vault backup: 2025-12-20 11:21:04
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m44s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m44s
This commit is contained in:
3
content/.obsidian/community-plugins.json
vendored
3
content/.obsidian/community-plugins.json
vendored
@@ -7,5 +7,6 @@
|
||||
"obsidian-icon-folder",
|
||||
"obsidian-table-to-csv-exporter",
|
||||
"obsidian42-brat",
|
||||
"agent-client"
|
||||
"agent-client",
|
||||
"manual-sorting"
|
||||
]
|
||||
5118
content/.obsidian/plugins/manual-sorting/data.json
vendored
5118
content/.obsidian/plugins/manual-sorting/data.json
vendored
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
File diff suppressed because one or more lines are too long
@@ -1,7 +1,7 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "manual-sorting",
|
||||
"name": "Manual Sorting",
|
||||
"version": "3.1.0",
|
||||
"version": "3.2.1",
|
||||
"minAppVersion": "0.15.0",
|
||||
"description": "Drag'n'Drop sorting within file explorer.",
|
||||
"author": "kh4f",
|
||||
|
||||
@@ -46,11 +46,12 @@
|
||||
|
||||
@media (pointer: coarse) {
|
||||
.tree-item-self:not(.temp)::after {
|
||||
content: "⋮⋮⋮";
|
||||
content: "⋮⋮";
|
||||
position: absolute;
|
||||
rotate: 90deg;
|
||||
right: 12px;
|
||||
align-self: center;
|
||||
font-size: calc(var(--nav-item-size)+2px);
|
||||
font-size: calc(var(--nav-item-size) + 2px);
|
||||
opacity: 0.4;
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
@@ -61,7 +62,7 @@
|
||||
to { background-position: 8px 0; }
|
||||
}
|
||||
|
||||
.menu-item[data-section="customOrder"] {
|
||||
.menu-item[data-section="custom"] {
|
||||
.menu-item-icon:first-child { display: flex; }
|
||||
|
||||
.dragging-enabled-checkbox {
|
||||
|
||||
@@ -19,7 +19,7 @@
|
||||
"syncMethod": "rebase",
|
||||
"customMessageOnAutoBackup": false,
|
||||
"autoBackupAfterFileChange": true,
|
||||
"treeStructure": true,
|
||||
"treeStructure": false,
|
||||
"refreshSourceControl": true,
|
||||
"basePath": "",
|
||||
"differentIntervalCommitAndPush": false,
|
||||
|
||||
152
content/.obsidian/workspace.json
vendored
152
content/.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -4,41 +4,57 @@
|
||||
"type": "split",
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "3138dc1364a3ebb8",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"id": "acedf4d1b378e12a",
|
||||
"type": "split",
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "c5854120d39261cd",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false,
|
||||
"backlinks": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Demokompendium"
|
||||
}
|
||||
"id": "3138dc1364a3ebb8",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 52.5,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "c5854120d39261cd",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"pinned": true,
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false,
|
||||
"backlinks": false
|
||||
},
|
||||
"pinned": true,
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Statistik"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "32fb0c4180f73dab",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
|
||||
"mode": "preview",
|
||||
"source": false,
|
||||
"backlinks": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Schema"
|
||||
}
|
||||
"id": "25f93f29fda008a5",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 47.5,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "9729a5dcefd4cee4",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false,
|
||||
"backlinks": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Schema"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"currentTab": 1
|
||||
"direction": "horizontal"
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "vertical"
|
||||
@@ -57,7 +73,7 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "file-explorer",
|
||||
"state": {
|
||||
"sortOrder": "customOrder",
|
||||
"sortOrder": "custom",
|
||||
"autoReveal": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-folder-closed",
|
||||
@@ -85,7 +101,7 @@
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "horizontal",
|
||||
"width": 344.50390243530273
|
||||
"width": 304.50390243530273
|
||||
},
|
||||
"right": {
|
||||
"id": "0948c66181b40af9",
|
||||
@@ -169,18 +185,28 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "file-properties",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Schema.md"
|
||||
"file": "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md"
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-info",
|
||||
"title": "File properties for Schema"
|
||||
"title": "File properties for Statistik"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "03afb117002fcdff",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "agent-client-chat-view",
|
||||
"state": {},
|
||||
"icon": "bot-message-square",
|
||||
"title": "Agent client"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"currentTab": 5
|
||||
"currentTab": 4
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "horizontal",
|
||||
"width": 200
|
||||
"width": 455.5
|
||||
},
|
||||
"left-ribbon": {
|
||||
"hiddenItems": {
|
||||
@@ -192,26 +218,41 @@
|
||||
"bases:Create new base": false,
|
||||
"canvas:Create new canvas": false,
|
||||
"graph:Open graph view": false,
|
||||
"templates:Insert template": false
|
||||
"templates:Insert template": false,
|
||||
"agent-client:Open agent client": false
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
"active": "32fb0c4180f73dab",
|
||||
"active": "41f1a2a8dc1c3ad7",
|
||||
"lastOpenFiles": [
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/TBL CNS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/TBL Öga & öra",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/ANS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/PNS",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Schema.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/! Översikt.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS hinnor, hålrum och kärl",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS medulla spinalis",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS truncus encephali",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS diencephalon",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS cerebrum",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.pdf.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/! Översikt.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/2025-08-08-0030-SHJ.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/~$ Detaljerad målbeskrivning.docx",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/~$MOkompedium T1 .docx",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Unconfirmed 949902.crdownload",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/DEMOkompedium T1 .docx",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Unconfirmed 958983.crdownload",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/F. Detaljerad målbeskrivning.docx",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Unconfirmed 774494.crdownload",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-12-20/2024-12-20-0036-OWN.pdf",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2",
|
||||
"Anatomi & Histologi 2/Untitled.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/🩸 Heme/Stoff.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-12-20/3.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2023-05-15/16.md",
|
||||
@@ -220,19 +261,6 @@
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Lipider/Instuderingsuppgifter.md",
|
||||
"Biokemi/Makromolekyler/Lipider/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/🩸 Heme/Studera.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-12-20/30.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-01-27/33.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/Pentosfosfatvägen/📚 Instuderingsuppgifter.md",
|
||||
"Biokemi/Metabolism/🩸 Heme/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-01-27/2024-01-27-0096-APG.md",
|
||||
"Biokemi/Gamla tentor/2024-01-27/30.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/Utforska proteiner/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Plasmidlabb/Anteckningar I.md",
|
||||
"Biokemi/Behöver göra.md",
|
||||
"conflict-files-obsidian-git.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/RNA syntes Kurslitteratur.md",
|
||||
"Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Frågestund.md",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251129235131.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251128085625.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251128085603.png",
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Välkomna till denna del av kursen, där ni under de två terminsavslutande veck
|
||||
|
||||
Den detaljerade målbeskrivningen tar upp allt kursen innehåller och således vad som tenteras. Föreläsningar, litteratur, gruppövningar, instuderingsfrågor erbjuds av oss lärare för att ni ska nå dessa mål, men ni ansvarar för att läsa målen och nå dem, så ha koll på detta dokument och mitt (Magnus) tips är att ni inför varje föreläsning samt när ni i efterhand sammanfattar respektive föreläsning hela tiden stämmer av (och checkar av) på den detaljerade målbeskrivningen, då vet ni att ni inget missar men samtidigt inte heller försvinner iväg på ett för kursen ovidkommande stickspår.
|
||||
|
||||
[[Målbeskrivning]]
|
||||
[[Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning]]
|
||||
|
||||
För att nå dessa mål erbjuder vi följande:
|
||||
|
||||
|
||||
4177
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md
Normal file
4177
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.md
Normal file
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/CNS histologi/12 Nerve Tissue.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -1,112 +1,8 @@
|
||||
|
||||
**DEMONSTRATIONKOMPENDIUM**
|
||||
|
||||
## Preparatfilmer och digitalt mikroskop
|
||||
|
||||
Preparatfilmer: Dessa är inspelade mikroskoperingsfilmer av våra preparat med förklaringar. Du hittar dessa på Canvas i modulen ”C. Preparatfilmer”.
|
||||
|
||||
Digital mikroskopi: Preprat som representerar alla våra ävnader och organ är inskannade och finns i modulen ”C. digitala preparat”. I samma modul hittar du infromation om användarnamn och lösenord.
|
||||
|
||||
## Histologiska färgningsmetoder
|
||||
|
||||
**Hematoxylin och Eosin (Htx-E)**
|
||||
|
||||
Detta är den vanligaste färgningstekniken. Hematoxylin är ett basiskt (plus-laddat) färgämne som reagerar med sura (minus-laddade) ämnen i cellerna och ger en blå färg. Kärnor och RER är typiska exempel på detta p.g.a. förekomst av DNA och RNA. Som kontrast används eosin (sur färg) som färgar basiska strukturer röd-rosa. De flesta proteinerna i cytoplasman är basiska, därför är oftast cytoplasman i en cell rosa.
|
||||
|
||||
Cellkärnor blå
|
||||
Acidofil cytoplasma (vanligast) rosa
|
||||
Basofil cytoplasma blå
|
||||
Kollagen rött
|
||||
Förhornade celler röda
|
||||
Muskulatur röd
|
||||
Erytrocyter röda
|
||||
RER blått
|
||||
|
||||
**van Giesons pikrinsyra-fuchsin färgning**
|
||||
|
||||
_Bra för att skilja bindväv från muskulatur:_
|
||||
|
||||
Kärnor brunsvarta
|
||||
Cytoplasma gul
|
||||
Kollagen rött
|
||||
Muskulatur gul
|
||||
Erytrocyter gula
|
||||
|
||||
**AZAN (Azocarmin - Anilinblått)**
|
||||
|
||||
_För bindvävsstudier, bindväven blir vackert blå:_
|
||||
Kärnor röda
|
||||
Cytoplasma rosa till blå
|
||||
Kollagen blått
|
||||
Muskulatur röd till gul
|
||||
Basalmembran blått
|
||||
Erytrocyter orange
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
**Giemsa**
|
||||
|
||||
_Används för blodutsryk:_
|
||||
Kärnor mörkblå-violett
|
||||
Cytoplasma blekblå
|
||||
Erytrocyter blekrosa
|
||||
|
||||
**Silverfärgnin****g**
|
||||
|
||||
Retikulära fibrer och granula färgas svarta, kollagena fibrer
|
||||
färgas bruna, axon färgas svarta, myelinskidor färgas brunsvarta.
|
||||
|
||||
**Mucikarmin**
|
||||
|
||||
Muciner färgas rött.
|
||||
|
||||
**PA****S** (Periodic-acid-Schiff):
|
||||
|
||||
Slem och glykogen färgas rött till purpur.
|
||||
|
||||
**Weigerts elastinfärgning**
|
||||
|
||||
Elastiska fibrer färgas violetta
|
||||
|
||||
**Orcein**
|
||||
|
||||
Elastiska fibriller färgas bruna
|
||||
|
||||
**Retikelfärgning**
|
||||
|
||||
Retikulära fibrer färgas blå-svart, kärnor kan vara röda eller blå
|
||||
|
||||
**Richardson**
|
||||
|
||||
En översiktsfärgning som används på plastsnitt. Vävnaden färgas i olika blåa och blåröda nyanser.
|
||||
|
||||
**Peroxidas-anti-peroxidas (PAP)**
|
||||
|
||||
Används för att synliggöra en immunreaktion. Snittet inkuberas med en primär antikropp (ak) mot ett visst protein t ex GFAP (Glial fibrillary acidic protein). Sedan tillsätts en sekundär ak som är riktad emot den primära. Den sekundära ak är konjugerad ("sitter ihop med") till en peroxidasmolekyl. Peroxidasen kan sedan "framkallas", ett färgprecipitat bildas och det som blivit positivt (brunt eller svart) markerar det protein som den primära ak var riktad mot.
|
||||
|
||||
## Förkortningslista
|
||||
|
||||
CV = Celler och vävnader
|
||||
HK = Hjärta - kärl
|
||||
MT = Mun och tänder
|
||||
LY = Lymfoida organ
|
||||
RE = Respiration
|
||||
EN = Endokrina organ
|
||||
GI = Gastrointestinalkanalen
|
||||
LP = Lever och pankreas
|
||||
NU = Njure och urinvägar
|
||||
MG = Manliga genitalia
|
||||
KG = Kvinnliga genitalia
|
||||
HU = Hud med adnexa
|
||||
|
||||
I varje grupprum finns en kursbok: Ross & Pawlina: Histology a text and atlas, sjunde upplagan. I texten nedan hänvisas till bildsidor = "plates" eller enskilda bilder = "Fig" i denna textbok. Endast exempel ges, fler bilder finns i boken.
|
||||
|
||||
**OBS!** De preparatnummer som anges nedan är exempel på preparat där de olika strukturerna ses. I andra preparat kan man finna väl så bra exempel. Titta igenom alla preparat i lådorna! För detaljstudier är plastpreparaten att föredra då de är tunnare än paraffinsnitt och ger bättre upplösning.
|
||||
# Kursdel F. CNS, ÖGA, ÖRA
|
||||
|
||||
CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS) (Kapitel 12)
|
||||
|
||||
**1. CELLER I CNS**
|
||||
## 1. CELLER I CNS
|
||||
|
||||
**Nervcellens** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (_NE8_), nervcellerna i storhjärnans cortex, hippocampus (_NE21_) och hjärnstam (_NE23_) samt i cerebellums Purkinjeceller _(t.ex. NE13)_ är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas Nissl-substans (Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
|
||||
|
||||
@@ -118,22 +14,20 @@ CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS) (Kapitel 12)
|
||||
|
||||
**Ependymcellen** inkläder hjärnans ventriklar och syns snyggt i ryggmärgskanalen (Fig 12.22; _NE8_)
|
||||
|
||||
**2. RYGGMÄR****G** (plate 31; Figs 12.22; 12.30)
|
||||
## 2. RYGGMÄRG
|
||||
(plate 31; Figs 12.22; 12.30)
|
||||
|
||||
I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (mikrogliacellen är dock svår att identifiera i rutinfärgningar men syns som sagt snyggt i specialfärgningen NE25)**.** Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I framhornen finns de motoriska nervcellerna, stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I bakhornen hittar vi mindre sensoriska neuron. Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia (svåra att se i rutinfärgning). Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ependymceller. Cellerna är oftast både cilierade och har mikrovilli. (Fig 12.22).
|
||||
|
||||
_NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8)._
|
||||
|
||||
**3****. CEREB****ELLUM (Lillhjärnan)** (plate 30; Fig 12.28)
|
||||
## 3 CEREBELLUM (Lillhjärnan)
|
||||
(plate 30; Fig 12.28)
|
||||
|
||||
Den yttre grå substansen, cortex cerebellaris, består av 3 lager (se t.ex. _NE13_ och _NE15_, rutin-färgningar):
|
||||
|
||||
1) Stratum/Lamina molecularis, glest med små nervceller; stjärncellerna ligger närmast pian och korgcellerna längre ner närmare Purkinjecellslagret. Liksom i övriga CNS finns alla typer av gliaceller i hela cerebellum (se ovan för att urskilja de olika typerna i rutinfärgningar).
|
||||
|
||||
2) Purkinjecellslagret. En enkel rad med de största nervcellerna i lillhjärnan, Purkinjecellerna.
|
||||
|
||||
3) Stratum/Lamina granularis, ett mörkt cellrikt korncellslager. Glomeruli cerebelli är stora ”synapsnystan” mellan inkommande axon (mossfibrer) och korncellsdendriter och ses som ljusa öar i stratum granularis. Stratum/lamina granularis innehåller också ett litet antal Golgiceller som ligger i det övre skiktet och ibland inne i Purkinjecellslagret. Golgicellernas cellkärnor är större än korncellernas kärnor men de är svåra att urskilja i det kompakta korncellslagret. Även gliaceller är svåra att identifiera utom i _NE11_.
|
||||
|
||||
Vit substans finns under stratum granularis med talrika oligodendrocyt- och astrocyt-cellkärnor och bildar en trädlik struktur: Arbor vitae som betyder livets träd (_NE8_).
|
||||
|
||||
**Specialfärgningar:** Dendriterna till Purkinjecellerna i l. molekylaris kan urskiljas med specialfärgning av en typ av neurofilament som dominerar i dendriter (_NE10_). Astrocyt-utskott kan urskiljas med specialfärgning mot ett intermediärfilament, "glial fibrillary acidic protein" (GFAP). Immunfärgning för GFAP ger infärgning av cellkropp och utskott, men ej av kärnan. Man ser dels Bergmangliacellernas radialutskott som går vinklerätt mot ytan i l. molekylaris från Purkinjecellslagret (_NE11_) dels astrocyterna och deras utskott i l. granularis och i vit substans. Korgcellernas axon i l. molecularis och Purkinjecellslagret kan urskiljas med en specialfärgning för axon (_NE14_). Purkinjecellerna omges av en ”korg” av dessa axon. (Det finns artefaktmässiga blåsor i den vita substansen.)
|
||||
@@ -142,22 +36,18 @@ _NE10 -Neurofilamentfärgning, fina Purkinjecellsdendriter (titta i olika NE10).
|
||||
|
||||
_NE13, 15, 16 -Rutinfärgningar. Cortex med de olika lagren, vit substans syns bra. NE14 -Specialfärgning för korgcellernas axon som bildar en ”korg” runt Purkinjecellernas bas._
|
||||
|
||||
**4.** **CEREBRUM/CORTEX CEREBRI** (plate 29; Fig 12.27)
|
||||
## 4. CEREBRUM/CORTEX CEREBRI
|
||||
(plate 29; Fig 12.27)
|
||||
|
||||
De vanligaste nervcellstyperna i storhjärnsbarken, cortex cerebri, är pyramidcellen och korncellen. Utskotten, som syns dåligt i rutinfärgningar, är mera tydliga i specialfärgningen för neurofilament (_NE17_). Pyramidcellerna är allra störst i det inre pyramidcells-lagret i motorisk cortex (V) som i råttans hjärna är lokaliserat lateralt om medellinjen (i homo i gyrus precentralis). Här kan man se hur apikaldendriten sträcker sig ut mot ytan. I sensoriskt cortex, som är lokaliserat till medellinjen på råtta (i homo i g. postcentralis) dominerar korncellerna.
|
||||
|
||||
Från hjärnytan till den vita substansen ser man följande lager:
|
||||
|
||||
1) Lamina molecularis, består mest av fibrer som går parallellt med ytan, ganska få celler.
|
||||
|
||||
2) Lamina granularis externa, framförallt kornceller.
|
||||
|
||||
3) Lamina pyramidalis externa, ej skarpt avgränsat från lamina granularis externa. Innehåller pyramidceller men även korncellerna.
|
||||
|
||||
4) Lamina granularis interna, kornceller.
