Johan Dahlin
9d186a13b2
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
1314 lines
26 KiB
Markdown
1314 lines
26 KiB
Markdown
# 1. Introföreläsning.pdf
|
||
|
||
**OCR Transcript**
|
||
|
||
- Pages: 69
|
||
- OCR Engine: pymupdf
|
||
- Quality Score: 1.00
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 1
|
||
|
||
Bacilli Bacteria
|
||
Välkomna till kursblock 11:
|
||
Grundläggande immunologi
|
||
HT 2025
|
||
Blockansvarig: Davide Angeletti
|
||
Avdelningen för mikrobiologi och immunologi
|
||
Tel: 031-7866304, e-mail: davide.angeletti@gu.se
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 2
|
||
|
||
Immunologi - kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar
|
||
kroppen mot:
|
||
•Bakterier
|
||
•Virus
|
||
•Svampar
|
||
•Parasiter
|
||
•Tumörer
|
||
Immunitas – fri, undantagen
|
||
Immunsystemet kan också orsaka sjukdomar:
|
||
Kursens fokus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 3
|
||
|
||
Blockansvarig och föreläsare - Immunologiblocket
|
||
Marianne
|
||
Quiding-Järbrink
|
||
Avd. för Mikrobiologi
|
||
och Immunologi
|
||
Ulf Yrlid
|
||
Avd. för Mikrobiologi
|
||
och Immunologi
|
||
Davide Angeletti
|
||
Avd. för Mikrobiologi
|
||
och Immunologi
|
||
Blockansvarig
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 4
|
||
|
||
Innehåll i dagens föreläsning
|
||
Introduktion:
|
||
•Blockets uppbyggnad
|
||
•Kurslitteratur
|
||
Översikt över mikroorganismer:
|
||
•Bakterier
|
||
•Virus
|
||
•Svampar
|
||
•Parasiter
|
||
Översikt över immunsystemet:
|
||
•Celler och komponenter i immunförsvaret
|
||
•Interaktion mellan immunförsvaret och patogener
|
||
Medfött försvar:
|
||
•Celler
|
||
•Receptorer
|
||
Förvärvat försvar:
|
||
•Receptorer och klonal selektion
|
||
•B-celler och antikroppar
|
||
•T-celler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 5
|
||
|
||
Immunologiblockets uppbyggnad (T2)
|
||
Översikt av
|
||
immun-
|
||
systemet
|
||
Samspelet mellan
|
||
olika delar av
|
||
immunförsvaret
|
||
Föreläsning 1
|
||
Föreläsning 2-5
|
||
Föreläsning 6-7
|
||
Cellulära och molekylära
|
||
immunmekanismer
|
||
Kursmoment:
|
||
•Föreläsningar
|
||
•Två seminarier
|
||
•Självstudier inkl. förberedelser för seminarierna
|
||
”Zoom-in, zoom-out pedagogik”
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 6
|
||
|
||
Schema
|
||
Datum
|
||
Tid
|
||
Lärare
|
||
Föreläsning
|
||
20/11
|
||
8.15-11
|
||
Davide A
|
||
1. Intro
|
||
20/11
|
||
12.15-15
|
||
Ulf Y
|
||
2. Medfödd immunitet
|
||
21/11
|
||
9.15-11
|
||
Marianne Q
|
||
3. Förvärvad immunitet
|
||
24/11
|
||
8.15-11
|
||
Davide A
|
||
4. Förvärvad immunitet
|
||
24/11
|
||
12.15-14
|
||
Seminarium I (fall I-II) (gr 1-8)
|
||
24/11
|
||
14.15-16 Seminarium I (fall I-II) (gr 9-16)
|
||
25/11
|
||
10.15-11
|
||
Marianne Q
|
||
5. Immunologiskt minne
|
||
25/11
|
||
11.15-13
|
||
Ulf Y
|
||
6. Samspelet mellan medfött och förvärvat försvar
|
||
26/11
|
||
10.15-11
|
||
Davide A
|
||
7. Immunologisk tolerans
|
||
26/11
|
||
12.15-14
|
||
SeminariumII (fall III-IV)(gr 9-16)
|
||
26/11 14.15-16 SeminariumII (fall III-IV)(gr 1-8)
|
||
Vi rekommenderar varmt att inte använda anteckningar under seminarierna.
|
||
Under de senaste åren har vi hållit dem utan anteckningar, och våra seminarier har alltid varit de
|
||
mest uppskattade av studenterna. Utmana dig själv!
|
||
Seminarierna är inte en kunskapsprövning utan en diskussion som ska hjälpa dig att förstå ämnet.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 7
|
||
|
||
Boken finns som e-bok som
|
||
kan lånas via Göteborgs
|
||
universitetsbibliotek/GUNDA.
|
||
Kurslitteratur
|
||
Alternativ:
|
||
Basic Immunology, Abbas A. et al., 6th
|
||
ed, Elsevier Saunders, 2019.
