering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 294 | Vad är en alloster modulator och exempel i glykogenmetabolism?;En molekyl som binder ett annat säte än det aktiva. AMP aktiverar fosforylas, ATP och G6P hämmar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 295 | Hormoner som reglerar glykogenmetabolism;Glukagon och adrenalin stimulerar nedbrytning, insulin stimulerar syntes via defosforylering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 296 | Signalväg för aktivering av glykogenfosforylas och insulineffekt;Glukagon/adrenalin → cAMP → PKA → fosforylering → aktiv fosforylas. Samma väg fosforylerar och hämmar glykogensyntas. Insulin aktiverar fosfataser som defosforylerar enzymerna.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Glykogen |
| 297 | Hur kan vi veta om en kemisk reaktion kan ske?;Genom Gibbs fria energi: ΔG < 0 ⇒ reaktionen är termodynamiskt möjlig (spontan).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 298 | Vad är katalys, hur kan den ske och vad kallas biologiska katalysatorer?;Katalys sänker aktiveringsenergin utan att förbrukas. Biologiska katalysatorer kallas enzymer och är oftast proteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 299 | Vilka generella strategier finns för enzymkatalys?;Syra–bas-katalys, kovalent katalys, metalljonkatalys, orientering/proximitet, stabilisering av transition state.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 300 | Vad är ett coenzym och en co-faktor?;Cofaktor: icke-proteindel som krävs för enzymaktivitet (metalljon eller organisk). Coenzym: organisk cofaktor (ofta vitamin-derivat).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 301 | Vad har cellen för fördelar med biokatalysatorer?;Snabbare reaktioner, hög specificitet, milda betingelser (pH, temperatur).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 302 | Förklara begreppet transition state;Ett kortlivat, energirikt tillstånd mellan substrat och produkt som enzymet stabiliserar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 303 | Vad är ett aktivt säte?;Den del av enzymet där substratet binder och katalysen sker.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 304 | Vad är viktigt för optimal inbindning till ett enzym?;Komplementär form, laddning och svaga interaktioner (H-bindningar, jonbindningar, hydrofoba effekter).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 305 | Kopplingen mellan struktur och funktion hos enzymer;3D-strukturen bestämmer det aktiva sätets form och därmed enzymets specificitet och funktion.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 306 | Två sätt som enzymer underlättar substratbindning/reaktion;Orienterar substrat korrekt och stabiliserar transition state.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 307 | Michaelis–Menten-kurvan – axlar;y-axel: reaktionshastighet (v), x-axel: substratkoncentration [S].;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 308 | Vad är kcat, Km och Vmax?;kcat: omsättningstal (substrat → produkt per enzym/sek). Km: [S] vid ½ Vmax. Vmax: maximal reaktionshastighet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 309 | Faktorer som påverkar enzymaktivitet;Substratkoncentration, enzymkoncentration, pH, temperatur, inhibitorer, cofaktorer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 310 | Olika typer av enzyminhibitorer och kinetisk skillnad;Kompetitiv (↑Km), icke-kompetitiv (↓Vmax), unkompetitiv (↓Km och ↓Vmax).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 311 | Hur regleras enzymaktivitet?;Allosterisk reglering, kovalent modifiering (fosforylering), genuttryck, inhibitorer/aktivatorer.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 312 | Chymotrypsins katalys – generell strategi;Serinproteas, aktivt säte: Ser-His-Asp-triaden. Kovalent acylenzym-intermediär bildas → peptidbindning klyvs.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 313 | Andra enzymmekanismer (exempel);Oxidoreduktaser: elektronöverföring (NAD⁺/FAD). Ligaser/syntetaser: kopplar molekyler med ATP. Kinaser: överför fosfatgrupp från ATP.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Enzymer |
| 314 | Hur lagras lipider i fettcellen?;Som triacylglyceroler (TAG) i lipiddroppar, tätt packade via raka fettsyror och van der Waals-interaktioner, mycket energirikare än kolhydrater.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 315 | Vilka hormoner stimulerar nedbrytning av lagrade lipider? Mekanism och enzym?;Glukagon, adrenalin och noradrenalin → GPCR → cAMP → PKA → fosforylering av perilipin och HSL. ATGL: TAG → DAG, HSL: DAG → MAG, MGL: MAG → glycerol + fria fettsyror.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 316 | Vad innebär aktivering av fettsyror före nedbrytning?;Fettsyran kopplas till CoA (acyl-CoA) med ATP-förbrukning, krävs för β-oxidation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 317 | Hur transporteras aktiverade fettsyror över inre mitokondriemembranet?;Via karnitinskytteln: CPT-I → acyl-karnitin → translokas → CPT-II → acyl-CoA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 318 | Redogör för β-oxidationen;Cykel med fyra steg: oxidation, hydrering, oxidation, tiolys → förkortning med två kol per varv.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 319 | Hur många acetyl-CoA och ATP från en 16-kolatomers fettsyra?;8 acetyl-CoA, totalt ~106 ATP netto.