354 lines
25 KiB
Markdown
354 lines
25 KiB
Markdown
[# Powerpoint
|
|
|
|
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070141?wrap=1
|
|
|
|
# Video
|
|
[https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4](https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4 "https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4") Digestion I [https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I](https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I "https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I") Digestion II
|
|
[https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ](https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ "https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ") Digestion III
|
|
|
|
# Målbeskrivning
|
|
|
|
I
|
|
**Slemhinna** (mucosa): epitel m/basalmembran, lamina propria (lucker bindväv), slemproducerande körtlar i epitelet eller bindväven. I de flesta fall submucosa under slemhinnan
|
|
**Munslemhinna**, flerskiktat oförhornat skivepitel, lamina propria. Submukosa, spottkörtlar.
|
|
**Läpp**: hud, läppröda, munslemhinna.
|
|
**Tunga**: Flerskiktat skivepitel, skelettmuskel, papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **Mukösa** och serösa små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
|
|
**Tänder**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben,
|
|
periodentalligamentet.
|
|
**Tandutveckling**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster
|
|
**Spottkörtlar**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. Acinus/körteländstycke; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. Serösa, mukösa och seromukösa acinini (m/Gianuzzi halvmåne); myoepiteliala celler.
|
|
**Tonsiller**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
|
|
|
|
Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor
|
|
Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling
|
|
Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna. Skillnader mellan dem
|
|
Struktur för tonsiller
|
|
|
|
II
|
|
Mucosa: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa,
|
|
Meissners plexus. Muscularis externa, plexus myentericus/Auerbachs plexus. Adventitia, serosa. Mesotel. MALT.
|
|
**Esofagus**: Flerskiktat skivepitel, skelett- och glattmuskel. Körtlar i submukosa
|
|
**Magsäck (ventrikel):** Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel.
|
|
Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller,
|
|
huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra,
|
|
pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin.
|
|
|
|
|
|
--------
|
|
**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, bägarceller och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal. Fenestrerade kapillärer. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum).
|
|
**Tjocktarm**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern och intern sfinkter.
|
|
|
|
Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.
|
|
Esofagus struktur och funktion.
|
|
Övergången esofagus/magsäck.
|
|
Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.
|
|
Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.
|
|
Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.
|
|
Skillnad mellan colon och rektum. Funktion för tjocktarm.
|
|
Övergång rektum/analkanal
|
|
|
|
III
|
|
**Lever**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus.
|
|
Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp.
|
|
Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt
|
|
fält/portatriad: artär, ven gallgång, lymfkärl. Sinusoider,
|
|
centralven, Kupfferceller. Ito-celler/hepatic stellate cell. A-
|
|
vitamin.
|
|
**Gallgångar, gallblåsa**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus
|
|
cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat
|
|
cylinderepitel,
|
|
lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa,
|
|
adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter.
|
|
**Pankreas, Bukspottkörteln**: Exokrin del: serösa acini, långa
|
|
Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
|
|
Funktion och organisation av ingående celler.
|
|
Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
|
|
Struktur och funktion för gallblåsan. skarvstycken/intercalated ducts,
|
|
utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated
|
|
ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula.
|
|
Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina
|
|
celler, fenestrerade kapillärer. Alfa- och betaceller. Glucagon,
|
|
insulin.
|
|
|
|
Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
|
|
Funktion och organisation av ingående celler.
|
|
Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
|
|
Struktur och funktion för gallblåsan.
|
|
Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.
|
|
Översiktlig funktion för Glucagon och insulin
|
|
Känna till diabetes typ I och II
|
|
|
|
# Demokompendie
|
|
|
|
MUN OCH TÄNDER (kapitel 16; plate 48 - 55)
|
|
1. LÄPP (plate 48)
|
|
Läpparna bekläds av tre sorters epitel. Mest perifert, tunn hud med ett flerskiktat förhornat
|
|
skivepitel, hårfolliklar, talg- och svettkörtlar. Det ==läppröda== partiet är täckt av tunn hud, med
|
|
extra tunt förhornat lager, med bindvävspapiller som skjuter högt upp mot ytan. Hårfolliklar
|
|
saknas. På insidan övergår epitelet till i ett oförhornat flerskiktat skivepitel, typiskt för
|
|
munslemhinnan. Centrum av läppen består av ==tvärstrimmig muskulatur== (m. orbicularis oris). I
|
|
lamina propria kan man på läppens insida finna små spottkörtlar.