|
||
➢Bilder som visas under immunologiblocket är ffa hämtade från Charles Janeway, Immunobiology, Garland
|
||
Publishing, om inget annat anges
|
||
Infektionsimmunologi av Wold A.
|
||
Mölne J., Liber 2022.
|
||
Kommer även att vara kurslitteratur på
|
||
termin 5.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 8
|
||
|
||
Lärandemål för immunologiblocket, T2
|
||
Efter godkänd kurs ska studenten kunna
|
||
Beskriva:
|
||
•
|
||
den principiella uppbyggnaden hos olika lymfoida organ och förklara dess funktion vid
|
||
bildning, utveckling och aktivering av immunceller
|
||
•
|
||
funktionerna hos olika immunceller och lösliga komponenter i det medfödda respektive
|
||
förvärvade försvaret
|
||
•
|
||
hur immunsvar regleras
|
||
•
|
||
översiktligt de metoder som är baserade på immunologiska principer
|
||
Förklara:
|
||
•
|
||
hur immuncellerna i det medfödda respektive förvärvade försvaret känner igen och
|
||
aktiveras av främmande ämnen.
|
||
•
|
||
hur immunceller vandrar i kroppen och förklara mekanismerna som styr denna vandring
|
||
•
|
||
de mekanismer som bidrar till upprätthållandet av tolerans och ge exempel på
|
||
konsekvenser av dysfunktion hos dessa mekanismer
|
||
•
|
||
översiktligt vilka typer av immunsvar som är viktiga vid försvaret mot olika typer av
|
||
infektioner
|
||
Diskutera/förstå:
|
||
•
|
||
hur det medfödda och förvärvade immunsvaret samverkar
|
||
•
|
||
hur immunologiskt minne uppstår och de konsekvenser immunologiskt minne har för
|
||
försvaret mot infektioner
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 9
|
||
|
||
Mikroorganismer
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 10
|
||
|
||
Mikroorganismer
|
||
•Bakterier
|
||
•Virus
|
||
•Svampar
|
||
•Parasiter
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 11
|
||
|
||
Bakterier
|
||
• 0,5-5m långa.
|
||
• Encelliga organismer
|
||
• Kan vara aeroba, fakultativt anaeroba eller anaeroba
|
||
• Finns överallt – miljontals arter
|
||
• Kan leva i många olika lokaler - slemhinnor, extracellulärmatrix, kroppsvätskor, celler.
|
||
• Vissa kan infektera människan – patogena bakterier (virulenta)
|
||
Virulens = förmåga att framkalla sjukdom
|
||
Intracellulära vesiklar, cytoplasman
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 12
|
||
|
||
Bakterier
|
||
Bakterier finns i olika former:
|
||
Bakterier delas in i grampositiva och gramnegativa (skillnader i
|
||
cellväggens uppbyggnad ger olika färg vid gramfärgning)
|
||
•
|
||
Grampositiva (blåa) har en tjock cellvägg
|
||
•
|
||
Gramnegativa (röda) har en tunn cellvägg
|
||
grampositiv
|
||
bakterie
|
||
gramnegativ
|
||
bakterie
|
||
cellvägg
|
||
kristall-
|
||
violett
|
||
fixering
|
||
med jodid
|
||
sprit-
|
||
sköljning
|
||
eosin-
|
||
färgning
|
||
Gramfärgning:
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 13
|
||
|
||
Bakterier
|
||
Grampositiva
|
||
Gramnegativa
|
||
≤50 lager
|
||
1-3 lager
|
||
= Lipopolysackarid
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 14
|
||
|
||
Bakterier – förökar sig genom delning (binär fission)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 15
|
||
|
||
Bakterier - normalflora
|
||
• Lever på och i våra kroppar
|
||
• Orsakar inte sjukdom hos en frisk individ
|
||
• 100-tals olika arter
|
||
• >100 000 miljarder bakterier
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 16
|
||
|
||
Bakterier – olika bakterier har olika virulens
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 17
|
||
|
||
Bakterier – vad bestämmer om vi blir sjuka?
