medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.md

# Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.pdf

**OCR Transcript**

- Pages: 55
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00

---

## Page 1

Reglering av 
nedbrytningsprocessen I
Jenny Gustafsson, Forskare
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi
Sahlgrenska akademin
Epost: jenny.gustafsson@gu.se


---

## Page 2

Magtarmkanalens funktioner
1. Absorption
Kolhydrater, protein, 
fett, vitaminer, 
joner, vätska
2. Digestion
Mekanisk (motorik)
Kemisk (enzymatisk)
4. Sekretion
Peristaltik 
Segmentation 
Lagring, MMC
3. Motorik
Saltsyra, enzymer, 
galla, joner, 
vätska
5. Skydd
Mukus, 
Bikarbonat 
Immunsystemet


---

## Page 3

Nedbrytningens olika faser 
Startar med att kemoreceptorer och mekanoreceptorer i munnen och näshålan 
stimuleras av smak, lukt och tuggning. Aktivering av neuronala responser via facialis, 
glossopharyngeus och vagus. Förbereder magtarmkanalen på kommande födointag.
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen


---

## Page 4

Nedbrytningens olika faser 
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen
Startar när maten når magsäcken. Distension av mägsäcksväggen samt 
nedbrytningsprodukter (aminosyror och peptider) aktiverar neuronala, hormonella och 
parakrina responser. Aktiverar magsäcken och pankreas.


---

## Page 5

Nedbrytningens olika faser 
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen
Startar då maten når duodenum. Beroende på matens sammansättning (osmolaritet, 
fettsyror och pH) aktiveras hormonella, parakrina och neuronala responser. Hämmar 
magsäcken och stimulerar sekretion från levern, gallblåsan och pankreas. 


---

## Page 6

Munhålan
• Mekanisk nedbrytning via tuggning. 
• Kemisk nedbrytning av stärkelse (α-amylas) och fett
(tunglipas) mha. Enzymer som utsöndras tillsammans med 
saliven. 
• 3 stora spottkörtlar som frisätter seröst (vattnigt) eller muköst 
saliv. 
• Parotis: Serös (vätska och enzymer: α-amylas (20 %)
• Submandibularis: Seromukös (10 % mukus, 90 % vätska) (65%)
• Sublingualis: Muköst saliv (5%)
• Många små spottkörtlar ~1000 st. Körtlar på tungan 
producerar tunglipas. 
• Frisätter ca. 1 liter saliv per dygn. 
• Aktiveras av smak, temperatur, smärta, lukt och tryck. 


---

## Page 7

Spottkörtlar
Struktur och sekretion
Primär sekretion: 
Isoton vätska. Plasma 
nivåer av Na+, Cl+, K+
och HCO3
-. 
Reabsorption av 
joner men inte 
vätska. Gör saliven 
hypoton.


---

## Page 8

Spottkörtlar
Neuronalreglering
Sympatikus
Parasympatikus
VII. Facialis 
Submandibularis
Sublingualis
IX. Glosso-pharyngeus
Parotis  
T1-T2
Submandibularis
Sublingualis
Parotis 
Spottkörtlar
Lever
Tjocktarm
Postganglion
fibrer
Gallblåsa
Tunntarm
Magsäck
Sympatikus stimulerar 
främst muköst saliv
Ach
NA
Parasympatikus stimulerar 
främst seröst saliv


---

## Page 9

Salivcentrum i 
medulla
Inkommande (afferent) 
stimuli (smak, tuggning, 
lukt)
Sympatiskt ganglion
Exitatorisk impuls
Inhibitorisk impuls
Neuronalbana
Spottkörtlar
Exitatoriska eller 
inhibitoriska signaler 
Sympatiskt utgående 
(efferenta) nervfibrer
Parasympatiska utgående 
(efferenta) nervfibrer
Cortex
Thalmus
Hypothalmus
Ryggmärg
Aktivering av salivsekretion
Paraympatiskt
ganglion


---

## Page 10

Aktivering av salivsekretion
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
VIP receptor
VIP
M3 receptor
β Adrenergreceptor


---

## Page 11

Aktivering av salivsekretion
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
VIP receptor
VIP
M3 receptor
β Adrenergreceptor
1.
Transport av joner in i lumen. 
2.
Bygger upp en osmotisk gradient. 
3.
Vatten följer med via aquaporin 5. 
H20
H20
Cl-
Na+
Cl-
Na+
H20


---

## Page 12

Aktivering av salivsekretion
1.
Transport av joner in i lumen. 
2.
Bygger upp en osmotisk gradient. 
3.
Vatten följer med via aquaporin 5. 
H20
H20
Cl-
Na+
Cl-
Na+
H20
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
VIP receptor
VIP
M3 receptor
β Adrenergreceptor