|
|
MT6 -läpp.
|
|
2. TANDANLAG, TIDIGT - SENT (Fig 16.11)
|
|
Preparat från tidigt tandanlag och sent mer välutvecklat tandanlag finns. Båda preparaten har
|
|
beteckningen MT7.
|
|
==Tidigt anlag==: Anlaget ligger i det blivande alveolarutskottet, och har förbindelse med det orala
|
|
epitelet via lamina dentalis. Runt anlaget ligger en bindvävskapsel. Ameloblaster och
|
|
odontoblaster är ännu ej utdifferentierade. Perifert, närmast lamina dentalis, ligger det yttre
|
|
emaljepitelet. På ett ställe syns en inbuktning i anlaget, utgörande det inre emaljepitelet, från
|
|
detta lager bildas senare tanden. Mellan det yttre och inre emaljepitelet kan i en del preparat
|
|
reticulum stellate skönjas. Tandpapillen, den blivande pulpan, utgörs av den bindväv som
|
|
buktar in mot inre emaljepitelet. Innanför det inre emaljepitelet ligger stratum intermedium.
|
|
==Senare anlag==: I vissa preparat är tandanlaget mer utvecklat. ==Ameloblaster och odontoblaster==
|
|
har nu utdifferentierats. Reticulum stellate har tryckts samman och syns ej så bra. Under de
|
|
cylindriska ameloblasterna ligger utlöst emalj. I en del preparat finns rester av emaljmatrix
|
|
kvar mellan ameloblastlagret och dentinet. Mellan dentinet och perifera pulpan ligger
|
|
odontoblaster. I hela dentinet syns tydliga kanaler i vilka odontoblasternas utskott ligger.
|
|
3. HEL TAND (Fig 16.8)
|
|
Tanden har urkalktats varför emaljen har lösts bor. Man kan se tandköttet/gingivan, ==dentin==,
|
|
cement, periodontalligamentet och alveloarbenet. Rotcementet utkläder dentinet från emalj-
|
|
gränsen till ändan av roten. Det är acellulärt närmast emaljen och cellulärt längst ned. De i
|
|
cementet förekommande cellerna, cementocyterna, ligger i lakuner, vilka kommunicerar via
|
|
canaliculi. Detta ger cellerna ett spindelliknande utseende.
|
|
MT11 (ej i alla lådor) slipsnitt, längs eller tvärs. MT19, tand in situ (OBS! I MT19 är
|
|
emaljen utlöst genom urkalkningsprocessen).
|
|
4. TUNGA (plate 48 - 50; Fig 16.4-6)
|
|
Tungans yta är täckt av ett flerskiktat skivepitel. Under detta finns en tunn lamina propria som
|
|
skjuter upp i epitelet. På tungans ovansida finns talrika ==papillae filiforme== med förhornade
|
|
toppar. Denna papillform dominerar på tungspetsen. ==Papillae fungiforme==, som är färre till
|
|
antalet, har en rundad topp och skjuter upp ovanför ytan. De har en tydlig kärna av bindväv,
|
|
lamina propria, och i vissa fall ses smaklökar. Mot tungroten finns en tredje typ av papill,
|
|
==papillae vallatae (papilla circumvallata),== som är stora runda vårtliknande strukturer omgivna
|
|
av en "vallgrav". I deras centrala delar finns bindväv, lamina propria. I papillens epitel finns
|
|
==smaklökar==, lökformade strukturer som sträcker sig genom hela epitelet, vinkelrätt mot ytan. I
|
|
anslutning till papilla vallatae finns serösa körtlar, ==x==, som mynnar i
|
|
vallgraven botten. Muskelvävnaden i tungan består av skelettmuskulatur som ligger som ett
|
|
tredimensionellt nätverk, där muskelcellerna löper i alla riktningar, vilket ger ett karaktäristiskt
|
|
utseende på muskulaturen i ett snitt av tungan. Buntar av muskelfibrer omges av ett rikligt
|
|
perimysium, i vilket blodkärl löper. I snitt från bakre delen av tungan ses ansamlingar av
|
|
mukösa och serösa spottkörtlar (glandulae linguales posterior). Vid tungroten finns
|
|
tungtonsillen. Papillae foliatae (papilla foliata), slutligen, ligger långt bak på tungans kant i
|
|
form av parallella veck som löper tvärs emot tungans längsriktning. Papillerna är täckta av
|
|
oförhornat epitel och separeras av djupa fåror som kantas av smaklökar. De återfinns främst
|
|
hos unga individer och kan vara svåra att identifiera hos äldre personer.