|
||||
|
||||
5) Lamina pyramidalis interna eller lamina ganglionaris, pyramidceller, större än de i lager 3. I motorcortex finns mycket stora pyramidceller s.k. Betz jätteceller vars axon bildar pyramidbanan.
|
||||
|
||||
6) Lamina multiformis, med bl.a. spolformiga celler -”fusiform cells” blandat med ett fåtal stora pyramidceller samt kornceller.
|
||||
|
||||
Den vita substansen tar vid under lamina 6. Gliaceller finns i alla lager (men syns inte i _NE17_).
|
||||
@@ -166,34 +56,34 @@ Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark domin
|
||||
|
||||
_NE17 -Neurofilamentfärgning (råtta);_
|
||||
|
||||
**5. HJÄRNSTAM** **(ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
|
||||
## 5. HJÄRNSTAM
|
||||
(ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)
|
||||
|
||||
Hjärnstammen ligger under cerebellum. En kärna/nukleus i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
|
||||
|
||||
_NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata)._
|
||||
|
||||
**(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
|
||||
## 6. HIPPOCAMPUS
|
||||
(ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)
|
||||
|
||||
Liksom cortex cerebri innehåller hippocampus pyramidceller och kornceller. Hippocampus består av en utvecklingsmässigt äldre typ av cortex där pyramidcellerna bildar en C-formation (påminner i tvärsnitt om den egyptiske guden Ammons horn, Cornu Ammonis, därav CA-regionen). I tvärsnitt brukar CA-regionens delas in i 3-4 avsnitt, CA1, (CA2), CA3 (böjen) och CA4. Den inre CA4-regionen omsluts av den V-(eller U-) formade gyrus dentatus. Tillsammans bildar pyramidcellerna och korncellerna en formation som (med lite fantasi) kan liknas vid ett G eller 2 C i varandra. Korncellerna ligger tätt och då de dessutom är mindre än pyramidcellerna, ger de sitt lager en mörkare färg än lagret med pyramidcellerna. Pyramidcellerna ger ett ljus intryck p.g.a. deras stora ljusa kärnor. Plexus choroideus, som kan ses i ventrikeln i anslutning till hippocampus, består av specialiserade kubiska ependymceller som omsluter kapillärer.
|
||||
|
||||
_(NE20), NE21)_
|
||||
|
||||
SINNESORGAN (ÖGA ÖRA) (Kapitel 24 och 25)
|
||||
# SINNESORGAN (ÖGA ÖRA)
|
||||
(Kapitel 24 och 25)
|
||||
|
||||
**1****. ÖGAT** **och ÖGONBULBEN** (kapitel 24; plate 104 - 107)
|
||||
## 1 ÖGAT och ÖGONBULBEN
|
||||
(kapitel 24; plate 104 - 107)
|
||||
|
||||
Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
|
||||
|
||||
_Cornea_ – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
|
||||
|
||||
1) Epitelcellslager, flerskiktat skivepitel.
|
||||
|
||||
2) Bowmans membran. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.
|
||||
|
||||
3) Tjockt stroma. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.
|
||||
|
||||
4) Descements membran, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.
|
||||
|
||||
5) Endotel, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.
|
||||
|
||||
Cornean/hornhinnan övergår lateralt i sclera **-** senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.
|
||||
@@ -207,41 +97,28 @@ I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. Ytter
|
||||
Retina (plate105; Fig 24.9) består av följande lager utifrån och in:
|
||||
|
||||
1) Pigmentepitel, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.
|
||||
|
||||
2) Tappar och stavars ljuskänsliga segment
|
||||
|
||||
3) Membrana limitans externa, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula
|
||||
|
||||
adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
|
||||
|
||||
3) Membrana limitans externa, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
|
||||
4) Yttre kärnlagret, tappars och stavars kärnor.
|
||||
|
||||
5) Yttre plexiforma skiktet, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.
|
||||
|
||||
6) Inre kärnlagret, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).
|
||||
|
||||
7) Inre plexiforma skiktet, utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.
|
||||
|
||||
8) Gangliecellslagret. Cellkroppar till ganglieceller.
|
||||
|
||||
9) Nervfiberlagret. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.
|
||||
|
||||
10) Membrana limitans interna, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.
|
||||
|
||||
Innanför retina finns glaskroppen, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.
|
||||
|
||||
_NE29 helt öga; NE31 nervus opticus (plate 105). Myeliniserade, tunna axon omgivna av meningier._
|
||||
|
||||
**2. INNERÖRAT** (kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)
|
||||
## 2. INNERÖRAT
|
||||
(kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)
|
||||
|
||||
Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av Cortiska organet. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man modiolus, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ganglion spirale, spiralgangliet, som består av bipolära neuron.
|
||||
|
||||
I varje vindling av cochlea ser man tre hålrum:
|
||||
|
||||
Scala vestibuli, som begränsas neråt av membrana vestibularis (Reissners membran).
|
||||
|
||||
Scala media, som begränsas neråt av membrana basilaris och uppåt av membrana vestibularis. Scala tympani ligger under Scala media och begränsas uppåt av membrana basilaris.
|
||||
|
||||
Cortiska organet, i scala media, vilar på membrana basilaris över vilket membrana tectoria/tektorialmembranet, ett tunt ljusblått membran, som oftast är uppvikt, vilar. Identifiera den inre tunneln, som omges av pelarceller, röda, som ibland är söndertrasade. Bredvid pelarcellerna/inre tunneln, mot centrum, ligger den inre hårcellen, vilande på sin falangealcell (stödjecell). På andra sidan om pelarcellerna/inre tunneln ligger 3-5 rader yttre hårceller, med yttre falangealceller (stödjeceller), Deiterceller. Yttre tunneln ligger utanför dessa och oftast lite högre upp (oftast trasig). Utanför yttre hårcellerna syns ibland Hensens celler. Scala medias lateralvägg utgörs av stria vascularis, ett flerradigt cylinderepitel (pseudostratifierat) som bildar endolymfa och ansvarar för K+- homeostasen. Scala vestibuli och scala tympani innehåller däremot perilymfa, som har en jonsammansättning lik den i blodplasma.
|
||||
|
||||
_NE3__4 -Cochlea (hörselsnäckan)_
|
||||
@@ -307,49 +184,49 @@ Preparat i låda I (2018-01-10)
|
||||
|
||||
Preparat i låda II (2018-01-10)
|
||||
|
||||
| | | | | | |
|
||||
|---|---|---|---|---|---|
|
||||
|**LP 1**|Lever||**HU 1**|Hjässhud||
|
||||
|LP 2|Lever||HU 2|Hjässhud **Ej i alla lådor**||
|
||||
|LP 4|Lever, v.Kupfferska<br><br>stjärnceller||HU 3|Scrotalhud||
|
||||
|LP 5|Lever, gallblåsa||HU 4|Axillarhud **Ej i alla lådor**||
|
||||
|LP 6|Gallblåsa||HU 5|Nagel||
|
||||
|LP 8|Duodenum, pankreas||HU 6|Tåblomma||
|
||||
|LP 9|Pankreas||HU 7|Fingerblomma||
|
||||
|LP 10|Pankreas||HU 8|Mamma, icke lakterande||
|
||||
|LP 11|Pankreas||HU 9|Mamma, lakterande||
|
||||
|LP 12|Pankreas||HU 10|Mamill||
|
||||
|**NU 1**|Njure|||||
|
||||
|NU 2|Njure|||||
|
||||
|NU 3|Njure + binjure||**NE 1**|Spinalganglion||
|
||||
|NU 4|Embryonal njure||NE 2|Spinalganglion||
|
||||
|NU 5|Ureter/ Urinledare||NE 3|Sympatiskt ganglion||
|
||||
|NU 6|Ureter/ Urinledare||NE 4|Nerv (autonom) och elastisk artär||
|
||||
|NU 7|Urinblåsa, utspänd||NE 5|Nerv, ischiadicus, tvärs **Ej i alla lådor**||
|
||||
|NU 8|Urinblåsa, tömd,||NE 6|Nerv, ischiadicus||
|
||||
|**MG 1**|Testis, prepubertal||NE 7|Nerv **Ej i alla lådor**||
|
||||
|MG 2|Testis **Ej i alla lådor**||NE 8|Ryggmärg (tvärs)||
|
||||
|MG 3|Testis||NE 10|Cerebellum, neurofilament||
|
||||
|MG 4|Testis + epididymis||NE 11|Cerebellum, gliafilament||
|
||||
|MG 5|Funiculus spermaticus||NE 12|Cerebellum, GABA||
|
||||
|MG 6|Ductus deferens||NE 13|Cerebellum||
|
||||
|MG 7|Vesicula seminalis||NE 14|Cerebellum||
|
||||
|MG 8|Prostata||NE 15|Cerebellum||
|
||||
|MG 9|Penis, tvärsnitt||NE 16|Cerebellum **Ej i alla lådor**||
|
||||
|MG 10|Penis eller testis||NE 17|Frontalsnitt hjärna, motorisk och sensorisk bark, neurofilament||
|
||||
|**K****G 1**|Ovarium||NE 18|Cerebrum, synbark **Ej i alla lådor**||
|
||||
|KG 2|Ovarium||NE 20|Frontalsnitt hjärna||
|
||||
|KG 3|Ovarium, överårigt||NE 21|Hippocampus + cortex +<br><br>Sidoventrikel med plexus choroideus||
|
||||
|KG 4|Ovarium||NE 23|Laterala vestibulariskärnan||
|
||||
|KG 5|Tuba uterina||NE 25|Medulla oblongata.mikrogliaceller||
|
||||
|KG 6|Ampulla tubae||NE 26|Nervändslut i muskulatur||
|
||||
|KG 7|Isthmus tubae||NE 27|Tvärstrimmig muskel med<br><br>muskelspole||
|
||||
|KG 8|Uterus||NE 28|Vater-Paccinis nervändkropp<br><br>mesenterium||
|
||||
|KG 9|Endometriumskrap, prol.fas||NE 29|Bulbus occuli||
|
||||
|KG 10|Endometriumskrap, sekr.fas||NE 31|Nervus opticus||
|
||||
|KG 11|Vagina||NE 34|Cochlea||
|
||||
|KG 12|Placenta|||||
|
||||
|KG 13|Placenta och foster|||||
|
||||
|KG 14|Placenta|||||
|
||||
|KG 15|Navelsträng|||||
|
||||
|KG 16|Cervix|||||
|
||||
| | | | | | |
|
||||
| ------------ | --------------------------------------- | --- | -------- | ----------------------------------------------------------------- | --- |
|
||||
| **LP 1** | Lever | | **HU 1** | Hjässhud | |
|
||||
| LP 2 | Lever | | HU 2 | Hjässhud **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| LP 4 | Lever, v.Kupfferska<br><br>stjärnceller | | HU 3 | Scrotalhud | |
|
||||
| LP 5 | Lever, gallblåsa | | HU 4 | Axillarhud **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| LP 6 | Gallblåsa | | HU 5 | Nagel | |
|
||||
| LP 8 | Duodenum, pankreas | | HU 6 | Tåblomma | |
|
||||
| LP 9 | Pankreas | | HU 7 | Fingerblomma | |
|
||||
| LP 10 | Pankreas | | HU 8 | Mamma, icke lakterande | |
|
||||
| LP 11 | Pankreas | | HU 9 | Mamma, lakterande | |
|
||||
| LP 12 | Pankreas | | HU 10 | Mamill | |
|
||||
| **NU 1** | Njure | | | | |
|
||||
| NU 2 | Njure | | | | |
|
||||
| NU 3 | Njure + binjure | | **NE 1** | Spinalganglion | |
|
||||
| NU 4 | Embryonal njure | | NE 2 | Spinalganglion | |
|
||||
| NU 5 | Ureter/ Urinledare | | NE 3 | Sympatiskt ganglion | |
|
||||
| NU 6 | Ureter/ Urinledare | | NE 4 | Nerv (autonom) och elastisk artär | |
|
||||
| NU 7 | Urinblåsa, utspänd | | NE 5 | Nerv, ischiadicus, tvärs **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| NU 8 | Urinblåsa, tömd, | | NE 6 | Nerv, ischiadicus | |
|
||||
| **MG 1** | Testis, prepubertal | | NE 7 | Nerv **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| MG 2 | Testis **Ej i alla lådor** | | NE 8 | Ryggmärg (tvärs) | |
|
||||
| MG 3 | Testis | | NE 10 | Cerebellum, neurofilament | |
|
||||
| MG 4 | Testis + epididymis | | NE 11 | Cerebellum, gliafilament | |
|
||||
| MG 5 | Funiculus spermaticus | | NE 12 | Cerebellum, GABA | |
|
||||
| MG 6 | Ductus deferens | | NE 13 | Cerebellum | |
|
||||
| MG 7 | Vesicula seminalis | | NE 14 | Cerebellum | |
|
||||
| MG 8 | Prostata | | NE 15 | Cerebellum | |
|
||||
| MG 9 | Penis, tvärsnitt | | NE 16 | Cerebellum **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| MG 10 | Penis eller testis | | NE 17 | Frontalsnitt hjärna, motorisk och sensorisk bark, neurofilament | |
|
||||
| **K****G 1** | Ovarium | | NE 18 | Cerebrum, synbark **Ej i alla lådor** | |
|
||||
| KG 2 | Ovarium | | NE 20 | Frontalsnitt hjärna | |
|
||||
| KG 3 | Ovarium, överårigt | | NE 21 | Hippocampus + cortex +<br><br>Sidoventrikel med plexus choroideus | |
|
||||
| KG 4 | Ovarium | | NE 23 | Laterala vestibulariskärnan | |
|
||||
| KG 5 | Tuba uterina | | NE 25 | Medulla oblongata.mikrogliaceller | |
|
||||
| KG 6 | Ampulla tubae | | NE 26 | Nervändslut i muskulatur | |
|
||||
| KG 7 | Isthmus tubae | | NE 27 | Tvärstrimmig muskel med<br><br>muskelspole | |
|
||||
| KG 8 | Uterus | | NE 28 | Vater-Paccinis nervändkropp<br><br>mesenterium | |
|
||||
| KG 9 | Endometriumskrap, prol.fas | | NE 29 | Bulbus occuli | |
|
||||
| KG 10 | Endometriumskrap, sekr.fas | | NE 31 | Nervus opticus | |
|
||||
| KG 11 | Vagina | | NE 34 | Cochlea | |
|
||||
| KG 12 | Placenta | | | | |
|
||||
| KG 13 | Placenta och foster | | | | |
|
||||
| KG 14 | Placenta | | | | |
|
||||
| KG 15 | Navelsträng | | | | |
|
||||
| KG 16 | Cervix | | | | |
|
||||
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15-0032-BWD.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15-0032-BWD.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01-0101-MGY.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01-0101-MGY.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11-0044-PRX.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11-0044-PRX.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-02-23-adderino-anki.apkg
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-02-23-adderino-anki.apkg
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31-0100-DKS.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31-0100-DKS.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10-0009-RYY.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10-0009-RYY.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10-0088-KOM.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10-0088-KOM.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29-0125-GZX.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29-0125-GZX.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15-0021-HRY.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15-0021-HRY.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15-0024-HFS.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15-0024-HFS.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08-0003-ESW.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08-0003-ESW.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08-0004-PNZ.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08-0004-PNZ.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03-0003-UJR.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03-0003-UJR.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -0,0 +1,321 @@
|
||||
# LPG001 – Omtentamen Anatomi/Histologi del 2
|
||||
**Kandidat:** 0030-SHJ
|
||||
**Datum:** 2025-08-08
|
||||
**Tid:** 06:00–08:00
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## CNS
|
||||
|
||||
### CNS 1
|
||||
**Vilken/vilka av följande delar av nervsystemet omges av meninges?**
|
||||
(Ange ja eller nej)
|
||||
|
||||
- Medulla spinalis
|
||||
- Cerebellum
|
||||
- Cerebrum
|
||||
- Truncus encephali
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 2
|
||||
**Matcha funktion till rätt lob**
|
||||
|
||||
Funktioner:
|
||||
- Syn
|
||||
- Motorik
|
||||
- Hörsel
|
||||
- Smak
|
||||
- Somatosensorik
|
||||
|
||||
Lober:
|
||||
- Lobus frontalis
|
||||
- Lobus temporalis
|
||||
- Lobus insularis (insula)
|
||||
- Lobus occipitalis
|
||||
- Lobus parietalis
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 3
|
||||
**Vilket påstående är mest korrekt?**
|
||||
|
||||
- Thalamus tar emot cerebrums afferenta banor och består främst av vit substans
|
||||
- Diencephalon reglerar balans och koordination
|
||||
- Tallkottkörteln är en kärna där nervceller frisläpper melatonin
|
||||
- Hypothalamus byggs upp av flera kärnor som bl.a. reglerar endokrina systemet
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 4
|
||||
**Vilka kärnor återfinns i mesencephalon?**
|
||||
(Svara ja/nej)
|
||||
|
||||
- Putamen
|
||||
- Nucleus caudatus
|
||||
- Globus pallidus
|
||||
- Nucleus ruber
|
||||
- Substantia nigra
|
||||
- Nucleus olivaris
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 5
|
||||
**Vilket påstående beskriver bäst cerebellums anatomi?**
|
||||
|
||||
- Cerebellums kortex veckas mycket mer än cerebrums
|
||||
- Cerebellum binder till cerebrum med tre pedunklar
|
||||
- Cerebellum har efferenta motoriska bansystem som reglerar nedre motorneuron
|
||||
- Cerebellums två halvor binds samman av corpus callosum
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 6
|
||||
**Vilket bansystem terminerar i framhornet?**
|
||||
|
||||
- Spinothalamiska banan
|
||||
- Baksträngsbanan
|
||||
- Pyramidbanan
|
||||
- Hörselbanorna
|
||||
- Synbanorna
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 7
|
||||
**Vilket påstående är mest korrekt?**
|
||||
|
||||
- Somatisk afferens förmedlas av neuron vars soma återfinns medialt om n. spinalis
|
||||
- De nedre motorneuronen sitter i PNS
|
||||
- Spinalnerver passerar alltid ut ur ryggraden och bildar plexa
|
||||
- Visceral afferens löper i ventralroten
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 8
|
||||
**Vilka kranialnerver styr ögonmotoriken?**
|
||||
(flera svar möjliga)
|
||||
|
||||
- N. facialis
|
||||
- N. abducens
|
||||
- N. oculomotorius
|
||||
- N. vagus
|
||||
- N. trigeminus
|
||||
- N. olfactorius
|
||||
- N. hypoglossus
|
||||
- N. trochlearis
|
||||
- N. vestibulocochlearis
|
||||
- N. opticus
|
||||
- N. glossopharyngeus
|
||||
- N. accessorius
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 9
|
||||
**Vilket påstående är mest korrekt?**
|
||||
|
||||
- Arachnoidea ligger närmast hjärnans yta
|
||||
- Dura mater är starkast och följer inte med i hjärnans fåror
|
||||
- Under dura mater återfinns blodkärl och CSV
|
||||
- Meningierna omger hjärna, ryggmärg och nerver
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 10
|
||||
**Vilket påstående är mest korrekt?**
|
||||
|
||||
- Sidoventriklarna omger diencephalon
|
||||
- Det nybildas ett par liter CSV per dag
|
||||
- CSV bildas av plexus choroideus i sidoventriklarna
|
||||
- Aqueductus binder samman tredje och fjärde ventrikeln
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 11
|
||||
**Vilken siffra markerar thalamus?**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 12
|
||||
**Vilken siffra markerar synbanornas slutmål?**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 13
|
||||
**Markera hippocampus i bild**
|
||||
(klick i bild)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 14
|
||||
**Markera var soma för postganglionära neuron finns**
|
||||
(klick i bild)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 15
|
||||
**Markera strukturen som förmedlar information mellan storhjärnshalvorna**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 16
|
||||
**Markera dura mater i bild**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 17
|
||||
**Ange läget (siffra) för:**
|
||||
|
||||
- Motoriska nervcellskroppar
|
||||
- Sensoriska nervcellskroppar
|
||||
- Framhorn
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 18
|
||||
**Vilka celltyper är central neuroglia?**
|
||||
(Svara ja/nej)
|
||||
|
||||
- Satellitcell
|
||||
- Astrocyt
|
||||
- Korgcell
|
||||
- Oligodendrocyt
|
||||
- Purkinjecell
|
||||
- Ependymcell
|
||||
- Schwanncell
|
||||
- Mikroglia
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 19
|
||||
**Vilket cellager pekar pilen på?**
|
||||
|
||||
- Lamina molekularis
|
||||
- Lamina multiforme
|
||||
- Lamina pyramidalis externa
|
||||
- Lamina pyramidalis interna
|
||||
- Purkinjecellslagret
|
||||
- Lamina granularis externa
|
||||
- Lamina granularis interna
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### CNS 20
|
||||
**Dra rätt lager till bilden (två lager)**
|
||||
|
||||
- Lamina pyramidalis
|
||||
- Lamina molekularis
|
||||
- Lamina granularis
|
||||
- Lamina multiformis
|
||||
- Lamina ganglionaris
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Öga
|
||||
|
||||
### Öga 1
|
||||
**Vilka strukturer bryter ljuset på väg mot retina?**
|
||||
(flera svar)
|
||||
|
||||
- Iris
|
||||
- Lins
|
||||
- Corpus vitreum
|
||||
- Cornea
|
||||
- Corpus ciliare
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öga 2
|
||||
**Vilken del av retina ger upphov till blinda fläcken?**
|
||||
|
||||
- Gula fläcken
|
||||
- Fovea centralis
|
||||
- Synnervens utträde
|
||||
- Corpus vitreum
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öga 3
|
||||
**Vad är rätt om cornea?**
|
||||
|
||||
- Insidan bekläds av tjockt basalmembran
|
||||
- Ytterst enkelt kubiskt epitel
|
||||
- Saknar nerver
|
||||
- Stroma med fibroblaster och kollagena fibrer
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öga 4
|
||||
**Vad är rätt om mogna linsfibrer?**
|
||||
|
||||
- Kubiska
|
||||
- Mellan parallella kollagenfibrer
|
||||
- Differentieras från epitel vid linsens ekvator
|
||||
- Rund central cellkärna
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öga 5
|
||||
**Ögats lager A–C (bakre delen)**
|
||||
|
||||
a) Lager → anterior struktur
|
||||
- Lager A → (epitel / hornhinna / ciliarkropp / iris)
|
||||
- Lager B → (epitel / conjunctiva / iris / hornhinna)
|
||||
- Lager C → (iris / epitel / hornhinna / ciliarkropp)
|
||||
|
||||
b) I vilket lager finns muskulatur?
