All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
205 lines
6.9 KiB
Markdown
205 lines
6.9 KiB
Markdown
---
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- termodynamik
|
||
- anteckningar
|
||
förelÀsare: Martin Ott
|
||
---
|
||
|
||
Fundamental för all vetenskaper, förstÄ hur livet fungerar.
|
||
|
||
Vilken riktning tar en kemisk reaktion och kan man kvantifiera det?
|
||
Finns det en benÀgenhet för en viss riktning och hastighet?
|
||
|
||
HĂ€nger ihop med drivkraften som finns i en viss reaktion.
|
||
- de kan beskriva kvantitativt
|
||
- den termodynamiska aspekten
|
||
|
||
FörhÄllande mellan
|
||
- tryck
|
||
- volym
|
||
- energi
|
||
- temperatur
|
||
Ursprung frÄn konstruktion av Ängmaskiner
|
||
AllmÀnt regelverk
|
||
|
||
Historik
|
||
1. vÀrme Àr kopplat till rörelse av smÄ partiklar
|
||
2. vÀrme Àr ett form av arbete
|
||
3. carnot diskuterade effektiviteten hos en ideal motor och diff temperatur
|
||
1. gÄr aldrig att konstruera en 100% effektiv maskin, finns alltid en liten bit som gÄr förlorad i vÀrme och finns ej överskott
|
||
4. defintion av oordning (entropi) och slumpmÀssig fördelning
|
||
1. första och andra huvudsatsen
|
||
5. gibbs introducerade begreppet ensemble (N möjliga tillstÄnd), samband mellan kemisk energi och möjliga samband
|
||
|
||
TD talar om vad som _kan_ ske, inte _hur fort_
|
||
Tre olika system (**fet kan ej utbyta med omgivningen**)
|
||
- isolerat (**energi** **materia**)
|
||
- termos
|
||
- stÀngt (energi **materia**)
|
||
- glas med lock
|
||
- öppet (energi materia)
|
||
- glas utan lock
|
||
|
||
celler och organismer Àr **öppna** system
|
||
|
||
Reaktionstyper
|
||
- **exergon** frisÀttandet av energi (tex vÀrme)
|
||
- eldar med ved
|
||
- exergon = all typ av energi
|
||
- exoterm = vÀrme
|
||
- $ÎG < 0$ (negativ)
|
||
- **jÀmnvikt** A + B <> C + D
|
||
- finns ingen utbyte av energi mellan systemet och omgivningen
|
||
- till exempel, vatten som stÄtt ett tag i rumstemperatur, kan inte lÀngre utbyte energi med omgivningen
|
||
- $ÎG = 0$
|
||
- **endergon** absorbation av energi (tex vÀrme)
|
||
- frÀmstÀllning av socker mha fotosyntes
|
||
- $ÎG > 0$ (positiv)
|
||
|
||
### Termodynamikens fyra lager
|
||
Genom mÄnga försök i kemin har man
|
||
|
||
#### Definitionslag (0)
|
||
Om tvÄ system Àr i jÀmvikt med ett tredje system Àr det jÀmvikt med varandra
|
||
Viktig definition, det tillÄter att man kan mÀta system t.ex. termometer, för jÀmförelse
|
||
- gÀller en aspekt pÄ ett system
|
||
- koncentration jÀmvikt != vÀrme jÀmvikt
|
||
|
||
### 1. Energi omvandlas varken skapas eller förstörs
|
||
Total energin i universums Àndras inte
|
||
Summan av all energi i ett separat system behÄlls
|
||
![[Pasted image 20251111103839.png|200]]
|
||
#### 2. System tenderar att gÄ frÄn organiserade till oorganiserade tillstÄnd
|
||
Universums totala entropi ökar
|
||
Blir ett system ordnat mÄste ett annat be oordnat.
|
||
#### 3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat Ă€mne gĂ„r till 0 nĂ€r T â 0 K
|
||
Vid denna temperatur Àr alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstÄnd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mÀter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstÄnd, finns bara ett enda tillstÄnd kvar - **den fullstÀndigt ordnade kristallen**. DÀrför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det Àr omöjligt att nÄ 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.
|
||
|
||
Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad Àr den
|
||
oordning = rörelse? Ordningen gÀller ocksÄ tid/rörelse
|
||
|
||
### Entalpi
|
||
$\Delta H = H_{efter} - H_{fore) <0 $
|
||
|
||
"energiinnehÄllet", en reaktion som _kan_ ske spontant.