|
|
MT1 -tungrand (plastprep). MT2 -p. vallatae, apa, HTX-eosin.
|
|
MT3 -papilla filiformis. MT4 -papilla fungiformis, Htx-kromotrop.
|
|
MT12 -tunga, tvärsnitt, Htx-eosin.
|
|
5. TONSILLA PALATINA (plate 36)
|
|
Tonsilla palatina är en ansamlig av lymfoid vävnad. Är, till skillnad från de andra lymfoida
|
|
organen, på ovansidan täckt av ett flerskiktat plattepitel, som invagineras och bildar kryptor.
|
|
Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden.
|
|
LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.
|
|
6. SPOTTKÖRTLAR (plate 51 - 53; Fig 16.28)
|
|
Det finns tre typer av körteländstycken eller acinus: ==Serösa, mukösa och seromukösa==. I
|
|
seromukösa acini sitter några serösa celler ovanpå de mukösa som en halvmåne, Gianuzzis
|
|
halvmåne. Den relativa fördelningen av de olika typerna av acini varierar mellan de olika
|
|
spottkörtlarna. Serösa celler färgas mörkare med en tydlig rund cellkärna, de mukösa cellerna
|
|
färgas ljusare, ofta är cellkärnan tillplattad och ligger basalt i cellen.
|
|
Glandula parotis är den största av spottkörtlarna. Den är uteslutande serös. Körteln omges
|
|
av en välutvecklad bindvävskapsel, som skickar in septa i körteln och delar upp den i lober
|
|
och lobuli. I lobuli finns ofta små ansamlingar av fettceller bland serösa körtelacini. Man ser
|
|
svagt färgade ==skarvstycken== (eng. intercalated ducts) med en rad kubiska celler. I nära
|
|
anslutning till körtelacini finns ==sekretrör== (eng. striated ducts), uppbyggda av en rad cylindriska
|
|
celler, ofta med basal striering, betingad av basal veckbildning med anhopning av
|
|
mitokondrier. ==Utförsgångar== av varierande storlek är oftast omgivna av bindväv. De minsta
|
|
utförsgångarna har enkelt cylindriskt epitel, när gången blir större blir epitelet först flerradigt,
|
|
sedan två- eller flerskiktat i de största gångarna.
|
|
Glandula submandibularis är en blandad körtel som huvudsakligen av serösa och
|
|
seromukösa acini. I övrigt är körteln organiserad som glandula parotis. Korta skarvstycken
|
|
och långa sekretrör, samt utförsgångar.
|
|
Glandula sublingualis är också en blandad körtel, men är huvudsakligen mukös. Man kan se
|
|
enstaka helt serösa acini, men vanligare är seromukösa, bildande en Gianuzzis halvmåne.
|
|
Skarvstycken och sekretrör ej lika tydliga som i de övriga spottkörtlarna. Utförsgångar i
|
|
bindväven.
|
|
OBS! Uppbyggnaden av de olika spottkörtlarna, vad beträffar proportionerna mellan serösa
|
|
och mukösa ändstycken, varierar mycket mellan olika djurslag. Ovan givna beskrivning gäller
|
|
humana spottkörtlar. Vissa preparat kan vara tagna från andra däggdjur med en annorlunda
|
|
fördelning av serösa och mukösa ändstycken. Dessa preparat betecknas enbart spottkörtel i
|
|
preparatlistan.