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Öra
|
||||
|
||||
### Öra 1
|
||||
**Markera förbindelsen mellan trumhålan och svalget**
|
||||
(klick i bild)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öra 2
|
||||
**Vilken del av innerörat registrerar rotation?**
|
||||
|
||||
- Båggångarna och hinnsäckarna
|
||||
- Hinnsäckarna
|
||||
- Cochlea
|
||||
- Alla tre
|
||||
- Båggångarna
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öra 3
|
||||
**Vad stämmer om stapes?**
|
||||
|
||||
- Fäster vid runda fönstret
|
||||
- Förbinder malleus och incus
|
||||
- Fäster vid trumhinnan
|
||||
- Fäster vid ovala fönstret
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öra 4
|
||||
**Vilken bokstav pekar på:**
|
||||
a) Hud med apokrina körtlar
|
||||
b) Hud utan hår och körtlar
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öra 5
|
||||
**Vad är rätt om crista ampullaris?**
|
||||
|
||||
- Registrerar gravitation
|
||||
- Finns i utriculus och sacculus
|
||||
- Har en geleaktig cupula
|
||||
- En rad inre och tre rader yttre hårceller
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Öra 6
|
||||
**Cortiska organet**
|
||||
|
||||
a) Bokstav för struktur som pumpar K⁺ till endolymfan
|
||||
b) Bokstav för cell som släpper in K⁺ vid böjning av apikala utskott
|
||||
|
||||
---
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/2025-08-08-0030-SHJ.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/2025-08-08-0030-SHJ.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Anatomi och Histologi 2 av Nils.apkg
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Anatomi och Histologi 2 av Nils.apkg
LFS
Normal file
Binary file not shown.
Binary file not shown.
37
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md
Normal file
37
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/Statistik.md
Normal file
@@ -0,0 +1,37 @@
|
||||
|
||||
| | CNS A | CNS H | Öga A | Öga H | Öra A | Öra H | Totalt |
|
||||
| ---------- | ----- | --------- | ----- | ----- | ----- | ----- | ------ |
|
||||
| 2022-01-15 | | | | | | | 30 |
|
||||
| 2022-06-01 | 10 | 7 eller 2 | 3 | 3 | 3 | 3 | 30 |
|
||||
| 2023-01-11 | 18 | | 6 | | 6 | | 30 |
|
||||
| 2023-05-31 | 12 | 6 | 3 | 3 | 3 | 3 | 30 |
|
||||
| 2024-01-10 | 15 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 30 |
|
||||
| 2024-05-29 | 15 | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 28 |
|
||||
| 2025-01-15 | 20 | | 5 | | 5 | | 30 |
|
||||
| 2025-02-08 | 20 | | 3 | 3 | 3 | 3 | 32 |
|
||||
| 2025-06-03 | 16 | 4 | 2 | 3 | 2 | 3 | 30 |
|
||||
| 2025-08-08 | 17 | 3 | 5 | 3 | 4 | 2 | 31 |
|
||||
Föreläsningar
|
||||
1. Öga Anatomi 2h
|
||||
2. Öra Anatomi 2h
|
||||
3. Öga Histologi 2h
|
||||
4. Öra Histologi 2h
|
||||
5. TBL Öga/Öra 3h
|
||||
6. CNS I 3h
|
||||
1. Översikt och celler 1h
|
||||
2. Cerebrum/Telencephalon 1h
|
||||
3. Diencephalon och Limbiska systemet 1h
|
||||
1. Diencephalon
|
||||
2. Limbiska systemet
|
||||
7. CNS II 3h
|
||||
1. CNS: Truncus encephali & Cerebellum 1h
|
||||
2. CNS: Medulla spinalis 1h
|
||||
3. CNS: Hinnor hålrum och kärl 1h
|
||||
1. Meninges
|
||||
2. Ventrikelsystem
|
||||
3. Blodkärl
|
||||
8. CNS: Histologi (1h)
|
||||
9. CNS III 2h
|
||||
1. PNS 1h
|
||||
2. ANS 1h
|
||||
10. TBL CNS 3h
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/gusgoranvi Anki.zip
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/gusgoranvi Anki.zip
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/tentor-utan-svar.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/tentor-utan-svar.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -1,209 +1,177 @@
|
||||
|
||||
Instuderingsfrågor CNS och sinnesorgan T1
|
||||
Översikt
|
||||
# Översikt
|
||||
1. Beskriv uppbyggnad och funktion för följande celler
|
||||
a. Astrocyt
|
||||
b. Microglia
|
||||
c. Ependymcell
|
||||
d. Oligodendrocyt
|
||||
a. Astrocyt
|
||||
b. Microglia
|
||||
c. Ependymcell
|
||||
d. Oligodendrocyt
|
||||
2. Vad skiljer och vad förenar Oligodendrocyter och Astrocyter. Hur ses detta i ljusmikroskåpet.
|
||||
3. Vilka celler tillverkar myelin i CNS respektive PNS? Be skriv skillnader mellan cellerna
|
||||
(funktionellt och morfologiskt).
|
||||
3. Vilka celler tillverkar myelin i CNS respektive PNS? Be skriv skillnader mellan cellerna (funktionellt och morfologiskt).
|
||||
4. Beskriv uppbyggnaden av
|
||||
a. ett typiskt neuron
|
||||
b. en typisk synaps
|
||||
c. en axodendritisk, axosomatisk, resp axoaxonisk synaps
|
||||
d. de tre olika morfologiska typerna av neuron
|
||||
a. ett typiskt neuron
|
||||
b. en typisk synaps
|
||||
c. en axodendritisk, axosomatisk, resp axoaxonisk synaps
|
||||
d. de tre olika morfologiska typerna av neuron
|
||||
5. Hur många axon har ett neuron
|
||||
6. Hur många axonterminaler har ett neuron
|
||||
7. Hur många dendriter har ett neuron
|
||||
8. Vissa nervceller är rejält stora. Hur stora och varför? Ge exempel.
|
||||
9. Vad menas med en kärna (ej cell) i CNS
|
||||
Cerebrum
|
||||
10. Storhjärnan delas in i två halvor, vad heter dessa? Vilken struktur binder dessa samman?
|
||||
11. Vilken färg (grå/vit) har följande strukturer
|
||||
a. Cortex cerebri
|
||||
b. Gyri (cerebri)
|
||||
c. Substantia alba
|
||||
d. Capsula interna
|
||||
e. Corpus callosum
|
||||
f. Nuclei basales (basala ganglierna)
|
||||
12. Rita en enkels skiss som visar storhjärnan sedd från sidan, där du sedan markerar och
|
||||
namnger de två stora fårorna samt synliga lober
|
||||
13. Vilken funktion återfinns i respektive lob?
|
||||
14. Vad menas med motoriska- och sensoriska homunculus?
|
||||
15. Vad heter den stora motoriska bana som börjar i lobus frontalis, motorkortex, motoriska
|
||||
homunculus?
|
||||
16. Vad heter de två stora sensoriska banor som terminerar i lobus parietalis, somatosensoriskt
|
||||
kortex, sensoriska homunculus?
|
||||
17. Vad heter de knippen med axon/banor som binder samman de olika loberna?
|
||||
18. Genom vilken struktur, mellan de basala gangligerna, passerar flertalet av banorna t/f
|
||||
storhjärnan?
|
||||
19. Vad heter de tre största basala kärnorna/ganglierna
|
||||
20. Vad menas med nucleus lentiformis och striatum?
|
||||
21. Vad har de basala kärnorna/ganglierna för funktion?
|
||||
22. Längsta frågan, rita upp en enkel skiss av cortex cerebris olika lager samt namnge dessa. Vilka
|
||||
är de största morfologiska skillnaderna mellan sensorisk och motorisk cortex
|
||||
Värd dubbla poäng och en mindre kaffepaus, men definitivt kärnkunskap.
|
||||
23. Ange det cortexområde och det cortexlager där pyramidbanans nervcellskroppar är belägna?
|
||||
24. Var hittar du Insula? Vad har det området för funktion?
|
||||
Diencephalon
|
||||
25. Vi delar in diencephalon i tre delar, vilka?
|
||||
26. Beskriv uppbyggnad och funktion av Thalamus
|
||||
27. Vad heter de två sensoriska bansystem som förmedlar känsel och som kopplar om i
|
||||
thalamus?
|
||||
28. Kopplar pyramidbanan om i thalamus?
|
||||
29. Vad heter den struktur av vit substans som återfinns precis lateralt om thalamus?
|
||||
30. Beskriv uppbyggnad och funktion av hypothalamus
|
||||
31. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns mellan bägge sidors hypothalamus?
|
||||
32. Hur fungerar samspelet (ytterst kort beskrivet) mellan hypothalamus och hypofysen?
|
||||
33. Vilken körtel återfinns i epithalamus och vad har den kort för funktion?
|
||||
34. Vilken del av CNS återfinns superiort- respektive inferiort om diencephalon
|
||||
Limbiska systemet
|
||||
35. Beskriv uppbyggnad (inkl. de i målbeskrivningen angivna delstrukturerna) och översiktlig
|
||||
funktion för det limbiska systemet.
|
||||
36. Vilken del av limbiska systemet arbetar specifikt med minnesinlagring? Vilken färg (grå/vit)
|
||||
har den förresten?
|
||||
37. Vad heter den del av limbiska systemet som ”rider över” thalamus och binder samman, ja
|
||||
vilka strukturer då?
|
||||
38. En del av limbiska systemet och hypoyhalamus (posteriort om de hypothalama kärnorna) kan
|
||||
ses utifrån som en utbuktning under hjärnan, vilken?
|
||||
39. Vilken kärna djupt inne i lobus temporalis räknas till det limbiska systemet och vad är dess
|
||||
funktion? Grå- eller vit substans?
|
||||
Truncus encephali
|
||||
40. Vad heter hjärnstammens tre delar?
|
||||
41. Vilken struktur återfinns superiort respektive posteriort (dorsalt) och hjärnstammen.
|
||||
42. Var återfinns vit- respektive grå substans i hjärnstammen.
|
||||
43. Vad är formatio reticularis och var återfinns det?
|
||||
44. Vilka, i målbeskrivningen angivna, strukturer återfinns i respektive hjärnstamsdel?
|
||||
45. Kan du rita upp en enkel skiss över varje hjärnstamsdel och namnge viktiga strukturer?
|
||||
46. Vad heter de strukturer som kopplar samman truncus encephali med cerebellum?
|
||||
47. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns i övre- respektive nedre delen av hjärnstammen?
|
||||
48. Vilken del av CNS tar vid inferiort om hjärnstammen?
|
||||
49. Vad är en kranialnervskärna?
|
||||
50. Vilka tre stora banor som vi diskuterat på kursen passerar igenom hjärnstammen
|
||||
51. Beskriv hjärnstammens uppbyggnad, vad ser du i mikroskopet?
|
||||
Cerebellum
|
||||
52. Beskriv uppbyggnaden av cerebellum makroanatomiskt
|
||||
53. Redogör för cortex cerebelli
|
||||
54. Vad heter den vita substansen i cerebellum och var återfinns den?
|
||||
55. Hur ser kopplingen mellan cerebrum och cerebellum ut?
|
||||
56. Vad är vermis för något?
|
||||
57. Vad har cerebellum för funktion?
|
||||
58. Vilken struktur återfinns på djupet i cerebellum, grå eller vit substans på den?
|
||||
59. Var i cerebellum finner man mikroglia, Oligodendrocyter, Astrocyter och Ependymceller
|
||||
60. Var finner man följande nervceller; Purkinjeceller, stjärnceller, korgceller, kornceller o.
|
||||
Golgiceller?
|
||||
61. Vilket ursprung har parallellfibrerna och klättertrådarna i cerebellum?
|
||||
62. Var finner man parallellfibrer och deras synapser i cerebellum
|
||||
63. Beskriv till slut uppbyggnad av cortex cerebelli histologiskt, dvs rita upp enkelt och namnge
|
||||
de olika lagren och celltyperna. Tag därefter ny kaffepaus.
|
||||
Medulla spinalis
|
||||
64. Ryggmärgen omges av skyddande strukturer, vilka? (upp till tre korrekta svar jag kommer på)
|
||||
65. Vilken typ av nervceller finner man i ryggmärgens bakhorn, sidohorn och framhorn (utseende
|
||||
och huvudsaklig funktion
|
||||
66. Hur namnges ryggmärgens olika segment?
|
||||
67. Var återfinner du vit- respektive grå substans i medulla spinalis? (hur ser det ut i övriga delar
|
||||
av CNS förresten?)
|
||||
68. Rita upp ett tvärsnitt av ryggmärgen och ange: grå substans, alla de tre hornen och
|
||||
strängarna samt centralkanal
|
||||
69. Utifrån ovanstående bild; var fäster dorsal- respektive ventralrot? Var har du ned nedre
|
||||
motorneuronet?
|
||||
70. Vad är ett dermatom?
|
||||
71. Vad är ett myotom?
|
||||
72. Vad heter det motoriska- och de två sensoriska bansystemen?
|
||||
73. Beskriv kortfattat förlopp för ovanstående tre bansystem (från var, till var?)
|
||||
74. Vad menas med övre- respektive nedre motorneuron?
|
||||
75. Hur ser ryggmärgens olika delar ut histologiskt (dvs cervikala-/thorakala/lumbala respektive
|
||||
sakrala medulla spinalis). Likheter, skillnader?
|
||||
76. Beskriv hur ryggmärgens olika celler ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet
|
||||
Meninges
|
||||
77. Vad heter de tre hjärnhinnorna
|
||||
78. I vilken ordning återfinns de
|
||||
79. Vilken hinna är tjockast respektive tunnast?
|
||||
80. Under vilken hinna finner du liquor cerebrospinalis
|
||||
81. Redogör för dura mater utifrån dess två blad samt sinus durae matris
|
||||
82. Var finner du Epiduralrummet respektive subduralrummet? Är det fysiologiska rum?
|
||||
83. Var finner du subarachnoidalrummet, vad finns där och är det ett fysiologiskt rum?
|
||||
84. Finns alla tre hinnor även runt medulla spinalis?
|
||||
Ventrikelsystem och blodkärl
|
||||
85. Vad är ventrikelsystemet för något?
|
||||
86. Vilka delar ingår och i vilken del av CNS återfinns respektive del
|
||||
87. Var produceras liquor cerebrospinalis
|
||||
88. Var töms liquor cerebrospinalis (2 alternativa svar, lite beroende på hur ni resonerar)
|
||||
89. Har hjärnan artärer och vener som övriga organ eller syresätts hjärnan av liquor
|
||||
cerebrospinalis?
|
||||
90. Redogör för blod-hjärn-barriären utifrån ingående delar. Funktion?
|
||||
91. Vad är funktionen för plexus choroideus? Var finner man det? Hur är det uppbyggt?
|
||||
92. Hur är respektive hinna uppbyggd histologiskt (kan behöva läsas i histologiboken här)
|
||||
Ögats anatomi och histologi - instuderingsfrågor
|
||||
93. Ögat består av tre olika lager, vilka och vad heter de på svenska och latin?