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 320 | När bildas ketonkroppar och varför?;Vid svält eller insulinbrist, högt acetyl-CoA och låg oxaloacetat i levern.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 321 | Redogör för syntesen av ketonkroppar;I levermitokondrier: acetyl-CoA → acetoacetat → β-hydroxibutyrat och aceton.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 322 | Kan lipider omvandlas till glukos hos människa?;Nej, acetyl-CoA kan inte ge netto-glukos (undantag: glycerol).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 323 | Hur regleras acetyl-CoA-karboxylas?;Aktiveras av insulin och citrat, hämmas av glukagon, adrenalin och AMP (fosforylering).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 324 | Hur transporteras acetyl-CoA ut ur mitokondrien?;Via citratshutteln.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 325 | Redogör schematiskt för fettsyrasyntesen;Acetyl-CoA → malonyl-CoA → elongering via fettsyrasyntaskomplex → palmitat.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 326 | Vad karaktäriserar essentiella fettsyror?;Kan inte syntetiseras, fleromättade med dubbelbindningar bortom Δ9 (ω-3, ω-6).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 327 | Vilka tre hormoner påverkar lipidmetabolismen och hur?;Insulin (lagring), glukagon och adrenalin (lipolys via PKA).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 328 | Vad är kroppens högsta prioritet för energitillförsel?;Att försörja hjärnan med energi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 329 | Varför är lipaser viktiga och varför lagras fettsyror som TAG?;Lipaser frigör energi, TAG är osmotiskt neutrala och energitäta.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 330 | Vilka fettsyror kan kroppen inte bryta ned?;Fettsyror med udda antal kol (slutprodukt: propionyl-CoA).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 331 | När bryts fettsyror ned?;Vid fasta, svält, långvarigt arbete eller låg insulin/ hög glukagon.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 332 | Vilka hormoner stimulerar avspjälkning av fettsyror och hur?;Glukagon och adrenalin via cAMP/PKA-aktivering av lipaser.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 333 | Vilka är produkterna av lipolys?;Fria fettsyror och glycerol.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 334 | Varför använder CNS huvudsakligen glukos?;Fettsyror passerar inte blod-hjärnbarriären, ketoner används först vid svält.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 335 | Vad händer med glycerol efter lipolys?;Transporteras till levern → glycerol-3-fosfat → DHAP → glykolys/glukoneogenes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 336 | Vad händer med fria fettsyror efter lipolys?;Transporteras bundna till albumin → β-oxidation i vävnader.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 337 | Hur förbereds fettsyror för β-oxidation?;Aktivering till acyl-CoA och transport via karnitinskytteln.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 338 | Var sker β-oxidation och hur många steg består den av?;I mitokondriematrix, fyra återkommande steg per varv.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 339 | Hur mycket ATP investeras vid aktivering?;Motsvarande 2 ATP (ATP → AMP + PPi).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 340 | Vad händer med produkterna från β-oxidation?;NADH/FADH₂ → ETC, acetyl-CoA → TCA eller ketonkroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 341 | Varför har kroppen främst jämna fettsyror?;Fettsyrasyntes sker genom tvåkolsenheter (acetyl/malonyl-CoA).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 342 | Likheter mellan svält och diabetes i metabolismen?;Ökad lipolys, β-oxidation, ketogenes och glukoneogenes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 343 | Hur påverkar högt blodsocker diabetiker indirekt?;Osmotisk diures, dehydrering och ketonbildning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 344 | Hur kan kroppen klara flera dagar vid svält?;Fettlager → fettsyror och ketonkroppar som energi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 345 | Var produceras ketonkroppar?;I leverns mitokondrier.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::β-oxidation |
| 346 | Berätta kort om termodynamik och förklara isolerat, stängt och öppet system;Termodynamik beskriver energiomvandlingar. Isolerat system utbyter varken energi eller materia, stängt utbyter energi men inte materia, öppet utbyter både energi och materia.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 347 | Vad kallas reaktioner med negativ, positiv och noll nettoenergiöverföring?;Negativ: exergona (energi frigörs). Positiv: endergona (energi krävs). Noll: i jämvikt (ΔG = 0).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 348 | Beskriv termodynamikens fyra lagar;0:e: Temperatur definierar termisk jämvikt. 1:a: Energi kan inte skapas eller förstöras. 2:a: Entropin ökar i isolerade system. 3:e: Entropin närmar sig noll vid 0 K.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 349 | Förklara entalpi och entalpiförändring;Entalpi (H) är värmeinnehåll vid konstant tryck. ΔH = H_produkter − H_reaktanter, viktigt för värmeutbyte.