---

## Page 13

Aktivering av salivsekretion
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
β Adrenergreceptor
1.
Transport av joner in i lumen. 
2.
Bygger upp en osmotisk gradient. 
3.
Vatten följer med via aquaporin 5. 
H20
H20
Cl-
Na+
Cl-
Na+
H20
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
VIP receptor
VIP
M3 receptor
β Adrenergreceptor


---

## Page 14

Aktivering av salivsekretion
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
β Adrenergreceptor
1.
Transport av joner in i lumen. 
2.
Bygger upp en osmotisk gradient. 
3.
Vatten följer med via aquaporin 5. 
H20
H20
H20
Vätske
sekretion
Mukus
Sekretion
Parasympatikus
Sympatikus
Uttorkning
Rädsla
Sömn
Smak
Lukt
Tuggning
VIP receptor
VIP
M3 receptor
β Adrenergreceptor


---

## Page 15

Esofagus
Matstrupen
• Transportorgan
• Har ingen aktiv roll i nedbrytnings eller 
upptagsprocessen.
• Robust skivepitel, bra på att hantera 
mekanisk stress, men dåligt på att hantera 
kemiskstress (HCl). 
• Neuronal reglering via vagus. Reglerar 
peristaltik och sfinktertonus. 
• Mukus från saliven har en viss skyddande 
effekt på slemhinnan. 


---

## Page 16

Esofagus
Matstrupen
• Transportorgan
• Har ingen aktiv roll i nedbrytnings eller 
upptagsprocessen.
• Robust skivepitel, bra på att hantera 
mekanisk stress, men dåligt på att hantera 
kemiskstress (HCl). 
• Neuronal reglering via vagus. Reglerar 
peristaltik och sfinktertonus. 
• Mukus från saliven har en viss skyddande 
effekt på slemhinnan. 


---

## Page 17

Magsäcken
Funktioner
1. Reservoar (fundus)
Aktivering av vagus inducerar en receptiv 
relaxation av magsäcksväggen. 
2. Nedbrytning (corpus & antrum)
Mekanisk: Blandningsmotorik som finfördelar 
födan
Kemisk: Sekretion av saltsyra och enzymer 
(pepsin och gastrisktlipas)
Lagrar och sönderdelar maten tills den är tillräckligt nedbruten för att tömmas ut i tunntarmen


---

## Page 18

Magsäcksepitelet
•
Till skillnad från tarmen är magsäckens stamceller 
placerade i den övre delen av körteln 
(istmusregionen)
•
Dotterceller migrerar både uppåt och nedåt
•
Corpus: producerar saltsyra, pepsinogen, gastriskt
lipas, intrinsic factor, bikarbonat, mukus och 
somatostatin
•
Parietalcell: HCl, intrinsic factor
•
Chief cell (huvudcell): Pepsinogen, lipas
•
ECL cell: Histamin
•
D cell: Somatostatin
Corpus
Antrum


---

## Page 19

Magsäcksepitelet
•
Till skillnad från tarmen är magsäckens stamceller 
placerade i den övre delen av körteln 
(istmusregionen)
•
Dotterceller migrerar både uppåt och nedåt
•
Antrum: producerar hormoner, bikarbonat och 
mukus
•
D cell: Somatostatin
•
G cell: Gastrin
Corpus
Antrum


---

## Page 20

Parieltalcellen
HCl sekretion
Histamin
HCl
Ach
Parietalcell
Inaktiv
Aktiv
•
Histamin: ECL celler lokalt i corpus
•
Acetylkolin (Ach): nervsystemet
•
Gastrin: G celler i antrum 


---

## Page 21

Parieltalcellen
HCl sekretion
Histamin
HCl
Ach
•
Histamin: ECL celler lokalt i corpus
•
Acetylkolin (Ach): nervsystemet
•
Gastrin: G celler i antrum 


---

## Page 22

Parieltalcellen
HCl sekretion
Histamin
HCl
Ach
•
Histamin stimulerar Gs = ökning av intracellulärt cAMP. 
•
ACh och gastrin stimulerar Gq = ökat intracellulärt Ca2+.  
•
Simultan aktivering av cAMP och Ca2+ systemen har en synergistik 
effekt på HCl sekretion. 
•
Somatostatin och prostaglandiner aktiverar Gi = hämmar 
cAMP produktion. 
•
Minskar histamins effekt på HCl sekretion. 


---

## Page 23

Parieltalcellen
HCl sekretion
H+ lämnar cellen via en energikrävandeprocess vilket gör att väldigt höga koncentrationer H+ kan transporteras ut i magsäckslumen. 