|
||||
94. Sclera övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
95. Choroidea övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
96. Retina övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
97. Var finner du främre resp. bakre ögonkammare?
|
||||
98. Vad är och var återfinner du conjunctiva? Histologisk uppbyggnad?
|
||||
99. Hur är cornea (hornhinnan) uppbyggd? (Jämför egenskaper och uppbyggnad med sclera)
|
||||
100. Vilken vävnadstyp finns centralt i corpus ciliare och vad har den för funktion? Hur är dess
|
||||
funktionella koppling till processus ciliare?
|
||||
101. Hur är linsen uppbyggd och vad har den för funktion? Vad händer när man fokuserar på ett
|
||||
objekt nära, respektive långt bort i synfältet?
|
||||
102. Beskriv uppbyggnaden av Iris samt dess relation till dels ANS, dels pupillen
|
||||
103. Vad består glaskroppen av? Funktion?
|
||||
104. När du fokuserar på ett objekt, var på näthinnan projiceras då den bilden?
|
||||
105. Vad är den anatomiska bakgrunden till blinda fläcken?
|
||||
106. Avseende retina:
|
||||
a. Vilka lager återfinns? Vad heter de, vad finns i respektive lager, kan du rita upp eller
|
||||
peka ut på bild?
|
||||
b. Vilken funktion har retinala pigmentepitelet?
|
||||
c. Redogör för synnervspapillen
|
||||
d. Redogör för macula lutea et fovea centralis
|
||||
e. Vad är och var återfinns stavar och tappar?
|
||||
107. Rita upp en cirkel och låt denna symbolisera näthinnan, som om du tittade in i en patients
|
||||
öga. Var hittar du då synnervens inträde och var hittar du gula fläcken? (utgå från att det är
|
||||
ex höger öga).
|
||||
108. Vilken kranialnerv förmedlar syn till CNS?
|
||||
109. Till vilken struktur samt därefter till vilken lob sänds synintryck?
|
||||
110. Rita upp en bild av ögat i genomskärning och markera de i målbeskrivningen angivna
|
||||
anatomiska strukturerna (kan du detta, kan du ”allt” om anatomi i detta kursavsnitt)
|
||||
111. Ta fram en av modellerna i grupprummen och peka på samt namnge de i målbeskrivningen
|
||||
angivna anatomiska struktur
|
||||
112. Slutligen, beskriv anatomiskt och histologiskt ljusets väg från det objekt du fokuserar hela
|
||||
vägen in i ögat och därefter vidare som bild till cortex cerebri. Därefter, Kaffe.
|
||||
Örats anatomi och histologi
|
||||
113. Vilka tre delar delas örat in i?
|
||||
114. Hur är öronmusslan (auricula) uppbyggd?
|
||||
115. Vilken typ av epitel finner du i hörselgången (meatus acusticus ext)?
|
||||
116. Var finner du apokrina körtlar? Funktion?
|
||||
117. Vad är membrana tympani? Uppbyggnad, funktion?
|
||||
118. Vad heter de tre hörselbenen, vad har de för funktion?
|
||||
119. Vilket hörselben fäster mot membrana tympani, vilket fäster mot ovala fönstret?
|
||||
120. Vilken typ av epitel finner man i mellanörat (auris media)?
|
||||
121. Vad är örontrumpeten (tuba auditiva) för något? Vilken epiteltyp bekläds det
|
||||
av?
|
||||
122. Vad är benlabyrinten och vad är hinnlabyrinten (=membranlabyrinten)?
|
||||
123. Hur är dessa strukturer histologiskt uppbyggd?
|
||||
124. Vilka delar av innerörat innehåller perilymfa respektive endolymfa?
|
||||
125. Nämn två egenskaper som skiljer endolymfa och perilymfa och som är nödvändiga för örats
|
||||
funktion.
|
||||
126. Hur fungerar mekanosensoriska stimuli i örat (översiktligt)?
|
||||
127. Redogör för följande begrepp (lokalisation, funktion och uppbyggnad)
|
||||
a. Ampulla med crista ampullaris
|
||||
b. Macula
|
||||
c. Vad är modiolus?
|
||||
d. Vad är ductus cochlearis?
|
||||
e. Vad heter de perilymfa-fyllda kanalerna som angränsar mot ductus cochlearis?
|
||||
f. Vad heter membranen som avgränsar ductus cochlearis?
|
||||
g. Var finns cortiska organet, och vilken funktion har det?
|
||||
h. Redogör för uppbyggnaden av cortiska organet och hur svängningar i
|
||||
basilarmembranet leder till nervimpuls
|
||||
i. Var finns stria vascularis – funktion?
|
||||
128. Utifrån modellerna i grupprummen alternativt enkel skiss: redogör för anatomi och funktion för
|
||||
a. Båggångarna
|
||||
b. Hinnsäckarna (utriculus et sacculus)
|
||||
c. Cochlean
|
||||
129. Vilken kranialnerv förmedlar balans och hörsel till CNS?
|
||||
130. Vad heter de två ganglierna i ovanstående nerv? Vad finns i ganglierna?
|
||||
131. Var återfinns hörsel- respektive balanscentrum?
|
||||
132. Slutligen, redogör för hörselns anatomi/histologi, utifrån att ljudvågor kommer till auricula till att
|
||||
du får en ljudförnimmelse. Minst 10p, därefter kaffe.
|
||||
# Cerebrum
|
||||
1. Storhjärnan delas in i två halvor, vad heter dessa? Vilken struktur binder dessa samman?
|
||||
2. Vilken färg (grå/vit) har följande strukturer
|
||||
a. Cortex cerebri
|
||||
b. Gyri (cerebri)
|
||||
c. Substantia alba
|
||||
d. Capsula interna
|
||||
e. Corpus callosum
|
||||
f. Nuclei basales (basala ganglierna)
|
||||
3. Rita en enkels skiss som visar storhjärnan sedd från sidan, där du sedan markerar och namnger de två stora fårorna samt synliga lober
|
||||
4. Vilken funktion återfinns i respektive lob?
|
||||
5. Vad menas med motoriska- och sensoriska homunculus?
|
||||
6. Vad heter den stora motoriska bana som börjar i lobus frontalis, motorkortex, motoriska homunculus?
|
||||
7. Vad heter de två stora sensoriska banor som terminerar i lobus parietalis, somatosensoriskt kortex, sensoriska homunculus?
|
||||
8. Vad heter de knippen med axon/banor som binder samman de olika loberna?
|
||||
9. Genom vilken struktur, mellan de basala gangligerna, passerar flertalet av banorna t/f storhjärnan?
|
||||
10. Vad heter de tre största basala kärnorna/ganglierna
|
||||
11. Vad menas med nucleus lentiformis och striatum?
|
||||
12. Vad har de basala kärnorna/ganglierna för funktion?
|
||||
13. Längsta frågan, rita upp en enkel skiss av cortex cerebris olika lager samt namnge dessa. Vilka är de största morfologiska skillnaderna mellan sensorisk och motorisk cortex Värd dubbla poäng och en mindre kaffepaus, men definitivt kärnkunskap.
|
||||
14. Ange det cortexområde och det cortexlager där pyramidbanans nervcellskroppar är belägna?
|
||||
15. Var hittar du Insula? Vad har det området för funktion?
|
||||
# Diencephalon
|
||||
1. Vi delar in diencephalon i tre delar, vilka?
|
||||
2. Beskriv uppbyggnad och funktion av Thalamus
|
||||
3. Vad heter de två sensoriska bansystem som förmedlar känsel och som kopplar om i thalamus?
|
||||
4. Kopplar pyramidbanan om i thalamus?
|
||||
5. Vad heter den struktur av vit substans som återfinns precis lateralt om thalamus?
|
||||
6. Beskriv uppbyggnad och funktion av hypothalamus
|
||||
7. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns mellan bägge sidors hypothalamus?
|
||||
8. Hur fungerar samspelet (ytterst kort beskrivet) mellan hypothalamus och hypofysen?
|
||||
9. Vilken körtel återfinns i epithalamus och vad har den kort för funktion?
|
||||
10. Vilken del av CNS återfinns superiort- respektive inferiort om diencephalon
|
||||
# Limbiska systemet
|
||||
1. Beskriv uppbyggnad (inkl. de i målbeskrivningen angivna delstrukturerna) och översiktlig funktion för det limbiska systemet.
|
||||
2. Vilken del av limbiska systemet arbetar specifikt med minnesinlagring? Vilken färg (grå/vit) har den förresten?
|
||||
3. Vad heter den del av limbiska systemet som ”rider över” thalamus och binder samman, ja vilka strukturer då?
|
||||
4. En del av limbiska systemet och hypoyhalamus (posteriort om de hypothalama kärnorna) kan ses utifrån som en utbuktning under hjärnan, vilken?
|
||||
5. Vilken kärna djupt inne i lobus temporalis räknas till det limbiska systemet och vad är dess funktion? Grå- eller vit substans?
|
||||
# Truncus encephali
|
||||
1. Vad heter hjärnstammens tre delar?
|
||||
2. Vilken struktur återfinns superiort respektive posteriort (dorsalt) och hjärnstammen.
|
||||
3. Var återfinns vit- respektive grå substans i hjärnstammen.
|
||||
4. Vad är formatio reticularis och var återfinns det?
|
||||
5. Vilka, i målbeskrivningen angivna, strukturer återfinns i respektive hjärnstamsdel?
|
||||
6. Kan du rita upp en enkel skiss över varje hjärnstamsdel och namnge viktiga strukturer?
|
||||
7. Vad heter de strukturer som kopplar samman truncus encephali med cerebellum?
|
||||
8. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns i övre- respektive nedre delen av hjärnstammen?
|
||||
9. Vilken del av CNS tar vid inferiort om hjärnstammen?
|
||||
10. Vad är en kranialnervskärna?
|
||||
11. Vilka tre stora banor som vi diskuterat på kursen passerar igenom hjärnstammen
|
||||
12. Beskriv hjärnstammens uppbyggnad, vad ser du i mikroskopet?
|
||||
|
||||
# Cerebellum
|
||||
1. Beskriv uppbyggnaden av cerebellum makroanatomiskt
|
||||
2. Redogör för cortex cerebelli
|
||||
3. Vad heter den vita substansen i cerebellum och var återfinns den?
|
||||
4. Hur ser kopplingen mellan cerebrum och cerebellum ut?
|
||||
5. Vad är vermis för något?
|
||||
6. Vad har cerebellum för funktion?
|
||||
7. Vilken struktur återfinns på djupet i cerebellum, grå eller vit substans på den?
|
||||
8. Var i cerebellum finner man mikroglia, Oligodendrocyter, Astrocyter och Ependymceller
|
||||
9. Var finner man följande nervceller; Purkinjeceller, stjärnceller, korgceller, kornceller o. Golgiceller?
|
||||
10. Vilket ursprung har parallellfibrerna och klättertrådarna i cerebellum?
|
||||
11. Var finner man parallellfibrer och deras synapser i cerebellum
|
||||
12. Beskriv till slut uppbyggnad av cortex cerebelli histologiskt, dvs rita upp enkelt och namnge de olika lagren och celltyperna. Tag därefter ny kaffepaus.
|
||||
|
||||
# Medulla spinalis
|
||||
1. Ryggmärgen omges av skyddande strukturer, vilka? (upp till tre korrekta svar jag kommer på)
|
||||
2. Vilken typ av nervceller finner man i ryggmärgens bakhorn, sidohorn och framhorn (utseende och huvudsaklig funktion
|
||||
3. Hur namnges ryggmärgens olika segment?
|
||||
4. Var återfinner du vit- respektive grå substans i medulla spinalis? (hur ser det ut i övriga delar av CNS förresten?)
|
||||
5. Rita upp ett tvärsnitt av ryggmärgen och ange: grå substans, alla de tre hornen och strängarna samt centralkanal
|
||||
6. Utifrån ovanstående bild; var fäster dorsal- respektive ventralrot? Var har du ned nedre motorneuronet?
|
||||
7. Vad är ett dermatom?
|
||||
8. Vad är ett myotom?
|
||||
9. Vad heter det motoriska- och de två sensoriska bansystemen?
|
||||
10. Beskriv kortfattat förlopp för ovanstående tre bansystem (från var, till var?)
|
||||
11. Vad menas med övre- respektive nedre motorneuron?
|
||||
12. Hur ser ryggmärgens olika delar ut histologiskt (dvs cervikala-/thorakala/lumbala respektive sakrala medulla spinalis). Likheter, skillnader?
|
||||
13. Beskriv hur ryggmärgens olika celler ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet
|
||||
# Meninges
|
||||
1. Vad heter de tre hjärnhinnorna
|
||||
2. I vilken ordning återfinns de
|
||||
3. Vilken hinna är tjockast respektive tunnast?
|
||||
4. Under vilken hinna finner du liquor cerebrospinalis
|
||||
5. Redogör för dura mater utifrån dess två blad samt sinus durae matris
|
||||
6. Var finner du Epiduralrummet respektive subduralrummet? Är det fysiologiska rum?
|
||||
7. Var finner du subarachnoidalrummet, vad finns där och är det ett fysiologiskt rum?
|
||||
8. Finns alla tre hinnor även runt medulla spinalis?
|
||||
# Ventrikelsystem och blodkärl
|
||||
1. Vad är ventrikelsystemet för något?
|
||||
2. Vilka delar ingår och i vilken del av CNS återfinns respektive del
|
||||
3. Var produceras liquor cerebrospinalis
|
||||
4. Var töms liquor cerebrospinalis (2 alternativa svar, lite beroende på hur ni resonerar)
|
||||
5. Har hjärnan artärer och vener som övriga organ eller syresätts hjärnan av liquor cerebrospinalis?
|
||||
6. Redogör för blod-hjärn-barriären utifrån ingående delar. Funktion?
|
||||
7. Vad är funktionen för plexus choroideus? Var finner man det? Hur är det uppbyggt?
|
||||
8. Hur är respektive hinna uppbyggd histologiskt (kan behöva läsas i histologiboken här)
|
||||
# Ögats anatomi och histologi - instuderingsfrågor
|
||||
1. Ögat består av tre olika lager, vilka och vad heter de på svenska och latin?
|
||||
2. Sclera övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
3. Choroidea övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
4. Retina övergår anteriort i, ja vad då?
|
||||
5. Var finner du främre resp. bakre ögonkammare?
|
||||
6. Vad är och var återfinner du conjunctiva? Histologisk uppbyggnad?
|
||||
7. Hur är cornea (hornhinnan) uppbyggd? (Jämför egenskaper och uppbyggnad med sclera)
|
||||
8. Vilken vävnadstyp finns centralt i corpus ciliare och vad har den för funktion? Hur är dess funktionella koppling till processus ciliare?
|
||||
9. Hur är linsen uppbyggd och vad har den för funktion? Vad händer när man fokuserar på ett objekt nära, respektive långt bort i synfältet?
|
||||
10. Beskriv uppbyggnaden av Iris samt dess relation till dels ANS, dels pupillen
|
||||
11. Vad består glaskroppen av? Funktion?
|
||||
12. När du fokuserar på ett objekt, var på näthinnan projiceras då den bilden?
|
||||
13. Vad är den anatomiska bakgrunden till blinda fläcken?
|
||||
14. Avseende retina:
|
||||
a. Vilka lager återfinns? Vad heter de, vad finns i respektive lager, kan du rita upp eller peka ut på bild?
|
||||
b. Vilken funktion har retinala pigmentepitelet?
|
||||
c. Redogör för synnervspapillen
|
||||
d. Redogör för macula lutea et fovea centralis
|
||||
e. Vad är och var återfinns stavar och tappar?
|
||||
15. Rita upp en cirkel och låt denna symbolisera näthinnan, som om du tittade in i en patients öga. Var hittar du då synnervens inträde och var hittar du gula fläcken? (utgå från att det är ex höger öga).
|
||||
16. Vilken kranialnerv förmedlar syn till CNS?
|
||||
17. Till vilken struktur samt därefter till vilken lob sänds synintryck?
|
||||
18. Rita upp en bild av ögat i genomskärning och markera de i målbeskrivningen angivna anatomiska strukturerna (kan du detta, kan du ”allt” om anatomi i detta kursavsnitt)
|
||||
19. Ta fram en av modellerna i grupprummen och peka på samt namnge de i målbeskrivningen angivna anatomiska struktur
|
||||
20. Slutligen, beskriv anatomiskt och histologiskt ljusets väg från det objekt du fokuserar hela vägen in i ögat och därefter vidare som bild till cortex cerebri. Därefter, Kaffe.
|
||||
# Örats anatomi och histologi
|
||||
1. Vilka tre delar delas örat in i?
|
||||
2. Hur är öronmusslan (auricula) uppbyggd?
|
||||
3. Vilken typ av epitel finner du i hörselgången (meatus acusticus ext)?
|
||||
4. Var finner du apokrina körtlar? Funktion?
|
||||
5. Vad är membrana tympani? Uppbyggnad, funktion?
|
||||
6. Vad heter de tre hörselbenen, vad har de för funktion?
|
||||
7. Vilket hörselben fäster mot membrana tympani, vilket fäster mot ovala fönstret?
|
||||
8. Vilken typ av epitel finner man i mellanörat (auris media)?
|
||||
9. Vad är örontrumpeten (tuba auditiva) för något? Vilken epiteltyp bekläds det av?
|
||||
10. Vad är benlabyrinten och vad är hinnlabyrinten (=membranlabyrinten)?
|
||||
11. Hur är dessa strukturer histologiskt uppbyggd?
|
||||
12. Vilka delar av innerörat innehåller perilymfa respektive endolymfa?
|
||||
13. Nämn två egenskaper som skiljer endolymfa och perilymfa och som är nödvändiga för örats funktion.
|
||||
14. Hur fungerar mekanosensoriska stimuli i örat (översiktligt)?
|
||||
15. Redogör för följande begrepp (lokalisation, funktion och uppbyggnad)
|
||||
a. Ampulla med crista ampullaris
|
||||
b. Macula
|
||||
c. Vad är modiolus?
|
||||
d. Vad är ductus cochlearis?
|
||||
e. Vad heter de perilymfa-fyllda kanalerna som angränsar mot ductus cochlearis?
|
||||
f. Vad heter membranen som avgränsar ductus cochlearis?
|
||||
g. Var finns cortiska organet, och vilken funktion har det?
|
||||
h. Redogör för uppbyggnaden av cortiska organet och hur svängningar i basilarmembranet leder till nervimpuls
|
||||
i. Var finns stria vascularis – funktion?
|
||||
16. Utifrån modellerna i grupprummen alternativt enkel skiss: redogör för anatomi och funktion för
|
||||
a. Båggångarna
|
||||
b. Hinnsäckarna (utriculus et sacculus)
|
||||
c. Cochlean
|
||||
17. Vilken kranialnerv förmedlar balans och hörsel till CNS?
|
||||
18. Vad heter de två ganglierna i ovanstående nerv? Vad finns i ganglierna?
|
||||
19. Var återfinns hörsel- respektive balanscentrum?
|
||||
20. Slutligen, redogör för hörselns anatomi/histologi, utifrån att ljudvågor kommer till auricula till att du får en ljudförnimmelse. Minst 10p, därefter kaffe.
|
||||
Binary file not shown.