|
||
➢
|
||
Balansen mellan mikroorganismens virulens och värdens immunstatus
|
||
Virulensfaktorer
|
||
Antal bakterier som
|
||
krävs för att skapa
|
||
sjukdom
|
||
Genetik
|
||
Hälsotillstånd
|
||
Ålder
|
||
Normalflora
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 18
|
||
|
||
Bakteriella strukturer
|
||
Kapsel: består ffa av polysackarider tätt bundna till
|
||
bakterien, ibland finns även ett yttre slemlager av
|
||
sockerkedjor som sitter mer löst
|
||
Stafylokocker
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 19
|
||
|
||
Bakteriella virulensfaktorer
|
||
Egenskaper eller strukturer hos mikroorganismerna som bidrar till
|
||
dess sjukdomsframkallande förmåga
|
||
Adhesiner, fimbrier, flageller:
|
||
•
|
||
Underlättar kolonisering, invasion, spridning i vävnaden
|
||
•
|
||
Ger vävnads- eller cellskada
|
||
•
|
||
Påverkar cellfunktioner
|
||
•
|
||
Orsakar inflammation
|
||
Kapsel:
|
||
•
|
||
Motverkar kroppens försvar
|
||
Injektionssystem, vävnadsnedbrytande enzymer, skapande av
|
||
biofilm
|
||
Toxiner:
|
||
•
|
||
Endotoxiner (finns i bakteriens cellvägg, t ex LPS)
|
||
•
|
||
Exotoxiner (produceras och släpps ut, t ex botulinumtoxin)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 20
|
||
|
||
Virus
|
||
Virus är obligata intracellulära parasiter som behöver celler för att
|
||
föröka sig
|
||
Två faser:
|
||
Enkel: ett genom, som
|
||
skyddas av ett proteinskal
|
||
och ibland ett lipidmembran
|
||
Komplicerad: i celler där ett
|
||
antal ytterligare proteiner
|
||
uttrycks och ställer om cellen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 21
|
||
|
||
Virus
|
||
•
|
||
Storlek 20-300nm
|
||
•
|
||
DNA- eller RNA-genom (inte båda), dubbelsträngat eller enkelsträngat
|
||
•
|
||
Saknar subcellulära organeller
|
||
•
|
||
Saknar metabolism
|
||
•
|
||
Samtliga producerar mRNA och använder cellens maskineri för att
|
||
uttrycka proteiner
|
||
•
|
||
Många virus (men inte alla) orsakar sjukdom
|
||
•
|
||
Vissa virus orsakar tumörer
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 22
|
||
|
||
Virus - beståndsdelar
|
||
Virion: en hel infektiös viruspartikel
|
||
Kärna: genomet med associerade
|
||
proteiner
|
||
Kapsid: symmetriskt proteinlager
|
||
runt genomet
|
||
Nukleokapsid: kapsid + kärna
|
||
Matrix: mellan hölje och kapsid
|
||
Hölje: lipidmembran med proteiner
|
||
Virala glykoproteiner/spikes:
|
||
virusproteiner med eller utan
|
||
glykaner i höljet
|
||
Herpes simplex virus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 23
|
||
|
||
Virustillväxt – faser på cellnivå
|
||
1. Adsorption – viruspartikeln binder till
|
||
receptorer på cellerna (hög specificitet)
|
||
•
|
||
Tropism (djurslag/organ/cellers
|
||
differentieringsgrad)
|
||
2. Penetration – t ex receptormedierad
|
||
endocytos, fusion
|
||
•
|
||
Avklädning – kapsid och eventuellt hölje
|
||
avlägsnas, genomet hos DNA-virus förs
|
||
oftast in i kärnan och genomet hos RNA-
|
||
virus stannar oftast i cytoplasman
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 24
|
||
|
||
Virustillväxt – faser på cellnivå
|
||
3. Syntesfas/replikation
|
||
•
|
||
Replikation – DNA-virus replikeras på liknande sätt som cellulärt DNA, ibland
|
||
med egna polymeras. RNA-virus vanligen i cytoplasman med egna enzym
|
||
•
|
||
Transkription – DNA-virus ofta i cellkärnan, RNA-virus ofta i cytoplasman
|
||
med egna enzym
|
||
•
|
||
Translation – med hjälp av cellens maskineri
|
||
4. Sammanfogningsfas – virusproteiner och arvsmassa byggs ihop som ett
|
||
pussel
|
||
5. Frigörelsefas – avknoppning, lysering, exocytos
|
||
➢OBS! Många virus har egna
|
||
polymeras som kopierar virusets
|
||
arvsmassa i värdcellen och har en
|
||
hög mutationsfrekvens.
|
||
Virusproteiner på
|
||
ytan av cellen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 25
|
||
|
||
Storlek celler – bakterier - virus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 26
|
||
|
||
Svampar
|
||
• Eukaryota organismer.
|
||
• >1 miljon svamparter varav ca 200 humanpatogena
|
||
• Lever framförallt extracellulärt
|
||
• Är encelliga eller flercelliga
|
||
• Indelas utifrån växtsätt till JÄST och MÖGEL
|
||
• Är opportunistiska, orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer
|
||
Exempel: candida, aspergillus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 27
|
||
|
||
Svampar
|
||
• Komplexa livscykler
|
||
• Sexuell och asexuell förökning
|
||
• Symmetrisk och osymmetrisk delning
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 28
|
||
|
||
Svampar
|
||
• Svamparnas cellvägg innehåller unika strukturer
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 29
|
||
|
||
Parasiter
|
||
Parasiter är organismer som tar sin näring från andra levande organismer, och kan
|
||
då orsaka skada.