---

## Page 24

Antrum
Reglering av HCl sekretion
Systemnivå
Corpus
FeldreichT. Gastric acid secretion and gut peptides: mechanisms involved in inflammatory responses


---

## Page 25

Antrum
Reglering av HCl sekretion
Systemnivå
Corpus
FeldreichT. Gastric acid secretion and gut peptides: mechanisms involved in inflammatory responses
Ach
Gastrin


---

## Page 26

Motorik
Fyllnad, blandning och tömning
•
Receptiv relaxation: Aktivering av vago-vagalareflexer ser till 
att magsäckens volym kan öka utan att trycket inuti 
magsäcken ökar.
•
Lagrar vätska och fast mat. 
•
Antrum maler maten till en lös blandning som töms ut i 
duodenum.
•
Isotonvätska och vatten töms utan fördröjning. 
•
Kaloririka och feta lösningar töms långsammare.
•
Fast föda måste malas ner till <2 mm för att passera pylorus 
sfinktern.


---

## Page 27

Motorik
Blandningsmotorik
1) Förflyttning av födan från 
fundus till pylorus
2) Malning: Den kraftigaste 
peristaltiken och 
blandningen sker nära 
pylorus
3) Förflyttning tillbaka mot 
fundus. Små mängder föda 
pumpas in i duodenum medan 
resten av födan pressas uppåt i 
magsäcken
Stängd 
pylorus
Stängd 
pylorus
Smått 
öppen 
pylorus
Aktiveras av distension av magsäcksväggen. Regleras av lokala ENS reflexer och vago-vagala reflexer. 


---

## Page 28

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Kefala fasen
Ach


---

## Page 29

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Kefala fasen
Ach
Relaxation av fundus och aktivering av saltsyra och 
enzymfrisättning redan innan maten nått magsäcken. 


---

## Page 30

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Gastriska fasen
Ach


---

## Page 31

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Gastriska fasen
Ach
Relaxation av fundus, kraftig aktivering av saltsyra och 
enzymfrisättning, aktivering av blandningsmotorik. 


---

## Page 32

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Intestinala fasen


---

## Page 33

Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen
Intestinala fasen


---

## Page 34

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6850045/
Motorik
Tömningshastighet


---

## Page 35

Reglering av nedbrytningsprocessen
Magsäcken
Aktivering av vagus leder till relaxation av fundus och aktivering av syra och enzymfrisättning 
redan innan maten nått magsäcken. Neuronalt reglerat
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen


---

## Page 36

Reglering av nedbrytningsprocessen
Magsäcken
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen
Distension av magsäcken aktiverar vago-vagalreflexer och ENS. Fortsatt HCl och 
enzymsekretion. Aktivering av blandningsmotorik. Nedbytningsprodukter (aminosyror och 
peptider) aktiverar gastrin frisättning som i sin tur stimulerar HCl och pepsin sekretion.


---

## Page 37

Reglering av nedbrytningsprocessen
Magsäcken
Kefala fasen
Gastriska fasen
Intestinala fasen
Tömning av magsäcksinnehållet ut i duodenum aktiverar hormonella, parakrina och 
neuronalasignaler. Resulterar i relaxation av fundus, kontraktion av pylorus och hämning av 
HCl och enzymsekretion. Lågt duodenalt pH och hög koncentration fria fettsyror hämmar
magsäcken via CCK och sekretin. 


---

## Page 38

Reglering av 
nedbrytningsprocessen II
Jenny Gustafsson, Forskare
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi
Sahlgrenska akademin
Epost: jenny.gustafsson@gu.se


---

## Page 39

Tunntarmen
Jejunum
Duodenum
Ileum
I tunntarmen fortsätter den mekaniska och kemiska nedbrytningen av födan. Absorption av kolhydrater, protein, fett, 
vitaminer, joner och vatten. 


---

## Page 40

Tunntarmen koordinerar nedbrytningsprocessen via hormonell 
reglering av pankreas, levern och gallblåsan


---

## Page 41

Exokrina pankreas
• Producerar och frisätter digestionsenzymer och 
en bikarbonatrik vätska
• Nervös reglering via vagus (Ach och VIP)
• Hormonell reglering via sekretin som aktiverar 
frisättning av bikarbonat från körtelceller och 
kolecystokinin (CCK) som aktiverar frisättning 
av enzymer från acinarceller. 
Primär funktion i magtarmkanalen: Leverera enzymer för spjälkning av tarminnehållet. Frisätter stora mängder 
bikarbonat som neutraliserar det sura tarminnehållet så att enzymerna kan fungera optimalt. 


---

## Page 42

Exokrina pankreas
• Producerar och frisätter digestionsenzymer och 
en bikarbonatrik vätska
• Nervös reglering via vagus (Ach och VIP)
• Hormonell reglering via sekretin som aktiverar 
frisättning av bikarbonat från körtelceller och 
kolecystokinin (CCK) som aktiverar frisättning 
av enzymer från acinarceller. 
Primär funktion i magtarmkanalen: Leverera enzymer för spjälkning av tarminnehållet. Frisätter stora mängder 
bikarbonat som neutraliserar det sura tarminnehållet så att enzymerna kan fungera optimalt. 