|
|
MT13 -gl. parotis, Htx-eosin. MT14 -gl. sublingualis, Htx-eosin. MT15 -gl. submandibularis,
|
|
homo, Htx-eosin. MT16 -spottkörtel, Richardson (plastprep).
|
|
MT17 -spottkörtel, Htx (plastprep).
|
|
|
|
GASTROINTESTINALKANALEN
|
|
GENERELL UPPBYGGNAD FRÅN OCH MED ESOFAGUS (kapitel 17)
|
|
Från och med esofagus och hela vägen ned genom digestionskanalen gäller följande
|
|
uppbyggnad av väggen, från lumen och utåt.
|
|
I. Mukosa = slemhinna
|
|
Epitel på basalmembran
|
|
Lamina propria: lucker bindväv
|
|
Muscularis mucosa: glattmuskel
|
|
II. Submukosa: lucker till stram bindväv, blodkärl, nerver. I submukosan finns nervplexa:
|
|
plexus submucosae eller Meissners plexus.
|
|
III. Muscularis externa:
|
|
Inre cirkulärt
|
|
Yttre longitudinellt
|
|
Muskulaturen i muscularis externa är glatt, med undantag för övre delen av esofagus samt
|
|
anus, där det finns tvärstrimmig muskulatur. Mellan de två muskellagren ses plexus
|
|
myentericus eller Auerbachs plexus. Meissners och Auerbachs plexa tillhör ENS och består
|
|
av grupper av nervceller, nervutskott och gliaceller, ofta avgränsade av bindväv.
|
|
IV. Serosa eller adventitia
|
|
Serosa: lucker bindväv, samt enskiktat skivepitel kallat mesotel,
|
|
= det viscerala bladet av
|
|
peritoneum Adventitia: bindväv som övergår i omgivande strukturers bindvävslager
|
|
Delar av digestionskanalen med fri yta mot bukhålan täcks av serosa, medan strukturer som
|
|
binds upp mot omgivande bindväv avslutas med adventitia.
|
|
I anslutning till alla slemhinnor kan man finna lymfatisk vävnad i form av lymfolliklar, dessa
|
|
ligger i allmänhet i submukosan.
|
|
1. ESOFAGUS (Matstrupe) (plate 54, 55; Fig 17.2; 17.3; 17.4; 17.6)
|
|
Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförhornat plattepitel==. I
|
|
submukosan och mukosan kan finnas enstaka körtlar, huvudsakligen mukösa
|
|
(oesophaguskörtlar). I övre delen av esofagus utgörs muscularis externa av ==skelettmuskulatur==,
|
|
medan den i nedre delen (GI2) utgörs av ==glatt muskulatur==. I den mellersta delen finns båda
|
|
typerna av muskelceller blandade. Ytterst finns adventitia. Övergången mellan esofagus och
|
|
ventrikeln i cardia, övre magmunnen, är distinkt och avgränsad. Man ser hur matstrupens
|
|
flerskiktade plattepitel övergår i magsäckens enskiktade cylinderepitel (Fig 17.6).
|
|
GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin
|
|
2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14-16)
|
|
Övergången från matstrupen till magsäcken är mycket skarp. Epitelet övergår tvärt från
|
|
matstrupens flerskiktade skivepitel till magsäckens cylinderepitel.
|
|
Mukosan i magsäcken är rikt veckad och beklädd med ett enskiktat cylinderepitel =
|
|
ytepitelceller, dessa bildar slem. Ytepitelet går ner i små håligheter, kryptor, kallade ==foveolae==
|
|
==gastricae== (ang. gastric pits). I dessas botten mynnar en till två körtlar, ==glandulae gastricae==.
|
|
Körtlarna är enkla tubulära körtlar som sträcker sig genom hela mukosan ner mot muscularis
|
|
mucosa.
|
|
Muscularis externa består av tre lager, som inte är skarpt avgränsade. Ytterst ett longitudinellt
|
|
lager, innanför det ett cirkulärt lager och innerst mot submukosan ett snett förlöpande lager.