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 350 | Förklara intern energiändring;Intern energi (U) är total energi i systemet, ΔU = q − w.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 351 | Vad innebär att entalpi och intern energi är tillståndsfunktioner?;De beror endast på systemets tillstånd, inte på vägen dit.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 352 | Vad är entropi och vad händer vid spontana reaktioner?;Entropi (S) mäter oordning, vid spontana processer ökar total entropi.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 353 | Varför är hög entropi vanligt i naturen?;System tenderar mot flest möjliga mikrotillstånd.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 354 | Hur kan entropin förändras?;Genom värmeöverföring, fasövergångar och kemiska reaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 355 | Vad är Gibbs fria energi?;G = H − TS, ΔG < 0 spontan, ΔG > 0 icke-spontan, ΔG = 0 jämvikt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 356 | Vad är standardförhållanden och varför biokemisk standard?;Standard: 1 M, 1 atm, 25 °C, biokemi använder ΔG°′ (pH 7) för fysiologisk relevans.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 357 | Vad är unikt för kemiska jämvikter?;Fram- och bakreaktion sker lika snabbt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 358 | Samband mellan Gibbs fria energi och jämviktskonstanten;ΔG° = −RT ln K_eq.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 359 | Varför är biokemiska processer speciella?;De kopplas till energirikare reaktioner (t.ex. ATP-hydrolys).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 360 | Skillnad isolerat vs öppet system – varför organismer är öppna;Organismer utbyter både energi och materia med omgivningen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 361 | Vad är en endergon reaktion jämfört med exergon?;Endergon kräver energi (ΔG > 0), exergon frigör energi (ΔG < 0).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 362 | Termodynamikens första huvudsats och konsekvens;Energi bevaras, energi kan endast omvandlas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 363 | Vilken innebörd har entalpivärden?;Anger värme som avges eller tas upp, mäts i kJ/mol.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 364 | Förklara entropi som drivkraft;Ökad oordning driver spontana reaktioner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 365 | Hur förklaras diffusion molekylärt?;Slumpmässig rörelse ökar entropin när ämnen sprids.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 366 | Definition och användning av Gibbs fria energi;ΔG avgör om en reaktion är spontan.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 367 | Vad är ΔG° och hur används det?;Gibbs energi vid standardförhållanden, jämför reaktioners energipotential.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 368 | Varför är koncentration viktig för reaktionsbenägenhet?;ΔG beror på aktuella koncentrationer, inte bara ΔG°.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 369 | Varför är många reaktioner långt från jämvikt?;De drivs kontinuerligt av metabolism och energikoppling.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 370 | Definiera jämviktskonstanten;Förhållandet mellan produkt- och reaktantkoncentrationer vid jämvikt.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 371 | Hur påverkar K < 1 reaktionens ΔG?;Ger positiv ΔG°, reaktionen är ogynnsam under standardförhållanden.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Termodynamik |
| 372 | Vilka aktiviteter är förknippade med exonukleas och endonukleas?### Förklara begreppen replikationsbubbla och replikationsgaffel;Replikationsbubbla är området där DNA öppnats kring ett origin, replikationsgaffel är varje Y-formad ände där DNA syntetiseras.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 373 | Var är ett origin of replication?;En specifik DNA-sekvens där replikation initieras och DNA öppnas.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 374 | Hur skiljer sig DNA-syntes på leading och lagging strand?;Leading strand syntetiseras kontinuerligt, lagging strand syntetiseras diskontinuerligt som Okazaki-fragment.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 375 | Vilken funktion har 3’→5’-exonukleasaktiviteten hos DNA-polymeraser?;Proofreading, avlägsnar felinkorporerade nukleotider och ökar noggrannheten.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 376 | Vad är processivitet och hur stimulerar sliding clamp detta?;Processivitet är hur många nukleotider som adderas per bindning, sliding clamp håller polymeraset kvar på DNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 377 | Vad är ett primas och när behövs det?;Ett RNA-polymeras som syntetiserar primers, behövs för att starta DNA-syntes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 378 | Hur går Okazaki fragment maturation till?;RNA-primer tas bort, gap fylls med DNA och fragmenten ligeras ihop.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 379 | Vilka aktiviteter har exonukleas respektive endonukleas?;Exonukleas tar bort nukleotider från ändar, endonukleas klyver inom en nukleotidkedja.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 380 | Hur fungerar helikas?;Använder ATP för att separera DNA-strängarna genom att bryta vätebindningar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 381 | Vilken roll spelar enkelsträngsbindande proteiner och vad heter de i våra celler?;Stabiliserar ssDNA och förhindrar återparning, i eukaryoter heter de RPA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 382 | Varför bildas positiva supercoils och hur tas de bort?;De bildas framför replikationsgaffeln vid uppvridning, topoisomeraser avlägsnar dem genom att klyva och återligera DNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::DNA replikation |
