All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
169 lines
6.5 KiB
Markdown
169 lines
6.5 KiB
Markdown
---
|
||
förelÀsare: Martin Lidell
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- glykogen
|
||
- anteckningar
|
||
date: 2025-12-03
|
||
---
|
||
|
||
## Ăversikt
|
||
|
||
- Cori-cykeln illustrerar hur muskler och lever samarbetar: muskler frisÀtter laktat som levern omvandlar till nytt glukos.
|
||
- Kroppens energireserver:
|
||
- triglycerider i fettvĂ€v ââŻ83âŻ%
|
||
- proteiner ââŻ15âŻ% (nedbrytning medför muskelförlust, inget önskat lager)
|
||
- glykogen ââŻ0,9âŻ% i muskler och 0,3âŻ% i lever
|
||
- Glykogen binder vatten och Ă€r dĂ€rför betydligt mindre energitĂ€tt Ă€n fett (â7Ă skillnad).
|
||
- HjÀrnan krÀver kontinuerlig glukostillgÄng i normallÀge.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Struktur och byggstenar
|
||
|
||
- Glykogen bestĂ„r av glukos kopplat via đŒ-1,4-bindningar med đŒ-1,6-förgreningar var 8â12:e enhet.
|
||
- Kedjorna byggs och bryts vid de icke-reducerande (4âČ) Ă€ndarna; den reducerande (1âČ) Ă€nden sitter kovalent fast i glykogenin.
|
||
- Hydrolys klyver đŒ-1,6-bindningar i grenpunkter.
|
||
- Fosforylys (med oorganiskt fosfat) klyver đŒ-1,4-bindningar och lĂ€mnar glukos-1-fosfat.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Glykogenolys â översikt
|
||
|
||
1. **Fosforylys:** glykogenfosforylas spjÀlkar glukos-1-fosfat frÄn icke-reducerande Àndar.
|
||
2. **Remodellering:** debranching-enzymet flyttar förgreningar sÄ att fler enheter blir Ätkomliga.
|
||
3. **Isomerisering:** fosfoglukomutas konverterar glukos-1-fosfat till glukos-6-fosfat.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203104011.png]]
|
||
|
||
NÀr fyra glukosenheter ÄterstÄr före en gren tar steriska hinder stopp för fosforylaset. Utan remodellering hade endast cirka en tredjedel av glykogenlagret varit Ätkomligt.
|
||
|
||
### Debranching-enzymet
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203104338.png|200]]
|
||
|
||
- Har tvÄ aktiviteter. Transferasdelen flyttar en trimer av glukos frÄn en kort gren till en lÀngre intilliggande kedja.
|
||
- Den sista glukosen i förgreningen klyvs genom đŒ-1,6-glukosidasaktivitet och lĂ€mnar som fritt glukos (övriga enheter lĂ€mnar som glukos-1-fosfat).
|
||
|
||
### Fosfoglukomutas
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203104752.png|300]]
|
||
|
||
- Flyttar fosfatet frÄn C1 till C6 via ett fosforylerat enzymintermediat.
|
||
- Reaktionen Àr reversibel, krÀver inget ATP och ger glukos-6-fosfat som kan gÄ vidare till glykolys, pentosfosfatvÀgen eller gluconeogenes.
|
||
|
||
### Glukos-6-fosfatas
|
||
|
||
- Glykogen byggs och bryts ner i cytosolen, men glukos-6-fosfatas finns i ER-membranet i lever och njure.
|
||
- Enzymet omvandlar glukos-6-fosfat till fritt glukos, som lÀmnar cellen via GLUT2. Detta Àr ett centralt steg i bÄde glykogenolys och glukoneogenes.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Glykogensyntes â fyra huvudsteg
|
||
|
||
1. **Aktivering:** glukos-1-fosfat + UTP â UDP-glukos + PPi via UDP-glukospyrofosforylas; PPi hydrolyseras och driver reaktionen framĂ„t.
|
||
2. **Initiering:** glykogenin autokatalyserar addition av glukos (frÄn UDP-glukos) pÄ en tyrosinrest tills en primer pÄ minst fyra enheter bildats.
|
||
3. **Elongering:** glykogensyntas binder UDP-glukos till icke-reducerande Ă€ndar genom đŒ-1,4-bindningar.
|
||
4. **Förgrening:** branching-enzymet flyttar 6â7 glukoser frĂ„n en lĂ„ng kedja och skapar en đŒ-1,6-förgrening cirka fyra enheter bort frĂ„n befintlig gren. Grenpunkter kan inte placeras för tĂ€tt.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203110550.png]]
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Regleringsprinciper
|
||
|
||
Nyckelenzymer: glykogenfosforylas (nedbrytning) och glykogensyntas (uppbyggnad).