|
|
I körtlarna i corpus- och fundusdelen av magsäcken ses tre typer av celler:
|
|
3. ==Mukösa halsceller==, ligger apikalt i glandulae gastricae. Lite tillplattade celler som ligger
|
|
mellan parietalcellerna - slemproducerande.
|
|
4. ==Parietalceller==, i hela glandulae gastricae, men dominerar i mellersta delen av körtlarna.
|
|
Färgas röda eller orange, producerar HCl och ”intrinsic factor”. Är relativt stor och rund till
|
|
trekantig.
|
|
5. ==Huvudceller==, framför allt basalt i glandulae gastricae. Färgas något mörkare än de mukösa
|
|
halscellerna och producerar pepsin.
|
|
Därtill finns: 4. enteroendokrina celler, kallas även APUD-celler, som dock inte kan ses utan
|
|
specialfärgning. 5. "Stamceller" ligger i övre delen av körtlarna, ses ej utan specialfärgning.
|
|
Preparat GI4 är från gris, grisens magsäck är mycket lik människans vad beträffar
|
|
cellsammansättning och slemhinnans tjocklek.
|
|
Vid cardia, övre magmunnen och vid pylorus, nedre magmunnen, saknas parietalceller och
|
|
huvudceller, övriga celltyper finns. Körtlarna där domineras av slemproducerande celler (Fig
|
|
17.14; 17.15; 17.16).
|
|
Vid övergången mellan ventrikel och duodenum i pylorus - nedre magmunnen (GI7) -
|
|
förtjockas l muscularis externa (inre cirkulärt lager) - pylorus-sphinktern. I submukosan inom
|
|
duodenum uppträder mukösa körtlar - ==Brunners körtlar==. Lamina muscularis mucosa splittras
|
|
upp. De för tunntarmen typiska tarmvilli ses nu. Epitelet är här uppbyggt huvudsakligen av
|
|
enterocyter (cylindriska celler). Dessutom finns här bägarceller.
|
|
GI3 -övergång esofagus - ventrikel. GI4 -corpus ventriculi, gris, Htx-eosin.
|
|
GI5 corpus ventriculi, McManus. GI6 -cardia ventriculi, Richardson. GI7 -övergång pylorus
|
|
- duodenum, Htx-eosin.
|
|
- ------
|
|
1. TUNNTARM (plate 59 - 61)
|
|
Övergången från magsäcken till tunntarmen är mycket skarp. Mukosans organisation ändras
|
|
tvärt från magsäckens foveolae och körtlar till tunntarmens villi och kryptor.
|
|
Tunntarmen utmärks av att mukosan är försedd med fingerlika utskott: ==villi = tarmludd== (Fig.
|
|
17.19). Vid basen av villi mynnar ==kryptor (Lieberkühns kryptor),== som kan betraktas som enkla
|
|
tubulära körtlar. Villi och kryptor täcks av ett enradigt cylinderepitel. Merparten av cellerna
|
|
utgörs av ==enterocyter== med välutvecklade ==mikrovilli = brush border==. Insprängt mellan
|
|
enterocyterna finns ==bägarceller==. Mellan epitelcellerna ses varierande antal lymfocyter. I botten
|
|
av kryptorna finns ==Panethceller== (Fig 17.23) med stora acidofila granula. Mitoser ses ibland i
|
|
kryptorna. För att se stamceller, som inte är i mitos, och endokrina celler krävs
|
|
specialfärgningar. Lamina propria är lucker bindväv, cellrik och innehåller immunceller,
|
|
framför allt lymfocyter, plasmaceller och eosinofila granulocyter. Tunntarmen, utom
|
|
duodenum, ligger intraperitonellt och avslutas således ytterst med serosa = peritoneums
|
|
viscerala blad.
|
|
2. DUODENUM (Tolvfingertarm) (plate 59; Fig 17.25)
|
|
Uppbyggd som ovan. Speciellt för duodenum gäller:
|
|
1. Submukosan innehåller mukösa
|
|
körtlar: ==Brünners körtlar==. Duodenum är den enda del av tarmen där det finns körtlar i
|
|
submukosan.
