All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
135 lines
7.8 KiB
Markdown
135 lines
7.8 KiB
Markdown
---
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- frÄn-aminosyror-till-proteiner
|
||
- instuderingsuppgifter
|
||
förelÀsare: Ingela Parmryd
|
||
---
|
||
|
||
FrÄgor frÄn första sliden
|
||
⹠Vad Àr en aminosyra?
|
||
âą Vad menas med stereoisomerer?
|
||
âą Vilka egenskaper har de aminosyror som bygger upp proteiner?
|
||
âą Hur bildas en peptidbindning och vilka egenskaper har den?
|
||
⹠Vad innebÀr primÀr- och sekundÀrstruktur hos proteiner?
|
||
⹠Vad innebÀr sekundÀr-, tertiÀr- och kvartÀrstruktur hos proteiner?
|
||
|
||
II:
|
||
⹠Vad Àr en proteindomÀn?
|
||
âą Hur sker proteinveckning?
|
||
âą Hur stabiliseras ett proteins struktur?
|
||
âą Var hittas disulfidbindningar i proteiner?
|
||
âą Hur kan ett proteins struktur kopplas till dess funktion?
|
||
âą Hur kan felveckning av proteiner orsaka sjukdom?
|
||
#### Vad karaktÀriserar en svag bas?
|
||
Ett högt $kP_b$-vÀrde, vilket gör att den tillsammans med sin konjugerande syra fungerar som en buffert +/-1pH av $kP_a \pm 1$ pH
|
||
#### Hur Àr en aminosyra uppbyggd?
|
||
Den har ett alfakol som Àr bundet till fyra grupper:
|
||
- en aminogrupp ($-NH2$ eller $-NH3^-$)
|
||
- en karboxylgrupp ($-COOH$ eller $-COO^-$)
|
||
- en vÀteatom ($-H$)
|
||
- och en sidogrupp ($-R$) som avgör aminosyrans egenskaper
|
||
#### Vad menas med ett kiralt kol?
|
||
Ett kol som Àr asymmetriskt med fyra olika funktionella grupper.
|
||
#### Hur skiljs stereoisomerer Ät?
|
||
De har samma kemiska formel men skilja sig i hur det Àr geometriskt orienterande, finns tvÄ sÀtt att gruppera, antingen prioriteringsordning (CIP-regler) för att bestÀmma om det gÄr medsols (R) eller motsols (S). L/D som anger hur planpolariserat ljus vrids av molekylen
|
||
#### Vilken stereoisomer av aminosyror anvÀnds för att bygga upp proteiner?
|
||
Inom denna kursen bara L, men det finns enstaka undantag dÀr de anvÀnder D.
|
||
#### Vilken aminosyra har ingen stereoisomer och varför?
|
||
Glycin, den ser likadan ut hur man Àn vrider, det krÀvs en R-sidokedja som Àr mer Àn bara en vÀteatom för att stereoisomer har en betydelse. Det finns inget kiralt center
|
||
#### Vilken nettoladdning har de flesta aminosyror vid neutralt pH?
|
||
Det har noll-nettoladdning eftersom det Àr zwitterjoner, aminogruppen Àr protonerad (+) och kaboxylgruppen Àr deprotonerad (-).
|
||
#### Vilka aminosyror Àr alifatiska?
|
||
De aminosyror som Àr opolÀra och icke-aromatiska (utan ringar) Àr:
|
||
- Glycin
|
||
- Valin
|
||
- Leucin
|
||
- Isoleucin
|
||
- Alinin
|
||
- Metionin
|
||
- Prolin
|
||
#### Vilka egenskaper har alifatiska aminosyror?
|
||
Det Àr hydrofoba, opolÀra, saknar ringar, de har bara mÀttade kolkedjor
|
||
#### Vilka aminosyror Àr aromatiska?
|
||
Fenylalanin
|
||
Tryptofan
|
||
#### Vilka egenskaper har aromatiska aminosyror?
|
||
De Àr hydrofoba, opolÀra och absorberar UV-ljus.
|
||
#### I vilken typ av bindningar/interaktioner deltar sidogrupperna hos hydrofoba aminosyror?
|
||
Eftersom de mest bestÄr av kol och vÀte Àr det huvudsakligen van der waals-krafter
|
||
#### Vilka aminosyror Àr polÀra?
|
||
- Alkoholer: Serin, Treonin, Tyrosin
|
||
- Tioler: Cystein
|
||
- Amider: Aspargarin, Glutamin
|
||
- Imadazol: Histidin
|
||
#### Vilka egenskaper har polÀra aminosyror?
|
||
De Àr hydrofila, vÀnder sig mot vattnet/cytoplasman
|
||
#### I vilken typ av bindningar deltar sidogrupperna hos polÀra aminosyror?
|
||
De kan bilda vÀtebindingar med vatten eller andra polÀra molekyler.