|
||
Eukaryota organismer
|
||
Kan leva intracellulärt och extracellulärt
|
||
Har ofta komplexa livscykler som involverar flera värdar
|
||
•
|
||
Protozoer – encelliga organismer
|
||
(giardia, amöba, plasmodium)
|
||
•
|
||
Maskar (heminths) – flercelliga organismer
|
||
(spolmask, rundmask, hakmask…)
|
||
•
|
||
Ektoparasiter
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 30
|
||
|
||
Mikroorganismer - vad vi står inför
|
||
Oerhörd variation:
|
||
Storlek
|
||
Ytstrukturer
|
||
Bindningsförmåga
|
||
Patogener/normalflora
|
||
Livscykler
|
||
Finns i olika lokaler:
|
||
Slemhinnor, extracellulärt, intracellulärt…
|
||
Olika lokaler beroende på fas i sjukdomen (lokalt vs. sepsis, viremi)
|
||
Variation/förändringar:
|
||
Variation mellan stammar
|
||
Mutationer – förändringar över tid (kort och långt perspektiv)
|
||
Påverkar vårt långvariga skydd
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 31
|
||
|
||
Celler och komponenter i immunförsvaret
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 32
|
||
|
||
•Immunceller = vita blodkroppar (leukocyter)
|
||
•Lösliga proteiner (antikroppar, cytokiner etc)
|
||
•Lymfoida organ – ansamling av immunceller
|
||
(benmärg, thymus, lymfknutor, mjälte etc)
|
||
Vad består immunsystemet av?
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 33
|
||
|
||
•Bildas i benmärgen från pluripotenta stamceller. Modell:
|
||
Vita blodkroppar – bildande och mognad
|
||
monocyte
|
||
Common
|
||
lymphoid
|
||
progenitor
|
||
Common
|
||
myeloid
|
||
progenitor
|
||
Mature cells
|
||
http://www.eurostemcell.org
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 34
|
||
|
||
Hur kan man särskilja olika immunceller?
|
||
•CD = Cluster of Differentiation:
|
||
Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt
|
||
immunceller, men även andra celler
|
||
•CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen.
|
||
•CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid
|
||
laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar.
|
||
•Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 35
|
||
|
||
Hur kan man särskilja olika immunceller?
|
||
•CD = Cluster of Differentiation:
|
||
Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt
|
||
immunceller, men även andra celler
|
||
•CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen.
|
||
Viktiga exempel:
|
||
CD4 – involverad i aktivering av hjälpar T-celler (stabiliserar bindning mellan hjälpar
|
||
T-cell och antigenpresenterande cell)
|
||
CD8 – involverad i aktivering av cytotoxiska T-celler (stabiliserar bindning mellan
|
||
cytotoxisk T-cell och antigenpresenterande cell)
|
||
CD80, CD86, CD28 – involverade i aktivering av både hjälpar T-celler och cytotoxiska
|
||
celler (ger costimuleringssignaler)
|
||
•CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid
|
||
laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar.
|
||
•Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 36
|
||
|
||
Lymfoid vävnad
|
||
Centrala (primära)
|
||
lymfoida organ
|
||
Benmärg
|
||
Bildning av vita blodkroppar,
|
||
mognad av B-celler
|
||
Thymus (brässen)
|
||
Mognad av T-celler
|
||
Perifera (sekundära)
|
||
lymfoida organ
|
||
Lymfknutor
|
||
(Lymfnoder/lymfkörtlar)
|
||
Aktivering av B- och T-celler
|
||
(Immunsvar mot infektioner i vävnader)
|
||
Mjälte
|
||
Aktivering av B- och T-celler
|
||
(Immunsvar mot infektioner i blodet)
|
||
Mucosa-associated
|
||
Lymphoid Tissue (MALT)
|
||
Gut Associated Lymphoid Tissue
|
||
(GALT)
|
||
Bronchial Associated Lymphoid
|
||
Tissue (BALT)
|
||
Nasopharynx-associated lymphoid
|
||
tissue (NALT)
|
||
Skin associated lymphoid
|
||
tissue (SALT)
|
||
Aktivering av B- och T-celler
|
||
(Immunsvar mot infektioner i slemhinnor,
|
||
på hud)
|
||
Lymfkärl
|
||
Transport av vita blodkroppar och
|
||
mikroorganismer, mikrobiella
|
||
molekyler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 37
|
||
|
||
Leukocyter i blodet
|
||
Neutrofiler
|
||
40-75%
|
||
Eosinofiler 1-6%
|
||
Basofiler 0-1%
|
||
Lymfocyter
|
||
20-50%
|
||
Monocyter
|
||
2-10%
|
||
Leukocyter
|
||
Helblod
|
||
Storlek på cellerna:
|
||
Lymfocyter 8-12m
|
||
Granulocyter 12-15m
|
||
Monocyter 15-18m
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 38
|
||
|
||
Interaktion mellan immunförsvaret
|
||
och patogener
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 39
|
||
|
||
Ansvariga immunkomponenter
|
||
Försvarsmekanism
|
||
Blockera patogenernas tillträde till
|
||
kroppen
|
||
Blockera bindning av patogener (eller
|
||
deras toxiner) till epitel och andra celler
|
||
Äta upp och döda
|
||
Hitta och döda intracellulära patogener
|
||
Förhindra replikation hos virus
|
||
Direkt lysering av bakterier
|
||
Minnas infektionen och attackera
|
||
snabbare och bättre vid nästa
|
||
infektionstillfälle
|
||
Avgränsa infektionen
|
||
Barriärförsvar (hud, slemhinnor etc)
|
||
Antikroppar (produceras av B-celler)
|
||
Fagocyter (makrofager, neutrofiler)
|
||
Hjälpfunktioner: antikroppar, komplement,
|
||
hjälpar T-celler
|
||
Cytotoxiska T-celler
|
||
NK-celler
|
||
Typ I interferoner
|
||
Komplement
|
||
Bildning av granulom
|
||
Minnes B-celler
|
||
Minnes T-celler
|
||
Hur skyddar immunförsvaret oss mot patogener?
