medical-notes/wip/89xdN2rC94A.sv.srt

1
00:00:01,439 --> 00:00:04,110

Välkomna till den här tredje delen av

2
00:00:04,110 --> 00:00:04,120
Välkomna till den här tredje delen av
 

3
00:00:04,120 --> 00:00:06,789
Välkomna till den här tredje delen av
föreläsningen om örat som en del av

4
00:00:06,789 --> 00:00:06,799
föreläsningen om örat som en del av
 

5
00:00:06,799 --> 00:00:09,030
föreläsningen om örat som en del av
sinnesorgan. Magnus Rudenholm

6
00:00:09,030 --> 00:00:09,040
sinnesorgan. Magnus Rudenholm
 

7
00:00:09,040 --> 00:00:11,589
sinnesorgan. Magnus Rudenholm
fortfarande neurolog, neurofysiolog och

8
00:00:11,589 --> 00:00:11,599
fortfarande neurolog, neurofysiolog och
 

9
00:00:11,599 --> 00:00:15,390
fortfarande neurolog, neurofysiolog och
anatom.

10
00:00:15,390 --> 00:00:15,400

 

11
00:00:15,400 --> 00:00:18,550

Målen här innerra hörsel och koppling

12
00:00:18,550 --> 00:00:18,560
Målen här innerra hörsel och koppling
 

13
00:00:18,560 --> 00:00:23,070
Målen här innerra hörsel och koppling
balans och hörsel till CNS.

14
00:00:23,070 --> 00:00:23,080
balans och hörsel till CNS.
 

15
00:00:23,080 --> 00:00:25,589
balans och hörsel till CNS.
Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi

16
00:00:25,589 --> 00:00:25,599
Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi
 

17
00:00:25,599 --> 00:00:27,509
Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi
har gått igenom mellanörat. Vi har gått

18
00:00:27,509 --> 00:00:27,519
har gått igenom mellanörat. Vi har gått
 

19
00:00:27,519 --> 00:00:29,790
har gått igenom mellanörat. Vi har gått
igenom innerörat översiktligt samt

20
00:00:29,790 --> 00:00:29,800
igenom innerörat översiktligt samt
 

21
00:00:29,800 --> 00:00:32,749
igenom innerörat översiktligt samt
balansdelen i detalj. Och här kommer då

22
00:00:32,749 --> 00:00:32,759
balansdelen i detalj. Och här kommer då
 

23
00:00:32,759 --> 00:00:35,830
balansdelen i detalj. Och här kommer då
hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi

24
00:00:35,830 --> 00:00:35,840
hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi
 

25
00:00:35,840 --> 00:00:38,590
hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi
ihop allting. På bilden här har vi

26
00:00:38,590 --> 00:00:38,600
ihop allting. På bilden här har vi
 

27
00:00:38,600 --> 00:00:42,470
ihop allting. På bilden här har vi
ytterörat med Meatus acusticus externus

28
00:00:42,470 --> 00:00:42,480
ytterörat med Meatus acusticus externus
 

29
00:00:42,480 --> 00:00:45,270
ytterörat med Meatus acusticus externus
där ljudvågorna kommer att komma in. De

30
00:00:45,270 --> 00:00:45,280
där ljudvågorna kommer att komma in. De
 

31
00:00:45,280 --> 00:00:47,910
där ljudvågorna kommer att komma in. De
kommer att sätta trumhinnan membrana

32
00:00:47,910 --> 00:00:47,920
kommer att sätta trumhinnan membrana
 

33
00:00:47,920 --> 00:00:51,790
kommer att sätta trumhinnan membrana
tympani i rörelse och den rörelsen

34
00:00:51,790 --> 00:00:51,800
tympani i rörelse och den rörelsen
 

35
00:00:51,800 --> 00:00:55,110
tympani i rörelse och den rörelsen
kommer spridas genom maleus, inkus och

36
00:00:55,110 --> 00:00:55,120
kommer spridas genom maleus, inkus och
 

37
00:00:55,120 --> 00:00:56,910
kommer spridas genom maleus, inkus och
stapes som är ju då en del av

38
00:00:56,910 --> 00:00:56,920
stapes som är ju då en del av
 

39
00:00:56,920 --> 00:01:00,950
stapes som är ju då en del av
mellanörat. Stapes fäster till ovala

40
00:01:00,950 --> 00:01:00,960
mellanörat. Stapes fäster till ovala
 

41
00:01:00,960 --> 00:01:03,470
mellanörat. Stapes fäster till ovala
fönstret. Det är synonymt med fenestra

42
00:01:03,470 --> 00:01:03,480
fönstret. Det är synonymt med fenestra
 

43
00:01:03,480 --> 00:01:05,750
fönstret. Det är synonymt med fenestra
vestibely men ovala fönstret är mycket

44
00:01:05,750 --> 00:01:05,760
vestibely men ovala fönstret är mycket
 

45
00:01:05,760 --> 00:01:08,910
vestibely men ovala fönstret är mycket
mer spritt som begrepp. Och det blir ju

46
00:01:08,910 --> 00:01:08,920
mer spritt som begrepp. Och det blir ju
 

47
00:01:08,920 --> 00:01:12,350
mer spritt som begrepp. Och det blir ju
då gränsen mellan mellan och inröra och

48
00:01:12,350 --> 00:01:12,360
då gränsen mellan mellan och inröra och
 

49
00:01:12,360 --> 00:01:15,230
då gränsen mellan mellan och inröra och
det kopplar då till kockligan. Och allt

50
00:01:15,230 --> 00:01:15,240
det kopplar då till kockligan. Och allt
 

51
00:01:15,240 --> 00:01:17,590
det kopplar då till kockligan. Och allt
det här är en genomskärning av kocklen

52
00:01:17,590 --> 00:01:17,600
det här är en genomskärning av kocklen
 

53
00:01:17,600 --> 00:01:20,190
det här är en genomskärning av kocklen
med alla dess delar.

54
00:01:20,190 --> 00:01:20,200
med alla dess delar.
 

55
00:01:20,200 --> 00:01:22,510
med alla dess delar.
Den första delen som ljudet kommer till

56
00:01:22,510 --> 00:01:22,520
Den första delen som ljudet kommer till
 

57
00:01:22,520 --> 00:01:27,950
Den första delen som ljudet kommer till
det är skala vestibili och det är hela

58
00:01:27,950 --> 00:01:27,960
det är skala vestibili och det är hela
 

59
00:01:27,960 --> 00:01:30,429
det är skala vestibili och det är hela
den här gången här

60
00:01:30,429 --> 00:01:30,439
den här gången här
 

61
00:01:30,439 --> 00:01:33,230
den här gången här
som går in i snäckan.

62
00:01:33,230 --> 00:01:33,240
som går in i snäckan.
 

63
00:01:33,240 --> 00:01:37,069
som går in i snäckan.
Och när den sedan vänder ner igen, då

64
00:01:37,069 --> 00:01:37,079
Och när den sedan vänder ner igen, då
 

65
00:01:37,079 --> 00:01:40,510
Och när den sedan vänder ner igen, då
döper den om sig till skala Tympany och

66
00:01:40,510 --> 00:01:40,520
döper den om sig till skala Tympany och
 

67
00:01:40,520 --> 00:01:42,109
döper den om sig till skala Tympany och
den kommer då kopplat till det runda

68
00:01:42,109 --> 00:01:42,119
den kommer då kopplat till det runda
 

69
00:01:42,119 --> 00:01:44,069
den kommer då kopplat till det runda
fönstret och där kommer ljudvågen att gå

70
00:01:44,069 --> 00:01:44,079
fönstret och där kommer ljudvågen att gå
 

71
00:01:44,079 --> 00:01:47,429
fönstret och där kommer ljudvågen att gå
tillbaka in i mellanörat fast in i det

72
00:01:47,429 --> 00:01:47,439
tillbaka in i mellanörat fast in i det
 

73
00:01:47,439 --> 00:01:49,749
tillbaka in i mellanörat fast in i det
luftfyllda utrymmet här och därmed

74
00:01:49,749 --> 00:01:49,759
luftfyllda utrymmet här och därmed
 

75
00:01:49,759 --> 00:01:52,350
luftfyllda utrymmet här och därmed
försvinna.

76
00:01:52,350 --> 00:01:52,360
försvinna.
 

