Update .github/workflows/deploy.yml

.gitattributes

@@ -1 +1,6 @@
 * text=auto eol=lf
+*.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text
+*.docx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text
+*.xlsx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text
+*.pptx filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text
+*.apkg filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text

.github/workflows/deploy.yml

@@ -17,7 +17,7 @@ concurrency:
 
 jobs:
   build:
-    runs-on: ubuntu-22.04
+    runs-on: moln
     steps:
       - name: Checkout
         uses: actions/checkout@v4
@@ -35,18 +35,26 @@ jobs:
       - name: Build Quartz site
         run: npx quartz build
 
-      - name: Upload artifact
-        uses: actions/upload-pages-artifact@v3
-        with:
-          path: ./public
+      - name: Git LFS checkout
+        run: |
+          git lfs fetch
+          git lfs checkout
 
-  deploy:
-    environment:
-      name: github-pages
-      url: ${{ steps.deployment.outputs.page_url }}
-    runs-on: ubuntu-22.04
-    needs: build
-    steps:
-      - name: Deploy to GitHub Pages
-        id: deployment
-        uses: actions/deploy-pages@v4
+      - name: Copy
+        run: rsync public ~/notes
+        
+      # - name: Upload artifact
+      #   uses: actions/upload-pages-artifact@v3
+      #   with:
+      #     path: ./public
+     
+  # deploy:
+  #   environment:
+  #     name: github-pages
+  #     url: ${{ steps.deployment.outputs.page_url }}
+  #   runs-on: ubuntu-22.04
+  #   needs: build
+  #   steps:
+  #     - name: Deploy to GitHub Pages
+  #       id: deployment
+  #       uses: actions/deploy-pages@v4

