1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/Metabolism/đŸŒĄïž Termodynamik/Anteckningar.md
Johan Dahlin 81790199af
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
vault backup: 2025-12-09 15:12:34
2025-12-09 15:12:34 +01:00

205 lines
6.9 KiB
Markdown
Raw Blame History

This file contains ambiguous Unicode characters
This file contains Unicode characters that might be confused with other characters. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
---
tags:
- biokemi
- termodynamik
- anteckningar
förelÀsare: Martin Ott
---
Fundamental för all vetenskaper, förstÄ hur livet fungerar.
Vilken riktning tar en kemisk reaktion och kan man kvantifiera det?
Finns det en benÀgenhet för en viss riktning och hastighet?
HĂ€nger ihop med drivkraften som finns i en viss reaktion.
- de kan beskriva kvantitativt
- den termodynamiska aspekten
FörhÄllande mellan
- tryck
- volym
- energi
- temperatur
Ursprung frÄn konstruktion av Ängmaskiner
AllmÀnt regelverk
Historik
1. vÀrme Àr kopplat till rörelse av smÄ partiklar
2. vÀrme Àr ett form av arbete
3. carnot diskuterade effektiviteten hos en ideal motor och diff temperatur
1. gÄr aldrig att konstruera en 100% effektiv maskin, finns alltid en liten bit som gÄr förlorad i vÀrme och finns ej överskott
4. defintion av oordning (entropi) och slumpmÀssig fördelning
1. första och andra huvudsatsen
5. gibbs introducerade begreppet ensemble (N möjliga tillstÄnd), samband mellan kemisk energi och möjliga samband
TD talar om vad som _kan_ ske, inte _hur fort_
Tre olika system (**fet kan ej utbyta med omgivningen**)
- isolerat (**energi** **materia**)
- termos
- stÀngt (energi **materia**)
- glas med lock
- öppet (energi materia)
- glas utan lock
celler och organismer Àr **öppna** system
Reaktionstyper
- **exergon** frisÀttandet av energi (tex vÀrme)
- eldar med ved
- exergon = all typ av energi
- exoterm = vÀrme
- $ΔG < 0$ (negativ)
- **jÀmnvikt** A + B <> C + D
- finns ingen utbyte av energi mellan systemet och omgivningen
- till exempel, vatten som stÄtt ett tag i rumstemperatur, kan inte lÀngre utbyte energi med omgivningen
- $ΔG = 0$
- **endergon** absorbation av energi (tex vÀrme)
- frÀmstÀllning av socker mha fotosyntes
- $ΔG > 0$ (positiv)
### Termodynamikens fyra lager
Genom mÄnga försök i kemin har man
#### Definitionslag (0)
Om tvÄ system Àr i jÀmvikt med ett tredje system Àr det jÀmvikt med varandra
Viktig definition, det tillÄter att man kan mÀta system t.ex. termometer, för jÀmförelse
- gÀller en aspekt pÄ ett system
- koncentration jÀmvikt != vÀrme jÀmvikt
### 1. Energi omvandlas varken skapas eller förstörs
Total energin i universums Àndras inte
Summan av all energi i ett separat system behÄlls
![[Pasted image 20251111103839.png|200]]
#### 2. System tenderar att gÄ frÄn organiserade till oorganiserade tillstÄnd
Universums totala entropi ökar
Blir ett system ordnat mÄste ett annat be oordnat.
#### 3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat Ă€mne gĂ„r till 0 nĂ€r T → 0 K
Vid denna temperatur Àr alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstÄnd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mÀter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstÄnd, finns bara ett enda tillstÄnd kvar - **den fullstÀndigt ordnade kristallen**. DÀrför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det Àr omöjligt att nÄ 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.
Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad Àr den
oordning = rörelse? Ordningen gÀller ocksÄ tid/rörelse
### Entalpi
$\Delta H = H_{efter} - H_{fore) <0 $
"energiinnehÄllet", en reaktion som _kan_ ske spontant.
