All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
342 lines
12 KiB
Markdown
342 lines
12 KiB
Markdown
---
|
||
source: Gabriels anteckningar
|
||
lecture: Emotioner
|
||
block: 3
|
||
---
|
||
|
||
# Emotioner
|
||
|
||
Emotioner
|
||
- Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info.
|
||
-
|
||
I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar
|
||
information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande
|
||
bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information.
|
||
-
|
||
Prefrontal associationscortex
|
||
- Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande,
|
||
planering, impulskontroll osv.)
|
||
-
|
||
Limbisk associationscortex
|
||
- Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus,
|
||
thalamus, hypothalamus mm.
|
||
- Bearbetar emotioner och känslor på olika vis.
|
||
- Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering
|
||
(hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight
|
||
vid fara/rädsla/hot osv).
|
||
-
|
||
PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder
|
||
- Påminner om “posterior-parietalkortex”. Information från olika
|
||
sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) →
|
||
högre bearbetning.
|
||
|
||
- Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi
|
||
upplever och interagerar med omgivningen.
|
||
- Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna
|
||
förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett
|
||
tillämpligt sätt (t.ex faror) → emotioner är därför viktig för artens överlevnad.
|
||
- Det finns olika typer av emotioner
|
||
-
|
||
Primära emotioner
|
||
- Universella, medfödda emotioner
|
||
- T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro
|
||
-
|
||
Sekundära emotioner
|
||
- Sociala emotioner (normer osv)
|
||
- T.ex blyghet, skuldkänslor
|
||
-
|
||
Bakgrundsemotioner
|
||
- Basala, långvariga tillstånd
|
||
- T.ex lugn, spänd, välbefinnande.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga?
|
||
2. Vilka olika typer av emotioner finns det?
|
||
3. Vad menas med associationscortex? Vilka finns det?
|
||
|
||
|
||
|
||
Amygdala
|
||
- En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det
|
||
limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro.
|
||
-
|
||
Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan.
|
||
-
|
||
Har en komplex uppbyggnad.
|
||
- Amygdala har flera funktioner:
|
||
-
|
||
Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov
|
||
sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på
|
||
typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner.
|
||
-
|
||
Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade
|
||
funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den
|
||
bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och
|
||
beteendemässig respons).
|
||
-
|
||
Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till
|
||
minnen → emotionella minnen (återkommer).
|
||
-
|
||
Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm.
|
||
-
|
||
Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm.
|
||
|
||
- Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper
|
||
amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons.
|
||
-
|
||
Low road – Snabba vägen
|
||
- Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till
|
||
amygdala.
|
||
- Då skapas en direkt respons, likt en reflex.
|
||
-
|
||
Detta ger dock ingen möjlighet av
|
||
inlärning/analys!
|
||
-
|
||
T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud.
|
||
-
|
||
Eller om man ser en pinne som liknar orm kan
|
||
pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex
|
||
- Dessa är medfödda och behöver ej läras in.
|
||
-
|
||
High road – Långsamma vägen
|
||
- Afferent informationen når först en sensoriska
|
||
associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når
|
||
amygdala.
|
||
- Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera
|
||
eventuell fara och skapa emotionell respons.
|
||
- T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne!
|
||
→ amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-e506cf72ed2a.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-2b137e94a455.png]]
|
||
|
||
- Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är
|
||
viktig för identifiering av fara.
|
||
|
||
- För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som
|
||
utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex:
|
||
-
|
||
Till cortex, ffa limbiska associationscortex
|
||
- Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv).
|
||
- Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med
|
||
minnesbildning).
|
||
-
|
||
Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam)
|
||
- Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin,
|
||
serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet &
|
||
alertness → uppmärksamma på omgivningen.
|
||
-
|
||
Till hypothalamus
|
||
- HT ansvarar för flera autonoma funktioner.
|
||
- Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa
|
||
stressrespons där “stresshormoner frisätts”:
|
||
-
|
||
Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts
|
||
-
|
||
Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol
|
||
- Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls,
|
||
mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning
|
||
-
|
||
Ger upphov till direkta muskelreaktioner
|
||
- T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud.
|
||
- “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler
|
||
förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt
|
||
stilla. Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa
|
||
rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser.
|
||
Frågor
|
||
1. Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer
|
||
när den aktiveras?
|
||
-
|
||
Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga
|
||
reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls).