77
00:01:52,360 --> 00:01:56,749
försvinna.
Så det var alltså skala vestibili

78
00:01:56,749 --> 00:01:56,759
Så det var alltså skala vestibili
 

79
00:01:56,759 --> 00:02:00,749
Så det var alltså skala vestibili
vänder ner i skala tympani. Noterar där

80
00:02:00,749 --> 00:02:00,759
vänder ner i skala tympani. Noterar där
 

81
00:02:00,759 --> 00:02:03,230
vänder ner i skala tympani. Noterar där
att anatomiboken har lite fel med sin

82
00:02:03,230 --> 00:02:03,240
att anatomiboken har lite fel med sin
 

83
00:02:03,240 --> 00:02:05,149
att anatomiboken har lite fel med sin
pil så att jag har gjort en diskret

84
00:02:05,149 --> 00:02:05,159
pil så att jag har gjort en diskret
 

85
00:02:05,159 --> 00:02:09,309
pil så att jag har gjort en diskret
tilläggspil där. Detta är en del av

86
00:02:09,309 --> 00:02:09,319
tilläggspil där. Detta är en del av
 

87
00:02:09,319 --> 00:02:11,910
tilläggspil där. Detta är en del av
kockligan och en del av benlabrint så

88
00:02:11,910 --> 00:02:11,920
kockligan och en del av benlabrint så
 

89
00:02:11,920 --> 00:02:16,270
kockligan och en del av benlabrint så
det är fyllt med perilymfa. Och innanför

90
00:02:16,270 --> 00:02:16,280
det är fyllt med perilymfa. Och innanför
 

91
00:02:16,280 --> 00:02:19,630
det är fyllt med perilymfa. Och innanför
den hittar vi sen då ductus kokliaris

92
00:02:19,630 --> 00:02:19,640
den hittar vi sen då ductus kokliaris
 

93
00:02:19,640 --> 00:02:22,390
den hittar vi sen då ductus kokliaris
som en del av hindlabinten. Och ductus

94
00:02:22,390 --> 00:02:22,400
som en del av hindlabinten. Och ductus
 

95
00:02:22,400 --> 00:02:24,589
som en del av hindlabinten. Och ductus
kockliaris är i princip synonymt med

96
00:02:24,589 --> 00:02:24,599
kockliaris är i princip synonymt med
 

97
00:02:24,599 --> 00:02:27,309
kockliaris är i princip synonymt med
begreppet skala media där vi brukar

98
00:02:27,309 --> 00:02:27,319
begreppet skala media där vi brukar
 

99
00:02:27,319 --> 00:02:29,150
begreppet skala media där vi brukar
benämna det som ductus kokliaris. Det är

100
00:02:29,150 --> 00:02:29,160
benämna det som ductus kokliaris. Det är
 

101
00:02:29,160 --> 00:02:32,630
benämna det som ductus kokliaris. Det är
alltid blått här när vi ser på det i sin

102
00:02:32,630 --> 00:02:32,640
alltid blått här när vi ser på det i sin
 

103
00:02:32,640 --> 00:02:35,949
alltid blått här när vi ser på det i sin
helhet på längsen så här. Medans när vi

104
00:02:35,949 --> 00:02:35,959
helhet på längsen så här. Medans när vi
 

105
00:02:35,959 --> 00:02:38,030
helhet på längsen så här. Medans när vi
drar en genomskärning sen på nästa bild

106
00:02:38,030 --> 00:02:38,040
drar en genomskärning sen på nästa bild
 

107
00:02:38,040 --> 00:02:40,270
drar en genomskärning sen på nästa bild
då brukar vi benämna det som skala media

108
00:02:40,270 --> 00:02:40,280
då brukar vi benämna det som skala media
 

109
00:02:40,280 --> 00:02:41,430
då brukar vi benämna det som skala media
istället. Men det är alltså samma

110
00:02:41,430 --> 00:02:41,440
istället. Men det är alltså samma
 

111
00:02:41,440 --> 00:02:43,070
istället. Men det är alltså samma
utrymme.

112
00:02:43,070 --> 00:02:43,080
utrymme.
 

113
00:02:43,080 --> 00:02:45,470
utrymme.
Inne i duktuskockliaris

114
00:02:45,470 --> 00:02:45,480
Inne i duktuskockliaris
 

115
00:02:45,480 --> 00:02:48,110
Inne i duktuskockliaris
har vi det kortiska organet vars

116
00:02:48,110 --> 00:02:48,120
har vi det kortiska organet vars
 

117
00:02:48,120 --> 00:02:50,229
har vi det kortiska organet vars
latinska korrekta namn egentligen är

118
00:02:50,229 --> 00:02:50,239
latinska korrekta namn egentligen är
 

119
00:02:50,239 --> 00:02:53,470
latinska korrekta namn egentligen är
organum spirale. Och det ser ni här på

120
00:02:53,470 --> 00:02:53,480
organum spirale. Och det ser ni här på
 

121
00:02:53,480 --> 00:02:56,430
organum spirale. Och det ser ni här på
bild. Okej, då har vi alltså tittat på

122
00:02:56,430 --> 00:02:56,440
bild. Okej, då har vi alltså tittat på
 

123
00:02:56,440 --> 00:02:58,470
bild. Okej, då har vi alltså tittat på
snäckande genomstärning också har gått

124
00:02:58,470 --> 00:02:58,480
snäckande genomstärning också har gått
 

125
00:02:58,480 --> 00:03:01,390
snäckande genomstärning också har gått
igenom hur ljudvågen rör sig. Skala

126
00:03:01,390 --> 00:03:01,400
igenom hur ljudvågen rör sig. Skala
 

127
00:03:01,400 --> 00:03:04,910
igenom hur ljudvågen rör sig. Skala
vestibel först en del av benlabyrinten.

128
00:03:04,910 --> 00:03:04,920
vestibel först en del av benlabyrinten.
 

129
00:03:04,920 --> 00:03:07,589
vestibel först en del av benlabyrinten.
Och där har ni skala tympani också

130
00:03:07,589 --> 00:03:07,599
Och där har ni skala tympani också
 

131
00:03:07,599 --> 00:03:10,030
Och där har ni skala tympani också
benlabrint perymfa. Ni har ben där

132
00:03:10,030 --> 00:03:10,040
benlabrint perymfa. Ni har ben där
 

133
00:03:10,040 --> 00:03:14,470
benlabrint perymfa. Ni har ben där
utanför. Inne i den har vi hinnlabinten

134
00:03:14,470 --> 00:03:14,480
utanför. Inne i den har vi hinnlabinten
 

135
00:03:14,480 --> 00:03:16,869
utanför. Inne i den har vi hinnlabinten
och dess deltuskockliaris,

136
00:03:16,869 --> 00:03:16,879
och dess deltuskockliaris,
 

137
00:03:16,879 --> 00:03:19,789
och dess deltuskockliaris,
även då känt som skala med. Och där inne

138
00:03:19,789 --> 00:03:19,799
även då känt som skala med. Och där inne
 

139
00:03:19,799 --> 00:03:22,030
även då känt som skala med. Och där inne
har vi endolymfa och det kortiska

140
00:03:22,030 --> 00:03:22,040
har vi endolymfa och det kortiska
 

141
00:03:22,040 --> 00:03:23,670
har vi endolymfa och det kortiska
organet.

142
00:03:23,670 --> 00:03:23,680
organet.
 

143
00:03:23,680 --> 00:03:28,949
organet.
Då tar vi en genomskärning på det.

144
00:03:28,949 --> 00:03:28,959

 

145
00:03:28,959 --> 00:03:30,390

Ja, det är tur att det står samma som

146
00:03:30,390 --> 00:03:30,400
Ja, det är tur att det står samma som
 

147
00:03:30,400 --> 00:03:33,190
Ja, det är tur att det står samma som
jag har sagt. Det är så pinsamt annars.

148
00:03:33,190 --> 00:03:33,200
jag har sagt. Det är så pinsamt annars.
 

149
00:03:33,200 --> 00:03:35,149
jag har sagt. Det är så pinsamt annars.
Hela målet här det är att överföra den

150
00:03:35,149 --> 00:03:35,159
Hela målet här det är att överföra den
 

151
00:03:35,159 --> 00:03:37,110
Hela målet här det är att överföra den
mekaniska signalen ljudvågen till en

152
00:03:37,110 --> 00:03:37,120
mekaniska signalen ljudvågen till en
 

153
00:03:37,120 --> 00:03:40,030
mekaniska signalen ljudvågen till en
elektrisk signal på samma sätt som i

154
00:03:40,030 --> 00:03:40,040
elektrisk signal på samma sätt som i
 

155
00:03:40,040 --> 00:03:42,470
elektrisk signal på samma sätt som i
balansapparaten som gör samma sak fast

156
00:03:42,470 --> 00:03:42,480
balansapparaten som gör samma sak fast
 

157
00:03:42,480 --> 00:03:45,149
balansapparaten som gör samma sak fast
utifrån balans då.

158
00:03:45,149 --> 00:03:45,159
utifrån balans då.
 