|
|
2. Relativt få bägarceller och relativt lite lymfatisk vävnad.
|
|
3. Duodenum har adventitia, då den ligger retroperitonealt.
|
|
GI7 -pylorus/duodenum, HTX-eosin. GI8 -duodenum, HTX-eosin
|
|
4. JEJUNUM - ILEUM (plate 60 och 61)
|
|
Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att histologiskt
|
|
skilja jejunum och ileum. Relativa skillnader finns:1. Antalet bägarceller ökar ju längre distalt
|
|
i tunntarmen man kommer. 2. Mängden lymfatisk vävnad ökar ju längre distalt i tarmen man
|
|
kommer. Den lymfatiska vävnaden ligger ofta som enskilda folliklar i bindväven. I distala
|
|
ileum finns stora ansamlingar av lymfoid vävnad, ==Peyers plack==, med lymffolliklar belägna i
|
|
lamina propria och submukosan (Fig 17.20). Lymffolliklar som buktar in i lumen är klädda
|
|
med ett follikelassocierat epitel bestående av enterocyter och M-celler. Insprängt i epitelet
|
|
finns också dendritiska celler. För att säkert urskilja dessa celler krävs specialfärgningar.
|
|
Utspända lactealer syns centralt i villi (GI9). I prep. GI9 ses även ==Panethceller==, längst ner i
|
|
kryptorna, med tydliga gulröda granula.
|
|
GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.
|
|
5. GROVTARM/TJOCKTARM (plate 62 - 64)
|
|
Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan.
|
|
Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i
|
|
tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler
|
|
finns, liksom ”stamceller”
|
|
, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
|
|
6. APPENDIX (plate 63; Fig 17.30)
|
|
Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamlingar. Ofta ser man
|
|
lymffolliklar. Mukosan är organiserad i huvudsak som i kolon, men de tubulära körtlarna är
|
|
fåtaliga, kortare och mer oregelbundna. Vanligen ses tarminnehåll i lumen. Submukosan är
|
|
rikt vaskulariserad.
|
|
GI15 - appendix, Htx-v. Gieson.
|
|
7. KOLON (plate 62)
|
|
Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära==
|
|
==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande.
|
|
Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som
|
|
tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta
|
|
band, ==taeniae coli==. I lumen av preparat GI16 (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika
|
|
stadier av nedbrytning.
|
|
GI16 -kolon, GI19 -kolon
|
|
8. REKTUM
|
|
Mukosan är uppbyggd på samma sätt som i kolon. Bägarcellerna utgör ca 50 % av
|
|
epitelcellerna. Det yttre lagret i muscularis externa är inte längre uppdelat i taenia coli, utan
|
|
muscularis externa består av två kontinuerliga lager, ett yttre longitudinellt och ett inre
|
|
cirkulär.
|
|
GI17 -rektum (ej i alla lådor). GI18 -rektum/analkanal.
|
|
9. ANALKANAL och ANUS (plate 64; Fig 17:32)
|
|
Där distala rektum övergår i analkanalen, ersätts det cylindriska epitelet av ett ==flerskiktat==
|
|
==plattepitel==. Strax distalt om denna zon ser man en förtjockning av det inre cirkulära
|
|
muskellagret, ==inre sfinktern==. Distalt om övergången, övergår muscularis externa till att bli
|
|
tvärstrimmig muskulatur, yttre sfinktern samt musculus levator ani. Den yttre sfinktern ses i
|
|
allmänhet inte i preparaten. I subumukosan i anus finns rikligt med stora tunnväggiga vener,
|
|
vilka bildar ett plexus (hemorrhoidalvener). Ytterst i anus, ändtarmsöppningen, övergår det
|
|
flerskiktade plattepitelet till att bli förhornat, hud.
|
|
GI18 -rektumrektum och analkanal. GI21 -anus.