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 40
|
||
|
||
Faser i ett immunsvar
|
||
Barriär-
|
||
funktioner
|
||
Igenkänning
|
||
och aktivering
|
||
av det
|
||
medfödda
|
||
immunsvaret
|
||
Kommunikation
|
||
och aktivering
|
||
av det
|
||
förvärvade
|
||
immunsvaret
|
||
Effektor-
|
||
funktioner
|
||
leder till att
|
||
patogener dödas
|
||
Normal flora
|
||
Local chemical factors
|
||
Phagocytes
|
||
Wound healing
|
||
Antimicrobial
|
||
proteins/peptides
|
||
Phagocytes, complement
|
||
destroy microorganisms
|
||
Complement
|
||
Activation of
|
||
macrophages
|
||
Phagocytes, cytokines,
|
||
NK cells
|
||
Dendritic cells migrate to
|
||
lymph nodes, activate T
|
||
and B cells
|
||
T cells and antibodies
|
||
localize to infected site
|
||
and help clear the
|
||
infection with the aid of
|
||
macrophages etc.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 41
|
||
|
||
1. Barriärförsvar
|
||
2. Medfött försvar (innate immunity)
|
||
3. Förvärvat försvar (adaptive immunity)
|
||
Tre nivåer i försvaret mot infektioner
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 42
|
||
|
||
•Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler mha cytokiner.
|
||
•Cytokinerna ger effekt på målcellen genom att binda till specifika
|
||
cytokinreceptorer
|
||
Hur kommunicerar immunceller med varandra?
|
||
Specific cytokine receptor
|
||
Kuby, Immunology, 2007
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 43
|
||
|
||
•Cytokinproduktion initieras ofta av infektioner och är vanligen relativt kortvarig.
|
||
•Kemokiner är en typ av cytokiner som attraherar immunceller genom kemotaxi.
|
||
Lokal effekt
|
||
Ex:
|
||
Hjärncell
|
||
feber
|
||
ACTH – metabola effekter
|
||
Levercell akutfasproteiner
|
||
Benmärg
|
||
ökad leukocytproduktion
|
||
Ex:
|
||
IL-2; produceras av och stimulerar hjälpar T-celler
|
||
Ex:
|
||
IL-2; produceras av hjälpar T-celler, stimulerar cytotoxiska T-celler
|
||
Proinflammatoriska cytokiner; produceras av makrofager,
|
||
stimulerar kärlendotel
|
||
Systemisk effekt
|
||
Kuby, Immunology, 2007
|
||
Cytokiner kan både ha lokal och systemisk effekt
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 44
|
||
|
||
Medfött försvar
|
||
•Snabbt (timmar)
|
||
•Har inget minne
|
||
•Är specifikt för ett begränsat antal
|
||
olika substanser – känns igen av ett
|
||
litet antal ickevariabla receptorer
|
||
(Pattern Recognition Receptors)
|
||
Förvärvat försvar
|
||
•Långsamt (3-7 dagar).
|
||
•Har minne
|
||
•Är specifikt för många olika
|
||
substanser – känns igen av ett
|
||
mycket stort antal variabla T-
|
||
cells och B-cellsreceptorer
|
||
Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner
|
||
Cellförmedlat försvar:
|
||
•Försvar som förmedlas av T-celler.
|
||
Humoralt försvar:
|
||
•Försvar som kan överföras mellan
|
||
två individer med cellfritt serum.
|
||
•Förmedlas av antikroppar
|
||
(producerade av B-celler)
|
||
Celler:
|
||
Fagocyter (makrofager, neutrofiler,
|
||
dendritiska celler)
|
||
Eosinofiler, basofiler
|
||
NK-celler
|
||
Mastceller
|
||
Lösliga komponenter:
|
||
Komplement
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 45
|
||
|
||
Medfött försvar
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 46
|
||
|
||
Makrofager
|
||
•Makrofager fagocyterar, dödar och bryter ned mikroorganismer och skadade
|
||
värdceller.