159
00:03:45,159 --> 00:03:47,229
utifrån balans då.
Nu ser vi det i en genomskärning. Så här

160
00:03:47,229 --> 00:03:47,239
Nu ser vi det i en genomskärning. Så här
 

161
00:03:47,239 --> 00:03:50,670
Nu ser vi det i en genomskärning. Så här
ser ni hela kocklan i en genomstärning.

162
00:03:50,670 --> 00:03:50,680
ser ni hela kocklan i en genomstärning.
 

163
00:03:50,680 --> 00:03:53,030
ser ni hela kocklan i en genomstärning.
Och då ser ni dels ja det här är ju

164
00:03:53,030 --> 00:03:53,040
Och då ser ni dels ja det här är ju
 

165
00:03:53,040 --> 00:03:55,190
Och då ser ni dels ja det här är ju
själva benlabrintdelen

166
00:03:55,190 --> 00:03:55,200
själva benlabrintdelen
 

167
00:03:55,200 --> 00:03:59,789
själva benlabrintdelen
då kocklan. Och inne i den har vi

168
00:03:59,789 --> 00:03:59,799
då kocklan. Och inne i den har vi
 

169
00:03:59,799 --> 00:04:04,670
då kocklan. Och inne i den har vi
där och där och där och där och där och

170
00:04:04,670 --> 00:04:04,680
där och där och där och där och där och
 

171
00:04:04,680 --> 00:04:07,910
där och där och där och där och där och
där. Det är då själva hinnlabrinten med

172
00:04:07,910 --> 00:04:07,920
där. Det är då själva hinnlabrinten med
 

173
00:04:07,920 --> 00:04:10,990
där. Det är då själva hinnlabrinten med
des del ductus kockliaris. Och då har vi

174
00:04:10,990 --> 00:04:11,000
des del ductus kockliaris. Och då har vi
 

175
00:04:11,000 --> 00:04:13,670
des del ductus kockliaris. Och då har vi
skala tympan i nej förlåt skala vestibel

176
00:04:13,670 --> 00:04:13,680
skala tympan i nej förlåt skala vestibel
 

177
00:04:13,680 --> 00:04:16,430
skala tympan i nej förlåt skala vestibel
överst och skala tym i nederst. Om vi

178
00:04:16,430 --> 00:04:16,440
överst och skala tym i nederst. Om vi
 

179
00:04:16,440 --> 00:04:18,349
överst och skala tym i nederst. Om vi
tittar på det i en förstoring vilken vi

180
00:04:18,349 --> 00:04:18,359
tittar på det i en förstoring vilken vi
 

181
00:04:18,359 --> 00:04:20,349
tittar på det i en förstoring vilken vi
snyggt har fått i själva bilden här

182
00:04:20,349 --> 00:04:20,359
snyggt har fått i själva bilden här
 

183
00:04:20,359 --> 00:04:23,350
snyggt har fått i själva bilden här
direkt så har vi alltså skala vestibili

184
00:04:23,350 --> 00:04:23,360
direkt så har vi alltså skala vestibili
 

185
00:04:23,360 --> 00:04:25,629
direkt så har vi alltså skala vestibili
den del som tog emot ljudet först från

186
00:04:25,629 --> 00:04:25,639
den del som tog emot ljudet först från
 

187
00:04:25,639 --> 00:04:28,830
den del som tog emot ljudet först från
ovala fönstret den delen som sitter ihop

188
00:04:28,830 --> 00:04:28,840
ovala fönstret den delen som sitter ihop
 

189
00:04:28,840 --> 00:04:32,110
ovala fönstret den delen som sitter ihop
med skalympen i toppen av snäckan och

190
00:04:32,110 --> 00:04:32,120
med skalympen i toppen av snäckan och
 

191
00:04:32,120 --> 00:04:33,909
med skalympen i toppen av snäckan och
det är benämns som helikotrema det

192
00:04:33,909 --> 00:04:33,919
det är benämns som helikotrema det
 

193
00:04:33,919 --> 00:04:36,110
det är benämns som helikotrema det
behöver ni inte kunna det begreppet men

194
00:04:36,110 --> 00:04:36,120
behöver ni inte kunna det begreppet men
 

195
00:04:36,120 --> 00:04:39,350
behöver ni inte kunna det begreppet men
här har ni där ljudet kommer in i skala

196
00:04:39,350 --> 00:04:39,360
här har ni där ljudet kommer in i skala
 

197
00:04:39,360 --> 00:04:42,430
här har ni där ljudet kommer in i skala
vestibeli och så snurras det upp här

198
00:04:42,430 --> 00:04:42,440
vestibeli och så snurras det upp här
 

199
00:04:42,440 --> 00:04:46,310
vestibeli och så snurras det upp här
genom snäckan popp b popp Popp och sen

200
00:04:46,310 --> 00:04:46,320
genom snäckan popp b popp Popp och sen
 

201
00:04:46,320 --> 00:04:48,550
genom snäckan popp b popp Popp och sen
så kommer skala vestibli sitter ihop med

202
00:04:48,550 --> 00:04:48,560
så kommer skala vestibli sitter ihop med
 

203
00:04:48,560 --> 00:04:51,110
så kommer skala vestibli sitter ihop med
skala tympany och så snurrar det ner sig

204
00:04:51,110 --> 00:04:51,120
skala tympany och så snurrar det ner sig
 

205
00:04:51,120 --> 00:04:54,670
skala tympany och så snurrar det ner sig
med ljudvågen via skala tympani. Så de

206
00:04:54,670 --> 00:04:54,680
med ljudvågen via skala tympani. Så de
 

207
00:04:54,680 --> 00:04:57,830
med ljudvågen via skala tympani. Så de
sitter alltså ihop via helikotrema och

208
00:04:57,830 --> 00:04:57,840
sitter alltså ihop via helikotrema och
 

209
00:04:57,840 --> 00:05:00,590
sitter alltså ihop via helikotrema och
består av perilymfa.

210
00:05:00,590 --> 00:05:00,600
består av perilymfa.
 

211
00:05:00,600 --> 00:05:02,710
består av perilymfa.
Innanför där hade vi skala media som

212
00:05:02,710 --> 00:05:02,720
Innanför där hade vi skala media som
 

213
00:05:02,720 --> 00:05:04,029
Innanför där hade vi skala media som
alltså då är synonymt med

214
00:05:04,029 --> 00:05:04,039
alltså då är synonymt med
 

215
00:05:04,039 --> 00:05:06,670
alltså då är synonymt med
ductuskockliaris. Men om jag kan min

216
00:05:06,670 --> 00:05:06,680
ductuskockliaris. Men om jag kan min
 

217
00:05:06,680 --> 00:05:08,790
ductuskockliaris. Men om jag kan min
latin rätt så betyder det egentligen det

218
00:05:08,790 --> 00:05:08,800
latin rätt så betyder det egentligen det
 

219
00:05:08,800 --> 00:05:11,029
latin rätt så betyder det egentligen det
mellersta trappsteget eller mellersta

220
00:05:11,029 --> 00:05:11,039
mellersta trappsteget eller mellersta
 

221
00:05:11,039 --> 00:05:13,749
mellersta trappsteget eller mellersta
stegen. Och det stämmer ju bättre här

222
00:05:13,749 --> 00:05:13,759
stegen. Och det stämmer ju bättre här
 

223
00:05:13,759 --> 00:05:16,150
stegen. Och det stämmer ju bättre här
att vi har öppningsdelen, den mellerssta

224
00:05:16,150 --> 00:05:16,160
att vi har öppningsdelen, den mellerssta
 

225
00:05:16,160 --> 00:05:18,469
att vi har öppningsdelen, den mellerssta
och den typanistiska delen. Medans när

226
00:05:18,469 --> 00:05:18,479
och den typanistiska delen. Medans när
 

227
00:05:18,479 --> 00:05:20,510
och den typanistiska delen. Medans när
vi ser det på längsen så är det mera som

228
00:05:20,510 --> 00:05:20,520
vi ser det på längsen så är det mera som
 

229
00:05:20,520 --> 00:05:21,990
vi ser det på längsen så är det mera som
en gång och då blir det duktigt

230
00:05:21,990 --> 00:05:22,000
en gång och då blir det duktigt
 

231
00:05:22,000 --> 00:05:25,230
en gång och då blir det duktigt
kokliaris.