|
||
$H = U + PV$
|
||
|
||
**H**: Entalpi, vÀrme som frigörs/absorberas under en kemisk reaktion
|
||
**U**: Intern energi, summan av potentiell och kinetisk energi
|
||
**P**: tryck
|
||
**V**: volym
|
||
|
||
EnergiinnehÄllet beror pÄ bindningarnas energi
|
||
|
||
### Intern energi (E) eller (U) i ett system
|
||
Alla energi kan utbytas:
|
||
|
||
$\Delta E = E_2 - E_1 = q + w$
|
||
|
||
- âE Ă€r förĂ€ndring i inre energi
|
||
- E1 Àr intern energi i tillstÄnd 1
|
||
- E2 Àr intern energi i tillstÄnd 2
|
||
- q Àr energi (vÀrme) som absorberas av systemet frÄn omgivningen
|
||
- w Àr arbete som görs pÄ systemet frÄn omgivningen
|
||
|
||
Reaktion t.ex. druvsocker + syre â koldioxid och vatten
|
||
$\Delta H^0 = -2802kJ/mol$
|
||
|
||
- Druvsocker â etanol + koldioxid
|
||
$\Delta H^0 = -66kJ/mol$
|
||
|
||
- Etanol + syre â koldioxid + vatten
|
||
$\Delta H^0 = -2736kJ/mol$
|
||
|
||
Dvs, man kan dela upp en reaktion i mindre steg
|
||
|
||
### Spontan reaktion
|
||
Ăkar alltid entropin
|
||
entropi ett mÄtt pÄ oordningen i ett system
|
||
Spontan Àr gynnsam med tillrÀckligt med drivkraft för att kunna ske, de Àr enkelriktade
|
||
![[Pasted image 20251111105409.png|400]]
|
||
|
||
Entropin ökar eftersom det finns fler möjliga sÀtt att vara oordnad pÄ Àn ordnad. T.ex. korthus
|
||
|
||
#### Diffusion
|
||
Spontan reaktion som Àger rum nÀr t.ex. vÀtskor med egenskap skilt frÄn omgivningen sprids, blandas och jÀmnas ut.
|
||
Ofta orsakas diffusion av nÄgon slags slumpvandring
|
||
|
||
### Browns rörelse
|
||
....
|
||
|
||
Andra sÀtt att förÀndra entropin
|
||
![[Pasted image 20251111110058.png|400]]
|
||
|
||
**Ju mer molekyler ju mer oordning**
|
||
|
||
Information Àr negativ entropi
|
||
![[Pasted image 20251111110139.png|500]]
|
||
gÀller ocksÄ information som Àr lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har investerat jÀttemycket energi för att selektera de sekvenser som fungerar bÀst
|
||
|
||
#### Fri energi
|
||
Enkelt sÀtt att förutsÀga en kemisk reaktion
|
||
|
||
$\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}$
|
||
- H (entalpi): systemets vÀrmeinnehÄll - den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
|
||
- S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstÄnd.
|
||
âG < 0 â nettoreaktion: A â B
|
||
âG > 0 â nettoreaktion: A â B
|
||
Vid jĂ€mvikt Ă€r âG = 0
|
||
|
||
Vid exergon reaktion
|
||
- âG anger vilket max arbete (energiomvandling) systemet kan göra
|
||
- âG < 0
|
||
Vid endergon reaktion
|
||
- âG > 0
|
||
- âG anger den minimala arbetet (energiomvandling) som krĂ€vs
|
||
|
||
|
||
ÎG = ÎH - TÎS
|
||
- ÎG (Gibbâs fri energi Ă€ndring) â kJ/mol
|
||
- ÎH (Enthalpi Ă€ndring) â kJ/mol
|
||
- ÎS (Entropi Ă€ndring) â kJ/mol x K
|
||
- T (Temperatur i Kelvin)
|
||
|
||
âG beror pĂ„
|
||
⹠vilka Àmnen som reagerar
|
||
⹠Àmnenas resp. koncentrationer
|
||
För jÀmförelse mellan reaktioners benÀgenhet att ske finns:
|
||
|
||
âG0 dvs âG nĂ€r alla Ă€mnen i reaktionen har koncentrationen 1 M,
|
||
temperaturen Ă€r 25 â (298 K) och trycket 1 atmosfĂ€r.
|
||
âG0 Ă€r specifikt för en given reaktion.
|
||
Olika reaktioner har olika âG0
|
||
|
||
gör att man jÀmföra olika reaktioner
|
||
|
||
I biokemiska förhÄllande har man pH 7 = $\Delta G^0$
|
||
|
||
Kemisk jĂ€mvikt Ă€r nĂ€r förhĂ„llandet mellan reaktanter och produkter inte Ă€ndras lĂ€ngre, âG = 0
|
||
|
||
TillstÄndet för jÀmvikt nÀr man förbrukat allt
|
||
|
||
jÀmviktskonstantent Àr specifik för varje reaktion i en given temperatur
|
||
|
||
âGo = -RTln(Keq)
|
||
- K = jÀmviktskonstant
|
||
- R = gaskonstanten
|
||
- T = temp i grader Kelvin
|
||
ln, naturliga logaritm och sÄlunda Àr
|
||
K = e -âG0/RT
|
||
|
||
Om âG0 < 0 blir K > 1
|
||
Om âG0 = 0 blir K = 1
|
||
Om âG0 > 0 blir K < 1
|
||
|
||
FÄr vi rÀkneuppgifter. Det Àr mest teoretiskt, det Àr ingenting ni ska rÀkna ut. Behöver förstÄ koncepten gör mig nöjd.
|
||
|
||
Behöver inte kunna lagar med gaskonstanten.
|
||
|
||
ATP â ADP + $P_i$
|
||
Hur stort Ă€r âG för ATP hydrolys i RBK?
|
||
37 grader C, [ATP] = 2.25mM, [ADP] = 0.25 mM, [Pi] = 1.65 nM
|
||
R(Gaskonstantent) = 8.315J/mol, âG0 = -30.5kJ/mol
|
||
|