| 383 | Describe the main features of the genetic code.;Triplet code (codons of three nucleotides), non-overlapping, read continuously, nearly universal, and unambiguous (each codon specifies one amino acid or stop).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 384 | What is degeneracy of the genetic code and its biological significance?;Multiple codons encode the same amino acid, this reduces the impact of point mutations and translation errors.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 385 | What is translation?;The process by which ribosomes synthesize proteins using mRNA as a template.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 386 | What is a tRNA and what is its function in protein synthesis?;A transfer RNA that carries a specific amino acid to the ribosome and matches it to the mRNA codon.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 387 | What are the general characteristics of a tRNA?;Small (~75 nt), cloverleaf secondary structure, L-shaped 3D structure, anticodon loop, and 3′-CCA end.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 388 | Why is the 3′ CCA region called the acceptor arm?;It is the site where the amino acid is covalently attached to the tRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 389 | What is the wobble effect and which base determines it?;Flexible base pairing at the third codon position, determined by the first base (5′ end) of the anticodon.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 390 | Why are aminoacyl-tRNA synthetases the ‘true readers’ of the genetic code?;They ensure correct amino acid is attached to the correct tRNA, enforcing codon–amino acid fidelity.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 391 | How do aminoacyl-tRNA synthetases work?;Two-step reaction: amino acid activation with ATP, then transfer to tRNA, editing site removes mischarged amino acids.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 392 | What is a ribosome and what are its components?;A ribonucleoprotein complex of rRNA and proteins, composed of large and small subunits.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 393 | Which ribosomal components are critical for structure and function?;rRNA forms the structural core and catalyzes peptide bond formation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 394 | Describe the A, P, and E sites.;A-site binds aminoacyl-tRNA, P-site holds peptidyl-tRNA, E-site releases empty tRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 395 | Differences between bacterial and eukaryotic ribosomes?;Bacterial: 70S (30S+50S), eukaryotic: 80S (40S+60S).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 396 | How can ribosomes be targets for antibiotics?;Antibiotics selectively bind bacterial ribosomes, inhibiting translation without affecting eukaryotic ribosomes.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 397 | What are the steps of protein translation?;Initiation, elongation, and termination.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 398 | Characteristics of the bacterial initiation region?;Shine–Dalgarno sequence upstream of start codon aligns mRNA with ribosome.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 399 | Why is the reading frame established during initiation?;Start codon positioning defines triplet grouping for the entire mRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 400 | How does protein initiation start and what is the role of initiation factors?;Initiation factors assemble ribosomal subunits at the start codon and recruit initiator tRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 401 | Role of elongation and translocation factors?;Deliver aa-tRNAs (EF-Tu/eEF1A) and move ribosome along mRNA (EF-G/eEF2).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 402 | Role of release factors?;Recognize stop codons and trigger peptide release.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 403 | What is a polysome and its significance?;Multiple ribosomes translating one mRNA simultaneously, increasing efficiency.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 404 | Differences between bacterial and eukaryotic protein biosynthesis?;Different ribosomes, initiation mechanisms, factors, and cellular localization.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 405 | How does streptomycin inhibit protein biosynthesis?;Binds 30S subunit, causes misreading of mRNA, and blocks initiation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Translation |