Binary file not shown.
Binary file not shown.
Binary file not shown.
Binary file not shown.
Binary file not shown.
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-03-09-tuve34-sammanfattning.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-03-09-tuve34-sammanfattning.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-05-17-judy-mind-map-cns-3.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-05-17-judy-mind-map-cns-3.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-06-26-dante-salheri.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2023-06-26-dante-salheri.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2025-09-25-gabriel-anteckningar.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/2025-09-25-gabriel-anteckningar.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/Tentafrågor gamla läkarprogrammet.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/Tentafrågor gamla läkarprogrammet.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/anonym anteckningar.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/anonym anteckningar.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/tentamen HT23 inga svar.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Kandidaterna/tentamen HT23 inga svar.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -1,31 +1,27 @@
|
||||
|
||||
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1
|
||||
Original från https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1
|
||||
|
||||
**Detaljerad målbeskrivning för kursdel F:**
|
||||
**Anatomi och histologi del 2**
|
||||
**Uppdaterad senast ht-24**
|
||||
| **Moment Öga/öra** | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| -------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Ögat**<br><br>**MR anatomi**<br>**AU histologi** | **Övergripande:** Palpebrae och conjunctiva. Sclera, choroidea och retina. Corpus vitreum.<br>**Yttersta lagret:** Sclera och cornea.<br>**Mellersta lagret:** Choroidea, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, pupilla, corpus vitreum, retina.<br>**Innersta lagret:** Retina med papilla/discus opticus, macula lutea och fovea centralis. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus.<br>**Synens koppling till CNS:** Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för retina<br>- Beskriv kopplingen till CNS. |
|
||||
| **Örat**<br><br>**MR anatomi**<br>**AU histologi** | **Ytteröra:** Auricula, meatus acusticus externus.<br>**Mellanöra:** Membrana tympani med malleus, incus, och stapes. Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis). Tuba auditiva.<br>**Inneröra översikt:** Ben- och hinnlabyrint. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea.<br>**Inneröra balans:** Ductus semicircularis, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum.<br>**Inneröra hörsel:** Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten. |
|
||||
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| ----------------------------------------------------------------------------------------------- | --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Översikt**<br><br>**och celler**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Övergripande:** CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS.<br><br>**Neuronets uppbyggnad**: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport.<br><br>**Typer av neuron**: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron.<br><br>**Synaps:** Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor.<br><br>**Gliaceller:** Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller. | - Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad.<br><br>- Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron<br><br> - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia. |
|
||||
| **Telencephalon**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II.<br><br>**Cortex cerebri:** Gyri et sucli, med gyrus pre- och postcentralis, sulcus centralis och sulcus lateralis. Lober med l. frontalis, l. parietalis med uncus, l. temporalis, l. occipitalis samt insula.<br><br>**Funktionella centra:** Motorik, somatosensorik,<br><br>hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner.<br><br>**Histologi: Cortex cerebri lamina (l):** l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis<br><br>**Substantia alba:** Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan.<br><br>**Nuclei basales:** Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen). | - Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt.<br><br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”. |
|
||||
| **Diencephalon**<br><br>**och Limbiska systemet**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Thalamus:** Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus. 3:e ventrikeln.<br><br>**Hypothalamus:** Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln.<br><br>**Epithalamus:** Corpus pineale (tallkottkörteln).<br><br>**Subthalamus:** Nucleus subthalamicus.<br><br>**Limbiska systemet:** Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet |
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| -------------------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Översikt och celler**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:** CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS.<br>**Neuronets uppbyggnad**: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport.<br>**Typer av neuron**: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron.<br>**Synaps:** Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor.<br>**Gliaceller:** Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller. | - Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad.<br>- Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron<br> - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia. |
|
||||
| **Telencephalon**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II.<br>**Cortex cerebri:** Gyri et sucli, med gyrus pre- och postcentralis, sulcus centralis och sulcus lateralis. Lober med l. frontalis, l. parietalis med uncus, l. temporalis, l. occipitalis samt insula.<br>**Funktionella centra:** Motorik, somatosensorik, hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner.<br>**Histologi: Cortex cerebri lamina (l):** l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis<br>**Substantia alba:** Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan.<br>**Nuclei basales:** Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen). | - Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt.<br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”. |
|
||||
| **Diencephalon och Limbiska systemet**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Thalamus:** Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus. 3:e ventrikeln.<br>**Hypothalamus:** Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln.<br>**Epithalamus:** Corpus pineale (tallkottkörteln).<br>**Subthalamus:** Nucleus subthalamicus.<br>**Limbiska systemet:** Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet |
|
||||
|
||||
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| ------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Truncus encephali**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor.<br><br>**Mesencephalon:** Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior.<br><br>**Pons:** Nuclei pontis, cerebellära banor.<br><br>**Medulla oblongata:** Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens.<br><br>**Neuromodulatoriska bansystem:** Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.). | - Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali.<br><br>- Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar<br><br>- Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet<br><br>- Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem. |
|
||||
| **Cerebellum**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli<br><br>**Cortex cerebelli:** Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis).<br><br>Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia).<br><br>**Substantia Albai:** Arbor vitae. Pedunculi cerebellares.<br><br>**Nuclei cerebelli:** Nucleus Dentatus et al.<br><br>**Afferens- och Efferens:** Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam. | - Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum<br><br>- Beskriv cerebellums afferens och efferens.<br><br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop. |
|
||||
| **Medulla spinalis**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis.<br><br>Meninges och subarachnoidala rummet.<br><br>**Motoriska banor:** Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor.<br><br>**Sensoriska banor:** Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. **Segment:** Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis. Motoriska- sensoriska och autonoma neuron.<br><br>**Segment koppling PNS:** N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen.<br><br>- Beskriv relation till PNS<br><br>- Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet. |
|
||||
| **Hinnor, hålrum och kärl**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Meninges:** Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet. Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus.<br><br>**Systema ventriculi:** Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri. Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF).<br><br>**Blodkärl:** Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet. | - Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges<br><br>-Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB. |
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| --------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Truncus encephali**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor.<br>**Mesencephalon:** Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior.<br>**Pons:** Nuclei pontis, cerebellära banor.<br>**Medulla oblongata:** Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens.<br>**Neuromodulatoriska bansystem:** Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.). | - Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali.<br>- Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar<br>- Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet<br>- Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem. |
|
||||
| **Cerebellum**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli<br>**Cortex cerebelli:** Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis).<br>Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia).<br>**Substantia Albai:** Arbor vitae. Pedunculi cerebellares.<br>**Nuclei cerebelli:** Nucleus Dentatus et al.<br>**Afferens- och Efferens:** Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam. | - Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum<br>- Beskriv cerebellums afferens och efferens.<br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop. |
|
||||
| **Medulla spinalis**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis.<br>Meninges och subarachnoidala rummet.<br>**Motoriska banor:** Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor.<br>**Sensoriska banor:** Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. **Segment:** Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis. Motoriska- sensoriska och autonoma neuron.<br>**Segment koppling PNS:** N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen.<br>- Beskriv relation till PNS<br>- Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet. |
|
||||
| **Hinnor, hålrum och kärl**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Meninges:** Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet. Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus.<br>**Systema ventriculi:** Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri. Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF).<br>**Blodkärl:** Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet. | - Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB. |
|
||||
|
||||
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| ----------------------------------------------------- | --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ |
|
||||
| **PNS**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Övergripande:**. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens.<br><br>**Nervi spinales:** N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen)<br><br>**Nervi craniales:** N. I-XII (samma neuron hela vägen).<br><br>**Nervens histologi:** Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors.<br><br>**Sensoriska ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar.<br><br>- Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion. |
|
||||
| **ANS**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Övergripande:** Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier.<br><br>**Sympaticus:** Thorako-lumbalt ursprung.<br><br>Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl).<br><br>**Parasympaticus:** Kraniosakralt ursprung.<br><br>Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales.<br><br>Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve, ganglion intramuralis.<br><br>**Autonoma ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.<br><br>- Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS.<br><br>- Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion. |
|
||||
|
||||
| **Moment Öga/öra** | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| ------------------------------------------------------ | -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **Ögat**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**AU histologi** | **Övergripande:** Palpebrae och conjunctiva. Sclera, choroidea och retina. Corpus vitreum.<br><br>**Yttersta lagret:** Sclera och cornea.<br><br>**Mellersta lagret:** Choroidea, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, pupilla, corpus vitreum, retina.<br><br>**Innersta lagret:** Retina med papilla/discus opticus, macula lutea och fovea centralis. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus.<br><br>**Synens koppling till CNS:** Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för retina<br><br>- Beskriv kopplingen till CNS. |
|
||||
| **Örat**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**AU histologi** | **Ytteröra:** Auricula, meatus acusticus externus.<br><br>**Mellanöra:** Membrana tympani med malleus, incus, och stapes. Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis). Tuba auditiva.<br><br>**Inneröra översikt:** Ben- och hinnlabyrint. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea.<br><br>**Inneröra balans:** Ductus semicircularis, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum.<br><br>**Inneröra hörsel:** Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten. |
|
||||
| | **Nyckelord** | **Mål** |
|
||||
| ------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
|
||||
| **PNS**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:**. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens.<br>**Nervi spinales:** N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen)<br>**Nervi craniales:** N. I-XII (samma neuron hela vägen).<br>**Nervens histologi:** Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors.<br>**Sensoriska ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar.<br>- Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan.<br>- Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion. |
|
||||
| **ANS**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:** Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier.<br>**Sympaticus:** Thorako-lumbalt ursprung.<br>Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl).<br>**Parasympaticus:** Kraniosakralt ursprung.<br>Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales.<br>Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve, ganglion intramuralis.<br>**Autonoma ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.<br>- Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS.<br>- Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion. |
|
||||
|
||||
@@ -1,45 +1,28 @@
|
||||
TimeEdit - Göteborgs universitet
|
||||
LPG001, Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, DAG, HT2025, ORD, NML, GÖTEBORG 2025-12-20 - 2026-06-20 OBS! Schemat är preliminärt fram till 14 dagar före kursstart.
|
||||
v 52 2025-12-22 08:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Distansundervisning/Online, , Magnus Rudenholm, Videoinspelning, , Öga, Öra anatomi, inspelad föreläsning, , ,
|
||||
v 52 2025-12-22 16:00 - 17:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Zoom, Zoom, , Magnus Rudenholm, Frågestund, , Frågestund, , ,
|
||||
v 52 2025-12-24 00:00 - 00:00 Julafton, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 52 2025-12-25 00:00 - 00:00 Juldagen, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 52 2025-12-26 00:00 - 00:00 Annandag jul, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 1 2025-12-31 00:00 - 00:00 Nyårsafton, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 1 2026-01-01 00:00 - 00:00 Nyårsdagen, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 1 2026-01-02 08:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , Anne Uv, Föreläsning, Inspelat material, , Öga, Öra histologi, inspelad, , ,
|
||||
v 1 2026-01-02 13:15 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , Anne Uv, Zoom, , Digital mikroskopering och frågor histo, öga och öra, , ,
|
||||
v 2 2026-01-05 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Distansundervisning/Online, , Magnus Rudenholm, Videoinspelning, , CNS I på Canvas, , ,
|
||||
v 2 2026-01-05 16:00 - 17:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Zoom, , Magnus Rudenholm, Frågestund, , Frågestund via zoom, , ,
|
||||
v 2 2026-01-06 00:00 - 00:00 Trettondedag jul, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 2 2026-01-07 08:30 - 11:45 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , 2403 Stenbrottet Multisal, , Anne Uv, Magnus Rudenholm, Gruppundervisning, , TBL Öga/Öra, , ,
|
||||
v 2 2026-01-07 13:00 - 15:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , 1405 B Folkow, , Joan Camuñas, Abhishek Niroula, Föreläsning, , Biomedicinsk forskning, original/ översiktsartikel Vetenskapliga modellsystem, , ,
|
||||
v 2 2026-01-08 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Arvid Carlsson, , Magnus Rudenholm, Föreläsning, , CNS II, , ,
|
||||
v 2 2026-01-08 12:00 - 12:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Arvid Carlsson, , Magnus Rudenholm, Föreläsning, , Kursens halvtimme, , ,
|
||||
v 2 2026-01-08 13:15 - 14:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , 1405 B Folkow, , Helena Carén, Föreläsning, , CNS histologi, , ,
|
||||
v 2 2026-01-09 08:15 - 11:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , 1034 I Ivarsson, , Magnus Rudenholm, Föreläsning, , CNS III, , ,
|
||||
v 2 2026-01-09 12:00 - 15:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Grupprum 1 BioMed, Grupprum 10 BioMed, Grupprum 11-Vis Tab BioMed, Grupprum 2 BioMed, Grupprum 3 BioMed, Grupprum 4 BioMed, Grupprum 5 BioMed, Grupprum 6 BioMed, Grupprum 7 BioMed, Grupprum 8 BioMed, Grupprum 9-Vis Tab BioMed, Anatomens grupprum, , Helena Carén, Gruppövning, , Mikroskopering och anatomimodeller, , ,
|
||||
v 3 2026-01-12 08:30 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , 2403 Stenbrottet Multisal, , Helena Carén, Magnus Rudenholm, Gruppundervisning, , TBL CNS, , ,
|
||||
v 3 2026-01-12 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , , Självstudier, , Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel, , ,
|
||||
v 3 2026-01-13 09:00 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , , Självstudier, , , , ,
|
||||
v 3 2026-01-13 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , , Självstudier, , Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel, , ,
|
||||
v 3 2026-01-14 10:00 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Zoom, , Anne Uv, Helena Carén, Magnus Rudenholm, Frågestund, , Frågestund inför skriftliga tentamen (via zoom), , ,
|
||||
v 3 2026-01-14 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , , , , Självstudier, , Självstudier, , ,
|
||||
v 3 2026-01-15 08:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Distansundervisning/Online, , , Självstudier, , Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel, , ,
|
||||
v 3 2026-01-15 19:00 - 21:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Andra Långgatan 19, , , Digital tentamen, Obligatoriskt, , Skriftig tentamen anatomi/histologi del 2, , ,
|
||||
v 3 2026-01-16 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, B1, B10, B2, B3, B4, B5, B6, B7, B8, B9, , 2045 T Bjurström, , Joan Camuñas, Abhishek Niroula, Gruppundervisning, Obligatoriskt, , TBL vetenskaplig artikel, , ,
|
||||
v 3 2026-01-16 13:15 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, A1, A10, A2, A3, A4, A5, A6, A7, A8, A9, , 2045 T Bjurström, , Joan Camuñas, Abhishek Niroula, Gruppundervisning, Obligatoriskt, , TBL vetenskaplig artikel, , ,
|
||||
v 5 2026-01-31 08:30 - 12:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Första Långgatan 16, , , Digital tentamen, Obligatoriskt, , Digital omtentamen - biokemi med skannat papper., , ,
|
||||
v 6 2026-02-07 08:30 - 10:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, , , Andra Långgatan 19, , , Digital tentamen, Obligatoriskt, , Digital omtentamen anatomi/histologi del 2, , ,
|
||||
v 14 2026-04-03 00:00 - 00:00 Långfredag, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 14 2026-04-04 00:00 - 00:00 Påskafton, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 14 2026-04-05 00:00 - 00:00 Påskdagen, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 15 2026-04-06 00:00 - 00:00 Annandag påsk, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 16 2026-04-18 07:00 - 21:00 Högskoleprovet, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 18 2026-05-01 00:00 - 00:00 Första maj, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 20 2026-05-14 00:00 - 00:00 Kristi himmelsfärdsdag, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 21 2026-05-23 00:00 - 00:00 Pingstafton, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 21 2026-05-24 00:00 - 00:00 Pingstdagen, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 23 2026-06-06 00:00 - 00:00 Sveriges nationaldag, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 25 2026-06-19 00:00 - 00:00 Midsommarafton, , , , , , , , , , ,
|
||||
v 25 2026-06-20 00:00 - 00:00 Midsommardagen, , , , , , , , , , ,
|
||||
|
||||
| Datum | Tid | Aktivitet | Plats | Lärare |
|
||||
| ---------- | ----------- | ---------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------ | --------------------------------------- |
|
||||
| 2025-12-22 | 08:15-12:00 | Öga, Öra anatomi | [Inspelad föreläsning](https://www.youtube.com/playlist?list=PLobtoK7crbL90JbKjgTFAL19hTcqy-fZ-) | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2025-12-22 | 16:00–17:00 | Frågestund | [Zoom](https://app.zoom.us/wc/join/62993534868?fromPWA=1&pwd=dmVuVXc0NXRoRnFqdXR1dEVSc2Urdz09) | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-02 | 08:15–12:00 | Öga, Öra histologi | Inspelad föreläsning | Anne Uv |
|
||||
| 2026-01-02 | 13:15–16:00 | Digital mikroskopering och frågor histo, öga och öra | [Zoom](https://app.zoom.us/wc/join/62993534868?fromPWA=1&pwd=dmVuVXc0NXRoRnFqdXR1dEVSc2Urdz09) | Anne Uv |
|
||||
| 2026-01-05 | 09:15–12:00 | CNS I på Canvas | Inspelad föreläsning | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-05 | 16:00–17:00 | Frågestund | [Zoom](https://app.zoom.us/wc/join/62993534868?fromPWA=1&pwd=dmVuVXc0NXRoRnFqdXR1dEVSc2Urdz09) | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-07 | 08:30–11:45 | TBL Öga/Öra | 2403 Stenbrottet Multisal | Anne Uv, Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-07 | 13:00–15:00 | Biomedicinsk forskning/Vetenskapliga modellsystem | 1405 B Folkow | Joan Camuñas, Abhishek Niroula |
|
||||
| 2026-01-08 | 09:15–12:00 | CNS II | Arvid Carlsson | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-08 | 12:00–12:30 | Kursens halvtimme | Arvid Carlsson | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-08 | 13:15–14:00 | CNS histologi | 1405 B Folkow | Helena Carén |
|
||||
| 2026-01-09 | 08:15–11:00 | CNS III | 1034 I Ivarsson | Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-09 | 12:00–15:00 | Mikroskopering och anatomimodeller | Anatomens grupprum | Helena Carén |
|
||||
| 2026-01-12 | 08:30–12:00 | TBL CNS | 2403 Stenbrottet Multisal | Helena Carén, Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-12 | 13:00–16:00 | Förberedelse vetenskaplig artikel | Självstudier | |
|
||||
| 2026-01-13 | 13:00–16:00 | Förberedelse vetenskaplig artikel | Självstudier | |
|
||||
| 2026-01-14 | 10:00–12:00 | Frågestund inför skriftliga tentamen | [Zoom](https://app.zoom.us/wc/join/62993534868?fromPWA=1&pwd=dmVuVXc0NXRoRnFqdXR1dEVSc2Urdz09) | Anne Uv, Helena Carén, Magnus Rudenholm |
|
||||
| 2026-01-15 | 08:00–16:00 | Förberedelse vetenskaplig artikel | Distansundervisning/Online Självstudier | |
|
||||
| 2026-01-15 | 19:00–21:00 | Skriftig tentamen anatomi/histologi del 2 | Andra Långgatan 19 | |
|
||||
| 2026-01-16 | 09:15–12:00 | TBL vetenskaplig artikel: B1-B10 - Obligatorisk | 2045 T Bjurström | Joan Camuñas, Abhishek Niroula |
|
||||
| 2026-01-16 | 13:15–16:00 | TBL vetenskaplig artikel: A1-A10 - Obligatorisk | 2045 T Bjurström | Joan Camuñas, Abhishek Niroula |
|
||||
| 2026-01-31 | 08:30–12:30 | Digital omtentamen - biokemi med skannat papper | Första Långgatan 16 | |
|
||||
| 2026-02-07 | 08:30–10:30 | Digital omtentamen anatomi/histologi del 2 | Andra Långgatan 19 | |
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
398
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.md
Normal file
398
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.md
Normal file
@@ -0,0 +1,398 @@
|
||||
Organa sensum: Auris et oculus
|
||||
|
||||
Detta kapitel beskriver endast syn- och hörselsinnen. Smak, lukt och sensorisk innervering för känsel beskrivs i Systema nervosum.
|
||||
|
||||
### Auris
|
||||
|
||||
AURIS (örat) delas in i auris externa, media och interna (ytter-, mellan- och inneröra).
|
||||
|
||||
AURIS EXTERNA (figur 4.1) består av den yttre hörselgången MEATUS ACUSTICUS EXTERNUS samt öronmusslan AURICULA som beskrivs efter dess utmärkande konturer. Den fria kanten benämns HELIX och broskåsen, som ligger framför den, kallas ANTIHELIX. Med utgångspunkten framför PORUS ACUSTICUS EXTERNUS (öppningen till den yttre hörselgången) finns broskfliken TRAGUS, som delvis överlappar öppningen. ANTITRAGUS är en upphöjd flik där antihelix slutar nedåt. CONCHA AURICULAE är musslans hålighet som avgränsas av tragus, antitragus och antihelix. Den nedre djupa halvan av concha auriculae kallas CAVITAS CONCHAE. Örsnibben, den broskfria nedre delen av ytterörat, benämns LOBULUS AURICULAE.
