All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
163 lines
6.2 KiB
Markdown
163 lines
6.2 KiB
Markdown
---
|
||
source: Gabriels anteckningar
|
||
lecture: Hjärnans utveckling
|
||
block: 1
|
||
---
|
||
|
||
# Hjärnans utveckling
|
||
|
||
Hjärnans utveckling
|
||
- Nervsystemet i fostertiden växer via proliferation, celldelning på ett
|
||
förutbestämt sätt
|
||
-
|
||
Första neruogenes vid v.8 → v.20
|
||
-
|
||
Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes
|
||
-
|
||
Mikroglian kommer från ett annat ursprung.
|
||
-
|
||
Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften
|
||
av graviditeten) → överskottet dör via apoptos
|
||
-
|
||
Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet,
|
||
förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen.
|
||
- Differentiation
|
||
-
|
||
Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och
|
||
antar sina fenotyper (egenskaper)
|
||
-
|
||
Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks.
|
||
- Migration
|
||
-
|
||
Hjärnan börjar som ett rör
|
||
-
|
||
Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande
|
||
nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå.
|
||
-
|
||
Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott från
|
||
insidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration.
|
||
- Neurit-tillväxt
|
||
-
|
||
Utskott som växer i omogna neuroner som ska bli dendriter/axoner.
|
||
-
|
||
Axoner måste nå korrekt plats i nervsystemet/kroppen.
|
||
-
|
||
Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller
|
||
attraherar.
|
||
- Synaptogenes
|
||
-
|
||
Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med
|
||
funktionella pre- och postsynaptiska strukturer.
|
||
-
|
||
Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten.
|
||
-
|
||
Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka
|
||
synapser som fungerar”. Dessa som får stimulans, stärks, övriga
|
||
synapser elimineras.
|
||
-
|
||
Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endast
|
||
viktiga synapser behålls.
|
||
- Minskar drastiskt även vid t.ex demens
|
||
-
|
||
Vissa sjukdomar/tillstånd påverkar antal eliminerad/stärkta synapser
|
||
- Autism → minskar eliminering → större antal synapser
|
||
- Schizofreni → ökar eliminering → mindre antal synapser
|
||
-
|
||
Lagom antal synapser är bäst, ffr. rätt synapser!
|
||
|
||
|
||
|
||
- Synaptisk reorganisation
|
||
-
|
||
Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är
|
||
betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder.
|
||
- Myelinisiering
|
||
-
|
||
Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern
|
||
- Hjärnan utvecklas livet ut (minne/glömska → synaptisk reorganisation)
|
||
Frågor
|
||
1. När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos?
|
||
2. Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den?
|
||
3. Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till?
|
||
4. När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det
|
||
specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras?
|
||
5. Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det?
|
||
Glutamatsynapser
|
||
- Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag
|
||
AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från
|
||
membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa
|
||
synapser kallas AMPA-tysta synapser.
|
||
- Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form
|
||
av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell).
|
||
-
|
||
Synapsen blir permanent
|
||
- Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas” av
|
||
astrocyter och/eller mikroglia.
|
||
- Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså
|
||
de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet).
|
||
- När hjärnan mognar minskar antalet tysta synapser.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad menas med tysta synapser? Vad är aktiva synapser?
|
||
2. Hur aktiveras “tysta synapser”? Hur kan hjärnan avgöra om synaps är viktig?
|
||
GABA-synapser
|
||
- GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser.
|
||
- I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande
|
||
-
|
||
Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl]
|
||
→ Cl-jp -40 mV
|
||
-
|
||
Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg
|
||
IC [Cl] → Cl-jp -80 mV
|
||
- Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-d052250697ad.png]]
|
||
|
||
|
||
- Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med
|
||
glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket.
|
||
-
|
||
GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till
|
||
funktionella.
|
||
- GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid
|
||
förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!)
|
||
-
|
||
Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2.
|
||
-
|
||
Minskar risken för hypoxi (syrebrist)
|
||
-
|
||
För mycket nervcellsaktivitet kräver mycket energi som i sin tur kräver
|
||
syretillgång (oxidativ fosforylering).
|
||
Frågor
|
||
1. Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta
|
||
med Glu-synapser?
|
||
2. Varför och när ändras GABA-synapsernas egenskaper?
|
||
Nervcellsaktivitet
|
||
- Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga
|
||
sinnesintryck som kan trigga nervceller → lösningen är att generera
|
||
“slumpmässiga”/ aktionspotentialer
|
||
-
|
||
GABA-synapser (exciterande under fostertiden) är viktigt här.
|
||
- Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks
|
||
det synaptiska nätverket mellan olika områden.
|
||
- Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som
|
||
svar på sinnesintryck.
|
||
- Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras
|
||
tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras.
|
||
- Experiment
|
||
-
|
||
Täcker ett öga på ett ungt djur → det täckta ögat får ingen input →
|
||
synapser för det ögat försvagas medan det andra ögat utvecklas normalt.
|
||
Spontan aktivitet startar innan ögonen öppnas men utan sensorisk input
|
||
under utvecklingen elimineras dessa synapser.
|
||
- Spontan aktivitet innebär långsamma vågor av depolarisering vilket även sker
|
||
i icke-REM-sömn vilket är viktigt för utvecklingen av hjärnan
|
||
(inlärning/glömska) → liknar hjärnans utveckling under fostertiden.
|
||
Frågor
|
||
1. Hur bildas synapser utan sinnesintryck? Hur vet hjärnan vilka synapser är
|
||
relevanta?
|
||
2. Vad menas med spontant nervcellsaktivitet?
|
||
|