|
||
#### Vilka aminosyror Àr basiska?
|
||
Lysin och Arganin
|
||
#### Vilka egenskaper har basiska aminosyror?
|
||
De Àr kÀnsliga för pH-Àndringar, har en netto positiv laddning, vattenlösliga och kan ta upp protoner
|
||
|
||
#### I vilken typ av bindningar deltar sidogrupperna hos basiska aminosyror?
|
||
VĂ€tebindingar och jonladdningar (saltbryggor)
|
||
#### Vilka aminosyror Àr sura?
|
||
Aspartat och glutamat
|
||
#### Vilka egenskaper har sura aminosyror?
|
||
Hydrofila och har karboxylgrupper i kedjan som gör att de kan avge protoner vilket ger dem en negativ laddning vid fysiologiskt pH
|
||
#### I vilken typ av bindningar deltar sidogrupperna hos sura aminosyror?
|
||
VĂ€tebindingar och jonladdningar (saltbryggor)
|
||
#### Vilka aminosyror har sidogrupper som kan Àndra laddning beroende pÄ pH?
|
||
XXX: för svÄrt just nu
|
||
#### Hur bildas en peptidbindning?
|
||
Via kondensering skapas en aminbindning mellan första aminosyrans aminogrupp och den andras karboxylgrupp, detta avger vatten
|
||
#### Vad karaktÀriserar en peptidbindning?
|
||
Den har:
|
||
- delvis dubbelbindningkaraktÀr som gör den rak och stel
|
||
- delvis resonansstabilisering mellan C=O och C-N vilket gör den starkare Àn en enkelbindning
|
||
#### Vad Àr primÀrstruktur?
|
||
En linjÀr sekvens av aminosyror, Àven kallad en peptidkedja
|
||
#### Vad menas med att en peptidkedja har en riktning?
|
||
Den första aminosyran dÀr en peptidkedja börjar kallas N-terminal, den har bara en peptidbindning pÄ karboxylgruppen, aminogruppen saknar det.
|
||
Den sista aminosyran dÀr en peptidkedja slutar C-terminal, den har bara en peptidbinding pÄ aminogruppen, karboxylgruppen saknar det.
|
||
Riktningen gÄr ifrÄn N-terminal till C-terminal.
|
||
#### Vilken Àr skillnaden mellan en cis- och en transkonfiguration hos en polypeptidkedja?
|
||
Peptidbindningen Àr stel och kan inte rotera, men det kan alfakolet som antingen kan roteras i cis- eller trans-konfiguration.
|
||
I cis sÄ ligger de tvÄ alfakolen pÄ samma sida
|
||
I trans ligger det pÄ motsatta sidor
|
||
#### Vad Àr sekundÀrstruktur?
|
||
Den lokala 3D-strukturen hos en peptidkedja, finns tre typer a-helix, hÄrnÄlsböj eller b-flak. #### Vad karaktÀriserar en a-helix?
|
||
Det Àr en stabil, spiralformad struktur dÀr diametern Àr konstant. Varje vÀtebindning sitter mot 4 aminosyror framemot med en genomsnittslig varv pÄ 3.6 aminosyror.
|
||
#### Vilken typ av bindningar stabiliserar sekundÀrstrukturen a-helix och vilka delar av aminosyrorna förbinds?
|
||
De stabiliseras av vÀtebindningar mellan karboxylgruppen (-C=O) och aminogruppen (-N-H).
|
||
#### Vilken sekundÀrstruktur finns ofta nÀr en polypeptidkedja byter riktning och hur Àr den uppbyggd?
|
||
DÄ bildas ofta en hÄrnÄlsböj som bestÄr vanligtvis av fyra aminosyror dÀr prolin ofta orsakar böjen och glycin bidrar med flexibilitet.
|
||
|
||
#### Vad Àr tertiÀrstruktur?
|
||
|
||
Den tetriÀra strukteren Àr 3D-veckningen av en enskild polypeptidkedja som bildas genom interaktioner av olika bindningar (vÀte, disulfid, jon, van der waals)
|
||
#### Vad gör att proteiner vanligtvis veckas rÀtt?
|
||
De har oftast bara en möjlig konfiguration som har minst energitillstÄnd. Den nÄs genom att vandra nerÄt i en "bana" dÀr olika veckningar provas tills dess den ideala energinivÄn har nÄtts
|
||
#### Vad innebÀr isoelektrisk punkt för ett protein?
|
||
NÀr det Àr jÀmvikt mellan negativt laddade och positivt laddade dipolmoment i fysiologiskt pH
|
||
#### Vilka bindningar bidrar till att stabilisera tertiÀrstrukturen hos ett globulÀrt cytoplasmatiskt protein?
|
||
|
||
disulfid, hydrofoba effekter, vÀte, jon och van der waals
|
||
#### Vilka typer av proteiner kan hjÀlpa andra proteiner att veckas? Varför Àr det viktigt att proteiner som veckats fel fÄr hjÀlp att veckas rÀtt?
|
||
|
||
chaperoner (heat shock proteins), felveckade proteiner kan annars bilda aggregat som stör cellfunktionen och orsakar sjukdomar
|
||
#### Vad Àr kvartÀrstruktur?
|
||
|
||
KvartÀrstruktur heter det nÀr flera olika polypeptidkedjor (subenheter) binds ihop tillsammans till ett nativt (fungerande) protein. Det kan, men behöver inte vara subenheter med samma struktur. Man namnger dem alfa, beta, gamma efter storlek.
|
||
T.ex. hemoglobin tvĂ„ đŒ-enheter och tvĂ„ ÎČ-enheter.
|
||
#### Vilken aminosyra kan bidra till att stabilisera sÄvÀl tertiÀr som kvartÀrstruktur genom att bilda kovalenta bindningar och hur Àr de bindningarna uppbyggda?
|
||
|
||
Cystein och disulfidbryggor. De Àr uppbyggda att de binder tiolgrupperna i cystein -S-S- och oxiderar och bildar en kovalent binding.
|
||
#### Vad karaktÀriserar proteiner som kan ha tvÄ olika strukturer?
|
||
|
||
#### Vad innebÀr det att ett protein denatureras?
|
||
#### Vad kan fÄ ett protein att denatureras?
|
||
#### Vad Àr en proteindomÀn?
|
||
#### Vad Àr en subenhet och hur namnges proteinsubenheter?
|
||
#### Hur mÀts proteiners massa?
|
||
#### Vilket Àr sambandet mellan proteinveckning och amyloider? |