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.1):** En detaljerad anatomisk bild av människoörat, sedd framifrån från höger sida, med fokus på ytterörat, mellanörat och innerörat. Benämningarna för de olika delarna är tydligt markerade.
|
||||
|
||||
* **Ytterörat:**
|
||||
* m. temporalis
|
||||
* auricula (öronmusslan)
|
||||
* helix (öronmusslans yttre kant)
|
||||
* meatus acusticus externus (yttre hörselgången)
|
||||
* crus helicis
|
||||
* antihelix (broskåsen innanför helix)
|
||||
* tragus (broskfliken framför hörselgången)
|
||||
* porus acusticus externus (öppningen till yttre hörselgången)
|
||||
* cavitas conchae (musslans hålighet)
|
||||
* antitragus (broskfliken mittemot tragus)
|
||||
* lobulus auriculae (örsnibben)
|
||||
* nodi lymphoidei parotidei
|
||||
* gl. parotidea
|
||||
|
||||
* **Mellanörat:**
|
||||
* malleus (hammaren, ett av hörselbenen)
|
||||
* incus (städet, ett av hörselbenen)
|
||||
* stapes (stigbygeln, ett av hörselbenen)
|
||||
* cavitas tympani (trumhålan)
|
||||
* membrana tympanica (trumhinnan)
|
||||
* tuba auditiva (örontrumpeten, förbinder mellanörat med svalget)
|
||||
|
||||
* **Innerörat:**
|
||||
* canales semicirculares (båggångarna, del av balansorganet)
|
||||
* n. vestibularis (vestibularisnerven, del av balansnerven)
|
||||
* n. facialis (ansiktsnerven)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (balans- och hörselnerven)
|
||||
* n. cochlearis (cochleanerven, del av hörselnerven)
|
||||
* cochlea (snäckan, hörselorganet)
|
||||
|
||||
*FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR*
|
||||
174 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
huvudsakliga funktion är att fånga upp ljudvågor och rikta dem mot hörselgången.
|
||||
|
||||
Meatus acusticus externus är drygt två centimeter lång och slutar vid bindvävshinnan MEMBRANA TYMPANICA (trumhinnan, figur 4.2) som utgör gränsen till auris media. Membrana tympanica omges av en fibrös ring, ANULUS FIBROCARTILAGINEUS, och består av en superior, liten och slapp del, PARS FLACCIDA, samt en inferior, större, spänd och ljudförmedlande del, PARS TENSA. UMBO MEMBRANAE TYMPANICAE är en konliknande inbuktning centralt i hinnan. Där bendelen manubrium mallei ("hammarens handtag") lyser igenom membrana tympanica syns en strimma som kallas STRIA MALLEARIS. Luftvibrationer (ljudvågor) som fokuseras av auricula och leds genom meatus acusticus externus sätter membrana tympanica i vibrerande rörelse.
|
||||
|
||||
AURIS MEDIA tar vid medialt om membrana tympanica som samtidigt utgör den laterala väggen till CAVITAS TYMPANI (figur 4.3), ett luftfyllt utrymme beläget i pars petrosa som utgör utrymmets övriga begräns-
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.2: En stiliserad lateral vy av höger trumhinna (membrana tympanica). Trumhinnan är avlång och oval med en central inbuktning. Den övre, mindre delen är benämnd "pars flaccida", medan den större, nedre delen har en långsträckt sträcka benämnd "stria mallearis". I den centrala inbuktningen finns "umbo membranae tympanicae" som markerar naveln på trumhinnan. En stråle linje utgår från denna punkt som pekar mot "ljusreflektion vid undersökning", vilket indikerar hur ljus reflekteras under en otoskopisk undersökning. Bilden illustrerar trumhinnans anatomiska struktur och viktiga landmärken.]**
|
||||
|
||||
Figur 4.2 Membrana tympanica, höger öra.
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning av Figur 4.3: En medial vy av mellanörat (cavitas tympani) med dess omgivande strukturer. Från vänster ses "canalis caroticus" längst ner och ovanför den "membrana tympanica" (trumhinnan) med "manubrium mallei" (hammarskaftet) som går genom den. Vidare uppåt finns "tuba auditiva" (örontrumpeten) och "m. tensor tympani" (trumhinnans spännarmuskel). Mellanörat innehåller också hörselbenen: "incus" med anslutningen "m. tensor tympani, tendo" och "chorda tympani" till mallei, och ”caput mallei” som sticker upp i "recessus epitympanicus". Längst bort till höger, under mellanörat, finns "n. facialis (nc. VII)" (ansiktsnerven).]**
|
||||
|
||||
Figur 4.3 Cavitas tympani, medial vy.
|
||||
|
||||
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
## 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
ningar (s. 108). Det tunna bensegmentet tegmen tympani separerar utrymmet från direkt överliggande dura mater i fossa cranii media.
|
||||
|
||||
Cavitas tympani innehåller de tre hörselbenen MALLEUS (hammaren), INCUS (städet) och STAPES (stigbygeln). MANUBRIUM MALLEI, hammarens "handtag" fäster vid trumhinnan medan stapes fäster vid FENESTRA VESTIBULI (ibland även kallad *fenestra ovalis*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra ovalis, a key part of the ear anatomy. This image would illustrate the oval window, an opening in the bone that houses the inner ear, and how it relates to the stapes.
|
||||
, figur 4.5), den membrantäckta öppning som leder in till AURIS INTERNA (innerörat). Ljudvågor fortplantas
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram illustrating sound wave propagation through the ear. This image would show how sound waves travel from the tympanic membrane to the ossicles (malleus, incus, stapes) and then into the inner ear via the oval window, eventually exiting through the round window. The diagram would emphasize the vibrational transfer.
|
||||
(figur 4.7) från membrana tympanica över hörselbenen, in i innerörat genom fenestra vestibuli och tillbaka ut genom FENESTRA COCHLEAE (även kallad *fenestra rotunda*,
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra rotunda. This image would illustrate the round window, another opening in the bone of the inner ear, playing a crucial role in pressure equalization during sound transmission. It would be shown in relation to the cochlea.
|
||||
, figur 4.4). Konstruktionen gör att vibrationskraften multipliceras flerfaldigt samtidigt som amplituden på svängningarna minskar från membrana tympanica till stapes bas.
|
||||
|
||||
I cavitas tympani återfinns även M. TENSOR TYMPANI som spänner membrana tympanica och M. STAPEDIUS som drar ut stapes från fenestra vestibuli. Effekten av bådas kontraktioner blir att amplituden på svängningarna minskar. M. tensor tympani aktiveras kraftigast för att stänga ute starka ljud som annars kan orsaka skada. M. stapedius är kroppens minsta skelettmuskel (kring 1 mm) och löper från en urgröpning i cavitas tympanis posteriora vägg till stapes (inte illustrerad).
|
||||
|
||||
Anteriort och medialt i cavitas tympani ansluter TUBA AUDITIVA ("örontrumpeten") som förbinder trumhålan med pharynx. Tuba auditiva utjämnar lufttrycket på båda sidor om membrana tympanica vilket tillåter att denna får vibrera fritt. Muskulatur i palatum molle (m. levator veli palatini och m. tensor veli palatini) kontraherar aktivt för att öppna tuba auditiva vars väggar annars ligger an mot varandra. Nervgrenen chorda tympani (s. 146) passerar genom auris media längs med den övre kanten av membrana tympanica.
|
||||
|
||||
Den del av cavitas tympani som är belägen superiort om membrana tympanica benämns RECESSUS EPITYMPANICUS och är genom *antrum mastoideum* i kontakt med CELLULAE MASTOIDEAE (små hålrum i processus mastoideus), vilket är en kliniskt relevant spridningsväg för infektioner.
|
||||
|
||||
Auris interna innehåller ORGANUM VESTIBULOCOCHLEARE vars sinnesceller ger upphov till hörselintryck och bidrar till balansen. En membranös labyrint, LABYRINTHUS MEMBRANACEUS, som innehåller sinnescellerna och endolymfatisk vätska, är upphängd i och omsluten av den beniga labyrinten LABYRINTHUS OSSEUS
|
||||
Image: A detailed description in Swedish of a diagram of the osseous labyrinth. This image would show a cross-section or 3D rendering of the bony labyrinth of the inner ear, including the cochlea, vestibule, and semicircular canals, highlighting its intricate structure and how it encases the membranous labyrinth.
|
||||
(figur 4.5-4.6) som innehåller perilymfatisk vätska. Labyrinterna består av tre sektioner: cochlea (hörsel), vestibulum (balans) och canales semicirculares (balans).
|
||||
|
||||
COCHLEA är det snäckformade segmentet av labyrinten och utgörs av tre gångsystem. DUCTUS COCHLEARIS (även kallad scala media) med dess ORGANUM SPIRALE (som innehåller hörselreceptorer) ligger mellan SCALA
|
||||
|
||||
FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
|
||||
176 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Figur 4.4 Labyrinthus osseus, vy från sned posterior vinkel, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en snett posterior vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, inklusive "canalis semicircularis anterior", "canalis semicircularis posterior", "canalis semicircularis lateralis", "ampulla ossea anterior", "ampulla ossea posterior", "vestibulum", "cochlea", och "fenestra cochleae".*
|
||||
|
||||
Figur 4.5 Labyrinthus osseus med urholkade håligheter, anterolateral vy, höger sida.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en anterolateral vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "fenestra vestibuli", "ampulla ossea posterior", "crista fenestrae cochleae", "scala vestibuli", och "scala tympani".*
|
||||
|
||||
Figur 4.6 Canalis spiralis cochleae, genomskärning.
|
||||
*Bildbeskrivning: En detaljerad genomskärning av Canalis spiralis cochleae. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "helicotrema", "scala vestibuli", "ductus cochlearis", "scala tympani", och "n. cochlearis".*
|
||||
|
||||
VESTIBULI OCH SCALA TYMPANI som båda innehåller perilymfatisk vätska. Scala vestibuli och scala tympani förbinds av HELICOTREMA. De tre gångarna benämns tillsammans som CANALIS SPIRALIS COCHLEAE (figur 4.6).
|
||||
Stapes vibrationer skapar tryckvågor i den perilymfatiska vätskan i scala vestibuli och fortplantas genom helicotrema till och genom scala tympani (figur 4.7). Sinnescellerna i ORGANUM SPIRALE COCHLEAE (figur
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
**4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS** 177
|
||||
|
||||
4.8) vilar på ductus cochlearis golv, LAMINA BASILARIS, och reagerar på att ductus cochlearis deformeras av hydrauliska tryckvågor i den perilymfatiska vätskan. Sinnescellerna har cilier som projicerar in i det ovanliggande geléliknande MEMBRANA TECTORIA.
|
||||
Ductus cochlearis tak benämns MEMBRANA VESTIBULARIS. Hörselcellerna innerveras av bipolära ganglieceller i GANGLION SPIRALE COCHLEAE vars axon bildar n. cochlearis som löper samman med n. vestibularis och då utgör n. vestibulocochlearis (nc. VIII, s. 140).
|
||||
|
||||
VESTIBULUM är en oval kammare som innehåller de två otolitorganen SACCULUS OCH UTRICULUS vilka detekterar linjär acceleration och är viktiga för balansen. Deras förtjockningar med sinnesceller kallas MACULA SACCULI respektive MACULA UTRICULI.
|
||||
Posteriort övergår vestibulum i CANALES SEMICIRCULARES (anterior, posterior och lateralis).
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 1: Ett diagram över örats anatomi som visar hur ljudvågor fortleds. På vänster sida finns yttre och mellanörat detaljerat:
|
||||
* **fenestra vestibuli** (ovali fönstret)
|
||||
* **stapes** (stigbygeln)
|
||||
* **malleus** (hammaren)
|
||||
* **incus** (städet)
|
||||
* **meatus acusticus externus** (yttre hörselgången) med en pil som indikerar inåtgående ljudvågor.
|
||||
* **membrana tympanica** (trumhinnan)
|
||||
* **fenestra cochleae** (runda fönstret)
|
||||
Från mellanörat leder strukturer in i innerörat, som avbildas som en snigelliknande cochlea. Inuti cochlean markeras:
|
||||
* **scala vestibuli**
|
||||
* **n. vestibulo-cochlearis (nc. VIII)** (vestibulocochlearisnerven)
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **organum spirale** (spirorganet)
|
||||
* **scala tympani**
|
||||
Pilar visar vägen för ljudvågorna genom innerörat. Under diagrammet står: **"Figur 4.7 Fortledning av ljudvågor."***
|
||||
|
||||
*Bildbeskrivning 2: Ett detaljerat diagram som visar en sektion av spirorganet (Organum Spirale) från innerörat. Diagrammet inkluderar:
|
||||
* **membrana tectoria** (tektorialmembranet), som ligger ovanpå.
|
||||
* **sinnesceller** (hårceller), arrangerade i rader med cilier som sticker upp mot membrantektorian.
|
||||
* **membrana basilaris** (basilarmembranet), som sinnescellerna vilar på.
|
||||
* **lamina basilaris** (basilarplattan), som stöder membranbasilaris.
|
||||
Under diagrammet står: **"Figur 4.8 Organum spirale."***
|
||||
|
||||
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
178
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Dessa semicirkulära kanaler (delar av labyrinthus osseus) innehåller, precis som cochlea, två separerade utrymmen för endolymfatisk och perilymfatisk vätska. DUCTUS SEMICIRCULARIS ANTERIOR, POSTERIOR och LATERALIS (labyrinthus membranaceus, figur 4.9) innehåller endolymfatisk vätska medan det externa utrymmet innehåller perilymfatisk vätska. Gångarna är placerade i räta vinklar mot varandra och leder ut till vestibulum.
|
||||
|
||||
Sinnescellerna reagerar på rotatorisk acceleration genom att detekera relativa förflyttningar av endolymfatisk vätska och återfinns i en förtjockning av varje benig canalis semicircularis och avspeglande utvidgning av ductus semicircularis. Dessa förtjockningar benämns AMPULLA OSSEA - respektive AMPULLA MEMBRANACEA - ANTERIOR, POSTERIOR, och LATERALIS. Den struktur inuti ampulla där receptorerna sitter kallas CRISTA AMPULLARIS (figur 4.10). Sinnescellernas cilier projicerar in i en
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.9 Labyrinthus membranaceus, dorsal vy):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en detaljerad anatomisk vy av innerörat, specifikt det membrantiga labyrinten, från en dorsal vy.
|
||||
|
||||
Till vänster syns:
|
||||
* **utriculus**
|
||||
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
|
||||
* **n. cochlearis** (hörselnerven)
|
||||
* **n. vestibularis** (balansnerven)
|
||||
* **sacculus**
|
||||
|
||||
Från cochleat och sacculus sträcker sig en serie halvcirculära bågar uppåt och bakåt, som är de semicirkulära kanalerna och deras ampullae. Noterbara etiketter till höger om de halvcirculära bågarna är:
|
||||
* **ductus semicircularis anterior** (främre semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea anterior** (främre membrantiga ampullan)
|
||||
* **ampulla membranacea lateralis** (laterala membrantiga ampullan)
|
||||
* **ductus semicircularis posterior** (bakre semicirkulära gången)
|
||||
* **ductus endolymphaticus** (endolymfatiska gången)
|
||||
* **ductus semicircularis lateralis** (laterala semicirkulära gången)
|
||||
* **ampulla membranacea posterior** (bakre membrantiga ampullan)
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (Figur 4.10 Crista ampullaris):**
|
||||
|
||||
En illustration visar en tvärsnittsvy av en crista ampullaris, en receptorstruktur som finns i ampullan av de semicirkulära kanalerna.
|
||||
|
||||
Överst i bilden finns en stor kupolformad struktur märkt **cupula ampullaris**. Under cupulan finns ett lager av celler som kallas **sinnesceller**, vilka är utrustade med cilier som sträcker sig in i cupulan. Under sinnescellerna finns en samling nervfibrer, märkta **nerv**.