content/Biokemi/! Målbeskrivning.md

@@ -0,0 +1,198 @@
+
+[[Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index]]
+### Lipider
+•	Energi-lager: fria fettsyror och triacylglycerol.  
+•	Membranlipider; amfipatibegreppet.  
+•	Kolesterol (struktur ska kunnas).  
+•	Fosfolipider (principiell struktur ska kunnas).  
+•	Glykolipider (principiell struktur ska kunnas).  
+•	Bildning av miceller och membran.  
+•	Transportformer: översikt om lipoproteiners struktur och funktion.  
+*Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.* 
+### Från aminosyror till proteiner
+•	Primära aminosyror: uppbyggnad och joniseringstillstånd.  
+•	Stereoisomerer.  
+•	De 20 aminosyrornas kemiska egenskaper och principiella struktur.  
+•	Kovalent modifiering av aminosyror.  
+•	Peptidbindningen; prolin och cystein – speciella egenskaper.  
+•	Primär-, sekundär-, tertiär- och kvartärstruktur.  
+•	a-helixar och b-flak: uppbyggnad och stabilisering.  
+•	Principer för proteinveckning; stabilisering av 3D-struktur.  
+•	Disulfidbindningar; protein-disulfidisomeras.  
+•	Chaperoner och chaperoniner.  
+•	Prioner.  
+*Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.* 
+*Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.* 
+### Kolhydrater. Struktur
+•	Kolhydraters struktur: aldos/ketos, isomeri, ringbildning, glykosidisk bindning.  
+•	Monosackarider: glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalatosamin, fukos, sialinsyra.  
+•	Disackarider: laktos, galaktosemi, laktosintolerans.  
+•	Glykokonjugat: glykoproteiner (N-/O-länkade), glykolipider, proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.  
+•	Diversitet - AB0-systemet.  
+*Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.* 
+### Att utforska proteiner
+•	Proteom-begreppet.  
+•	Proteiners kemiska/fysikaliska egenskaper som grund för rening.  
+•	Gelfiltrering, jonbytes- och affinitetskromatografi.  
+•	Elektrofores: SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering.  
+•	Immunologiska tekniker och ”blottning”; antikropp/antigen.  
+•	Mono- vs polyklonala antikroppar.  
+•	ELISA-princip och kliniska exempel.  
+•	Struktur-bestämning: röntgenkristallografi, NMR, cryo-EM.  
+
+### Hemoglobin
+•	Receptor-ligand-interaktion.  
+•	Myoglobin och hemoglobin: struktur (porfyrinring, Fe).  
+•	Kooperativitet; syrebindningsförmåga.  
+•	Alloster reglering: CO₂, H⁺, BPG – molekylär bakgrund.  
+•	Mättnadskurvor; syretransport till vävnad.  
+•	HbF vs HbA – konsekvenser.  
+•	Sickle-cell-anemi: molekylär bakgrund.  
+### Nukleotider
+•	Centrala dogmen: replikation, transkription, translation, genetisk kod, läsram.  
+•	Enzymer: DNA-pol, RNA-pol, ribosom.  
+•	Nukleotider/nukleosider: principiell struktur.  
+•	Komplementär basparning; stabilitet hos dsDNA/RNA.  
+•	Ribonukleotidreduktas.  
+
+### Biokemi ur ett evolutionsperspektiv
+	•	Evolution: grundkoncept, livets evolution, RNA-värld, endosymbios; tillämpningar.  
+	•	DNA-replikation: grundläggande processer; replikationsgaffel/repliosom.  
+	•	Enzymaktiviteter: endo-/exonukleas, restriktionsendonukleaser, omvänt transkriptas, DNA-ligas.  
+	•	Processivitet och proofreading.  
+	•	DNA-topologi: superhelicitet, topoisomeraser.  
+	•	Transkription: RNA-pol I/II/III; capping, polyadenylering, splicing; snRNA.  
+	•	Prokaryot transkription: särdrag; koppling transkription-translation; operon; bakteriofag; plasmid.  
+	•	Kromatin: DNA-organisation; nukleosom; kromatin-nybildning.  
+	•	Replikationsstart i eukaryoter: ARS/ori; ORC, CDC6, MCM; cellcykelkoppling; telomerer.  
+	•	Translation: tRNA-struktur/funktion; aminoacylering; ribosom; initiering/elongering/translokation/terminering; reglering.  
+	•	Termodynamikens 3 lagar; H, S, G, ΔG, E0′; exergon/endregon; aktiveringsenergi; standardtillstånd; kopplade reaktioner.  
+	•	Enzymer I: aktiveringsenergi, övergångstillstånd, katalys.  
+	•	Enzymer II: aktiva säten; hastighetskonstanter; steady-state; Michaelis-Menten (KM, Vmax, kcat); inhibitorer (kompetitiv/okompetitiv/non-kompetitiv); kofaktorer; vitaminer; kopplade reaktioner; exempel: proteaser (chymotrypsin, katalytisk triad), Ser/Thr- och Tyr-kinaser, fosfataser, syntaser, oxidoreduktaser.  
+	•	Introduktion till metabolism: energiomvandling; anabolism/katabolism; katabolismens stadier; metaboliter/vägar; ATP, NAD(P)H, FADH₂; fosforyltransferpotential; energikvot; oxidation/reduktion; hydrolys/kondensation; B-vitaminer.  
+	•	Glykolys: reaktioner/metaboliter; enzymer; substratnivåfosforylering; reglering (alloster, feedforward, feedback); anaerob/aerob; GLUT; Warburg-effekten.  
+	•	Glykogen: struktur (α-1,4/α-1,6); funktion i lever/muskel; glykogenolys; glykogenes; alloster/hormonell reglering.  
+	•	Glukoneogenes: reaktioner/enzymer/reglering; PFK-2/FBP-2; substrat; laktatdehydrogenas; Cori-cykeln; laktatets öden.  
+	•	Citronsyracykeln: PDH-komplex; prostetisk grupp; CoA/acetyl-CoA; reaktioner/enzymer; dekarboxylering; dehydrogenering; reglering; hypoxi, HIF-1.  
+	•	Betaoxidation och TAG-syntes: fettsyrefrisättning; mitokondrietransport; betaoxidation; ketonkroppar; fettsyra/TAG-syntes.  
+	•	Elektrontransportkedja/oxidativ fosforylering: mitokondriens suborganeller; redoxpotential; elektronbärare; NADH→O₂; respiration; protonpumpning; elektrokemisk gradient; ATP-syntas; frikopplare; membrantransport; inhibitorer; NADH-shuntar; ATP-utbyte.  
+	•	Aminosyrametabolism: proteinogena/icke-proteinogena aminosyror; användning; upptag; essentiella/icke-essentiella; glukogena/ketogena; biosyntes; aminotransferaser; PKU; glutamat/glutamatdehydrogenas; ureacykel; extrahepatiska vävnader; kvävetransport; påfyllnadsreaktioner.  
+	•	Nukleotidnedbrytning: puriner/pyrimidiner; pentoser; skillnader i slutprodukter; pentosfosfat till glykolysintermediär/acetyl-CoA; gikt; två behandlingsstrategier.  
+	•	Pentosfosfatvägen: NADPH och ribos-5-fosfat – uppgifter; oxidativ/icke-oxidativ fas; koppling till glykolys/glukoneogenes; behovsstyrd slussning; G6PD-brist; oxidativ stress → hemolys.  
+	•	Kolesterolsyntes: källor; position i metabolism; ATP-citratelyas; HMG-CoA-reduktas (fyra regleringsmekanismer); tre huvudmekanismer för intracellulär kolesterolkontroll; funktion; utsöndring; enterohepatiska kretsloppet.  
+	•	Heme: syntes; nedbrytning; porfyrier (översikt).  
+	•	Cellmembran: membranlipider/proteiner; barriärfunktion; membrandomäner; glykokalyx (struktur/igenkänning); cell-cell-interaktioner; adhesionsmolekyler.  
