1
0

vault backup: 2025-12-05 14:12:57
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s

This commit is contained in:
2025-12-05 14:12:57 +01:00
parent 6d70463dd7
commit dbbb844213
7 changed files with 344 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,105 @@
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- anteckningar
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---
Redoxpotential är viktig
Vad händer med NADH/FADH?
# Mitokondrien
- Kan ändra form, beroende på vilken cell
- Kan finnas olika många
- Finns där det används mycket energi
- t.ex. i spermier
- Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr så många
- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
- kanaltypen är anjon, speciellt för små joner
- mycket ska in och ut ATP, pyruvat
- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman är lika stora
- effektiv energionvandling kräver membran
- gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up
# ETK
1. Flyttar elektroner samtidigt som
2. ⛽ Pumpar protoner
3. från matrix till $H^+$
4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é
## Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas
2é från NADH
## Komplex II: Succinat-Q-reduktas
Kopplat till TCA
## Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas
2é från $FADH_2$ via komplex II
## Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas
$2é + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O$
- kallas cellandningen
I 1,3,4 är fördelaktig att ge sig av elektron.
Mesta energi används för att flytta mellan matrix och
Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi
---
Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex $Na^+$ eller $Cl^-$?
- Får ingen pH-skillnad
- När det är protoner får man elektriska och kemiska egenskapr
- dvs, proton-gradienten är störst
## Redoxpotential
- $\Delta E\degree{o}'$ = standardpotentialen
- mäts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
- Om é överförs till $H^+$ → negativ redoxpotential
- Om det tas från $H_2$ → positiv redoxpotential
- Ju högre negativt redoxpotential ju lämpligare elektrondonator
- NADH har den mest negativa
- Ju mer positiv redoxpotential, desto bättre elektronacceptator
Redoxpotentialen bestämmer ordningen av hur elektroner går igenom komplexen i ETK.
## é-bärande lp,åpmemter i ETK
- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
- FMN-flavin mononukleotid: 2é
- samma mekanisk som $FADH_2$
- Q/coenzym eller Q/ubikinon
- väldigt långt namn:
- finns i mitokondriens inre membran
- förflyttar elektroner från Komplex I & II → Komplex III
- bärare av 2é
- kan bilda skadliga **RADIKALER**
- Cytokrom $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
- heme-grupper
- Cytokrom-C
- förflyttar é från Komplex III till komplex IV
- $Cu^+$/$Cu^{2+}$
---
# Elektrokemik gradient
# $\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}$
Gör att vi får:
- $\Delta V$ - elektrisk 🔌 gradient
- $\Delta pH$ - kemik ☣ gradient
Stark 🦾 drifkraft för att gå tillbaka till matrix
# Protonpumpar
När é avges följer protoner med
- protonerna kommer med från vatten 🚰, som det finns gott om
é → energi till konformationsändring
→ upptag av $H^+$ från matrix, frisläppning i MMU
$H_2O$ 🚰 bärare av protoner $H_3O^+$
---
Vilken typer av aminosyror är lämpliga för protontransporter?
- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lättast men Lys/His och Arg kan också
- de har negativt laddad

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- instuderingsuppgifter
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- lärandemål
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---

View File

@@ -0,0 +1,8 @@
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- provfrågor
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---

View File

@@ -0,0 +1,212 @@
---
tags:
- biokemi
- elektrontransportkedjan
- slides
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---
Page 2
Frågeställningar
• Vad innebär redoxpotential?
• Hur omvandlas energi från NADH och FADH2?
• Vilka komponenter ingår i elektrontransportkedjan?
• Vad är och hur bildas den elektrokemiska gradienten?
• Vad är cellandning/respiration?
• Vad innebär oxidativ fosforylering?
Page 3
Figure 1-33 Molecular Biology of the Cell, Fifth Edition (© Garland Science 2008)
Mitokondrien cellens primära metabola organell
Page 4
Mitokondrier återfinns där mycket energi behövs
Page 5
Katabolismen sker på tre platser
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 15.11
Page 6
Bindningsenergin i födoämnen och elektromagnetisk energi
används för att skapa protongradienter
Page 7
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.1
Kopplingen mellan citronsyracykeln,
elektrontransportkedjan,
protonpumpning och ATP-syntes
Page 8
Tre proteinkomplex genererar proton­gradienten över mitokondriens inre membran
I III IV
I III IV
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.16
Page 9
Bestämning av redoxpotential
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.3
Page 10
Redoxpotentialen hos komplexen i elektrontransportkedjan
Låg redoxpotential bra elektrondonator.
Hög redoxpotential bra elektronacceptor.
Complex I
Complex III
Complex IV
-Q
oxidoreductase
oxidoreductase
Q-
Page 11
I elektrontransportkedjan pumpas protoner från
matrix till mellanmembranutrymmet
till intermembranutrymmet
NADH + ½ O2 + H+ -> NAD+ + H2O
Page 12
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.7
Fe-S-kluster i elektrontransportkedjan
Page 13
Ubikinon transporterar två elektroner från
komplex I och II till komplex III
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.5
Page 14
Cytokromer har en hemgrupp där
järn kan oxideras och reduceras
Page 15
Pumpning av protoner ger både
membranpotential och en pH-gradient
Page 16
Proteiner kan transportera protoner över membran
Protoner följer med
elektroner som transporteras
med proteiner.
Upptag och frisläppning av
protoner sker på olika sidor av
membranet.
Page 17
De protoner som förs över membranet
kommer från och överförs till vatten
Page 18
Elektron- och protontransport
i NADH-Q oxidoreduktas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.9
Page 19
Strukturen hos Q-cytokrom c oxidoreduktas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.10
Page 20
Q cykeln i Q-cytokrom oxidoreduktas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.11
Page 21
Strukturen hos cytokrom c oxidas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.12
Page 22
Reduktion av syre i cytokrom c oxidas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.13
Page 23
I cytokrom c oxidas både pumpas protoner genom
det inre membranet och tas upp från matrix
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.15
Page 24
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.17
Komplex I, III och IV bildar respirasomer
Page 25
Den elektrokemiska gradienten används för ATP-syntes
Page 26
Strukturen hos ATP-syntas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.22
Page 27
ATP-syntes sker i de tre b-subenheterna
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.28
Page 28
Transport av protoner genom ATP-syntas sker
genom rotation av c-subenheter
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.32
Page 29
Kopplingen mellan protonöverföring och
rotation i ATP-syntas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.31
Page 30
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.24
ATP-syntas bidrar till bildningen av cristae
Page 31
Hur sker transport över mitokondriens inre membran?
Små, oladdade och opolära
Små, oladdade
Stora, oladdade (NADH)
Små laddade (pyruvat, Pi)
Stora, laddade (ATP, ADP, acetyl CoA)
Diffusion över membran
1. Med hjälp av den elektrokemiska gradienten.
2. Med shuntar.
Page 32
I muskler transporteras NADH producerat i glykolysen
till mitokondriens matrix via glycerol 3-fosfat shunten
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.34
Page 33
I hjärta och lever transporteras NADH från glykolysen
till mitokondriens matrix via malat-aspartat shunten
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.35
NADH
NAD+
OBS! Fel rikning på pilen NADH/NAD+ i Biochemistry.
Page 34
En frikopplare utjämnar den elektrokemiska
gradienten utan att ATP bildas
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.39
Page 35
Gifter som påverkar elektrontransportkedjan
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.41
Page 36
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.45
Exempel på energiomvandling från protongradienter
Page 37
Begrepp
Mitokondrier
ATP-behov
Redoxpotential
Elektrokemisk gradient
Transport av protoner över membran
Elektrontransportkedjan
Q-NADH oxidoreduktaskomplexet (I)
Ubikinon
Succinat-Q reduktaskomplexet (II)
Q-Cytokrom c oxidoreduktaskomplexet (III)
Cytokrom c
Cytokrom c oxidaskomplexet (IV)
Respirasom
Cellandning/respiration
Oxidativ fosforylering
ATP-syntas
Elektrokemisgradientassisteradtransport
Glycerol 3-fosfat shunten
Malat-aspartatshunten
Frikopplare
Inhibitorer av andningskedjan
ATP-utbyte

Binary file not shown.

After

Width:  |  Height:  |  Size: 189 KiB