$H = U + PV$
**H**: Entalpi, vÀrme som frigörs/absorberas under en kemisk reaktion
**U**: Intern energi, summan av potentiell och kinetisk energi
**P**: tryck
**V**: volym
EnergiinnehÄllet beror pÄ bindningarnas energi
### Intern energi (E) eller (U) i ett system
Alla energi kan utbytas:
$\Delta E = E_2 - E_1 = q + w$
- ∆E Ă€r förĂ€ndring i inre energi
- E1 Àr intern energi i tillstÄnd 1
- E2 Àr intern energi i tillstÄnd 2
- q Àr energi (vÀrme) som absorberas av systemet frÄn omgivningen
- w Àr arbete som görs pÄ systemet frÄn omgivningen
Reaktion t.ex. druvsocker + syre → koldioxid och vatten
$\Delta H^0 = -2802kJ/mol$
- Druvsocker → etanol + koldioxid
$\Delta H^0 = -66kJ/mol$
- Etanol + syre → koldioxid + vatten
$\Delta H^0 = -2736kJ/mol$
Dvs, man kan dela upp en reaktion i mindre steg
### Spontan reaktion
Ökar alltid entropin
entropi ett mÄtt pÄ oordningen i ett system
Spontan Àr gynnsam med tillrÀckligt med drivkraft för att kunna ske, de Àr enkelriktade
![[Pasted image 20251111105409.png|400]]
Entropin ökar eftersom det finns fler möjliga sÀtt att vara oordnad pÄ Àn ordnad. T.ex. korthus
#### Diffusion
Spontan reaktion som Àger rum nÀr t.ex. vÀtskor med egenskap skilt frÄn omgivningen sprids, blandas och jÀmnas ut.
Ofta orsakas diffusion av nÄgon slags slumpvandring
### Browns rörelse
....
Andra sÀtt att förÀndra entropin
![[Pasted image 20251111110058.png|400]]
**Ju mer molekyler ju mer oordning**
Information Àr negativ entropi
![[Pasted image 20251111110139.png|500]]
gÀller ocksÄ information som Àr lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har investerat jÀttemycket energi för att selektera de sekvenser som fungerar bÀst
#### Fri energi
Enkelt sÀtt att förutsÀga en kemisk reaktion
$\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}$
- H (entalpi): systemets vÀrmeinnehÄll - den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
- S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstÄnd.
∆G < 0 ⇒ nettoreaktion: A → B
∆G > 0 ⇒ nettoreaktion: A ← B
Vid jĂ€mvikt Ă€r ∆G = 0
Vid exergon reaktion
- ∆G anger vilket max arbete (energiomvandling) systemet kan göra
- ∆G < 0
Vid endergon reaktion
- ∆G > 0
- ∆G anger den minimala arbetet (energiomvandling) som krĂ€vs
ΔG = ΔH - TΔS
- ΔG (Gibb’s fri energi Ă€ndring) → kJ/mol
- ΔH (Enthalpi Ă€ndring) → kJ/mol
- ΔS (Entropi Ă€ndring) → kJ/mol x K
- T (Temperatur i Kelvin)
∆G beror pĂ„
‱ vilka Ă€mnen som reagerar
‱ Ă€mnenas resp. koncentrationer
För jÀmförelse mellan reaktioners benÀgenhet att ske finns:
∆G0 dvs ∆G nĂ€r alla Ă€mnen i reaktionen har koncentrationen 1 M,
temperaturen Ă€r 25 ℃ (298 K) och trycket 1 atmosfĂ€r.
∆G0 Ă€r specifikt för en given reaktion.
Olika reaktioner har olika ∆G0
gör att man jÀmföra olika reaktioner
I biokemiska förhÄllande har man pH 7 = $\Delta G^0$
Kemisk jĂ€mvikt Ă€r nĂ€r förhĂ„llandet mellan reaktanter och produkter inte Ă€ndras lĂ€ngre, ∆G = 0
TillstÄndet för jÀmvikt nÀr man förbrukat allt
jÀmviktskonstantent Àr specifik för varje reaktion i en given temperatur
∆Go = -RTln(Keq)
- K = jÀmviktskonstant
- R = gaskonstanten
- T = temp i grader Kelvin
ln, naturliga logaritm och sÄlunda Àr
K = e -∆G0/RT
Om ∆G0 < 0 blir K > 1
Om ∆G0 = 0 blir K = 1
Om ∆G0 > 0 blir K < 1
FÄr vi rÀkneuppgifter. Det Àr mest teoretiskt, det Àr ingenting ni ska rÀkna ut. Behöver förstÄ koncepten gör mig nöjd.
Behöver inte kunna lagar med gaskonstanten.
ATP → ADP + $P_i$
Hur stort Ă€r ∆G för ATP hydrolys i RBK?
37 grader C, [ATP] = 2.25mM, [ADP] = 0.25 mM, [Pi] = 1.65 nM
R(Gaskonstantent) = 8.315J/mol, ∆G0 = -30.5kJ/mol