medical-notes/stroma/uploads/Oculus.md_d2fbb248.md

## Oculus et regio orbitalis

Ögat (OCULUS) och ögonhålans region (regio orbitalis) innehåller förutom sinnesorganet även ögonlock, tårapparat, muskulatur, nerver och kärl (se figur 4.12). Orbitas ben beskrivs på s. 110.

**Figur 4.12** Oculus et regio orbitalis, sagittalsnitt.

**[Bildbeskrivning: En sagittalsnittsbild (sidosnitt) av ögat och dess omgivande strukturer inom ögonhålan. Bilden visar ögat (oculus) med dess lins, iris och näthinna, samt de muskler som styr ögats rörelse, t.ex. "m. rectus superior" och "m. obliquus inferior". Även skyddande strukturer som "sclera", "cornea" och ögonlockets delar ("tarsus superior", "fissura palpebrae") är markerade. En nerv, "n. opticus", syns också. Textetiketter leder från olika strukturer till deras namn.]**
*   m. levator palpebrae superioris
*   m. rectus superior
*   n. opticus
*   dura mater
*   m. rectus inferior
*   fascia
*   m. obliquus inferior
*   m. orbicularis oculi
*   sclera
*   conjunctiva
*   tarsus superior
*   fissura palpebrae
*   cornea
*   oculus

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4. ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS

PALPEBRAE (ögonlocken, figur 4.13) skyddar ögat mot skada och för starkt ljus. Genom att sprida ut tårvätska hjälper palpebrae även till att fukta cornea. Utsidan täcks av hud medan insidan täcks av slemhinnan TUNICA CONJUNCTIVA PALPEBRARUM. Öppningen mellan ögonlocken benämns RIMA PALPEBRARUM. Palpebra superior och inferior förstärks av de täta bindvävsbanden TARSUS SUPERIOR respektive INFERIOR. Inblandade mellan bindvävsstråken i tarsus ligger GLANDULAE TARSALES som utsöndrar en lipidrik vätska vilken förhindrar att palpebrae fastnar i varandra och att tårvätska inte rinner ut (vid normal tårproduktion). CILIA (ögonfransar) och vätska från GLANDULAE CILIARES skyddar ögat mot skräp.

APPARATUS LACRIMALIS (tårapparaten, figur 4.14) huvudkomponent GLANDULA LACRIMALIS är belägen superiort och lateralt om ögat och producerar en vattnig vätska som innehåller salter, bakterienedbrytande enzymer, näring och syre (absorberas från luften). Vätskan fuktar cornea, spolar bort skräp och samlas sedan upp i LACUS LACRIMALIS ("tårsjön") i den mediala ögonvrån. Två stycken CANALICULI LACRIMALES

**Figur 4.13 Palpebra, posterior vy.**
En detaljerad anatomisk bild av ögonlocksstrukturen, sedd bakifrån (posterior vy). Bilden visar tjocka horisontella plåtar (tarsi) som utgör ögonlockens stomme. Ögonlocksöppningen där ögonfransarna normalt är placerade ses som en horisontell linje som löper mellan en övre och en undre tarsus. Bakom och inbäddat i dessa tarsi visas ett nätverk av små vertikala strukturer, som representerar de sekretoriska körtlarna som producerar oljiga ämnen för tårfilmen. Det övre ögonlocket (tarsus superior) och det undre ögonlocket (tarsus inferior) är tydligt markerade. Mellan dessa syns körtlar benämnda "glandulae tarsales" som är ordnade i rader.