232
00:05:25,230 --> 00:05:25,240

 

233
00:05:25,240 --> 00:05:28,550

Under skala media. Här har vi ett

234
00:05:28,550 --> 00:05:28,560
Under skala media. Här har vi ett
 

235
00:05:28,560 --> 00:05:31,230
Under skala media. Här har vi ett
membran och det är basilarmembranet

236
00:05:31,230 --> 00:05:31,240
membran och det är basilarmembranet
 

237
00:05:31,240 --> 00:05:33,510
membran och det är basilarmembranet
och det är det som ljudvågorna, det är

238
00:05:33,510 --> 00:05:33,520
och det är det som ljudvågorna, det är
 

239
00:05:33,520 --> 00:05:35,670
och det är det som ljudvågorna, det är
ett av de membran som ljudvågorna kommer

240
00:05:35,670 --> 00:05:35,680
ett av de membran som ljudvågorna kommer
 

241
00:05:35,680 --> 00:05:38,110
ett av de membran som ljudvågorna kommer
sätta i rörelse som kommer att leda till

242
00:05:38,110 --> 00:05:38,120
sätta i rörelse som kommer att leda till
 

243
00:05:38,120 --> 00:05:39,830
sätta i rörelse som kommer att leda till
att den här mekaniska vågen omvandlas

244
00:05:39,830 --> 00:05:39,840
att den här mekaniska vågen omvandlas
 

245
00:05:39,840 --> 00:05:42,150
att den här mekaniska vågen omvandlas
till en elektrisk signal. Det är en

246
00:05:42,150 --> 00:05:42,160
till en elektrisk signal. Det är en
 

247
00:05:42,160 --> 00:05:43,990
till en elektrisk signal. Det är en
bindvävshinna.

248
00:05:43,990 --> 00:05:44,000
bindvävshinna.
 

249
00:05:44,000 --> 00:05:46,309
bindvävshinna.
Vi har ett epitel som heter

250
00:05:46,309 --> 00:05:46,319
Vi har ett epitel som heter
 

251
00:05:46,319 --> 00:05:48,870
Vi har ett epitel som heter
strevascularis som är oerhört kärlrikt

252
00:05:48,870 --> 00:05:48,880
strevascularis som är oerhört kärlrikt
 

253
00:05:48,880 --> 00:05:51,830
strevascularis som är oerhört kärlrikt
som sitter i Skala medias laterala vägg

254
00:05:51,830 --> 00:05:51,840
som sitter i Skala medias laterala vägg
 

255
00:05:51,840 --> 00:05:55,390
som sitter i Skala medias laterala vägg
och det ser ni där på bilden. Och det är

256
00:05:55,390 --> 00:05:55,400
och det ser ni där på bilden. Och det är
 

257
00:05:55,400 --> 00:05:57,469
och det ser ni där på bilden. Och det är
alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt

258
00:05:57,469 --> 00:05:57,479
alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt
 

259
00:05:57,479 --> 00:06:00,189
alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt
med så mycket kapillärer. Det utgör den

260
00:06:00,189 --> 00:06:00,199
med så mycket kapillärer. Det utgör den
 

261
00:06:00,199 --> 00:06:02,950
med så mycket kapillärer. Det utgör den
endolymfatiska gränsen och kommer att

262
00:06:02,950 --> 00:06:02,960
endolymfatiska gränsen och kommer att
 

263
00:06:02,960 --> 00:06:06,070
endolymfatiska gränsen och kommer att
pumpa in kalium i endolymfan här. Och

264
00:06:06,070 --> 00:06:06,080
pumpa in kalium i endolymfan här. Och
 

265
00:06:06,080 --> 00:06:09,670
pumpa in kalium i endolymfan här. Och
det hjälper sedan till i den här

266
00:06:09,670 --> 00:06:09,680
det hjälper sedan till i den här
 

267
00:06:09,680 --> 00:06:14,510
det hjälper sedan till i den här
initieringen av nervsignaler.

268
00:06:14,510 --> 00:06:14,520

 

269
00:06:14,520 --> 00:06:17,309

Vi har sedan då det kortiska organet och

270
00:06:17,309 --> 00:06:17,319
Vi har sedan då det kortiska organet och
 

271
00:06:17,319 --> 00:06:19,749
Vi har sedan då det kortiska organet och
det är på något vis hörsens motsvarighet

272
00:06:19,749 --> 00:06:19,759
det är på något vis hörsens motsvarighet
 

273
00:06:19,759 --> 00:06:23,230
det är på något vis hörsens motsvarighet
till kristamplaris respektive makla i

274
00:06:23,230 --> 00:06:23,240
till kristamplaris respektive makla i
 

275
00:06:23,240 --> 00:06:26,230
till kristamplaris respektive makla i
bågångar och hindsäckar. Och det är här

276
00:06:26,230 --> 00:06:26,240
bågångar och hindsäckar. Och det är här
 

277
00:06:26,240 --> 00:06:29,150
bågångar och hindsäckar. Och det är här
vi har de sinnesceller som känner av

278
00:06:29,150 --> 00:06:29,160
vi har de sinnesceller som känner av
 

279
00:06:29,160 --> 00:06:30,790
vi har de sinnesceller som känner av
vågrörelserna,

280
00:06:30,790 --> 00:06:30,800
vågrörelserna,
 

281
00:06:30,800 --> 00:06:32,790
vågrörelserna,
ljudvågorna och omvandlar dem till

282
00:06:32,790 --> 00:06:32,800
ljudvågorna och omvandlar dem till
 

283
00:06:32,800 --> 00:06:35,029
ljudvågorna och omvandlar dem till
elektrisk signal. Och det kommer förstås

284
00:06:35,029 --> 00:06:35,039
elektrisk signal. Och det kommer förstås
 

285
00:06:35,039 --> 00:06:37,189
elektrisk signal. Och det kommer förstås
en förstoring på nästa bild. Men ni ser

286
00:06:37,189 --> 00:06:37,199
en förstoring på nästa bild. Men ni ser
 

287
00:06:37,199 --> 00:06:38,990
en förstoring på nästa bild. Men ni ser
dem där kan ni redan där se

288
00:06:38,990 --> 00:06:39,000
dem där kan ni redan där se
 

289
00:06:39,000 --> 00:06:41,550
dem där kan ni redan där se
sinnescellerna va och hur de kopplade

290
00:06:41,550 --> 00:06:41,560
sinnescellerna va och hur de kopplade
 

291
00:06:41,560 --> 00:06:46,189
sinnescellerna va och hur de kopplade
till bestokois och nerver som går in.

292
00:06:46,189 --> 00:06:46,199
till bestokois och nerver som går in.
 

293
00:06:46,199 --> 00:06:48,790
till bestokois och nerver som går in.
Här har ni det i en jättefin histologisk

294
00:06:48,790 --> 00:06:48,800
Här har ni det i en jättefin histologisk
 

295
00:06:48,800 --> 00:06:50,749
Här har ni det i en jättefin histologisk
bild som jag verkligen rekommenderar att

296
00:06:50,749 --> 00:06:50,759
bild som jag verkligen rekommenderar att
 

297
00:06:50,759 --> 00:06:52,510
bild som jag verkligen rekommenderar att
ni använder boken och tittar på för de

298
00:06:52,510 --> 00:06:52,520
ni använder boken och tittar på för de
 

299
00:06:52,520 --> 00:06:56,070
ni använder boken och tittar på för de
är jättefint preparerade tycker jag. Om

300
00:06:56,070 --> 00:06:56,080
är jättefint preparerade tycker jag. Om
 

301
00:06:56,080 --> 00:06:57,510
är jättefint preparerade tycker jag. Om
inte Anne säger något annat då är hon

302
00:06:57,510 --> 00:06:57,520
inte Anne säger något annat då är hon
 

303
00:06:57,520 --> 00:06:59,670
inte Anne säger något annat då är hon
lite granna bossen men jag tycker de är

304
00:06:59,670 --> 00:06:59,680
lite granna bossen men jag tycker de är
 

305
00:06:59,680 --> 00:07:01,629
lite granna bossen men jag tycker de är
fina.

306
00:07:01,629 --> 00:07:01,639
fina.
 

307
00:07:01,639 --> 00:07:03,309
fina.
Tittar vi närmare på det kortiska

308
00:07:03,309 --> 00:07:03,319
Tittar vi närmare på det kortiska
 

309
00:07:03,319 --> 00:07:05,790
Tittar vi närmare på det kortiska
organet. Jag backar direkt. Det är

310
00:07:05,790 --> 00:07:05,800
organet. Jag backar direkt. Det är
 

311
00:07:05,800 --> 00:07:09,150
organet. Jag backar direkt. Det är
alltså skala vestibel är tym i media.

312
00:07:09,150 --> 00:07:09,160
alltså skala vestibel är tym i media.
 