+	•	Transport över membran: diffusion; faciliterad diffusion; bärarproteiner; aquaporiner; jonkanaler/aktivering; osmos; kanalfogar; aktiv transport (primär/sekundär; P-typ; Na⁺/K⁺-ATPase; ABC-transportörer; MDR-proteiner); uniport/antiport/symport.  
+
+Mål
+	•	Beskriva hur olika bindningar bidrar till strukturen hos makromolekyler.  
+	•	Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.  
+	•	Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.  
+	•	Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.  
+	•	Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.  
+	•	Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion.  
+	•	Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper.  
+	•	Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.  
+	•	Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.  
+	•	Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt).  
+	•	Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler.  
+	•	Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler.  
+	•	Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.  
+	•	Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA.  
+	•	Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing).  
+	•	De typer av DNA som finns i prokaryoter.  
+	•	Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter.  
+	•	Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad.  
+	•	Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler.  
+	•	Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein.  
+	•	Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.  
+	•	Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll.  
+	•	Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner.  
+	•	Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion.  
+	•	Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet.  
+	•	Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta.  
+	•	Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering.  
+	•	Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys.  
+	•	Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad.  
+	•	Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned.  
+	•	Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering.  
+	•	Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering.  
+	•	Redogöra för laktats roll i metabolismen.  
+	•	Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering.  
+	•	Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering.  
+	•	Redogöra för omsättningen av triacylglycerol.  
+	•	Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning.  
+	•	Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering.  
+	•	Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till.  
+	•	Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror.  
+	•	Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer.  
+	•	Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT.  
+	•	Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU.  
+	•	Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering.  
+	•	Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism.  
+	•	Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning.  
+	•	Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett).  
+	•	Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion.  
+	•	Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till.  
+	•	Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes.  
+	•	Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress.  
+	•	Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering.  
+	•	Redogöra för omsättningen av heme.  
+	•	Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt.  
+	•	Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran.  
+
+
+
+
+
+
+- Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion. 
+- Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper. 
+- Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes. 
+- Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen. 
+- Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt). 
+- Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler. 
+- Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler. 
+- Funktionen hos enzymer som verkar på DNA. 
+- Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA. 
+- Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing). 
+- De typer av DNA som finns i prokaryoter. 
+- Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter. 
+- Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad. 
+- Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler. 
+- Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein. 
+- Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter. 
+- Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll. 
+- Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner. 
+- Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion. 
+- Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet. 
+- Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta. 
+- Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering. 
+- Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys. 
+- Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad. 
+- Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned. 
+- Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering. 
+- Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering. 
+- Redogöra för laktats roll i metabolismen. 
+- Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering. 
+- Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering. 
+- Redogöra för omsättningen av triacylglycerol.
+- Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning. 
+- Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering. 
+- Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till. 
+- Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror. 
+- Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer. 
+- Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT. 
+- Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU. 
+- Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering. 
+- Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism. 
+- Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning. 
+- Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett). 
+- Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion. 
+- Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till. 
+- Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes. 
+- Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress. 
+- Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering. 
+- Redogöra för omsättningen av heme. 
+- Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt. 
+- Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran.