|
||||
|
||||
Till vänster om denna struktur finns etiketter som pekar på olika vätskerum och strukturer:
|
||||
* **perilymfatisk vätska** (ytterst)
|
||||
* **endolymfatisk vätska** (närmast sinnescellerna, inuti cupulan)
|
||||
* **cupula ampullaris** (kupolformen)
|
||||
* **sinnesceller**
|
||||
* **nerv**
|
||||
* **ampulla** (en referens till den större strukturen som cristan är en del av)
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibehållits. Bilder har ersatts med detaljerade svenska beskrivningar:
|
||||
|
||||
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 179
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av örats inre strukturer. Bilden visar hörselgången och innerörat med halvcirkelformade kanaler, hörselsnäckan (cochlea) och anslutande nerver. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, som t.ex. "canales semicirculares" och "cochlea". Nervbanor med "n. facialis" och "n. vestibulocochlearis" är också tydligt markerade. Figurtexten under bilden anger "Auris interna", vilket indikerar att det är en illustration av örats inre del.]**
|
||||
* canales semicirculares
|
||||
* ductus semicircularis
|
||||
* vestibulum
|
||||
* membrana tympanica
|
||||
* tuba auditiva
|
||||
* n. acusticus
|
||||
* meatus acusticus internus
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* n. vestibulocochlearis (nc. VIII)
|
||||
* n. cochlearis
|
||||
* n. facialis (nc. VII)
|
||||
* cochlea
|
||||
* ductus cochlearis
|
||||
|
||||
gelatinös substans, CUPULA AMPULLARIS, som svänger med den endolymfatiska vätskans rörelser.
|
||||
|
||||
**Figur 4.11** Auris internas innervering.
|
||||
|
||||
MEATUS ACUSTICUS INTERNUS (den inre hörselgången) är en cirka 10 mm lång benkanal i pars petrosa vari n. vestibulocochlearis (nc. VIII), n. facialis (nc. VII), se figur 4.11, samt a. och v. labyrinthi löper.
|
||||
|
||||
## Oculus et regio orbitalis
|
||||
|
||||
Ögat (OCULUS) och ögonhålans region (regio orbitalis) innehåller förutom sinnesorganet även ögonlock, tårapparat, muskulatur, nerver och kärl (se figur 4.12). Orbitas ben beskrivs på s. 110.
|
||||
|
||||
**Figur 4.12** Oculus et regio orbitalis, sagittalsnitt.
|
||||
|
||||
**[Bildbeskrivning: En sagittalsnittsbild (sidosnitt) av ögat och dess omgivande strukturer inom ögonhålan. Bilden visar ögat (oculus) med dess lins, iris och näthinna, samt de muskler som styr ögats rörelse, t.ex. "m. rectus superior" och "m. obliquus inferior". Även skyddande strukturer som "sclera", "cornea" och ögonlockets delar ("tarsus superior", "fissura palpebrae") är markerade. En nerv, "n. opticus", syns också. Textetiketter leder från olika strukturer till deras namn.]**
|
||||
* m. levator palpebrae superioris
|
||||
* m. rectus superior
|
||||
* n. opticus
|
||||
* dura mater
|
||||
* m. rectus inferior
|
||||
* fascia
|
||||
* m. obliquus inferior
|
||||
* m. orbicularis oculi
|
||||
* sclera
|
||||
* conjunctiva
|
||||
* tarsus superior
|
||||
* fissura palpebrae
|
||||
* cornea
|
||||
* oculus
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
# 4. ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
PALPEBRAE (ögonlocken, figur 4.13) skyddar ögat mot skada och för starkt ljus. Genom att sprida ut tårvätska hjälper palpebrae även till att fukta cornea. Utsidan täcks av hud medan insidan täcks av slemhinnan TUNICA CONJUNCTIVA PALPEBRARUM. Öppningen mellan ögonlocken benämns RIMA PALPEBRARUM. Palpebra superior och inferior förstärks av de täta bindvävsbanden TARSUS SUPERIOR respektive INFERIOR. Inblandade mellan bindvävsstråken i tarsus ligger GLANDULAE TARSALES som utsöndrar en lipidrik vätska vilken förhindrar att palpebrae fastnar i varandra och att tårvätska inte rinner ut (vid normal tårproduktion). CILIA (ögonfransar) och vätska från GLANDULAE CILIARES skyddar ögat mot skräp.
|
||||
|
||||
APPARATUS LACRIMALIS (tårapparaten, figur 4.14) huvudkomponent GLANDULA LACRIMALIS är belägen superiort och lateralt om ögat och producerar en vattnig vätska som innehåller salter, bakterienedbrytande enzymer, näring och syre (absorberas från luften). Vätskan fuktar cornea, spolar bort skräp och samlas sedan upp i LACUS LACRIMALIS ("tårsjön") i den mediala ögonvrån. Två stycken CANALICULI LACRIMALES
|
||||
|
||||
**Figur 4.13 Palpebra, posterior vy.**
|
||||
En detaljerad anatomisk bild av ögonlocksstrukturen, sedd bakifrån (posterior vy). Bilden visar tjocka horisontella plåtar (tarsi) som utgör ögonlockens stomme. Ögonlocksöppningen där ögonfransarna normalt är placerade ses som en horisontell linje som löper mellan en övre och en undre tarsus. Bakom och inbäddat i dessa tarsi visas ett nätverk av små vertikala strukturer, som representerar de sekretoriska körtlarna som producerar oljiga ämnen för tårfilmen. Det övre ögonlocket (tarsus superior) och det undre ögonlocket (tarsus inferior) är tydligt markerade. Mellan dessa syns körtlar benämnda "glandulae tarsales" som är ordnade i rader.
|
||||
|
||||
**Figur 4.14 Orbita, apparatus lacrimalis, höger sida, anterior vy.**
|
||||
En illustrerad anatomisk bild av höger öga och dess omgivande strukturer samt tårapparaten, sedd framifrån (anterior vy). Bilden visar ögat centralt med pupill och iris, omgivet av slemhinnan (conjunctiva). Runt ögat syns flera viktiga muskler, såsom m. rectus lateralis, m. rectus inferior med sin sena, m. obliquus inferior och m. obliquus superior. Skelettstrukturer som os frontale och os zygomaticum är också markerade, vilka bildar ögonhålan (orbita). Tårapparaten illustreras med glandula lacrimalis (tårkörteln) belägen superiort och lateralt om ögat. Från tårkörteln sträcker sig kanaler som leder tårvätskan över ögats yta. Vid ögats mediala sida visas tårgångarna, inklusive canaliculi lacrimales, saccus lacrimalis och ductus nasolacrimalis som mynnar i näskaviteten (anges som maxilla). Nervbanor som n. supraorbitalis, n. supratrochlearis (båda från nc. V₁) och n. infraorbitale (från nc. V₂) är också inritade.
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 181
|
||||
|
||||
![Bild: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.](Image: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.)
|
||||
|
||||
dränerar tårvätskan till SACCUS LACRIMALIS som i sin tur dräneras till DUCTUS NASOLACRIMALIS som för vätskan till cavitas nasi (meatus nasi inferior). Vid överproduktion bildas tårar som rinner ut ur ögonhålan och ner längs kinderna. Tårproduktion stimuleras av parasympatiskt inflöde från n. facialis (nc. VII) genom n. petrosus major (figur 3.34).
|
||||
|
||||
BULBUS OCULI (ögongloben, figur 4.15) hänger i orbita, buren av de muskler som styr dess rörelser, samt av fascia. Bulbus vägg består av tre stycken lager. Det yttersta fibrösa lagret består av sclera och cornea. Det mellersta vaskulära lagret utgörs av choroidea, corpus ciliare och iris. Retina utgör det innersta lagret.
|
||||
|
||||
SCLERA är den yttersta vita senhinnan som utgör fäste för ögats muskulatur. Hinnan täcks framtill på utsidan av TUNICA CONJUNCTIVA BULBI. CORNEA (hornhinnan) är den centrala, genomskinliga, främre delen av det yttre lagret. LIMBUS CORNEAE beskriver den vinkel som bildas där scleras och corneas krökningar möts.
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
182 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
Den kärlrika choroidea (åderhinnan) ligger djupt om sclera. Choroidea slutar anteriort i CORPUS CILIARE – muskulära och vaskulära förtjockningar som innehåller M. CILIARIS OCH PROCESSUS CILIARES. De sistnämnda producerar den vätska som fyller camera posterior med näringsrik vätska till de avaskulära cornea och lens. Vätskan dräneras i RETICULUM TRABECULARE. Området som innehåller processus ciliares kallas ZONULA CILIARIS medan de kanter av corpus ciliare som utskotten har sitt ursprung i benämns ORBICULUS CILIARIS.
|
||||
|
||||
IRIS (regnbågshinnan, figur 4.16) ligger vid lens anteriora yta och dess utbredning avgör hur stor dess öppning, PUPILLA, är och därmed hur mycket ljus som släpps in. Iris anteriora respektive posteriora yta benämns FACIES ANTERIOR respektive POSTERIOR. Parasympatiskt inducerad kontraktion av cirkulärt ordnade muskelfibrer i M. SPHINCTER PUPILLAE minskar pupillas diameter, och sympatiskt inducerad kontraktion av radiärt liggande muskelfibrer i M. DILATATOR PUPILLAE ökar diametern.
|
||||
Håligheten mellan cornea och iris benämns CAMERA ANTERIOR OCH håligheten mellan iris och corpus ciliare benämns CAMERA POSTERIOR. CORPUS VITREUM är den vattniga och geléliknande transparenta kula som fyller merparten av ögongloben.
|
||||
|
||||
LENS är upphängd mellan pupilla och corpus vitreum och dess form ändrar ljusbrytningsförmågan. Utan nervöst inflöde är FIBRAE ZONULARES spända så att de drar ut lens, vilken blir mindre convex och objekt på långa avstånd hamnar i fokus. När m. ciliaris kontraherar genom parasympatisk aktivering från n. oculomotorius (nc. III) minskar spänningen i fibrae zonulares, vilket relaxerar lens och gör den mer konvex. Objekt på nära håll hamnar i fokus. Processen att ändra lens form kallas ackomodering. Lens båda poler benämns POLUS ANTERIOR respektive POSTERIOR (figur 4.15).
|
||||
|
||||
Visas är en detaljerad illustration av ögats inre struktur, specifikt iris och corpus ciliare, sedd från en posterior vy. Bilden visar en cirkulär struktur, där den yttre delen är en mörkare, räfflad ring som representerar **corpus ciliare**. Innanför denna ring, mot mitten, finns en ljusare, mer komplex struktur märkt **procc. ciliares**, som är utskott från ciliarkroppen. Tunna trådar, **fibrae zonulares**, sträcker sig från de ciliariska processerna mot mitten av ögat, där de fäster vid linsen (som dock inte är synlig i detalj här). I mitten av bilden finns en stor cirkulär öppning som representerar pupillen, och inramande denna är **iris**, med en vikad yta som beskrivs som **plicae iridis**. Till höger om mitten finns också mörkare, mer utpräglade veck som utgör den bakre ytan av iris, benämnd **iris, facies posterior**. Överst på bilden, i den övre delen av ciliarkroppen, finns en sektion som visar **cornea, facies posterior**, alltså baksidan av hornhinnan, vilket ger en anatomisk orientering till strukturen. Överlag ger bilden en tydlig visualisering av hur de olika delarna av ögat samverkar rent anatomiskt runt linsen och pupillen.
|
||||
|
||||
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 183
|
||||
ora serrata
|
||||
macula lutea
|
||||
|
||||
**Figur 4.17 Oculus bakvägg, anterior vy**
|
||||
En bild över ögats bakvägg, sedd framifrån. Den visar de inre delarna av ögat. En stor cirkulär röd yta representerar näthinnan. Den är omgiven av en smalare vit kant, vilket är *ora serrata*. I mitten av den röda näthinnan finns en ovalformad gulaktig fläck, *macula lutea*. Från macula lutea löper nervfibrer som samlas i ett område som leder till en struktur märkt *n. opticus* (nervus opticus, synnerven), vilken lämnar ögat mot rött.
|
||||
|
||||
Oculus innersta lager utgörs av RETINA (näthinnan) som delvis består av fotoreceptorer i PARS OPTICA RETINAE (figur 4.15). Denna ljuskänsliga del består av ett lager pigmentepitel (STRATUM PIGMENTOSUM) som ökar choroideas förmåga att absorbera ljus (förhindrar att ljuset sprids för mycket i oculus) samt STRATUM NERVOSUM som framför allt utgörs av sinnes- och nervceller. Därför kallas stratum nervosum ibland för retina propria. Den mest ljuskänsliga delen av retina (högst densitet av känsliga fotoreceptorer) ser gulaktig ut vid betraktelse genom oftalmoskop och kallas därför MACULA LUTEA (”gula fläcken”). Den centrala gropen i macula lutea som är allra mest ljuskänslig benämns FOVEA CENTRALIS.
|
||||
|
||||
ORA SERRATA (figur 4.15, figur 4.17) beskriver gränsen mellan den ljuskänsliga delen av retina och dess okänsliga del samt corpus ciliare. Där sensoriska fibrer i n. opticus (nc. II) och kärl kommer in i oculus medialt om macula lutea bildas DISCUS NERVI OPTICI. Då detta område inte är känsligt för ljus omtalas det som ”blinda fläcken”.
|
||||
|
||||
## Musculi externi bulbi oculi
|
||||
Ögats sju yttre muskler, figur 4.18, bestämmer storleken på rima palpebrabrams öppning och styr ögats riktning. M. LEVATOR PALPEBRAE SUPERIORIS höjer palpebra superior och dess antagonister är gravitationskraften samt m.orbicularis oculi (s. 114). De övriga sex musklerna är de fyra ”raka” M. RECTUS SUPERIOR, INFERIOR, MEDIALIS, och LATERALIS som fäster på ögat i enlighet med sina namn, samt de ”sneda” M. OBLIQUUS SUPERIOR respektive INFERIOR som fäster lateralt och superiort respektive lateralt och inferiort på ögats posteriora sida. De fyra raka musklerna omsluts av en gemensam sena, ANULUS TENDINEUS COMMUNIS.
|
||||
|
||||
Ögats rörelser kan ske kring tre axlar: höjning och sänkning relativt en transversell axel, adduktion och abduktion kring en vertikal axel, och
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
184 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning A**
|
||||
Bild A visar en lateral vy av ögats yttre muskler med den laterala väggen av ögonhålan borttagen, från höger sida. Flera anatomiska strukturer är markerade:
|
||||
- Blå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis, en av ögats yttre muskler.
|
||||
- Orange pil pekar på **anulus tendineus communis**: Den gemensamma senskidan som omger synnerven och de flesta ögonmusklerna.
|
||||
- Ljusblå pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).
|
||||
- Grön pil pekar på **m. rectus inferior**: Musculus rectus inferior, en annan av ögats yttre muskler.
|
||||
- Grå pil pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
|
||||
- Svart pil pekar på **fissura orbitalis inferior**: Den nedre ögonhålefissuren.
|
||||
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris periorbita**: Musculus levator palpebrae superioris och dess omgivande periost.
|
||||
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior, återigen en av ögats yttre muskler.
|
||||
- Brun pil pekar på **m. obliquus inferior**: Musculus obliquus inferior, ytterligare en ögonmuskel.
|
||||
- Mörkblå pil pekar på **sinus maxillaris**: Käkhålan.
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning B**
|
||||
Bild B visar en superior vy av ögats yttre muskler, med taket av ögonhålan borttaget (M. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida). Flera anatomiska strukturer är markerade:
|
||||
- Svart pil pekar på **chiasma opticum**: Synnervskorsningen.
|
||||
- Blå pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior och dess sena.
|
||||
- Orange pil pekar på **glandula lacrimalis**: Tårkörteln.
|
||||
- Ljusblå pil på bilden pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
|
||||
- Grön pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris.
|
||||
- Grå pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (utan sena).
|
||||
- Mörkblå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis.
|
||||
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior.
|
||||
- Brun pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (en annan del/synvinkel).
|
||||
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
|
||||
- Rosa pil pekar på **bulbus oculi**: Ögongloben.
|
||||
- Ljusgrön pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior senan (igen).
|
||||
- Röd pil pekar på **m. rectus medialis**: Musculus rectus medialis.
|
||||
- Mörkröd pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (ännu en del/synvinkel).
|
||||
- Ljusbrun pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis (igen).
|
||||
- Gulbrun pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior (igen).
|
||||
- Ljuslila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
|
||||
- Grågrön pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).
|
||||
|
||||
|
||||
Figur 4.18 Musculi externi bulbi oculi. a) Lateral vy efter avlägsnande av orbitas laterala vägg, höger sida. b) Superior vy efter borttagande av orbitas tak (m. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida).
|
||||
|
||||
medial samt lateral rotation kring en anteroposterior axel. Medial och lateral rotation roterar ögats superiora pol.
|
||||
Den primära funktionen för m. rectus superior respektive inferior är att höja respektive sänka pupilla. Men eftersom ögats apex befinner sig något medialt om ögat som helhet och musklerna närmar sig ögat från medialsidan kan de även vrida pupilla medialt (adduktion). Då deras fästen även sträcker sig superiort respektive inferiort om den anterioposteriora axeln svarar de för medial respektive lateral rotation.
|
||||
För att enbart rikta blicken strikt uppåt eller neråt från ett utgångsläge med blicken riktad framåt måste samverkan med andra muskler.
|
||||
|
||||
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
|
||||
4 Orga Sensum Auris Et Oculus
|
||||
185
|
||||
|
||||
ske. M. rectus superior och m. obliquus inferior riktar pupilla rakt uppåt medan m. rectus inferior och m. obliquus superior riktar pupilla neråt. För att isolera m. rectus superior eller m. rectus inferior som ensam bidragare till höjning eller sänkning av pupilla måste abduktorn m. rectus lateralis först föra pupilla till abducerat läge. Därför ska klinisk undersökning av m. rectus superior och m. rectus inferior genomföras i abducerat läge.
|
||||
|
||||
M. obliquus inferior och m. obliquus superior passerar till lateral- sidan av ögat superiort respektive inferiort om den anteroposteriora axeln. M. obliquus inferior blir därför den primära laterala rotatorn och m. obliquus superior den primära mediala rotatorn.
|
||||
|
||||
Då båda passerar posteriort om den transversella axeln och posteri- ort om den vertikala axeln fungerar båda som abduktorer, m. obliquus superior sänker blicken och m. obliquus inferior höjer den. I adduce- rat läge ansvarar de ensamma för höjning och sänkning (precis som m. rectus superior och inferior gör det i abducerat läge). Dessa effekter i adducerat läge är de sneda musklernas viktigaste funktion.
|
||||
|
||||
Alla ögonrörelser kräver synergistisk och antagonistisk verkan av flera muskler. Detta kan exemplifieras genom höjning av pupilla i utgångsläge med blicken riktad framåt. M. rectus superior och m. obliquus inferior verkar synergistiskt som höjare samtidigt som deras effekter är motsatta kring den anterioposteriora och den vertikala axeln och antagonistiskt tar ut varandra. Rörelserna summeras is figur 4.19 och dess figurtext.