313
00:07:09,160 --> 00:07:11,749
alltså skala vestibel är tym i media.
Här hade vi det kortiska organet. Så det

314
00:07:11,749 --> 00:07:11,759
Här hade vi det kortiska organet. Så det
 

315
00:07:11,759 --> 00:07:15,629
Här hade vi det kortiska organet. Så det
är det som vi förstorar in på nu. Då

316
00:07:15,629 --> 00:07:15,639
är det som vi förstorar in på nu. Då
 

317
00:07:15,639 --> 00:07:18,469
är det som vi förstorar in på nu. Då
hade vi de här sinnescellerna

318
00:07:18,469 --> 00:07:18,479
hade vi de här sinnescellerna
 

319
00:07:18,479 --> 00:07:20,270
hade vi de här sinnescellerna
och det är ju samma uppbyggnad här som

320
00:07:20,270 --> 00:07:20,280
och det är ju samma uppbyggnad här som
 

321
00:07:20,280 --> 00:07:23,029
och det är ju samma uppbyggnad här som
det är i Kristian Ampelaris och i Makla

322
00:07:23,029 --> 00:07:23,039
det är i Kristian Ampelaris och i Makla
 

323
00:07:23,039 --> 00:07:25,309
det är i Kristian Ampelaris och i Makla
i princip eller liknande uppbyggnad. Det

324
00:07:25,309 --> 00:07:25,319
i princip eller liknande uppbyggnad. Det
 

325
00:07:25,319 --> 00:07:27,670
i princip eller liknande uppbyggnad. Det
vill säga vi har en gellliknande

326
00:07:27,670 --> 00:07:27,680
vill säga vi har en gellliknande
 

327
00:07:27,680 --> 00:07:30,029
vill säga vi har en gellliknande
substans här uppe och eftersom den är

328
00:07:30,029 --> 00:07:30,039
substans här uppe och eftersom den är
 

329
00:07:30,039 --> 00:07:31,790
substans här uppe och eftersom den är
lite plattare här så får den heta

330
00:07:31,790 --> 00:07:31,800
lite plattare här så får den heta
 

331
00:07:31,800 --> 00:07:33,309
lite plattare här så får den heta
membran och då blir det

332
00:07:33,309 --> 00:07:33,319
membran och då blir det
 

333
00:07:33,319 --> 00:07:35,790
membran och då blir det
membranatektoria.

334
00:07:35,790 --> 00:07:35,800
membranatektoria.
 

335
00:07:35,800 --> 00:07:40,029
membranatektoria.
Den har små hårutskott i sig som kommer

336
00:07:40,029 --> 00:07:40,039
Den har små hårutskott i sig som kommer
 

337
00:07:40,039 --> 00:07:42,950
Den har små hårutskott i sig som kommer
från sinneceller. Och när det kommer en

338
00:07:42,950 --> 00:07:42,960
från sinneceller. Och när det kommer en
 

339
00:07:42,960 --> 00:07:45,550
från sinneceller. Och när det kommer en
ljudvåg så att de här sätts i vibration

340
00:07:45,550 --> 00:07:45,560
ljudvåg så att de här sätts i vibration
 

341
00:07:45,560 --> 00:07:48,149
ljudvåg så att de här sätts i vibration
då kommer de vibrera med olika

342
00:07:48,149 --> 00:07:48,159
då kommer de vibrera med olika
 

343
00:07:48,159 --> 00:07:50,869
då kommer de vibrera med olika
eh de är olika långa så det blir lite

344
00:07:50,869 --> 00:07:50,879
eh de är olika långa så det blir lite
 

345
00:07:50,879 --> 00:07:52,909
eh de är olika långa så det blir lite
olika vibrationer i dem och då kommer de

346
00:07:52,909 --> 00:07:52,919
olika vibrationer i dem och då kommer de
 

347
00:07:52,919 --> 00:07:56,390
olika vibrationer i dem och då kommer de
här håren att knickas vilket leder till

348
00:07:56,390 --> 00:07:56,400
här håren att knickas vilket leder till
 

349
00:07:56,400 --> 00:08:01,350
här håren att knickas vilket leder till
nervsignaler.

350
00:08:01,350 --> 00:08:01,360

 

351
00:08:01,360 --> 00:08:04,230

Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det

352
00:08:04,230 --> 00:08:04,240
Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det
 

353
00:08:04,240 --> 00:08:07,670
Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det
kortiska organet som är området där

354
00:08:07,670 --> 00:08:07,680
kortiska organet som är området där
 

355
00:08:07,680 --> 00:08:11,110
kortiska organet som är området där
sinnescellerna sitter.

356
00:08:11,110 --> 00:08:11,120
sinnescellerna sitter.
 

357
00:08:11,120 --> 00:08:18,629
sinnescellerna sitter.
Och vi har lamen basilaris här nere.

358
00:08:18,629 --> 00:08:18,639

 

359
00:08:18,639 --> 00:08:20,589

Om vi då sedan sätter ihop allting och

360
00:08:20,589 --> 00:08:20,599
Om vi då sedan sätter ihop allting och
 

361
00:08:20,599 --> 00:08:22,670
Om vi då sedan sätter ihop allting och
då vill jag snabbt säga att i huvudsak

362
00:08:22,670 --> 00:08:22,680
då vill jag snabbt säga att i huvudsak
 

363
00:08:22,680 --> 00:08:25,990
då vill jag snabbt säga att i huvudsak
är detta fysiologi, men en kort funktion

364
00:08:25,990 --> 00:08:26,000
är detta fysiologi, men en kort funktion
 

365
00:08:26,000 --> 00:08:28,309
är detta fysiologi, men en kort funktion
vill vi att ni har med redan termin ett.

366
00:08:28,309 --> 00:08:28,319
vill vi att ni har med redan termin ett.
 

367
00:08:28,319 --> 00:08:30,430
vill vi att ni har med redan termin ett.
Och men men kom ihåg att den stora

368
00:08:30,430 --> 00:08:30,440
Och men men kom ihåg att den stora
 

369
00:08:30,440 --> 00:08:32,269
Och men men kom ihåg att den stora
fördjupningen sker ju förstås under

370
00:08:32,269 --> 00:08:32,279
fördjupningen sker ju förstås under
 

371
00:08:32,279 --> 00:08:34,670
fördjupningen sker ju förstås under
fysiologin. Det här liknande den första

372
00:08:34,670 --> 00:08:34,680
fysiologin. Det här liknande den första
 

373
00:08:34,680 --> 00:08:37,110
fysiologin. Det här liknande den första
bilden på den här föreläsningen men från

374
00:08:37,110 --> 00:08:37,120
bilden på den här föreläsningen men från
 

375
00:08:37,120 --> 00:08:39,350
bilden på den här föreläsningen men från
histologiboken istället. Ni ser hur

376
00:08:39,350 --> 00:08:39,360
histologiboken istället. Ni ser hur
 

377
00:08:39,360 --> 00:08:41,750
histologiboken istället. Ni ser hur
ljudvågen kommer in via yttrörat yttre

378
00:08:41,750 --> 00:08:41,760
ljudvågen kommer in via yttrörat yttre
 

379
00:08:41,760 --> 00:08:44,310
ljudvågen kommer in via yttrörat yttre
hörselgången. Sätter trumhinnan i

380
00:08:44,310 --> 00:08:44,320
hörselgången. Sätter trumhinnan i
 

381
00:08:44,320 --> 00:08:45,910
hörselgången. Sätter trumhinnan i
rörelse.

382
00:08:45,910 --> 00:08:45,920
rörelse.
 

383
00:08:45,920 --> 00:08:48,710
rörelse.
Den rörelsen överförs via de tre

384
00:08:48,710 --> 00:08:48,720
Den rörelsen överförs via de tre
 

385
00:08:48,720 --> 00:08:51,630
Den rörelsen överförs via de tre
hörselbenen in till ovala fönstret. Och

386
00:08:51,630 --> 00:08:51,640
hörselbenen in till ovala fönstret. Och
 

387
00:08:51,640 --> 00:08:54,790
hörselbenen in till ovala fönstret. Och
här har vi snäckan uträtad stilistiskt.

388
00:08:54,790 --> 00:08:54,800
här har vi snäckan uträtad stilistiskt.
 

389
00:08:54,800 --> 00:08:58,110
här har vi snäckan uträtad stilistiskt.
Och då kommer dels en del av ljudvågen

390
00:08:58,110 --> 00:08:58,120
Och då kommer dels en del av ljudvågen
 

391
00:08:58,120 --> 00:08:59,590
Och då kommer dels en del av ljudvågen
och färdas som vi såg i den första

392
00:08:59,590 --> 00:08:59,600
och färdas som vi såg i den första
 

393
00:08:59,600 --> 00:09:02,670
och färdas som vi såg i den första
bilden rätt genom hela skala vively.

394
00:09:02,670 --> 00:09:02,680
bilden rätt genom hela skala vively.
 