content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Kovalenta bindningar.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+en eller flera valenselektroner delas av molekyler
+
+typer:
+* enkel
+* dubbel 1.7x starkare
+* trippel - ovanlig i kroppen
+
+enkel kan roteras, dubbel är rak
+
+elektroner kan delas av mer än 2 molekyler, kallas då resonansstabilisering
+
+### Enkelbinding
+
+Kan roteras
+
+Exempel: HCl
+$$\ce{H. + .Cl: -> H:Cl}$$
+## Dubbelbinding
+
+Rak
+
+Exempel: $O
+$$\ce{:O: + :O: -> O=O}$$
+## Resonans
+
+![[Pasted image 20251027205207.png]]

content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/Vätebindningar.md

@@ -0,0 +1 @@
+

content/Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+### Kemisk binding och biologiska makromolekyler
+•	[[Kovalenta bindningar]].  
+•	[[Jonbindningar]].  
+•	[[Vätebindningar]].  
+•	[[van der Waals krafter]].  
+•	[[Hydrofob effekt]].  
+•	[[Poläritet]].  
+•	[[Syra-bas reaktioner]].  
+•	Klasser av biomolekyler: [[nukleinsyror]], [[proteiner]], [[kolhydrater]], [[lipider]]. 
+
+*Beskriva hur olika bindningar bidrar till strukturen hos makromolekyler.* 

content/Biokemi/Lipider/index.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+
+•	Energi-lager: fria fettsyror och triacylglycerol.  
+•	Membranlipider; amfipatibegreppet.  
+•	Kolesterol (struktur ska kunnas).  
+•	Fosfolipider (principiell struktur ska kunnas).  
+•	Glykolipider (principiell struktur ska kunnas).  
+•	Bildning av miceller och membran.  
+•	Transportformer: översikt om lipoproteiners struktur och funktion.  
+
+*Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.* 