|
||||
|
||||
I utgångsläge med blicken riktad framåt
|
||||
- Höjning: m. rectus superior och m. obliquus inferior
|
||||
- Sänkning: m. rectus inferior och m. obliquus superior
|
||||
- Abduktion: m. rectus lateralis, m. obliquus inferior och m. obliquus superior
|
||||
|
||||
**Bildbeskrivning (svenska):**
|
||||
Bilden visar en schematisk representation av ögonrörelser och de muskler som styr dem. Den är uppdelad i tre segment.
|
||||
|
||||
**Översta högra segmentet:**
|
||||
* **Figur 4.19 Ögonrörelser, schematisk representation.**
|
||||
* Ol = m. obliquus inferior
|
||||
* OS = m. obliquus superior
|
||||
* RI = m. rectus inferior
|
||||
* RS = m. rectus superior
|
||||
* RL = m. rectus lateralis
|
||||
* RM = m. rectus medialis
|
||||
|
||||
**Nedre vänstra segmentet:**
|
||||
* Rubrik: **Höger Öga**
|
||||
* En central cirkulär figur som representerar ett öga, med flera pilar som indikerar musklerna och deras rörelser.
|
||||
* Ögonbrynspositioner med beteckningar som:
|
||||
* Ol (m. obliquus inferior)
|
||||
* OS (m. obliquus superior)
|
||||
* RI (m. rectus inferior)
|
||||
* RS (m. rectus superior)
|
||||
* RL (m. rectus lateralis)
|
||||
* RM (m. rectus medialis)
|
||||
* Textetiketter för rotationsriktningar: "lateral rotation", "medial rotation".
|
||||
|
||||
**Nedre högra segmentet:**
|
||||
* Två centrala cirkulära figurer som representerar ögon, med en linje mellan dem. De är liknande men med skillnad i rörelser.
|
||||
* **Vänstra ögat:**
|
||||
* Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
|
||||
* Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
|
||||
* Till vänster om ögat finns en vertikal linje med texten "sänkning" (nedåt) och "höjning" (uppåt).
|
||||
* Högra ögat:
|
||||
* Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
|
||||
* Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
|
||||
* Till höger om ögat finns en vertikal linje med texten "höjning" (uppåt) och "sänkning" (nedåt).
|
||||
* Båda ögonen har pilar runt om som anger "adduktion" och "abduktion".
|
||||
|
||||
Författaren och studentlitteratur.
|
||||
186 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
|
||||
|
||||
- Adduktion: m. rectus medialis, m. rectus superior och m. rectus inferior
|
||||
- Lateral rotation: m. obliquus inferior och m. rectus inferior
|
||||
- Medial rotation: m. obliquus superior och m. rectus superior
|
||||
|
||||
I ADDUCERAT LÄGE
|
||||
- M. obliquus inferior höjer pupilla. M. obliquus superior sänker pupilla.
|
||||
|
||||
I ABDUCERAT LÄGE
|
||||
- M. rectus superior höjer pupilla. M. rectus inferior sänker pupilla.
|
||||
|
||||
Innervering (se även s. 141–142)
|
||||
- Nervus oculomotorius (nc. III): m. levator palpebrae superioris, m. obliquus inferior, m. rectus superior, m. rectus inferior, m. rectus medialis
|
||||
- Nervus trochlearis (nc. IV): m. obliquus superior
|
||||
- Nervus abducens (nc. VI): m. rectus lateralis
|
||||
|
||||
Övningar
|
||||
Kapitel 4
|
||||
|
||||
En liten svart kvadratisk ikon med en vit spiral inuti, placerad till vänster om texten "Övningar Kapitel 4".
|
||||
|
||||
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/4 - Organa sensum.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
|
||||
Ögat består av tre olika lager – vilka är de, och vad heter de på svenska och latin?
|
||||
Sclera övergår anteriort i – vad?
|
||||
Choroidea övergår anteriort i – vad?
|
||||
Retina övergår anteriort i – vad? *(makroskopiskt)*
|
||||
Var finner du främre respektive bakre ögonkammare?
|
||||
Vad är conjunctiva och var återfinns den? *(endast anatomisk lokalisering här)*
|
||||
Hur är cornea uppbyggd på organsnivå? Jämför dess egenskaper med sclera.
|
||||
Vilken vävnadstyp finns centralt i corpus ciliare och vad har den för funktion? Hur är dess funktionella koppling till processus ciliares?
|
||||
Hur är linsen uppbyggd och vad har den för funktion? Vad händer vid fokus på nära respektive avlägsna objekt?
|
||||
Beskriv iris uppbyggnad och dess relation till:
|
||||
- ANS
|
||||
- pupillen
|
||||
Vad består corpus vitreum (glaskroppen) av? Funktion?
|
||||
När du fokuserar på ett objekt – var på näthinnan projiceras bilden?
|
||||
Vad är den anatomiska bakgrunden till den blinda fläcken?
|
||||
Rita en cirkel som symboliserar näthinnan (höger öga). Var ligger:
|
||||
- synnervens inträde
|
||||
- gula fläcken?
|
||||
Vilken kranialnerv förmedlar syn till CNS?
|
||||
Till vilken struktur och därefter till vilken lob leds syninformationen?
|
||||
Rita ögat i genomskärning och markera samtliga anatomiska strukturer enligt målbeskrivningen.
|
||||
Identifiera och namnge anatomiska strukturer på ögonmodell.
|
||||
Beskriv **anatomiskt** ljusets väg från objekt → retina → CNS → cortex cerebri.
|
||||
13
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Målbeskrivning.md
Normal file
13
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Målbeskrivning.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
|
||||
- Palpebrae och conjunctiva
|
||||
- Ögats yttersta lager: sclera och cornea
|
||||
- Ögats mellersta lager (uvea): choroidea, corpus ciliare (inkl. processus ciliares), iris, pupilla
|
||||
- Linsen (lens): uppbyggnad och funktion
|
||||
- Corpus vitreum (glaskroppen)
|
||||
- Ögats innersta lager: retina (endast makroskopisk indelning)
|
||||
- Synens koppling till CNS:
|
||||
- Nervus opticus (gangliecellers axon)
|
||||
- Chiasma opticum
|
||||
- Tractus opticus
|
||||
- Radiatio optica
|
||||
- Synkortex (primära syncortex)
|
||||
160
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.md
Normal file
160
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.md
Normal file
@@ -0,0 +1,160 @@
|
||||
|
||||
# Sinnesorgan – Öga
|
||||
Göteborgs Universitet | Sahlgrenska Akademin
|
||||
**Magnus Rudenholm** (Specialist neurologi, ST klinisk neurofysiologi) [oai_citation:0‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Ögat (lat. Oculus)
|
||||
**Tre lager**
|
||||
- **Yttre lager:** Sclera och cornea
|
||||
- **Vaskulärt/muskulärt lager:** Choroidea, corpus ciliare och iris
|
||||
- **Inre lager:** Retina och pigment
|
||||
- **Corpus vitreum:** Glaskropp [oai_citation:1‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Yttre lager
|
||||
### Sclera (gr. skleros = hård)
|
||||
- Senhinna
|
||||
- Fibrös bindväv, skyddande funktion
|
||||
- ”Ögonvitan” [oai_citation:2‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Cornea
|
||||
- Hornhinna
|
||||
- Främre 1/6-delen
|
||||
- Utbuktande (därav ”horn”)
|
||||
- Genomskinlig [oai_citation:3‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Vaskulärt/muskulärt lager
|
||||
### Choroidea
|
||||
- Åderhinna
|
||||
- Artärer och vener (vaskulär)
|
||||
- Pigment [oai_citation:4‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Corpus ciliare
|
||||
- Strålkropp
|
||||
- Glattmuskler (ackommodation) [oai_citation:5‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Processus ciliare
|
||||
- (Utskott) [oai_citation:6‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Iris
|
||||
- Regnbågshinnan
|
||||
- Glattmuskel (pupillstorlek)
|
||||
- Pigment [oai_citation:7‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Corpus ciliare – detaljer
|
||||
### Processus ciliare (utskott)
|
||||
- Producerar kammarvätska
|
||||
- Främre- och bakre kammaren, återkommer T3
|
||||
- Del av blod-ögonbarriären
|
||||
- Förankrar lens
|
||||
- Zonula ciliaris
|
||||
- Glattmuskel
|
||||
- M. ciliaris (parasympaticus) [oai_citation:8‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Ackommodation (obs fysiologi)
|
||||
**Lens och corpus ciliare**
|
||||
- Linsen vill dra ihop sig
|
||||
- Corpus ciliare drar ut linsen
|
||||
|
||||
**Långseende**
|
||||
- Relaxation m. ciliaris
|
||||
- Lens dras ut (tunnare, bryter mindre)
|
||||
|
||||
**Normalläge**
|
||||
|
||||
**Närseende**
|
||||
- Kontraktion m. ciliaris
|
||||
- Lens kontraheras (tjockare, bryter mer)
|
||||
|
||||
**Parasympaticus (N.III)** [oai_citation:9‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Pupilla (pupill) [oai_citation:10‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Omgivande vävnad 1
|
||||
### Palpebrae
|
||||
- Ögonlock
|
||||
- Hud och broskplatta [oai_citation:11‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Conjunctiva
|
||||
- Bindhinna
|
||||
- Slemhinna
|
||||
- Täcker:
|
||||
- Insidan av palpebrae
|
||||
- Främre del av sclera/”ögonvitan” [oai_citation:12‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
### Muskler (6 st)
|
||||
- N III, IV och VI [oai_citation:13‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Omgivande vävnad 2
|
||||
### Tårapparaten
|
||||
- Återkommer längre fram [oai_citation:14‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Inre lager
|
||||
### Retina
|
||||
- Näthinna
|
||||
- Retinalt lager med stavar och tappar (fotosensitivt)
|
||||
- Retinalt pigmentepitel (icke fotosensitivt)
|
||||
- Övergår i Nervus opticus
|
||||
- N. II, synnerven (till occipitalloben)
|
||||
- Papilla nervi optici / synnervspapill (blinda fläcken)
|
||||
- Täcks av meninges [oai_citation:15‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Discus/papilla nervi optici, synnervspapillen
|
||||
- ”Blinda fläcken” [oai_citation:16‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Macula lutea, gula fläcken
|
||||
## Fovea centralis, centralgropen
|
||||
- ”Blickfokus” [oai_citation:17‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Retinas lager [oai_citation:18‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Nervus opticus
|
||||
- Synnerven, N.I
|
||||
- Går till Thalamus (yttre knäkropparna)
|
||||
- Synnerv (1+2)
|
||||
- Synnervskorsning (3)
|
||||
- Synbana (4)
|
||||
- Från thalamus till syncentrum
|
||||
- Synstrålningen (radiatio optica)
|
||||
- Lobus occipitalis (6) [oai_citation:19‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Läsning / upplägg
|
||||
- Läs kap. 4
|
||||
- Läs kap. 24
|
||||
- Detaljearde målbeskrivningen anger nivå (den tenteras)
|
||||
- Bägge böckerna har också med detaljer som återkommer T2 och T3
|
||||
- Instuderingsfrågor
|
||||
- Modellgenomgång/gruppundervisning
|
||||
- Tag med detaljerade målbeskrivningen [oai_citation:20‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tack för uppmärksamheten
|
||||
Anne och Magnus [oai_citation:21‡Slides.pdf.pdf](sediment://file_00000000c2e87243ba6e2251a0e9927a)
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga anatomi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
2829
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.md
Normal file
2829
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.md
Normal file
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/24 Eye.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
|
||||
Vad är conjunctiva? Beskriv dess **histologiska uppbyggnad**.
|
||||
Avseende retina:
|
||||
a. Vilka histologiska lager finns? Vad heter de, och vad finns i respektive lager?
|
||||
b. Vilken funktion har retinala pigmentepitelet?
|
||||
c. Redogör för synnervspapillen (discus opticus).
|
||||
d. Redogör för macula lutea och fovea centralis.
|
||||
e. Vad är stavar och tappar, och var återfinns de?
|
||||
Beskriv **histologiskt** ljusets väg genom retina:
|
||||
- vilka celler aktiveras
|
||||
- signalflöde till ganglieceller
|
||||
- övergång till nervus opticus
|
||||
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
- Retina: histologiska lager
|
||||
- Retinas celltyper:
|
||||
- Fotoreceptorer (stavar, tappar)
|
||||
- Bipolära celler
|
||||
- Ganglieceller
|
||||
- Horisontalceller
|
||||
- Amakrina celler
|
||||
- Müller-celler
|
||||
- Specialiserade områden:
|
||||
- Papilla / discus opticus
|
||||
- Macula lutea
|
||||
- Fovea centralis
|
||||
- Koppling mellan retina och nervus opticus på cellnivå
|
||||
161
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.md
Normal file
161
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.md
Normal file
@@ -0,0 +1,161 @@
|
||||
|
||||
# Ögats histologi – översikt
|
||||
|
||||
glaskropp
|
||||
|
||||
## Lagerindelning
|
||||
1. **Yttersta lagret**
|
||||
- Cornea (hornhinnan)
|
||||
- Sclera (senhinnan)
|
||||
- Conjunctiva
|
||||
|
||||
2. **Mellanlagret**
|
||||
- Choroidea (åderhinnan)
|
||||
- Ciliarkropp och ciliarutskott
|
||||
- Iris
|
||||
|
||||
3. **Innersta lagret**
|
||||
- Retina
|
||||
- Retinala pigmentepitelet (RPE)
|
||||
- Neuronala retina
|
||||
|
||||
4. **Linsen och glaskroppen**
|
||||
- Lins
|
||||
- Glaskropp
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 1. Ögats yttersta lager
|
||||
|
||||
### Sclera
|
||||
- Omger ögat och optisk nerv
|
||||
- Övergår anteriort i cornea
|
||||
- Stram oregelbunden bindväv → opakt (vitt)
|
||||
- Innehåller elastiska fibrer, blodkärl och nerver
|
||||
- Främre del bekläds av conjunctiva
|
||||
- Flerskiktat epitel
|
||||
- Fortsätter på ögonlockets insida
|
||||
- Flerskiktat cylinderepitel med gobletceller
|
||||
|
||||
### Cornea
|
||||
- 0,5–1 mm tjock
|
||||
- Måste vara genomskinlig
|
||||
- Saknar blodkärl
|
||||
- Specifik stromauppbyggnad
|
||||
- Mycket känslig (innerverad)
|
||||
- Lager:
|
||||
- Flerskiktat oförhornat skivepitel
|
||||
- Bowmans membran
|
||||
- Stroma (organiserade kollagenfibrer, platta fibroblaster)
|
||||
- Descemets membran
|
||||
- Endotel
|
||||
- Främre kammaren angränsar
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 2. Ögats mellanlager
|
||||
|
||||
### Choroidea
|
||||
- Vaskulärt lager
|
||||
- Förser retina med metaboliter
|
||||
- Bindväv med rikligt med kärl/kapillärer och melanocyter
|
||||
- Fäster mot sclera
|
||||
- Avgränsas mot retina av Bruchs membran
|
||||
- Cellfritt
|
||||
- Separerar kapillärer från retina
|
||||
|
||||
### Ciliarkropp
|
||||
- Innehåller glatt muskulatur
|
||||
- Ackommodation av linsen
|
||||
- Har ciliarutskott
|
||||
- Producerar kammarvätska
|
||||
- Har zonulatrådar
|
||||
- Fäster linsen (kollagen)
|
||||
|
||||
### Iris
|
||||
- Glatt muskulatur
|
||||
- Reglerar pupillstorlek
|
||||
- Bindvävsstroma med melanocyter
|
||||
- Ger ögonfärg
|
||||
- Inget epitel mot yttre kammaren
|
||||
- Två lager epitel på insidan
|
||||
- Fortsättning av retina
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 3. Ögats innersta lager – retina
|
||||
|
||||
- Består av 10 lager
|
||||
- Ljuskänslig del posteriort om ora serrata
|
||||
|
||||
### Lager (1–10)
|
||||
1. Retinala pigmentepitelet (RPE)
|
||||
2. Stavar och tappars ljuskänsliga segment
|
||||
3. Membrana limitans externa
|
||||
4. Yttre kärnlagret (stavar/tappar)
|
||||
5. Yttre plexiforma skiktet (synapser)
|
||||
6. Inre kärnlagret (bipolära neuron, Müllerglia)
|
||||
7. Inre plexiforma skiktet (synaps bipolär–ganglie)
|
||||
8. Gangliecellslagret
|
||||
9. Nervfiberlagret (gangliecellers axon)
|
||||
10. Membrana limitans interna
|
||||
|
||||
### Celler
|
||||
- Fotoreceptorer: stavar och tappar
|
||||
- Bipolära neuron
|
||||
- Ganglieceller
|
||||
- Stödjeceller (Müllerglia)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fotoreceptorer
|
||||
- Yttre segment med veckade membran
|
||||
- Innehåller ljuskänsliga proteiner (opsiner)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 4. Linsen och glaskroppen
|
||||
|
||||
### Linsen
|
||||
- Bikonvex och transparent
|
||||
- Saknar kärl och nerver
|
||||
- Nästan inget bindväv
|
||||
|
||||
**Uppbyggnad**
|
||||
- Linskapsel = tjock basal lamina
|
||||
- Kubiskt epitel under kapseln
|
||||
- Endast anteriort
|
||||
- Linsfiberceller:
|
||||
- Långa och platta
|
||||
- Förlorar kärna och organeller
|
||||
- Fyllda med crystalliner
|
||||
- Lager-på-lager (“lökstruktur”)
|
||||
|
||||
### Glaskroppen
|
||||
- Transparant gelé
|
||||
- ~99 % vatten
|
||||
- Enstaka celler
|
||||
- Kollagen och grundsubstans
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning – strukturer
|
||||
- Palpebrae
|
||||
- Conjunctiva
|
||||
- Sclera
|
||||
- Cornea
|
||||
- Choroidea
|
||||
- Corpus ciliare
|
||||
- Processus ciliares
|
||||
- Iris
|
||||
- Pupilla
|
||||
- Corpus vitreum
|
||||
- Retina
|
||||
- Synnervspapillen
|
||||
- Macula lutea
|
||||
- Fovea centralis
|
||||
|
||||
### Synens koppling till CNS
|
||||
- N. opticus
|
||||
- Thalamus
|
||||
- Syncentrum (occipitalloben)
|
||||
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Ögat histologi handout.pptx
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öga histologi/Ögat histologi handout.pptx
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra anatomi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
1639
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.md
Normal file
1639
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.md
Normal file
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/25 Ear.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Slides.pdf.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Ögat histologi handout.pptx
LFS
Normal file
BIN
content/Anatomi & Histologi 2/Öra histologi/Ögat histologi handout.pptx
LFS
Normal file
Binary file not shown.
Reference in New Issue
Block a user