| 406 | Vad är definitionen av ”genom”?;Allt genetiskt material (DNA) i en organism eller cell.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 407 | Vad menas med ”proteom”?;Samtliga proteiner som uttrycks i en cell, vävnad eller organism vid ett givet tillfälle.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 408 | Vad menas med ett homogenisat?;En cell- eller vävnadssuspension där celler har brutits sönder.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 409 | Egenskaper hos proteiner som kan användas för rening;Storlek, laddning, hydrofobicitet och specifik bindningsförmåga.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 410 | I vilken ordning elueras proteiner vid gelfiltrering?;Stora proteiner först, små sist.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 411 | Vilken laddning har proteiner som binder en katjonbytare?;Positiv laddning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 412 | Vilken laddning har proteiner som inte binder till katjonbytare?;Negativ eller neutral laddning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 413 | Vilken laddning har proteiner som binder en anjonbytare?;Negativ laddning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 414 | Vilken laddning har proteiner som inte binder till anjonbytare?;Positiv eller neutral laddning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 415 | Hur eluerar man protein från en katjonbytare?;Genom ökad salthalt eller ändrat pH.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 416 | Vad menas med affinitetskromatografi?;Rening baserad på specifik bindning mellan protein och ligand.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 417 | Hur elueras 6xHis-protein från Ni²⁺-kolonn?;Med imidazol.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 418 | Vad kallas det automatiserade systemet för proteinrening?;ÄKTA-system.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 419 | Vilken parameter följs oftast?;Absorbans vid 280 nm.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 420 | Vilken gel används i SDS-PAGE?;Polyakrylamidgel.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 421 | Vad är SDS?;Ett anjoniskt detergent (natriumdodecylsulfat).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 422 | Vilken laddning har SDS?;Negativ.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 423 | Vad hamnar högst upp respektive längst ner i SDS-PAGE?;Stora proteiner överst, små längst ner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 424 | Hur visualiseras SDS-PAGE?;Coomassie-färgning eller silverfärgning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 425 | Vad menas med proteinreferens?;Molekylviktsmarkör (protein ladder).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 426 | Vad är isoelektrisk fokusering?;Separation av proteiner efter deras isoelektriska punkt (pI).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 427 | Vad är tvådimensionell gelelektrofores?;Kombination av isoelektrisk fokusering och SDS-PAGE.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 428 | Hur används SDS-PAGE för att följa proteinrening?;Genom att analysera renhet och bandintensitet över reningssteg.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 429 | Vad är en antikropp?;Ett protein som specifikt binder ett antigen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 430 | Vad är ett antigen?;En molekyl som känns igen av antikroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 431 | Vad är en epitop?;Den del av antigenet som antikroppen binder.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 432 | Vad kännetecknar en monoklonal antikropp?;Binder en enda specifik epitop.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 433 | Vad kännetecknar polyklonala antikroppar?;Binder flera epitoper på samma antigen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 434 | Hur tillverkas monoklonala antikroppar?;Via hybridomteknik (B-cell + myelomcell).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 435 | Beskriv ELISA;En enzymbaserad metod för att detektera antigen eller antikroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 436 | Beskriv indirekt ELISA;Antigen på platta → primärantikropp → enzymkopplad sekundärantikropp.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 437 | Beskriv Sandwich ELISA;Antigen fångas mellan två antikroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 438 | Vilken ELISA-metod är mest specifik?;Sandwich ELISA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 439 | Kliniska applikationer för ELISA;Indirekt: antikroppsdetektion (infektioner). Sandwich: antigen-/hormondetektion.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 440 | Vad är Western blot?;Proteiner separeras med SDS-PAGE, överförs till membran och detekteras med antikroppar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 441 | Skillnad mellan SDS-PAGE och Western blot?;SDS-PAGE separerar proteiner, Western blot identifierar specifika proteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 442 | Vad kan masspektrometri detektera?;Proteiner, peptider, metaboliter och lipider.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 443 | Användningsområden för masspektrometri;Proteomik, identifiering av proteiner, posttranslationella modifieringar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 444 | Varför behövs kristaller för röntgenkristallografi?;För att ge regelbundet diffraktionsmönster.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 445 | Varför är hög upplösning viktig?;För att kunna se atomära detaljer i strukturen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 446 | Vanligaste atomen i NMR?;¹H (väte).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 447 | Fördel med kryo-EM jämfört med röntgenkristallografi?;Kräver inga kristaller och kan studera stora komplex i nära nativt tillstånd.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Utforska proteiner |