|
||
•Makrofager aktiverar T-celler (är antigenpresenterande celler).
|
||
•Makrofager är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion -
|
||
stimulerar inflammation.
|
||
•Monocyter i blodet - differentierar till makrofager i vävnaderna.
|
||
Monocyter
|
||
Makrofag
|
||
Macrophage
|
||
Makrofag
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 47
|
||
|
||
•Har granule fyllda med antimikrobiella substanser (granulocyt).
|
||
•Rekryteras från blodet till infektionshärd/inflammerad vävnad.
|
||
•Fagocyterar och dödar mikroorganismer.
|
||
Neutrofiler
|
||
macrophage.jpg Image Thumbnail
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 48
|
||
|
||
Eosinofiler
|
||
Basofiler
|
||
•Rekryteras från blodet till
|
||
infektionshärd/inflammerad vävnad.
|
||
•Kan utsöndra granuleproteiner som är giftiga
|
||
för parasiter och bakterier (granulocyt).
|
||
•Deltar i snabba överkänslighetsreaktioner
|
||
(allergi, astma), men deras funktion är relativt
|
||
oklar. Ökad eller bromsad inflammation?
|
||
•Rekryteras från blodet till
|
||
infektionshärd/inflammerad vävnad.
|
||
•Har granule fyllda med antimikrobiella och
|
||
immunmodulerande substanser inklusive
|
||
histamin (granulocyt).
|
||
•Bildar cytokiner, men har i övrigt relativt
|
||
okända funktioner.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 49
|
||
|
||
Mastceller
|
||
•Förstadier till mastceller cirkulerar i blodet – differentierar till mastceller i vävnaderna.
|
||
•Innehåller granule med olika typer av inflammatoriska substanser, bla histamin,
|
||
proteaser, som frisätts mycket snabbt vid aktivering av cellen.
|
||
•Kan även producera prostaglandiner, leukotriener och cytokiner.
|
||
•De frisatta substanserna stimulerar inflammation, ökar blodflödet, kärlpermeabiliteten
|
||
och tarmperistaltiken, mm.
|
||
•Viktiga vid försvar mot parasitinfektioner
|
||
•Startar snabba överkänslighetsreaktioner (astma, hösnuva, atopiskt eksem etc).
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 50
|
||
|
||
Natural killer cells (NK-celler)
|
||
•Är lymfocyter.
|
||
•Saknar specifik antigenreceptor (till skillnad från övriga lymfocyter).
|
||
•Effektorfunktioner:
|
||
Cytotoxicitet: Dödar virusinfekterade celler och tumörceller.
|
||
Cytokinproduktion: Producerar IFN-som aktiverar makrofager.
|
||
Natural killer (NK) cell image (Credit: SUNY Upstate Medical University)
|
||
NK-cell som attackerar tumörcell
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 51
|
||
|
||
Dendritiska celler
|
||
•Finns i vävnaderna där de fångar upp mikroorganismer och antigener.
|
||
•Transporterar antigener från vävnaderna till lymfknutorna via lymfan.
|
||
•Aktiverar T-celler i lymfknutorna på ett mycket effektivt sätt (Fungerar som
|
||
antigenpresenterande celler)
|
||
•Initierar och styr det förvärvade immunsvaret.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 52
|
||
|
||
Hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret?
|
||
•Celler i det medfödda försvaret har Pattern Recognition Receptors (PRRs).
|
||
•PRRs
|
||
binder
|
||
till
|
||
molekyler
|
||
som
|
||
är
|
||
gemensamma
|
||
för
|
||
många
|
||
olika
|
||
mikroorganismer, men som inte produceras av människa under normala
|
||
förhållanden, sk Pathogen Associated Molecular Patterns (PAMPs)
|
||
(”yttre larmsignaler”).
|
||
•De mest välkarakteriserade PRRs är
|
||
Toll-like receptors (TLRs):
|
||
Ytreceptorer
|
||
Intracellulära receptorer
|
||
Cellmembran
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 53
|
||
|
||
•Vissa molekyler som binder till PRRs bildas av stressade, skadade och
|
||
döende människoceller (ex urinsyra) (”inre larmsignaler”).
|
||
•PRRs kodas av gener som ärvs i oförändrad form från föräldrarna –
|
||
receptorerna har låg variabilitet (till skillnad från receptorerna i det förvärvade
|
||
försvaret).
|
||
•En cell – har flera olika PRRs – känner igen flera olika PAMPs
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 54
|
||
|
||
Förvärvat försvar
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 55
|
||
|
||
•B-celler har B-cellsreceptorer (ytbundna antikroppar) och T-celler har
|
||
T-cellsreceptorer.
|
||
Hur aktiveras cellerna i det förvärvade försvaret?