**Figur 4.14 Orbita, apparatus lacrimalis, höger sida, anterior vy.**
En illustrerad anatomisk bild av höger öga och dess omgivande strukturer samt tårapparaten, sedd framifrån (anterior vy). Bilden visar ögat centralt med pupill och iris, omgivet av slemhinnan (conjunctiva). Runt ögat syns flera viktiga muskler, såsom m. rectus lateralis, m. rectus inferior med sin sena, m. obliquus inferior och m. obliquus superior. Skelettstrukturer som os frontale och os zygomaticum är också markerade, vilka bildar ögonhålan (orbita). Tårapparaten illustreras med glandula lacrimalis (tårkörteln) belägen superiort och lateralt om ögat. Från tårkörteln sträcker sig kanaler som leder tårvätskan över ögats yta. Vid ögats mediala sida visas tårgångarna, inklusive canaliculi lacrimales, saccus lacrimalis och ductus nasolacrimalis som mynnar i näskaviteten (anges som maxilla). Nervbanor som n. supraorbitalis, n. supratrochlearis (båda från nc. V₁) och n. infraorbitale (från nc. V₂) är också inritade.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 181

![Bild: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.](Image: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.)

dränerar tårvätskan till SACCUS LACRIMALIS som i sin tur dräneras till DUCTUS NASOLACRIMALIS som för vätskan till cavitas nasi (meatus nasi inferior). Vid överproduktion bildas tårar som rinner ut ur ögonhålan och ner längs kinderna. Tårproduktion stimuleras av parasympatiskt inflöde från n. facialis (nc. VII) genom n. petrosus major (figur 3.34).

BULBUS OCULI (ögongloben, figur 4.15) hänger i orbita, buren av de muskler som styr dess rörelser, samt av fascia. Bulbus vägg består av tre stycken lager. Det yttersta fibrösa lagret består av sclera och cornea. Det mellersta vaskulära lagret utgörs av choroidea, corpus ciliare och iris. Retina utgör det innersta lagret.

SCLERA är den yttersta vita senhinnan som utgör fäste för ögats muskulatur. Hinnan täcks framtill på utsidan av TUNICA CONJUNCTIVA BULBI. CORNEA (hornhinnan) är den centrala, genomskinliga, främre delen av det yttre lagret. LIMBUS CORNEAE beskriver den vinkel som bildas där scleras och corneas krökningar möts.

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
182 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS

Den kärlrika choroidea (åderhinnan) ligger djupt om sclera. Choroidea slutar anteriort i CORPUS CILIARE – muskulära och vaskulära förtjockningar som innehåller M. CILIARIS OCH PROCESSUS CILIARES. De sistnämnda producerar den vätska som fyller camera posterior med näringsrik vätska till de avaskulära cornea och lens. Vätskan dräneras i RETICULUM TRABECULARE. Området som innehåller processus ciliares kallas ZONULA CILIARIS medan de kanter av corpus ciliare som utskotten har sitt ursprung i benämns ORBICULUS CILIARIS. 

IRIS (regnbågshinnan, figur 4.16) ligger vid lens anteriora yta och dess utbredning avgör hur stor dess öppning, PUPILLA, är och därmed hur mycket ljus som släpps in. Iris anteriora respektive posteriora yta benämns FACIES ANTERIOR respektive POSTERIOR. Parasympatiskt inducerad kontraktion av cirkulärt ordnade muskelfibrer i M. SPHINCTER PUPILLAE minskar pupillas diameter, och sympatiskt inducerad kontraktion av radiärt liggande muskelfibrer i M. DILATATOR PUPILLAE ökar diametern. 
Håligheten mellan cornea och iris benämns CAMERA ANTERIOR OCH håligheten mellan iris och corpus ciliare benämns CAMERA POSTERIOR. CORPUS VITREUM är den vattniga och geléliknande transparenta kula som fyller merparten av ögongloben.

LENS är upphängd mellan pupilla och corpus vitreum och dess form ändrar ljusbrytningsförmågan. Utan nervöst inflöde är FIBRAE ZONULARES spända så att de drar ut lens, vilken blir mindre convex och objekt på långa avstånd hamnar i fokus. När m. ciliaris kontraherar genom parasympatisk aktivering från n. oculomotorius (nc. III) minskar spänningen i fibrae zonulares, vilket relaxerar lens och gör den mer konvex. Objekt på nära håll hamnar i fokus. Processen att ändra lens form kallas ackomodering. Lens båda poler benämns POLUS ANTERIOR respektive POSTERIOR (figur 4.15).