|
||
|
||
Reglering sker via:
|
||
- allosteri (energinivÄer i cellen)
|
||
- reversibel fosforylering styrd av hormoner
|
||
- CaÂČâș-beroende aktivering vid muskelarbete
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203112517.png|300]]
|
||
|
||
Glykogenfosforylas vÀxlar mellan tvÄ konformationer:
|
||
- **R-state (a-formen):** aktiv, stabiliseras av fosforylering.
|
||
- **T-state (b-formen):** mindre aktiv, stabiliseras av defosforylering och vissa ligander.
|
||
|
||
### Lever vs. muskel
|
||
|
||
- **Levern** prioriterar blodglukos. Glukagon aktiverar fosforylas. NĂ€r glukosnivĂ„n stiger binder glukos allosteriskt och gynnar T-state â nedbrytning stoppas.
|
||
- **Muskeln** anvÀnder glykogen för egen ATP-produktion och reagerar inte pÄ glukosnivÄer. AMP (lÄgt energilÀge) aktiverar fosforylas, medan högt ATP och/eller glukos-6-fosfat hÀmmar.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Reglering av glykogensyntas
|
||
|
||
- Den defosforylerade formen Àr mest aktiv (motsatsen till fosforylaset).
|
||
- Minst tre fosforyleringsstÀllen bidrar till finjustering; flera kinaser deltar (PKA, GSK3 m.fl.).
|
||
- Glukos-6-fosfat Àr en stark allosterisk aktivator och speglar cellens glukostillgÄng.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203113615.png|200]]
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Hormoner
|
||
|
||
- **Insulin:** frisĂ€tts frĂ„n pankreas ÎČ-celler vid högt blodglukos, stimulerar glykogensyntes och defosforylering via fosfataser.
|
||
- **Glukagon:** frisÀtts frÄn α-celler vid lÄgt blodglukos, verkar frÀmst pÄ levern och stimulerar glykogenolys + glukoneogenes.
|
||
- **Adrenalin (epinefrin):** produceras i binjuremÀrgen frÄn tyrosin, förbereder muskler för akut arbete genom att mobilisera glykogen.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Hormonella signalvÀgar
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203114330.png]]
|
||
|
||
1. Hormon (glukagon/adrenalin) binder receptor.
|
||
2. Adenylatcyklas höjer [cAMP].
|
||
3. Protein kinas A (PKA) aktiveras och fosforylerar nedströms mÄl.
|
||
4. Fosforylaskinas aktiveras och omvandlar glykogenfosforylas b â a.
|
||
|
||
### Fosforylaskinas och CaÂČâș
|
||
|
||
- Har katalytiska och reglerande subenheter (calmodulin-lika enheter binder CaÂČâș).
|
||
- CaÂČâș frĂ„n muskelsammandragning kan delvis aktivera fosforylaskinas Ă€ven utan hormon, vilket kopplar muskelarbete till glykogenolys.
|
||
|
||
### Proteinfosfatas 1 (PP1)
|
||
|
||
- Tar bort fosfatgrupper frÄn glykogenfosforylas, fosforylaskinas och glykogensyntas.
|
||
- Insulin aktiverar PP1 â stoppar nedbrytning och stimulerar syntes.
|
||
- Glukagon och adrenalin hĂ€mmar PP1 via PKA-medierade mekanismer â bibehĂ„ller fosforylerade (aktiva) nedbrytningsenzymer.
|
||
|
||
### GSK3 och insulin
|
||
|
||
- GSK3 (glykogensyntaskinas) fosforylerar glykogensyntas och gör det mindre aktivt.
|
||
- Insulinaktiverad PKB/Akt fosforylerar och hÀmmar GSK3 samt stimulerar PP1.
|
||
- Resultatet blir defosforylerat (aktivt) glykogensyntas och defosforylerat (inaktivt) glykogenfosforylas.
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203114930.png]]
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203115628.png]]
|
||
|
||
Glukagons primÀra mÄlorgan Àr levern, medan adrenalin framför allt riktar sig till muskler.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
|
||
![[Pasted image 20251203115653.png]]
|
||
|
||
### Glykogenolys â viktiga enzymer
|
||
- Glykogenfosforylas
|
||
- Debranching-enzym (transferas + đŒ-1,6-glukosidas)
|
||
- Fosfoglukomutas
|
||
- Glukos-6-fosfatas
|
||
- Protein kinas A
|
||
- Fosforylaskinas
|
||
- Proteinfosfatas 1
|
||
|
||
### Glykogensyntes â viktiga enzymer
|
||
- Hexokinas/Glukokinas
|
||
- Fosfoglukomutas
|
||
- UDP-glukospyrofosforylas + oorganiskt pyrofosfatas
|
||
- Glykogenin
|
||
- Glykogensyntas
|
||
- Branching-enzym
|
||
- Protein kinas A
|
||
- Glykogensyntaskinas (GSK3)
|