content/Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md

@@ -0,0 +1,35 @@
+Uppgifterna löses bäst i grupp.
+Utgå från den detaljerade måbeskrivningen och kurslitteraturen när ni svarar på frågorna.
+Skelettanatomi
+1: Gå igenom hela listan på kroppens ben och leder. Palpera och lär dig hitta dessa på dig
+själv eller på en kamrat. Fortsätt tills du kan peka ut och namnge dem utantill.
+2: Titta på bilder på de skelettdelar som du enligt målbeskrivningen skall kunna i detalj. Lär
+dig minst 5 utmärkande drag för var och en av dessa, så att du kan skilja dem åt om du ser
+dem eller får dem beskrivna för dig. Ett tips är att fokusera på stora knölar och utskott, samt
+på de delar som utgör ledytor.
+3: Lär dig beskriva ett bens uppbyggnad, och vilka skillnader som finns mellan långa ben,
+korta ben och platta ben avseende deras struktur. Lär dig att ge exempel på de olika typerna
+av ben och var de finns i kroppen (vilket du ju redan kan efter att ha gått igenom fråga 1
+ovan)
+Muskelanatomi och rörelselära
+4: Gå igenom muskeltabellen och öva på ursprung, fäste och funktion för samtliga muskler.
+Lär dig peka ut ursprung, fäste och förlopp på din egen kropp och visa rörelsen som är
+muskelns funktion.
+5: Studera de leder som tas upp i målbeskrivningen och som du skall kunna i detalj. Vilka
+ben utgör ledhuvud och ledpanna i dessa leder? Runt vilka axlar sker rörelsen i dessa leder
+och vad kallas de rörelserna på medicinskt latin? Vilka andra utmärkande drag finns för
+dessa leder?
+6: Lär dig använda begreppen ursprung, fäste och rörelseaxel för att förklara varför en
+muskel har en viss funktion över en led. Öva på minst tio olika muskler.
+Generell terminologi och medicinskt latin
+7: Lär dig termerna för att ange riktningar och lägen i kroppen. Öva på att peka ut två
+punkter på kroppen och beskriv deras läge i förhållande till varandra med korrekt anatomisk
+terminologi. Passa också på att namnge de ben, muskler och organ som finns i närheten av
+de punkter ni utgår ifrån.
+8: Öva på att beskriva kroppen utifrån olika axlar och plan. Leta efter radiologiska bilder på
+nätet eller i böcker och beskriv dessa utifrån vilka plan genom kroppen de visar. Ser du
+kroppen framifrån, nedifrån eller från sidan? Bonuspoäng om du dessutom kan identifiera de
+anatomiska strukturerna som visas.
+9: Slå upp namnen på de minst tio muskler du gått igenom i fråga 6 ovan. Lär dig vad
+musklernas namn betyder på svenska. Försök hitta andra muskler med liknande namn och
+diskutera med en kamrat varför namnen liknar varandra.

content/Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md

@@ -0,0 +1,27 @@
+
+Dessa frågor kräver längre och mer resonerande svar. Jobba gärna ihop med en el flera
+kurskamrater!
+1. Rita en schematisk bild över vilka hjärtrum och blodkärlstyper som ingår i
+cirkulationssystemet.
+2. Hur säkerställs blodets flödesriktning genom hjärta och kärl (dvs, hur hindras backflöde)?
+3. Vilka delar av hjärtat projiceras mest ventralt respektive dorsalt?
+4. På vilka sätt skiljer sig artärer från vener?
+5. Var sitter segelklaffarna och hur är de förankrade? Varför en sådan förankring?
+6. Hur sprids den signal som får hjärtat att kontrahera?
+7. Förklara kortfattat uppdelningen i stora och lilla kretsloppet.
+8. Vilka typer av kapillärer finns? Hur hänger utseende och funktion ihop? Ge exempel på
+vävnader med olika typer av kapillärer.
+9. Under fostertiden finns en öppen förbindelse mellan de båda förmaken – denna stängs
+normalt vid födseln. Vad heter denna förbindelse? Fundera över vilka konsekvenser en
+ofullständig slutning av denna förbindelse skulle kunna få.
+10. Beskriv kort funktion och uppbyggnad av hjärtvägg och hjärtsäck.
+11. Vilka tre vener tömmer sig i atrium dextrum?
+12. Vilka delar består aorta thoracica av?
+13. Beskriv med en teckning utseendet på aorta abdominalis och avgående stora kärl.
+Namnge dessa på latin och ange vilket organ/organsystem de primärt försörjer med blod.
+14. Vad är en bifurkation? Exemplifiera!
+15. Du är ute på VFU och får i uppgift att dels mäta blodtrycket på en patient, dels göra en
+venprovtagning. Vilken ”rekvisita” behöver du? Hur går du till väga för att skapa bra
+förutsättningar för ett gott resultat? Fundera över vilka parametrar som är viktigast.
+16. Vid en hjärtauskultation placeras stetoskopet inte bara på ett ställe utan flera – vilken är
+den anatomiska orsaken till att man gör så?

content/Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md

@@ -0,0 +1,5 @@
+foo
+
+foobar
+hej
+Hello! How can I help you today?