Visas är en detaljerad illustration av ögats inre struktur, specifikt iris och corpus ciliare, sedd från en posterior vy. Bilden visar en cirkulär struktur, där den yttre delen är en mörkare, räfflad ring som representerar **corpus ciliare**. Innanför denna ring, mot mitten, finns en ljusare, mer komplex struktur märkt **procc. ciliares**, som är utskott från ciliarkroppen. Tunna trådar, **fibrae zonulares**, sträcker sig från de ciliariska processerna mot mitten av ögat, där de fäster vid linsen (som dock inte är synlig i detalj här). I mitten av bilden finns en stor cirkulär öppning som representerar pupillen, och inramande denna är **iris**, med en vikad yta som beskrivs som **plicae iridis**. Till höger om mitten finns också mörkare, mer utpräglade veck som utgör den bakre ytan av iris, benämnd **iris, facies posterior**. Överst på bilden, i den övre delen av ciliarkroppen, finns en sektion som visar **cornea, facies posterior**, alltså baksidan av hornhinnan, vilket ger en anatomisk orientering till strukturen. Överlag ger bilden en tydlig visualisering av hur de olika delarna av ögat samverkar rent anatomiskt runt linsen och pupillen.

FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 183
ora serrata
macula lutea

**Figur 4.17 Oculus bakvägg, anterior vy**
En bild över ögats bakvägg, sedd framifrån. Den visar de inre delarna av ögat. En stor cirkulär röd yta representerar näthinnan. Den är omgiven av en smalare vit kant, vilket är *ora serrata*. I mitten av den röda näthinnan finns en ovalformad gulaktig fläck, *macula lutea*. Från macula lutea löper nervfibrer som samlas i ett område som leder till en struktur märkt *n. opticus* (nervus opticus, synnerven), vilken lämnar ögat mot rött.

Oculus innersta lager utgörs av RETINA (näthinnan) som delvis består av fotoreceptorer i PARS OPTICA RETINAE (figur 4.15). Denna ljuskänsliga del består av ett lager pigmentepitel (STRATUM PIGMENTOSUM) som ökar choroideas förmåga att absorbera ljus (förhindrar att ljuset sprids för mycket i oculus) samt STRATUM NERVOSUM som framför allt utgörs av sinnes- och nervceller. Därför kallas stratum nervosum ibland för retina propria. Den mest ljuskänsliga delen av retina (högst densitet av känsliga fotoreceptorer) ser gulaktig ut vid betraktelse genom oftalmoskop och kallas därför MACULA LUTEA (”gula fläcken”). Den centrala gropen i macula lutea som är allra mest ljuskänslig benämns FOVEA CENTRALIS.

ORA SERRATA (figur 4.15, figur 4.17) beskriver gränsen mellan den ljuskänsliga delen av retina och dess okänsliga del samt corpus ciliare. Där sensoriska fibrer i n. opticus (nc. II) och kärl kommer in i oculus medialt om macula lutea bildas DISCUS NERVI OPTICI. Då detta område inte är känsligt för ljus omtalas det som ”blinda fläcken”.

## Musculi externi bulbi oculi
Ögats sju yttre muskler, figur 4.18, bestämmer storleken på rima palpebrabrams öppning och styr ögats riktning. M. LEVATOR PALPEBRAE SUPERIORIS höjer palpebra superior och dess antagonister är gravitationskraften samt m.orbicularis oculi (s. 114). De övriga sex musklerna är de fyra ”raka” M. RECTUS SUPERIOR, INFERIOR, MEDIALIS, och LATERALIS som fäster på ögat i enlighet med sina namn, samt de ”sneda” M. OBLIQUUS SUPERIOR respektive INFERIOR som fäster lateralt och superiort respektive lateralt och inferiort på ögats posteriora sida. De fyra raka musklerna omsluts av en gemensam sena, ANULUS TENDINEUS COMMUNIS.