| 448 | Definiera begreppen kromosom respektive kromatin;Kromatin är DNA bundet till histoner, kromosom är den starkt kondenserade formen av kromatin vid celldelning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 449 | Beskriv nukleosomens uppbyggnad;~147 bp DNA lindat runt en histonoktamer (2×H2A, H2B, H3, H4).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 450 | Vilken roll spelar histon H1?;Binder linker-DNA och stabiliserar högre ordningens kromatinstruktur.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 451 | Vilken roll spelar histonsvansar?;Reglerar kromatinstruktur via kovalenta modifieringar som påverkar genuttryck.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 452 | Vad händer med nukleosomer under DNA-replikation?;Histoner återfördelas till dottersträngar och kompletteras med nybildade histoner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 453 | Hur packas DNA till en kromosom? Vilken roll spelar protein scaffold?;DNA bildar loopar fästa till ett protein scaffold som organiserar och kondenserar kromatinet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 454 | Hur kan aktiviteten i kromatin-loopar regleras?;Via histonmodifieringar, kromatinremodellering och bindning av regulatoriska proteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kromatin |
| 455 | Vad är en gen?;En DNA-sekvens som innehåller information för att syntetisera ett funktionellt RNA eller protein.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 456 | Vilken sträng i DNA skrivs av till RNA – vad styr detta?;Templatsträngen skrivs av, promotorns orientering avgör vilken sträng som används.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 457 | Vad är ett operon?;En grupp gener med gemensam promotor som transkriberas tillsammans till ett polycistroniskt mRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 458 | Vad är en Shine–Dalgarno-sekvens?;En ribosombindningssekvens i bakteriellt mRNA som basparar med 16S rRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 459 | Hur är RNA-polymeras uppbyggt i E. coli?;Kärnenzym: α₂ββ′ω (katalytiskt aktivt). Holoenzym: kärnenzym + σ-faktor (kan initiera transkription).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 460 | Vilken roll spelar sigma-faktorn?;Känner igen promotorn och positionerar RNA-polymeraset korrekt för initiering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 461 | Hur hittar RNA-polymeraset till promotorn i E. coli?;Via sigma-faktorns specifika bindning till promotorelement (-10 och -35).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 462 | Vad menas med att gener i ett operon regleras gemensamt?;Alla gener påverkas samtidigt av samma regulatoriska element.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 463 | Vad är en repressor? Hur regleras Trp-operonet?;En repressor är ett protein som blockerar transkription, i Trp-operonet aktiveras repressorn av tryptofan och stänger operonet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 464 | CAP är en aktivator – hur fungerar den?;CAP binder cAMP och fäster vid DNA för att öka RNA-polymerasets inbindning.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 465 | Förklara hur lac-operonet fungerar.;Inducerbart operon, laktos inaktiverar repressorn och låg glukos → cAMP–CAP aktiverar transkription.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 466 | Vad är en bakteriofag och hur har den bidragit till vaccinproduktion?;Ett virus som infekterar bakterier, används som vektor för antigenproduktion.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 467 | Hur fungerar Rifampicin respektive Actinomycin?;Rifampicin hämmar bakteriellt RNA-polymeras, Actinomycin binder DNA och blockerar transkription.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Kontroll av genuttryck i prokaryoter |
| 468 | Initiering och terminering av eukaryot DNA-replikation;Initiering sker vid origins med ORC och licensiering, terminering när replikationsgafflar möts och kromatinet återställs.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 469 | Vad är PCNA?;En ringformad sliding clamp som ökar DNA-polymerasets processivitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 470 | ORC, Cdc6, Cdt1 och MCM-helikasets roller vid initiering;ORC binder origins, Cdc6 och Cdt1 laddar MCM-helikaset som licensierar replikation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 471 | När och hur aktiveras MCM-helikaset?;Aktiveras i S-fas via fosforylering av CDK och DDK.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 472 | Vilka DNA-polymeraser verkar vid replikationsgaffeln och deras aktiviteter?;Pol α (primase/initiator), Pol δ (lagging strand), Pol ε (leading strand).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 473 | Beskriv den eukaryota replikationsgaffeln;Innehåller MCM-helikas, primase/Pol α, Pol δ/ε, PCNA, RFC, RPA och topoisomeras.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 474 | Hur fungerar telomeras och säkerställer korrekt replikation av kromosomändar?;Ett RNA-beroende DNA-polymeras som förlänger telomerer med repetitiva sekvenser.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Initiering och terminering av DNA replikation |