|
||
-
|
||
Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner
|
||
registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner
|
||
dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress
|
||
svagare.
|
||
Beteende
|
||
- Det finns två former av stimulin.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-0c614c937415.png]]
|
||
|
||
-
|
||
Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar,
|
||
automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras
|
||
(belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning)
|
||
- T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas
|
||
-
|
||
Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och
|
||
framkallar emotioner.
|
||
- T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne,
|
||
försöker man undvika platsen.
|
||
|
||
- Det finns två system som påverkar beteenden
|
||
- Bestraffningssystemet – withdrawal
|
||
-
|
||
Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ
|
||
stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning
|
||
-
|
||
Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig
|
||
undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att
|
||
öka/stimuleras
|
||
- T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat
|
||
(oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt
|
||
upp nästa gång för att undvika straffet!
|
||
- Belöningssytemet
|
||
-
|
||
Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra,
|
||
alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning.
|
||
-
|
||
När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer
|
||
hjärnan att motiveras att upprepa handlingen.
|
||
-
|
||
Mekanism
|
||
- Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin.
|
||
- Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva
|
||
känslor
|
||
- Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar
|
||
(t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat).
|
||
-
|
||
Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat
|
||
(US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och
|
||
förväntningen justeras!
|
||
- Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet.
|
||
-
|
||
Operationell betingning → beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna.
|
||
- Trycker på knapp → får mat → jag trycker igen
|
||
- Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen
|
||
Frågor
|
||
1. Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem?
|
||
2. Vad menas med operationell betingning?
|
||
|
||
|
||
|
||
Beteendesignaler & minnen
|
||
- Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken
|
||
och kroppshållning som avspeglar emotioner.
|
||
- T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje.
|
||
- Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le)
|
||
aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion,
|
||
dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner.
|
||
|
||
- Det finns olika typer av minnen
|
||
- Emotionella minnen – amygdala
|
||
-
|
||
Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje.
|
||
-
|
||
Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej”
|
||
beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer.
|
||
- T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv.
|
||
- Deklarativa minnen – hippocampus
|
||
-
|
||
“Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord.
|
||
-
|
||
Berör fakta såsom vad, när och hur något hände.
|
||
- T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för
|
||
någon annan
|
||
Frågor
|
||
1. Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion?
|
||
2. Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen?
|
||
Fear/contextual conditioning
|
||
- Fear conditioning
|
||
-
|
||
Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka
|
||
obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att
|
||
försöka undvika (blir en conditioned stimuli).
|
||
-
|
||
Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen.
|
||
- Contextual conditioning
|
||
-
|
||
Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa
|
||
omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi
|
||
motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala.
|
||
-
|
||
Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande.
|
||
- T.ex tandvårdsrädsla
|
||
-
|
||
Fear conditioning
|
||
- Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned
|
||
stimuli (CS).
|
||
|
||
|
||
|
||
- T.ex ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala →
|
||
framkallar rädsla.
|
||
-
|
||
Contextual conditioning
|
||
- Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus.
|
||
- t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan
|
||
aktivera amygdala → undvikande beteende
|
||
Frågor
|
||
1. Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel.
|
||
Hormonella mekanismer och
|
||
minnesfunktioner
|
||
- Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner.
|
||
- Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar
|
||
sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras.
|
||
-
|
||
NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”:
|
||
- A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus
|
||
solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus
|
||
(NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS.
|
||
-
|
||
NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning
|
||
|
||
- Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts.
|
||
-
|
||
Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar
|
||
HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol:
|
||
- Förstärker amygdala
|
||
- Hämmar hippocampus
|
||
-
|
||
Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka
|
||
emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar
|
||
hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla)
|
||
|
||
- Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det
|
||
limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering
|
||
medvetet och omedvetet (“magkänsla”).
|
||
-
|
||
Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och
|
||
logisk analys!
|
||
- Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten
|
||
och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre
|
||
utsträckning.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-1d201312b0c6.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-c47d02eb0fb3.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-d759bd50afa9.png]]
|
||
|
||
|
||
- Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner.
|
||
-
|
||
Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya
|
||
situationer.
|
||
-
|
||
Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem.
|
||
-
|
||
Funktioner när vanor bryts.
|
||
Frågor
|
||
1. Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner?
|
||
2. Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara
|
||
högst ansvarig för detta?
|
||
3. Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner?
|
||
|
||
|