Ögats rörelser kan ske kring tre axlar: höjning och sänkning relativt en transversell axel, adduktion och abduktion kring en vertikal axel, och

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
184 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS

**Bildbeskrivning A**
Bild A visar en lateral vy av ögats yttre muskler med den laterala väggen av ögonhålan borttagen, från höger sida. Flera anatomiska strukturer är markerade:
- Blå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis, en av ögats yttre muskler.
- Orange pil pekar på **anulus tendineus communis**: Den gemensamma senskidan som omger synnerven och de flesta ögonmusklerna.
- Ljusblå pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).
- Grön pil pekar på **m. rectus inferior**: Musculus rectus inferior, en annan av ögats yttre muskler.
- Grå pil pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
- Svart pil pekar på **fissura orbitalis inferior**: Den nedre ögonhålefissuren.
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris periorbita**: Musculus levator palpebrae superioris och dess omgivande periost.
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior, återigen en av ögats yttre muskler.
- Brun pil pekar på **m. obliquus inferior**: Musculus obliquus inferior, ytterligare en ögonmuskel.
- Mörkblå pil pekar på **sinus maxillaris**: Käkhålan.

**Bildbeskrivning B**
Bild B visar en superior vy av ögats yttre muskler, med taket av ögonhålan borttaget (M. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida). Flera anatomiska strukturer är markerade:
- Svart pil pekar på **chiasma opticum**: Synnervskorsningen.
- Blå pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior och dess sena.
- Orange pil pekar på **glandula lacrimalis**: Tårkörteln.
- Ljusblå pil på bilden pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
- Grön pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris.
- Grå pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (utan sena).
- Mörkblå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis.
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior.
- Brun pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (en annan del/synvinkel).
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
- Rosa pil pekar på **bulbus oculi**: Ögongloben.
- Ljusgrön pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior senan (igen).
- Röd pil pekar på **m. rectus medialis**: Musculus rectus medialis.
- Mörkröd pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (ännu en del/synvinkel).
- Ljusbrun pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis (igen).
- Gulbrun pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior (igen).
- Ljuslila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
- Grågrön pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).


Figur 4.18 Musculi externi bulbi oculi. a) Lateral vy efter avlägsnande av orbitas laterala vägg, höger sida. b) Superior vy efter borttagande av orbitas tak (m. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida).

medial samt lateral rotation kring en anteroposterior axel. Medial och lateral rotation roterar ögats superiora pol.
Den primära funktionen för m. rectus superior respektive inferior är att höja respektive sänka pupilla. Men eftersom ögats apex befinner sig något medialt om ögat som helhet och musklerna närmar sig ögat från medialsidan kan de även vrida pupilla medialt (adduktion). Då deras fästen även sträcker sig superiort respektive inferiort om den anterioposteriora axeln svarar de för medial respektive lateral rotation.
För att enbart rikta blicken strikt uppåt eller neråt från ett utgångsläge med blicken riktad framåt måste samverkan med andra muskler.

©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

4 Orga Sensum Auris Et Oculus
185

ske. M. rectus superior och m. obliquus inferior riktar pupilla rakt uppåt medan m. rectus inferior och m. obliquus superior riktar pupilla neråt. För att isolera m. rectus superior eller m. rectus inferior som ensam bidragare till höjning eller sänkning av pupilla måste abduktorn m. rectus lateralis först föra pupilla till abducerat läge. Därför ska klinisk undersökning av m. rectus superior och m. rectus inferior genomföras i abducerat läge.