---

## Page 43

Exokrina pankreas
Fett
Protein
Joner & vätska
Nukleotider
α-Amylas
Lipas
Colipas
Pro-fosfolipas A2
Kolesterolesteras
Ribonukleas
Deoxyribonukleas
Trypsinogen
Chymotrypsinogen
Proelastas
Procarboxypeptidas
Proproteas E
Bikarbonat (HCO3
-)
H2O
Kolhydrater
Acinarcell
Pankreasenzymerna är aktiva i neutralt pH. Bikarbonaten neutraliserar tarminnehållet så att enzymerna kan fungera 
optimalt. 
Körtelcell
Digestionsenzymer


---

## Page 44

Enzymsekretion
Acinarcell
Neuronalreglering via ACh och VIP. Hormonell reglering via sekretin och CCK.  


---

## Page 45

Enzymsekretion
Acinarcell
Additiv och viss synergistisk effekt av att kombinera  cAMP & Ca2+ signalering. CCK och sekretin kan tillsammans tömma hela 
acinarcellen på sitt  enzyminnehåll. 


---

## Page 46

Vätskesekretion
Acinarcell
Paralell sekretion av enzymer och vätska ser till att enzymerna transporteras ut i 
körtelgångarna. Kloridsekretion driver vätskesekretion
K+ recirkuleras via K+ kanaler 
som aktiveras av ökat 
intracellulärt Ca2+. 
CCK och Ach är potenta 
stimulerare av  Cl- sekretion. 
Intracellulär ansamling av Cl- joner.
Cl- lämnar cellen via apikala 
Cl- kanaler. 
Vatten följer med paracellulärt och 
transcellulärt. 
Na/K/Cl transportören står för Cl-
upptaget. Drivs av Na-K pumpen.
Na/K-pumpen är motorn som 
driver hela processen.


---

## Page 47

Vätskesekretion
Acinarcell
Parallell sekretion av enzymer och vätska ser till att enzymerna transporteras ut i körtelgångarna. 
Kloridsekretionen driver vätskesekretionen genom att bygga upp ett osmotiskt tryck.


---

## Page 48

Bikarbonatsekretion
Körtelcell
Bikarbonat frisätts 
in i lumen via      
Cl-/HCO3
- utbytare
& Cl- kanaler
Vatten och Na+ joner följer med 
paracellulärt. 
H+ lämnar cellen via H+ pumpar och 
Na/H utbytare. .
HCO3
- tar sig in i cellen via Na/HCO3 
kotransportörer. 
HCO3
- bildas också intracellulärt via 
metabolism av C02 och H20 till H+ och 
HCO3.
Den mest potenta stimuleraren av 
HCO3
- är sekretin som ökar 
intracellulärt cAMP. Aktiverar CFTR. 
Ach kan också stimulera HCO3
-
sekretion genom att öka 
intracellulärt Ca2+
CFTR
Ca2+ aktiverad
Cl- kanal


---

## Page 49

Pankreas roll i nedbrytningsprocessen
Kefalafasen


---

## Page 50

Pankreas roll i nedbrytningsprocessen
Gastriskafasen


---

## Page 51

Pankreas, levern och gallblåsans roll i nedbrytningsprocessen
Intestinalafasen


---

## Page 52

Reglering av nedbrytningsprocessen
Tunntarmen
•
“Ileal break”: Höga koncentrationer av näringsämnen i ileum (främst fett men 
även kolhydrater och protein) hämmar mer proximala delar av magtarmkanalen.
•
Enteroendokrinaceller i ileum känner av tarminnehållet och frisätter peptid YY 
och GLP-1 ut i cirkulationen. 
•
Hämning av magsäckssekretion, magsäckstömning, pankreassekretion och den 
propagerande tarmmotoriken (peristaltik). 
•
Aktivering av blandningsmotorik i tunntarmen (segmentation). 
•
Effektiviserar nedbrytnings och upptagsprocessen genom att öka tiden för hur 
länge maten hålls i magtarmkanalen. 
•
“Colonic break”: PYY, (GLP-1)
•
“Jejunal break” : PYY, GLP-1
•
“Duodenal break”: Sekretin, CCK


---

## Page 53

Reglering av nedbrytningsprocessen
Kefala fasen
Stimuleras av smak, lukt och tuggning. 


---

## Page 54

Reglering av nedbrytningsprocessen
Gastriska fasen 


---

## Page 55

Reglering av nedbrytningsprocessen
Intestinala fasen


---