content/Instuderingsfrågor/index.md

@@ -0,0 +1,6 @@
+
+
+```dataview
+LIST
+WHERE file.name != "index" and contains(file.folder, this.file.folder)
+```

content/Målbeskrivning/Alla mål.md

@@ -0,0 +1,124 @@
+
+## 1. Rörelseapparaten
+- Förstå hur muskler, leder och skelett samverkar för rörelse.
+- Redogöra för hur muskelns läge och kraftöverföring ger upphov till rörelse.
+- Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion.
+- Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar.
+- Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion).
+- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin).
+- Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit).
+- Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg.
+- Redogöra för benbildning:
+  - Intramembranös (direkt)
+  - Endokondral (indirekt, via broskmodell)
+  - Zonindelning i epifysplattan
+- Förklara benremodellering och skillnad mellan omoget (filtben) och lammelärt ben.
+- Förstå broskets typer (hyalint, elastiskt, fibrillärt) och dess funktion.
+- Beskriva leder (synovialledens uppbyggnad, broskfogar, bindvävsfogar, bursor, senskidor).
+
+---
+
+## 2. Cirkulation och hjärta
+- Förklara hjärtats pumpcykel (systole/diastole).
+- Förstå hur hjärtklaffar och retledningssystem samverkar.
+- Beskriva blodflödet genom hjärtat och de stora kärlen.
+- Förklara funktionen hos SA-knutan, AV-knutan, His’ bunt och Purkinjefibrer.
+- Förklara hjärtats vägglager (endokard, myokard, epikard) och perikardiets roll.
+- Beskriva kärlväggens lager (tunica intima, media, adventitia).
+- Förstå skillnader mellan artärer, vener, arterioler, venoler och kapillärer.
+- Förklara hur blodtrycksreglering och muskelpump fungerar.
+- Beskriva blodets sammansättning och cellernas funktion.
+- Förklara blodbildning (hematopoes) och utvecklingslinjer:
+  - Myeloid och erytroid linje
+  - Granulocytutveckling
+  - Trombocytbildning från megakaryocyt
+- Förklara neutrofilens vandring från blod till vävnad (diapedes).
+
+---
+
+## 3. Hud
+- Förklara hudens lager och keratiniseringsprocessen (stratum basale → corneum).
+- Beskriva melaninsyntes och överföring till keratinocyter.
+- Förklara funktionen hos Langerhans-, Merkel- och melanocyter.
+- Redogöra för svettkörtlars sekretionstyper (merokrin, apokrin).
+- Förklara talgkörtelns holokrina sekretion.
+- Förstå hårsäckens struktur, tillväxt och stamceller.
+- Beskriva bröstkörtelns uppbyggnad och skillnaden mellan lakterande och icke-lakterande tillstånd.
+
+---
+
+## 4. Lymfatiska och immunologiska processer
+- Förstå lymfcirkulationen (från vävnad till venvinkel).
+- Förklara funktionen för lymfnod, mjälte och thymus.
+- Redogöra för lymfknutans filtrering och aktivering av immunsvar.
+- Förstå T-cellsselektion i thymus (positiv/negativ).
+- Förklara mjältens blodflöde, funktion i blodfiltrering och immunövervakning.
+
+---
+
+## 5. Nervsystemet
+- Förstå signalöverföring i neuron (aktionspotential, synapsöverföring).
+- Beskriva gliacellernas funktioner (astrocyter, oligodendrocyter, Schwannceller, mikroglia).
+- Förstå uppbyggnaden av CNS (grå/vit substans, bark, banor, kärnor).
+- Förklara hjärnhinnornas funktion (pia, arachnoidea, dura).
+- Förstå cerebrospinalvätskans produktion och cirkulation.
+- Förklara skillnaden mellan CNS och PNS: neuronens väg, ganglier och nervers lager (endo-/peri-/epineurium).
+- Förstå skillnaden mellan sympaticus och parasympaticus (ursprung, koppling, effekt).
+- Förklara reflexbågens princip.
+
+---
+
+## 6. Respiration
+- Förstå luftvägarnas struktur och gradvisa förändring från trakea till alveol.
+- Förklara gasutbytet i alveoler (diffusionsbarriär, typ I- och II-pneumocyter).
+- Förstå surfaktantens roll och produktion.
+- Förklara lungans elastiska egenskaper och pleurans funktion.
+- Förstå skillnaden mellan respiratoriskt och olfaktoriskt epitel.
+
+---
+
+## 7. Digestionssystemet
+- Förklara slemhinnans generella uppbyggnad (mucosa, submucosa, muscularis, serosa/adventitia).
+- Beskriva epitelvariationer längs GI-kanalen (esofagus → rektum).
+- Förklara magens körtelceller (parietal-, huvud-, mukösa och endokrina celler).
+- Förstå tunntarmens absorptionsmekanismer (villi, mikrovilli, kryptor).
+- Förklara tjocktarmens sekretion och resorption.
+- Förstå leverns lobulusstruktur och blodflöde (vena porta → centralven).
+- Förklara gallbildning och gallflöde.
+- Beskriva pankreas exokrina och endokrina delar (acinus, Langerhansöar).
+- Förklara hormonell reglering (insulin, glukagon) och diabetesprinciper.
+
+---
+
+## 8. Urogenitalorgan
+- Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel).
+- Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration.
+- Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll.
+- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes).
+- Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion.
+- Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation.
+- Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion).
+- Förstå corpus luteums bildning och regression.
+- Beskriva placentans struktur, barriär och näringsutbyte.
+- Förklara uppbyggnad och funktion av navelsträngen.
+
+---
+
+## 9. Endokrina systemet
+- Förstå hormonell reglering via feedback (negativ återkoppling).
+- Förklara hypofysens uppbyggnad (adeno-/neurohypofys) och hormoner.
+- Beskriva sköldkörtelns hormonproduktion (tyroxin, T3, calcitonin).
+- Förklara paratyroideans PTH-effekt på kalciumreglering.
+- Förstå binjurens zoner och hormonproduktion (aldosteron, kortisol, androgener, adrenalin/noradrenalin).
+- Förklara pankreas endokrina funktion (insulin/glukagon).
+- Beskriva epifysens (corpus pineale) roll i melatoninsekretion.
+
+---
+
+## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå
+- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
+- Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion.
+- Beskriva epitelens polaritet och förnyelse.
+- Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG).
+- Förklara skillnaden mellan olika bindvävstyper (lucker, stram, elastisk, retikulär, mesenkymal).
+- Förstå principen för vävnadsregeneration och stamcellers roll.