M. obliquus inferior och m. obliquus superior passerar till lateral- sidan av ögat superiort respektive inferiort om den anteroposteriora axeln. M. obliquus inferior blir därför den primära laterala rotatorn och m. obliquus superior den primära mediala rotatorn.

Då båda passerar posteriort om den transversella axeln och posteri- ort om den vertikala axeln fungerar båda som abduktorer, m. obliquus superior sänker blicken och m. obliquus inferior höjer den. I adduce- rat läge ansvarar de ensamma för höjning och sänkning (precis som m. rectus superior och inferior gör det i abducerat läge). Dessa effekter i adducerat läge är de sneda musklernas viktigaste funktion.

Alla ögonrörelser kräver synergistisk och antagonistisk verkan av flera muskler. Detta kan exemplifieras genom höjning av pupilla i utgångsläge med blicken riktad framåt. M. rectus superior och m. obliquus inferior verkar synergistiskt som höjare samtidigt som deras effekter är motsatta kring den anterioposteriora och den vertikala axeln och antagonistiskt tar ut varandra. Rörelserna summeras is figur 4.19 och dess figurtext.

I utgångsläge med blicken riktad framåt
- Höjning: m. rectus superior och m. obliquus inferior
- Sänkning: m. rectus inferior och m. obliquus superior
- Abduktion: m. rectus lateralis, m. obliquus inferior och m. obliquus superior

**Bildbeskrivning (svenska):**
Bilden visar en schematisk representation av ögonrörelser och de muskler som styr dem. Den är uppdelad i tre segment.

**Översta högra segmentet:**
* **Figur 4.19 Ögonrörelser, schematisk representation.**
    * Ol = m. obliquus inferior
    * OS = m. obliquus superior
    * RI = m. rectus inferior
    * RS = m. rectus superior
    * RL = m. rectus lateralis
    * RM = m. rectus medialis

**Nedre vänstra segmentet:**
* Rubrik: **Höger Öga**
* En central cirkulär figur som representerar ett öga, med flera pilar som indikerar musklerna och deras rörelser.
    * Ögonbrynspositioner med beteckningar som:
        * Ol (m. obliquus inferior)
        * OS (m. obliquus superior)
        * RI (m. rectus inferior)
        * RS (m. rectus superior)
        * RL (m. rectus lateralis)
        * RM (m. rectus medialis)
    * Textetiketter för rotationsriktningar: "lateral rotation", "medial rotation".

**Nedre högra segmentet:**
* Två centrala cirkulära figurer som representerar ögon, med en linje mellan dem. De är liknande men med skillnad i rörelser.
* **Vänstra ögat:**
    * Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
    * Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
    * Till vänster om ögat finns en vertikal linje med texten "sänkning" (nedåt) och "höjning" (uppåt).
* Högra ögat:
    * Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
    * Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
    * Till höger om ögat finns en vertikal linje med texten "höjning" (uppåt) och "sänkning" (nedåt).
    * Båda ögonen har pilar runt om som anger "adduktion" och "abduktion".

Författaren och studentlitteratur.
186 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS

- Adduktion: m. rectus medialis, m. rectus superior och m. rectus inferior
- Lateral rotation: m. obliquus inferior och m. rectus inferior
- Medial rotation: m. obliquus superior och m. rectus superior

I ADDUCERAT LÄGE
- M. obliquus inferior höjer pupilla. M. obliquus superior sänker pupilla.

I ABDUCERAT LÄGE
- M. rectus superior höjer pupilla. M. rectus inferior sänker pupilla.

Innervering (se även s. 141–142)
- Nervus oculomotorius (nc. III): m. levator palpebrae superioris, m. obliquus inferior, m. rectus superior, m. rectus inferior, m. rectus medialis
- Nervus trochlearis (nc. IV): m. obliquus superior
- Nervus abducens (nc. VI): m. rectus lateralis

Övningar
Kapitel 4

En liten svart kvadratisk ikon med en vit spiral inuti, placerad till vänster om texten "Övningar Kapitel 4".

© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR