vault backup: 2026-03-09 08:57:18

content/Fysiologi II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete/Frågor.md

@@ -21,14 +21,21 @@ Gruppundervisningen handlar om olika cirkulationsfysiologiska och patofysiologis
 
 **Fallbeskrivning:** Anders är en tidigare vital 75-årig man. Han har hjärtsjukdom i släkten, dvs hans far dog vid 63 års ålder i hjärtinfarkt och hans yngre broder har kärlkramp.
 
-Han har varit inlagd på sjukhus vid två tillfällen (2 resp 3 år sedan) under diagnosen hjärtinfarkt.  Innan dess rökte han 10–15 cigaretter per dag men är nu rökfri. I samband med hjärtinfarkterna var kolesterol måttligt för högt. Dessutom hade han måttligt högt blodtryck 170/100.  Han behandlades med atorvastatin 20mg/dag (mot höga blodfetter) och acetylsalicylsyra 75 mg (trombocythämmare).  Hans hypertoni behandlades med metoprolol 50mg (hjärtselektiv beta-blockare) och felodipin 10 mg/dag (kärlselektiv kalciumantagonist). Efter behandling har blodtrycket fallit något till 160/95.
+Han har varit inlagd på sjukhus vid **två tillfällen** (2 resp 3 år sedan) under diagnosen hjärtinfarkt.  Innan dess rökte han 10–15 cigaretter per dag men är nu rökfri. I samband med hjärtinfarkterna var kolesterol måttligt för högt. Dessutom hade han måttligt högt blodtryck 170/100.  
+**Han behandlades med** 
+- atorvastatin 20mg/dag (mot höga blodfetter) och 
+- acetylsalicylsyra 75 mg (trombocythämmare).
+**Hans hypertoni behandlades med** 
+- metoprolol 50mg (hjärtselektiv beta-blockare) och 
+- felodipin 10 mg/dag (kärlselektiv kalciumantagonist). 
 
-Första året efter sista infarkten mådde Anders ganska bra och var fysiskt aktiv. Därefter har han fått tilltagande besvär med värk i benen vid gång. Han orkar nu gå ungefär 1½ trappa innan han måste vila. 
+Efter behandling har blodtrycket fallit något till 160/95.
+
+**Första året** efter sista infarkten mådde Anders ganska bra och var fysiskt aktiv. Därefter har han fått tilltagande besvär med värk i benen vid gång. Han orkar nu gå ungefär 1½ trappa innan han måste vila. 
 
 Anders har också klagat över måttliga bröstsmärtor, som han har känt av med stigande frekvens i några månader vid gång i backar och trappor. Smärtorna känns i bröstkorgens centrala övre del med en dragning mot vänster arm. De försvinner relativt snart om han stannar men återkommer vid förnyad ansträngning.
 
-**Aktuellt:** De senaste tre veckorna har Anders besvärats av tilltagande dyspné (tung andning) och hjärtklappning vid måttlig ansträngning, trötthet och underbensvullnad. Som tidigare får han ont i benen vid gång i trappor och viss bröstsmärta. Han har svårt att sova och vaknar flera gånger varje natt med lufthunger.
-
+**Aktuellt:** De senaste tre veckorna har Anders besvärats av tilltagande *dyspné* (tung andning) och hjärtklappning vid måttlig ansträngning, trötthet och underbensvullnad. Som tidigare får han ont i benen vid gång i trappor och viss bröstsmärta. Han har svårt att sova och vaknar flera gånger varje natt med lufthunger.
 **Aktuell klinisk undersökning:** Anders uppvisar en lätt takykardi (85 slag/min) och måttliga underbensödem. Arteriellt blodtryck är 130/60.  Lungauskultation visar måttliga basala lösa rassel bilateralt. Det går att känna nedre leverkanten några cm under revbensbågen.  EKG visar inga klara tecken på ny infarkt men uppvisar något breddökade och höga QRS komplex och en lätt ökad PQ-tid. NT-proBNP var 3000ng/l.  (Vid NT-proBNP<300 är hjärtsvikt mycket osannolik och värden >1800 talar mycket starkt för hjärtsvikt.) Troponin-T värdet var endast lätt förhöjt. Ekokardiografi visar ett förstorat hjärta med en ejektionsfraktion (LVEF)  i vänster kammare på 31%. (LVEF är slutsystolisk volym/slutdiastolisk volym, dvs hur stor procent av volymen i änddiastole som pumpas ut i systole. (EF normalt är över 50%, borderlinesjukdom vid 40-49% och etablerad hjärtsvikt vid EF<40%.). 
 
 **Uppgift 1: Diagnos och symptom:**