395
00:09:02,680 --> 00:09:05,389
bilden rätt genom hela skala vively.
vända. Helikotrema är bara punkten där

396
00:09:05,389 --> 00:09:05,399
vända. Helikotrema är bara punkten där
 

397
00:09:05,399 --> 00:09:07,710
vända. Helikotrema är bara punkten där
det vänder och sen ut igen via skala

398
00:09:07,710 --> 00:09:07,720
det vänder och sen ut igen via skala
 

399
00:09:07,720 --> 00:09:09,870
det vänder och sen ut igen via skala
tympar ni till under fönstret och så att

400
00:09:09,870 --> 00:09:09,880
tympar ni till under fönstret och så att
 

401
00:09:09,880 --> 00:09:12,710
tympar ni till under fönstret och så att
säga ut i intet. Det är den delen som vi

402
00:09:12,710 --> 00:09:12,720
säga ut i intet. Det är den delen som vi
 

403
00:09:12,720 --> 00:09:17,110
säga ut i intet. Det är den delen som vi
inte har. Men utifrån vilken frekvens

404
00:09:17,110 --> 00:09:17,120
inte har. Men utifrån vilken frekvens
 

405
00:09:17,120 --> 00:09:20,069
inte har. Men utifrån vilken frekvens
ljudvågen har så kommer den att få det

406
00:09:20,069 --> 00:09:20,079
ljudvågen har så kommer den att få det
 

407
00:09:20,079 --> 00:09:23,470
ljudvågen har så kommer den att få det
här basilarmembranet i svängning. För

408
00:09:23,470 --> 00:09:23,480
här basilarmembranet i svängning. För
 

409
00:09:23,480 --> 00:09:26,350
här basilarmembranet i svängning. För
där ser ni att basilarmembranet har en

410
00:09:26,350 --> 00:09:26,360
där ser ni att basilarmembranet har en
 

411
00:09:26,360 --> 00:09:29,389
där ser ni att basilarmembranet har en
mycket smalare bas här, mycket bredare

412
00:09:29,389 --> 00:09:29,399
mycket smalare bas här, mycket bredare
 

413
00:09:29,399 --> 00:09:32,829
mycket smalare bas här, mycket bredare
bas här. Och här nere hör ni de lite mer

414
00:09:32,829 --> 00:09:32,839
bas här. Och här nere hör ni de lite mer
 

415
00:09:32,839 --> 00:09:34,990
bas här. Och här nere hör ni de lite mer
djupa tonerna. Och här uppe har vi de

416
00:09:34,990 --> 00:09:35,000
djupa tonerna. Och här uppe har vi de
 

417
00:09:35,000 --> 00:09:37,590
djupa tonerna. Och här uppe har vi de
lite högre frekvenserna. Så när en

418
00:09:37,590 --> 00:09:37,600
lite högre frekvenserna. Så när en
 

419
00:09:37,600 --> 00:09:39,230
lite högre frekvenserna. Så när en
frekvens kommer in då kommer den att

420
00:09:39,230 --> 00:09:39,240
frekvens kommer in då kommer den att
 

421
00:09:39,240 --> 00:09:42,350
frekvens kommer in då kommer den att
löpa längs med skala vestibli och

422
00:09:42,350 --> 00:09:42,360
löpa längs med skala vestibli och
 

423
00:09:42,360 --> 00:09:45,069
löpa längs med skala vestibli och
basilarmembranet tills det når den del

424
00:09:45,069 --> 00:09:45,079
basilarmembranet tills det når den del
 

425
00:09:45,079 --> 00:09:46,790
basilarmembranet tills det når den del
av basilarmembranet

426
00:09:46,790 --> 00:09:46,800
av basilarmembranet
 

427
00:09:46,800 --> 00:09:49,310
av basilarmembranet
som bäst sätts i svängning av den

428
00:09:49,310 --> 00:09:49,320
som bäst sätts i svängning av den
 

429
00:09:49,320 --> 00:09:53,630
som bäst sätts i svängning av den
frekvensen. Och då kommer den ljudvågen

430
00:09:53,630 --> 00:09:53,640
frekvensen. Och då kommer den ljudvågen
 

431
00:09:53,640 --> 00:09:55,670
frekvensen. Och då kommer den ljudvågen
förutom den del som går runt också att

432
00:09:55,670 --> 00:09:55,680
förutom den del som går runt också att
 

433
00:09:55,680 --> 00:09:59,430
förutom den del som går runt också att
passera igenom basillarmembranet och få

434
00:09:59,430 --> 00:09:59,440
passera igenom basillarmembranet och få
 

435
00:09:59,440 --> 00:10:01,910
passera igenom basillarmembranet och få
membranet att svänga på den punkten. Och

436
00:10:01,910 --> 00:10:01,920
membranet att svänga på den punkten. Och
 

437
00:10:01,920 --> 00:10:05,069
membranet att svänga på den punkten. Och
då kommer det här membrana eh membrana

438
00:10:05,069 --> 00:10:05,079
då kommer det här membrana eh membrana
 

439
00:10:05,079 --> 00:10:09,150
då kommer det här membrana eh membrana
ttoria att vibrera eh och på det viset

440
00:10:09,150 --> 00:10:09,160
ttoria att vibrera eh och på det viset
 

441
00:10:09,160 --> 00:10:11,350
ttoria att vibrera eh och på det viset
då knicka

442
00:10:11,350 --> 00:10:11,360
då knicka
 

443
00:10:11,360 --> 00:10:13,910
då knicka
sinneställena som skickar in en signal

444
00:10:13,910 --> 00:10:13,920
sinneställena som skickar in en signal
 

445
00:10:13,920 --> 00:10:18,630
sinneställena som skickar in en signal
via vestibel och kokära nerven.

446
00:10:18,630 --> 00:10:18,640

 

447
00:10:18,640 --> 00:10:22,230

Lite lätt sammanfattat.

448
00:10:22,230 --> 00:10:22,240

 

449
00:10:22,240 --> 00:10:25,790

Avslutningsvis koppling både hörsel och

450
00:10:25,790 --> 00:10:25,800
Avslutningsvis koppling både hörsel och
 

451
00:10:25,800 --> 00:10:29,750
Avslutningsvis koppling både hörsel och
balans till CNS. Det är samma nerv,

452
00:10:29,750 --> 00:10:29,760
balans till CNS. Det är samma nerv,
 

453
00:10:29,760 --> 00:10:32,710
balans till CNS. Det är samma nerv,
samma kranialnervestibel och kokliaris.

454
00:10:32,710 --> 00:10:32,720
samma kranialnervestibel och kokliaris.
 

455
00:10:32,720 --> 00:10:34,750
samma kranialnervestibel och kokliaris.
Men den nerven består egentligen av två

456
00:10:34,750 --> 00:10:34,760
Men den nerven består egentligen av två
 

457
00:10:34,760 --> 00:10:37,389
Men den nerven består egentligen av två
stycken delar. Det är själva nervus

458
00:10:37,389 --> 00:10:37,399
stycken delar. Det är själva nervus
 

459
00:10:37,399 --> 00:10:39,389
stycken delar. Det är själva nervus
vestibularis

460
00:10:39,389 --> 00:10:39,399
vestibularis
 

461
00:10:39,399 --> 00:10:41,790
vestibularis
och det är nervus kokliaris.

462
00:10:41,790 --> 00:10:41,800
och det är nervus kokliaris.
 

463
00:10:41,800 --> 00:10:43,870
och det är nervus kokliaris.
Vestibularis eller vestibularis, den som

464
00:10:43,870 --> 00:10:43,880
Vestibularis eller vestibularis, den som
 

465
00:10:43,880 --> 00:10:47,310
Vestibularis eller vestibularis, den som
tar balans och koklearis som tar hörsen.

466
00:10:47,310 --> 00:10:47,320
tar balans och koklearis som tar hörsen.
 

467
00:10:47,320 --> 00:10:49,269
tar balans och koklearis som tar hörsen.
Och om vi börjar med den delen som är

468
00:10:49,269 --> 00:10:49,279
Och om vi börjar med den delen som är
 

469
00:10:49,279 --> 00:10:52,190
Och om vi börjar med den delen som är
nervus vestibularis så kommer den från

470
00:10:52,190 --> 00:10:52,200
nervus vestibularis så kommer den från
 

471
00:10:52,200 --> 00:10:55,710
nervus vestibularis så kommer den från
bågångarnas krista ampularis.

472
00:10:55,710 --> 00:10:55,720
bågångarnas krista ampularis.
 

473
00:10:55,720 --> 00:10:58,030
bågångarnas krista ampularis.
där, där och där i bild där

474
00:10:58,030 --> 00:10:58,040
där, där och där i bild där
 

475
00:10:58,040 --> 00:11:00,829
där, där och där i bild där
sinnescellerna har aktiverat de här

476
00:11:00,829 --> 00:11:00,839
sinnescellerna har aktiverat de här
 

477
00:11:00,839 --> 00:11:03,470
sinnescellerna har aktiverat de här
bipolära nevronen som skickar in sina

478
00:11:03,470 --> 00:11:03,480
bipolära nevronen som skickar in sina
 

479
00:11:03,480 --> 00:11:06,069
bipolära nevronen som skickar in sina
dendriter hit där de har sin

480
00:11:06,069 --> 00:11:06,079
dendriter hit där de har sin
 

481
00:11:06,079 --> 00:11:07,670
dendriter hit där de har sin
nervcellskropp.

482
00:11:07,670 --> 00:11:07,680
nervcellskropp.
 

483
00:11:07,680 --> 00:11:09,949
nervcellskropp.
Där sitter också nervscellskroppen från

484
00:11:09,949 --> 00:11:09,959
Där sitter också nervscellskroppen från
 

485
00:11:09,959 --> 00:11:12,350
Där sitter också nervscellskroppen från
de dendriter som kommer från utrickulus

486
00:11:12,350 --> 00:11:12,360
de dendriter som kommer från utrickulus
 

487
00:11:12,360 --> 00:11:15,269
de dendriter som kommer från utrickulus
och saculus och aktiverats av makul med

488
00:11:15,269 --> 00:11:15,279
och saculus och aktiverats av makul med
 

489
00:11:15,279 --> 00:11:17,190
och saculus och aktiverats av makul med
sina ottoliter.

490
00:11:17,190 --> 00:11:17,200
sina ottoliter.
 

491
00:11:17,200 --> 00:11:19,710
sina ottoliter.
I ganglilet sitter själva bipolära

492
00:11:19,710 --> 00:11:19,720
I ganglilet sitter själva bipolära
 

493
00:11:19,720 --> 00:11:22,030
I ganglilet sitter själva bipolära
nevronets nervcellskropp. Därför blir

494
00:11:22,030 --> 00:11:22,040
nevronets nervcellskropp. Därför blir
 

495
00:11:22,040 --> 00:11:23,670
nevronets nervcellskropp. Därför blir
det en lite förtjockning och då heter

496
00:11:23,670 --> 00:11:23,680
det en lite förtjockning och då heter
 

497
00:11:23,680 --> 00:11:25,910
det en lite förtjockning och då heter
det ganglion vestibularis eller ganglion

498
00:11:25,910 --> 00:11:25,920
det ganglion vestibularis eller ganglion
 

499
00:11:25,920 --> 00:11:29,069
det ganglion vestibularis eller ganglion
skarpa efter det här skarpa. Axonen

500
00:11:29,069 --> 00:11:29,079
skarpa efter det här skarpa. Axonen
 

501
00:11:29,079 --> 00:11:32,389
skarpa efter det här skarpa. Axonen
skickar sedan in genom temporalbenet in

502
00:11:32,389 --> 00:11:32,399
skickar sedan in genom temporalbenet in
 

503
00:11:32,399 --> 00:11:34,829
skickar sedan in genom temporalbenet in
till järnstammen.

504
00:11:34,829 --> 00:11:34,839
till järnstammen.
 

505
00:11:34,839 --> 00:11:36,910
till järnstammen.
In i temporalbenet kommer den direkt att

506
00:11:36,910 --> 00:11:36,920
In i temporalbenet kommer den direkt att
 

507
00:11:36,920 --> 00:11:38,949
In i temporalbenet kommer den direkt att
möta nervuskockliaris

508
00:11:38,949 --> 00:11:38,959
möta nervuskockliaris
 

509
00:11:38,959 --> 00:11:40,990
möta nervuskockliaris
som vidarebefodrar

510
00:11:40,990 --> 00:11:41,000
som vidarebefodrar
 

511
00:11:41,000 --> 00:11:42,990
som vidarebefodrar
signaler på samma vis fast från det

512
00:11:42,990 --> 00:11:43,000
signaler på samma vis fast från det
 

513
00:11:43,000 --> 00:11:45,710
signaler på samma vis fast från det
kortiska organet. Där har sinnescellerna

514
00:11:45,710 --> 00:11:45,720
kortiska organet. Där har sinnescellerna
 

515
00:11:45,720 --> 00:11:48,310
kortiska organet. Där har sinnescellerna
i det kortiska organet

516
00:11:48,310 --> 00:11:48,320
i det kortiska organet
 

517
00:11:48,320 --> 00:11:52,829
i det kortiska organet
aktiverat de här bipolära nevronen vars

518
00:11:52,829 --> 00:11:52,839
aktiverat de här bipolära nevronen vars
 

519
00:11:52,839 --> 00:11:55,030
aktiverat de här bipolära nevronen vars
den driter. De går en lite kortare väg

520
00:11:55,030 --> 00:11:55,040
den driter. De går en lite kortare väg
 

521
00:11:55,040 --> 00:11:57,870
den driter. De går en lite kortare väg
och sen har de sin nervstropp där och då

522
00:11:57,870 --> 00:11:57,880
och sen har de sin nervstropp där och då
 

523
00:11:57,880 --> 00:11:59,150
och sen har de sin nervstropp där och då
blir det ju förtjockning, försojockning,

524
00:11:59,150 --> 00:11:59,160
blir det ju förtjockning, försojockning,
 

525
00:11:59,160 --> 00:11:59,949
blir det ju förtjockning, försojockning,
förtjockning, förtjockning,

526
00:11:59,949 --> 00:11:59,959
förtjockning, förtjockning,
 

527
00:11:59,959 --> 00:12:02,230
förtjockning, förtjockning,
förtjockning. Och då kallas det för

528
00:12:02,230 --> 00:12:02,240
förtjockning. Och då kallas det för
 

529
00:12:02,240 --> 00:12:05,069
förtjockning. Och då kallas det för
ganglion spirale eftersom det blir som

530
00:12:05,069 --> 00:12:05,079
ganglion spirale eftersom det blir som
 

531
00:12:05,079 --> 00:12:07,629
ganglion spirale eftersom det blir som
ett ganglion som går i en spiral så här

532
00:12:07,629 --> 00:12:07,639
ett ganglion som går i en spiral så här
 

533
00:12:07,639 --> 00:12:10,829
ett ganglion som går i en spiral så här
snyggt. Och axoner går sen in i nervus

534
00:12:10,829 --> 00:12:10,839
snyggt. Och axoner går sen in i nervus
 

535
00:12:10,839 --> 00:12:14,189
snyggt. Och axoner går sen in i nervus
kockliaris. När Narvus kokliaris möter

536
00:12:14,189 --> 00:12:14,199
kockliaris. När Narvus kokliaris möter
 

537
00:12:14,199 --> 00:12:15,990
kockliaris. När Narvus kokliaris möter
vestibularis får de heta

538
00:12:15,990 --> 00:12:16,000
vestibularis får de heta
 

539
00:12:16,000 --> 00:12:17,750
vestibularis får de heta
vestibulockliaris.

540
00:12:17,750 --> 00:12:17,760
vestibulockliaris.
 

541
00:12:17,760 --> 00:12:19,829
vestibulockliaris.
De går till järnstammen.

542
00:12:19,829 --> 00:12:19,839
De går till järnstammen.
 

543
00:12:19,839 --> 00:12:22,069
De går till järnstammen.
I järnstammen kommer de koppla om i sina

544
00:12:22,069 --> 00:12:22,079
I järnstammen kommer de koppla om i sina
 

545
00:12:22,079 --> 00:12:23,949
I järnstammen kommer de koppla om i sina
respektive kärnor och skicka signaler

546
00:12:23,949 --> 00:12:23,959
respektive kärnor och skicka signaler
 

547
00:12:23,959 --> 00:12:27,069
respektive kärnor och skicka signaler
upp till kortexerebri. Och där har vi

548
00:12:27,069 --> 00:12:27,079
upp till kortexerebri. Och där har vi
 

549
00:12:27,079 --> 00:12:29,870
upp till kortexerebri. Och där har vi
balanscentra. Lite mindre distinkt men

550
00:12:29,870 --> 00:12:29,880
balanscentra. Lite mindre distinkt men
 

551
00:12:29,880 --> 00:12:32,550
balanscentra. Lite mindre distinkt men
det brukar lokaliseras kring

552
00:12:32,550 --> 00:12:32,560
det brukar lokaliseras kring
 

553
00:12:32,560 --> 00:12:35,230
det brukar lokaliseras kring
lateralfåran. Och lateralfåran som

554
00:12:35,230 --> 00:12:35,240
lateralfåran. Och lateralfåran som
 

555
00:12:35,240 --> 00:12:38,389
lateralfåran. Och lateralfåran som
egennamn är ja sulkus Sylvius eller

556
00:12:38,389 --> 00:12:38,399
egennamn är ja sulkus Sylvius eller
 

557
00:12:38,399 --> 00:12:41,310
egennamn är ja sulkus Sylvius eller
Fisura Sylvi och då kring lateralfåran

558
00:12:41,310 --> 00:12:41,320
Fisura Sylvi och då kring lateralfåran
 

559
00:12:41,320 --> 00:12:45,030
Fisura Sylvi och då kring lateralfåran
på fint språk blir då peri

560
00:12:45,030 --> 00:12:45,040
på fint språk blir då peri
 

561
00:12:45,040 --> 00:12:47,870
på fint språk blir då peri
lateralfåran går så fint. Hörsen den vet

562
00:12:47,870 --> 00:12:47,880
lateralfåran går så fint. Hörsen den vet
 

563
00:12:47,880 --> 00:12:49,870
lateralfåran går så fint. Hörsen den vet
vi lite bättre den sitter i lobus

564
00:12:49,870 --> 00:12:49,880
vi lite bättre den sitter i lobus
 

565
00:12:49,880 --> 00:12:53,069
vi lite bättre den sitter i lobus
temporalis i det som benämns som hersels

566
00:12:53,069 --> 00:12:53,079
temporalis i det som benämns som hersels
 

567
00:12:53,079 --> 00:12:57,389
temporalis i det som benämns som hersels
gyrus men temporalloben är fullgått för

568
00:12:57,389 --> 00:12:57,399
gyrus men temporalloben är fullgått för
 

569
00:12:57,399 --> 00:13:01,269
gyrus men temporalloben är fullgått för
den här kursen.

570
00:13:01,269 --> 00:13:01,279

 

571
00:13:01,279 --> 00:13:03,829

Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade

572
00:13:03,829 --> 00:13:03,839
Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade
 

573
00:13:03,839 --> 00:13:07,550
Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade
öronmössla och yttre hörselgång.

574
00:13:07,550 --> 00:13:07,560
öronmössla och yttre hörselgång.
 

575
00:13:07,560 --> 00:13:09,150
öronmössla och yttre hörselgång.
Trumhinnas gräns mellan yttre och

576
00:13:09,150 --> 00:13:09,160
Trumhinnas gräns mellan yttre och
 

577
00:13:09,160 --> 00:13:12,790
Trumhinnas gräns mellan yttre och
mellanöra. mellanörat hammaren, städet

578
00:13:12,790 --> 00:13:12,800
mellanöra. mellanörat hammaren, städet
 

579
00:13:12,800 --> 00:13:16,310
mellanöra. mellanörat hammaren, städet
stigbyggen fäste mot ovala fönstret och

580
00:13:16,310 --> 00:13:16,320
stigbyggen fäste mot ovala fönstret och
 

581
00:13:16,320 --> 00:13:20,550
stigbyggen fäste mot ovala fönstret och
ovala fönstret som skickar in ljudvågor

582
00:13:20,550 --> 00:13:20,560
ovala fönstret som skickar in ljudvågor
 

583
00:13:20,560 --> 00:13:24,509
ovala fönstret som skickar in ljudvågor
via skala vestibularis och sen så kommer

584
00:13:24,509 --> 00:13:24,519
via skala vestibularis och sen så kommer
 

585
00:13:24,519 --> 00:13:26,509
via skala vestibularis och sen så kommer
den snurra igenom hela snäckan och så ut

586
00:13:26,509 --> 00:13:26,519
den snurra igenom hela snäckan och så ut
 

587
00:13:26,519 --> 00:13:30,629
den snurra igenom hela snäckan och så ut
via skala tympany och ut via det ovala

588
00:13:30,629 --> 00:13:30,639
via skala tympany och ut via det ovala
 

589
00:13:30,639 --> 00:13:33,870
via skala tympany och ut via det ovala
eh förlåt runda fönstret och vi hade

590
00:13:33,870 --> 00:13:33,880
eh förlåt runda fönstret och vi hade
 

591
00:13:33,880 --> 00:13:36,269
eh förlåt runda fönstret och vi hade
tuba auditiva som kopplar samman

592
00:13:36,269 --> 00:13:36,279
tuba auditiva som kopplar samman
 

593
00:13:36,279 --> 00:13:39,030
tuba auditiva som kopplar samman
mellanörat med svaljet vi har också

594
00:13:39,030 --> 00:13:39,040
mellanörat med svaljet vi har också
 

595
00:13:39,040 --> 00:13:42,189
mellanörat med svaljet vi har också
balans delen har vi innerörat med eh

596
00:13:42,189 --> 00:13:42,199
balans delen har vi innerörat med eh
 

597
00:13:42,199 --> 00:13:45,189
balans delen har vi innerörat med eh
bågångar och hindsäckar och på bild här

598
00:13:45,189 --> 00:13:45,199
bågångar och hindsäckar och på bild här
 

599
00:13:45,199 --> 00:13:48,150
bågångar och hindsäckar och på bild här
är det ju benbågångarna och vestibrum.

600
00:13:48,150 --> 00:13:48,160
är det ju benbågångarna och vestibrum.
 

601
00:13:48,160 --> 00:13:50,829
är det ju benbågångarna och vestibrum.
Inne i detta har ni sen då hindlabinten.

602
00:13:50,829 --> 00:13:50,839
Inne i detta har ni sen då hindlabinten.
 

603
00:13:50,839 --> 00:13:52,509
Inne i detta har ni sen då hindlabinten.
Signalerna skickas in via nervus

604
00:13:52,509 --> 00:13:52,519
Signalerna skickas in via nervus
 

605
00:13:52,519 --> 00:13:57,790
Signalerna skickas in via nervus
vestibel och kockliaris.

606
00:13:57,790 --> 00:13:57,800

 

607
00:13:57,800 --> 00:14:00,069

Där är målen dels för den här sista

608
00:14:00,069 --> 00:14:00,079
Där är målen dels för den här sista
 

609
00:14:00,079 --> 00:14:02,550
Där är målen dels för den här sista
delen, dels för de två innan. Och glöm

610
00:14:02,550 --> 00:14:02,560
delen, dels för de två innan. Och glöm
 

611
00:14:02,560 --> 00:14:04,430
delen, dels för de två innan. Och glöm
inte bort att kunna beskriva anatomiska

612
00:14:04,430 --> 00:14:04,440
inte bort att kunna beskriva anatomiska
 

613
00:14:04,440 --> 00:14:06,829
inte bort att kunna beskriva anatomiska
och histologiska uppbyggnad. För att få

614
00:14:06,829 --> 00:14:06,839
och histologiska uppbyggnad. För att få
 

615
00:14:06,839 --> 00:14:09,110
och histologiska uppbyggnad. För att få
ta del av allt det så får ni även titta

616
00:14:09,110 --> 00:14:09,120
ta del av allt det så får ni även titta
 

617
00:14:09,120 --> 00:14:11,430
ta del av allt det så får ni även titta
på histologifilmerna vi har som Anne

618
00:14:11,430 --> 00:14:11,440
på histologifilmerna vi har som Anne
 

619
00:14:11,440 --> 00:14:13,949
på histologifilmerna vi har som Anne
lägger upp. Men absolut i den här kursen

620
00:14:13,949 --> 00:14:13,959
lägger upp. Men absolut i den här kursen
 

621
00:14:13,959 --> 00:14:17,790
lägger upp. Men absolut i den här kursen
att ni behöver läsa kapitlen i boken och

622
00:14:17,790 --> 00:14:17,800
att ni behöver läsa kapitlen i boken och
 

623
00:14:17,800 --> 00:14:19,470
att ni behöver läsa kapitlen i boken och
öga öra är tillsammans i anatomi,

624
00:14:19,470 --> 00:14:19,480
öga öra är tillsammans i anatomi,
 

625
00:14:19,480 --> 00:14:22,389
öga öra är tillsammans i anatomi,
klartext kapitel 4 medans i histologin

626
00:14:22,389 --> 00:14:22,399
klartext kapitel 4 medans i histologin
 

627
00:14:22,399 --> 00:14:24,430
klartext kapitel 4 medans i histologin
är det uppdelat i olika kapitel och örar

628
00:14:24,430 --> 00:14:24,440
är det uppdelat i olika kapitel och örar
 

629
00:14:24,440 --> 00:14:26,990
är det uppdelat i olika kapitel och örar
kapitel 25. Finns också insteringsfrågor

630
00:14:26,990 --> 00:14:27,000
kapitel 25. Finns också insteringsfrågor
 

631
00:14:27,000 --> 00:14:29,110
kapitel 25. Finns också insteringsfrågor
och gruppundervisning som vi hoppas

632
00:14:29,110 --> 00:14:29,120
och gruppundervisning som vi hoppas
 

633
00:14:29,120 --> 00:14:31,990
och gruppundervisning som vi hoppas
hjälper er i det här spännande området.

634
00:14:31,990 --> 00:14:32,000
hjälper er i det här spännande området.
 

635
00:14:32,000 --> 00:14:35,279
hjälper er i det här spännande området.
Tack så mycket.