| 475 | Hur ser en transkriptionsbubbla ut?;Ett lokalt uppsmält DNA-område (~12–17 bp) där strängarna separeras så RNA-polymeras kan läsa templatsträngen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 476 | Vilka tre typer av RNA-polymeraser finns i kärnan och vilka gener transkriberar de?;RNA-pol I: rRNA (28S, 18S, 5.8S). RNA-pol II: mRNA och vissa snRNA. RNA-pol III: tRNA, 5S rRNA och små RNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 477 | Vad är alfa-amanitin?;Ett toxin från flugsvamp som hämmar RNA-polymeras II (och svagt III).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 478 | Vilka sekvenselement hittar man vid en eukaryot promotor?;TATA-box, Inr (initiator), BRE och ibland CAAT- och GC-boxar.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 479 | Hur bildas preinitieringskomplexet?;Generella transkriptionsfaktorer och RNA-pol II binds stegvis till promotorn.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 480 | Vilka aktiviteter hos TFIIH startar transkriptionen?;Helikasaktivitet som öppnar DNA och kinasaktivitet som fosforylerar CTD.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 481 | Vilken roll spelar CTD vid transkription och mRNA-processning?;CTD fosforyleras och rekryterar faktorer för capping, splicing och polyadenylering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 482 | Hur processas den primära RNA-molekylen till moget mRNA?;5’-capping, borttagning av introner (splicing) och poly(A)-svans.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 483 | Vad är en 5’-cap och vilken funktion har den?;En 7-metylguanosin-kap som skyddar mRNA, krävs för export och translation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 484 | Vad är en poly(A)-svans och vilken funktion har den?;En kedja av adenosiner som sätts på posttranskriptionellt, ökar stabilitet och translation.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 485 | Vad är intron och exon?;Introner är icke-kodande sekvenser som tas bort, exoner är sekvenser som ingår i moget mRNA.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 486 | Beskriv de grundläggande stegen vid splicing!;Spliceosomen klipper vid 5’-splice site, bildar lariat, klipper 3’-splice site och ligerar exoner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 487 | Vad är alternativ splicing och dess betydelse?;Olika kombinationer av exoner ger flera proteiner från samma gen och ökar proteomets komplexitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::RNA syntes |
| 488 | Vilka lipider ingår i det eukaryota cellmembranet?;Fosfolipider, glykolipider och kolesterol.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 489 | Vilken roll har kolesterolet?;Reglerar membranets fluiditet och stabilitet, minskar permeabilitet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 490 | Cellmembranet sägs vara asymmetriskt – vad innebär detta?;Olika lipider och proteiner är ojämnt fördelade mellan inre och yttre membranbladet.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 491 | Vilka molekyler kan spontant diffundera över cellmembranet?;Små opolära molekyler och små oladdade polära molekyler (t.ex. O₂, CO₂).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 492 | Vilka molekyler kan inte spontant diffundera över cellmembranet?;Laddade joner och stora polära molekyler (t.ex. Na⁺, glukos).;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 493 | Vilka typer av rörlighet finns i cellmembranet vid 37°?;Lateral diffusion, rotation och flexion av lipidkedjor.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 494 | Hur är lipid rafts uppbyggda?;Kolesterol- och sfingolipidrika, mer ordnade membrandomäner med specifika proteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 495 | Vilka typer av integrala membranproteiner finns?;Single-pass, multi-pass (α-helixar) och β-tunnor.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 496 | Vad är en hydropatiplot?;Ett diagram som visar hydrofoba och hydrofila regioner i ett protein.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 497 | Vad ger en hydropatiplot information om?;Förekomst och position av transmembrana segment.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 498 | Hur är perifera membranproteiner associerade till cellmembranet?;Via icke-kovalenta interaktioner med lipider eller integrala membranproteiner.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 499 | Vilka typer av celladhesionsproteiner finns?;Cadheriner, integriner, selektiner och Ig-superfamiljen.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 500 | Vad binder celladhesionsproteiner till?;Andra celler eller extracellulär matrix.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |
| 501 | Vilken är deras huvudsakliga funktion?;Mediar cell–cell- och cell–matrix-adhesion samt signalering.;Biokemi::Johan D - Instuderingsfrågor::Transport över cellmembran |