|
||
•Receptorerna är mycket variabla och kan känna igen och särskilja en enorm
|
||
mängd olika molekyler.
|
||
•T- och B-cellsreceptorernas variation uppstår genom speciella genetiska
|
||
processer.
|
||
T-cell
|
||
B-cell
|
||
Antigen:
|
||
Molekyl som binder till en T- eller B-cellsreceptor och därmed känns igen av det
|
||
förvärvade försvaret. Utlöser ofta ett immunsvar.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 56
|
||
|
||
Bildning av T- och B-cellernas antigenreceptorer
|
||
Gensegmenten omkombineras
|
||
i benmärgen (B-celler) eller thymus (T-celler).
|
||
Antigenreceptorerna kodas av olika
|
||
gensegment.
|
||
Olika delar av receptorerna paras ihop till en
|
||
unik receptor hos varje cell.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 57
|
||
|
||
Klonal
|
||
selektion
|
||
Den genetiska omkombineringen gör
|
||
så att varje individ får en pool av B-
|
||
och T-celler med receptorer som har
|
||
olika antigenspecificitet
|
||
Självreaktiva celler elimineras under
|
||
utvecklingen av cellerna.
|
||
3.Endast den B- eller T-cell som är
|
||
specifik för visst främmande
|
||
antigen aktiveras.
|
||
4.Den antigenspecifika cellen delar
|
||
sig och ger upphov till en klon av
|
||
celler med identisk antigen-
|
||
specificitet.
|
||
1.
|
||
2.
|
||
Sker i frånvaro
|
||
av främmande
|
||
antigen
|
||
Sker i närvaro
|
||
av främmande
|
||
antigen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 58
|
||
|
||
B-celler
|
||
Inaktiv B-cell
|
||
Plasmacell
|
||
•Är lymfocyter.
|
||
•Bildas och mognar i benmärgen.
|
||
•Har specifika antigenreceptorer (B-cellsreceptorer = ytbundna antikroppar)
|
||
•Differentierar till antikroppsproducerande plasmaceller.
|
||
•Kan bilda långlivade minnesceller.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 59
|
||
|
||
Antikroppar
|
||
•Proteiner, immunoglobuliner
|
||
•Binder specifikt till antigen via sina variabla delar.
|
||
•Förekommer både i cellbunden och i löslig form (humoralt försvar).
|
||
•Kan binda till cellmembranet via den konstanta delen.
|
||
Antikropp
|
||
(IgG)
|
||
Lätt kedja
|
||
Tung kedja
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 60
|
||
|
||
Agglutination
|
||
Neutralisation
|
||
Opsonisering
|
||
Aktivering av komplementsystemet
|
||
Antibody dependent cell-mediated cytotoxicity (ADCC)
|
||
Antikroppars funktioner
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 61
|
||
|
||
Cellförmedlat försvar: T-celler
|
||
•Är lymfocyter.
|
||
•Bildas i benmärgen och mognar i thymus.
|
||
•Har specifika antigenreceptorer (T-cellsreceptorer).
|
||
•Kan bilda långlivade minnesceller.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 62
|
||
|
||
kedja
|
||
kedja
|
||
Variabel region
|
||
Konstant region
|
||
Cellmembran
|
||
T-cellsreceptor
|
||
T-cell
|
||
Aktivering av T-celler
|
||
•T-celler aktiveras av specifika antigener (peptider).
|
||
•Peptiderna kommer från proteiner som bryts ned mha antigen-presenterande
|
||
celler (professionella APCs=dendritiska celler, makrofager, B-celler).
|
||
•T-cellsreceptorerna är mycket variabla och specifika.
|
||
•T-cellsreceptorerna är alltid bundna till cellytan (cellförmedlat försvar!).
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 63
|
||
|
||
1.
|
||
Cytotoxiska T-celler (CTLs, Tc eller CD8+):
|
||
Dödar virusinfekterade celler och tumörceller
|
||
2. Hjälpar T-celler (Th eller CD4+):
|
||
Styr immunsvaret via cytokiner och direkt cellkontakt
|
||
T hjälpar celler typ 1 (Th1)
|
||
Th2
|
||
Th17
|
||
TFH (Follikulära hjälpar T-celler)
|
||
3. Regulatoriska T-celler (Tregs):
|
||
Bromsar immunsvar mot självantigener, allergener, patogener mm
|
||
Funktioner hos T-celler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 64
|
||
|
||
Antigenspecificitet hos B- och T-celler
|
||
•Känner igen den tredimensionella
|
||
antigenstrukturen.
|
||
•Känner igen proteiner, kolhydrater,
|
||
lipider.
|
||
•Känner igen linjära peptider.
|
||
•De flesta T-celler känner endast
|
||
igen peptider (proteiner).
|
||
•Kräver en antigenpresenterande
|
||
cell som bryter ned protein till
|
||
peptider för att aktiveras.