|
|
10. LEVER (Plate 65 och 66; fig 18.4; 18.9; 18.13)
|
|
Levern byggs upp av fyra lober och ett stort antal lobuli. Centralt i varje ==lobulus== finns en
|
|
==centralven==. Leverceller, ==hepatocyter==, radierar ut från ==centralvenen==. Mellan
|
|
hepatocytsträngarna löper ==sinusoider==, vilka tömmer sig i centralvenen. Sinusoiderna kantas av
|
|
endotelceller och fagocyterande ==kupfferceller==. Utanför sinusoiden ligger Disses spatium, ett
|
|
smalt utrymme mellan blodkärlsväggen och hepatocyterna. Där återfinner man itoceller
|
|
(stellatceller) som bland annat lagrar A-vitamin. Där flera leverlobuli möts bildas ==periportala==
|
|
==fält==. Här ser man en gren av:
|
|
==A. hepatica==, litet lumen, tjock vägg, i allmänhet inga blodkroppar.
|
|
==V. porta==, stort lumen, tunn vägg, innehåller i allmänhet blodkroppar
|
|
==Gallgång==, kubiskt eller cylindriskt epitel beroende på storleken. Dessutom finns lymfkärl och
|
|
nerver.
|
|
OBS. LP 1 är grislever. I detta preparat ser man tydligt de sexkantiga leverlobuli beroende på
|
|
att det i grislever finns bindvävstråk som avdelar lobuli. Så ser det inte ut i människa och
|
|
andra species, utan leverlobuli är där mer oregelbundet uppbyggda.
|
|
LP1 -lever, svin, triple-stain. LP2 -lever, azan. LP4 -lever, Kupfferceller, tusch. LP5 -lever
|
|
och gallblåsa, Htx-eosin (apa).
|
|
11. GALLBLÅSA/GALLGÅNGAR (plate 67; Fig 18.15; 18.17)
|
|
Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller serosa. Mukosan
|
|
är veckad och bildar pseudovilli. Den består av ett enskiktat cylinderepitel med mikrovilli (i
|
|
prep. ser det på sina ställen ut som ett flerradigt cylinderepitel, sannolikt beroende på hur
|
|
snittet har gjorts) samt en lamina propria, bestående av lucker bindväv. Submukosa finns ej i
|
|
gallblåsan.
|
|
Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria
|
|
yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och
|
|
består av lucker bindväv med blodkärl.
|
|
LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 -gallblåsa, homo, htx/eosin.
|
|
12. PANKREAS (Bukspottkörteln) (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
|
|
Bukspottkörteln har en större exokrin och en mindre endokrin del. Parenkymet är uppdelat i
|
|
lober och lobuli av bindvävssepta.
|
|
Den exokrina delen är organiserad som en serös spottkörtel, dock saknas sekretrör. Pankreas
|
|
har i stället extra långa ==skarvstycken== (intercalated ducts). Den första delen av dessa är
|
|
nerdragna i de ==serösa ändstyckena==, detta ser man som en lite ljusare cell som ligger mitt i acini,
|
|
denna kallas centroacinär cell. Skarvstyckena har kubiskt epitel och har en mindre diameter
|
|
än en acinus. ==Utförsgångar== av olika storlekar är i allmänhet omgivna av bindväv. De minsta
|
|
utförsgångarna har enkelt cylinderepitel, de större flerradigt eller flerskiktat epitel.
|
|
Pankreas endokrina del utgörs av isolerade grupper av celler, ==Langerhans cellöar==. Dessa
|
|
ljusare celler är tydligt urskiljbara bland de serösa körtelalveolerna. B-cellerna som dominerar
|
|
har en ljusare cellkärna och ligger ofta centralt i cellön. Säker identifiering kräver
|
|
specialfärgning (Fig. 18.24).
|
|
(I vissa preparat kan man se s.k. Vater Paccinis korpusklar, ett tryckavkännande sinnesorgan,
|
|
som består av lamellära, koncentriska strukturer av ungefär samma storlek som en
|
|
Langerhansk cellö eller större).
|
|
LP8 -duodenum-pancreas. LP10 -pancreas, Htx-eosin. LP11 -pancreas, azan. LP12 -
|
|
pankreas, triple-stain |