content/Målbeskrivning/Plan.md

@@ -0,0 +1,24 @@
+
+Fredag:
+- Gör klart Epitel/Bindväv/Ben 30min
+- Blod 2h
+- Muskler 2h
+- Nerv 2h
+- Hud 2h
+- Anki 300
+
+Lördag
+* Lymfatiska 2h
+* Endokrina 2h
+* GI 2h
+* Respiratoriska 2h
+* Anki 300
+
+Söndag
+* Njure 1h
+* MUG 3h
+* KUG 3h
+* Anki 300
+
+Måndag
+* Anki 1000

content/Studieteknik/Minnespalats.md

@@ -0,0 +1,41 @@
+
+### Alfabet
+Arnold
+Bamse
+Chaplin
+Darth Vader
+Einstein
+Forrest Gump
+Greta
+Håkan
+Ingmar Bergman
+Jesus
+Kungen
+Lenin
+Mario
+Napoleon
+Ozzy
+Pippi
+Quentin
+Rick Ashley
+Stephen Hawkins
+Tarzan
+Ulf Kristersen
+Volvo
+Walter White
+X11
+Yoda
+Zlatan
+Åsna
+Älg
+Ödla
+1 sol
+2 glasögon
+3 tre vise men
+4 beatles
+5 pentagon
+6 tärning
+7 seven-up
+8 råtta
+9 kub
+0 Zorro