|
||
B-celler
|
||
T-celler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 65
|
||
|
||
Faser i det förvärvade immunsvaret
|
||
Magnitude of the response
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 66
|
||
|
||
Medfött försvar
|
||
•Snabbt (timmar)
|
||
•Har inget minne
|
||
•Är specifikt för ett begränsat antal
|
||
olika substanser – känns igen av ett
|
||
litet antal ickevariabla receptorer
|
||
(Pattern Recognition Receptors)
|
||
Förvärvat försvar
|
||
•Långsamt (3-7 dagar).
|
||
•Har minne
|
||
•Är specifikt för många olika
|
||
substanser – känns igen av ett
|
||
mycket stort antal variabla T-
|
||
cells och B-cellsreceptorer
|
||
Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner
|
||
Cellförmedlat försvar:
|
||
•Försvar som förmedlas av T-celler.
|
||
Humoralt försvar:
|
||
•Försvar som kan överföras mellan
|
||
två individer med cellfritt serum.
|
||
•Förmedlas av antikroppar
|
||
(producerade av B-celler)
|
||
Celler:
|
||
Fagocyter (makrofager, neutrofiler,
|
||
dendritiska celler)
|
||
Eosinofiler, basofiler
|
||
NK-celler
|
||
Mastceller
|
||
Lösliga komponenter:
|
||
Komplement
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 67
|
||
|
||
•Immunceller rör sig med blod och lymfa mellan olika lymfoida organ och
|
||
perifer vävnad.
|
||
Blodcirkulation
|
||
Benmärg
|
||
Thymus
|
||
Lymfknuta
|
||
Perifer vävnad
|
||
Afferent
|
||
lymfkärl
|
||
Efferent
|
||
lymfkärl
|
||
Mjälte
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 68
|
||
|
||
Några viktiga immunologiska begrepp
|
||
Begrepp
|
||
Eventuell
|
||
förkortning
|
||
Förklaring
|
||
Medfött försvar
|
||
(Innate immunity)
|
||
-
|
||
Försvarsmekanismer som verkar tidigt och
|
||
snabbt under en infektion. Reagerar
|
||
likadant vid upprepade infektioner med
|
||
samma patogen.
|
||
Förvärvat försvar
|
||
(Adaptive immunity)
|
||
-
|
||
Mycket specifika försvarsmekanismer (B-
|
||
och T-celler) som verkar senare under en
|
||
infektion. Anpassar sig efter infektionen
|
||
och blir snabbare och bättre vid upprepade
|
||
infektioner med samma patogen.
|
||
Lymfknuta
|
||
(Lymfkörtel, lymfnod)
|
||
LN
|
||
Sekundär lymfoid vävnad som finns på
|
||
många ställen i kroppen. Antigener
|
||
transporteras dit via lymfa och aktiverar T-
|
||
och B-celler.
|
||
Antigen
|
||
Ag
|
||
Molekyl som kan binda specifikt till en
|
||
antikropp eller T-cellsreceptor. Utlöser ett
|
||
förvärvat immunsvar.
|
||
Epitop
|
||
-
|
||
Del av antigenet som antikroppar och T-
|
||
cellsreceptorer binder till. Ett antigen kan
|
||
inehålla många epitoper.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 69
|
||
|
||
Antikroppar
|
||
(Immunoglobuliner)
|
||
Ak, Ab (Ig)
|
||
BCR=membran-
|
||
bunden B-
|
||
cellsreceptor
|
||
Proteiner producerade av plasmaceller.
|
||
Binder specifikt till antigener.
|
||
Finns i cellbunden (BCR) och löslig form.
|
||
Cytokiner
|
||
IL-X
|
||
TNF
|
||
IFN
|
||
etc.
|
||
Immunsystemets signalsubstanser.
|
||
Proteiner som ofta produceras av
|
||
immunceller och reglerar immunsvar. Kan
|
||
dock produceras även av celler utanför
|
||
immunsystemet och kan också påverka
|
||
andra celler.
|
||
Kemokiner
|
||
CCLX
|
||
CXCLX
|
||
En typ av cytokiner som attraherar
|
||
immunceller och på så sätt vägleder deras
|
||
migration i kroppen.
|
||
Major Histocompatibility
|
||
Complex
|
||
Human Leukocyte Antigens
|
||
(Transplantationsantigener)
|
||
MHC
|
||
HLA
|
||
Molekyler på antigenpresenterande celler
|
||
som binder peptider från nedbrutna
|
||
patogener och presenterar dem för T-
|
||
celler.
|
||
Antigenpresenterande celler
|
||
APC
|
||
Celler som uttrycker MHCI och/eller MHCII
|
||
molekyler och därmed kan presentera
|
||
antigen för T-celler och aktivera dem.
|
||
Dendritiska celler
|
||
DC
|
||
De professionella antigenpresenterande
|
||
celler som är bäst på att aktivera T-celler.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|