diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Anteckningar.md new file mode 100644 index 0000000..9d40231 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Anteckningar.md @@ -0,0 +1,105 @@ +--- +tags: + - biokemi + - elektrontransportkedjan + - anteckningar +föreläsare: Ingela Parmryd +date: 2025-12-05 +--- +Redoxpotential är viktig +Vad händer med NADH/FADH? + +# Mitokondrien +- Kan ändra form, beroende på vilken cell +- Kan finnas olika många +- Finns där det används mycket energi + - t.ex. i spermier + - Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr så många +- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC + - kanaltypen är anjon, speciellt för små joner + - mycket ska in och ut ATP, pyruvat +- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman är lika stora +- effektiv energionvandling kräver membran + - gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up + +# ETK +1. Flyttar elektroner samtidigt som +2. ⛽ Pumpar protoner +3. från matrix till $H^+$ +4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é + +## Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas +2é från NADH +## Komplex II: Succinat-Q-reduktas +Kopplat till TCA +## Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas +2é från $FADH_2$ via komplex II +## Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas +$2é + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O$ +- kallas cellandningen + +I 1,3,4 är fördelaktig att ge sig av elektron. +Mesta energi används för att flytta mellan matrix och +Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi + +--- + +Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex $Na^+$ eller $Cl^-$? +- Får ingen pH-skillnad +- När det är protoner får man elektriska och kemiska egenskapr + - dvs, proton-gradienten är störst + +## Redoxpotential +- $\Delta E\degree{o}'$ = standardpotentialen + - mäts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+ +- Om é överförs till $H^+$ → negativ redoxpotential +- Om det tas från $H_2$ → positiv redoxpotential +- Ju högre negativt redoxpotential ju lämpligare elektrondonator + - NADH har den mest negativa +- Ju mer positiv redoxpotential, desto bättre elektronacceptator + +Redoxpotentialen bestämmer ordningen av hur elektroner går igenom komplexen i ETK. + +## é-bärande lp,åpmemter i ETK + +- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$ +- FMN-flavin mononukleotid: 2é + - samma mekanisk som $FADH_2$ +- Q/coenzym eller Q/ubikinon + - väldigt långt namn: + - finns i mitokondriens inre membran + - förflyttar elektroner från Komplex I & II → Komplex III + - bärare av 2é + - kan bilda skadliga **RADIKALER** +- Cytokrom $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$ + - heme-grupper +- Cytokrom-C + - förflyttar é från Komplex III till komplex IV + - $Cu^+$/$Cu^{2+}$ + +--- + +# Elektrokemik gradient + +# $\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}$ + +Gör att vi får: +- $\Delta V$ - elektrisk 🔌 gradient +- $\Delta pH$ - kemik ☣ gradient + +Stark 🦾 drifkraft för att gå tillbaka till matrix + +# Protonpumpar +När é ➖ avges följer protoner ➕ med +- protonerna kommer med från vatten 🚰, som det finns gott om +é ➖ → energi till konformationsändring +→ upptag av $H^+$ från matrix, frisläppning i MMU +$H_2O$ 🚰 bärare av protoner $H_3O^+$ + +--- + +Vilken typer av aminosyror är lämpliga för protontransporter? +- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lättast men Lys/His och Arg kan också + - de har negativt laddad + + diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md new file mode 100644 index 0000000..7673929 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md @@ -0,0 +1,8 @@ +--- +tags: + - biokemi + - elektrontransportkedjan + - instuderingsuppgifter +föreläsare: Ingela Parmryd +date: 2025-12-05 +--- diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Lärandemål.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Lärandemål.md new file mode 100644 index 0000000..1591bf6 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Lärandemål.md @@ -0,0 +1,8 @@ +--- +tags: + - biokemi + - elektrontransportkedjan + - lärandemål +föreläsare: Ingela Parmryd +date: 2025-12-05 +--- diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Provfrågor.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Provfrågor.md new file mode 100644 index 0000000..36468ee --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Provfrågor.md @@ -0,0 +1,8 @@ +--- +tags: + - biokemi + - elektrontransportkedjan + - provfrågor +föreläsare: Ingela Parmryd +date: 2025-12-05 +--- diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.md new file mode 100644 index 0000000..06e4382 --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.md @@ -0,0 +1,212 @@ +--- +tags: + - biokemi + - elektrontransportkedjan + - slides +föreläsare: Ingela Parmryd +date: 2025-12-05 +--- +Page 2 +Frågeställningar +• Vad innebär redoxpotential? +• Hur omvandlas energi från NADH och FADH2? +• Vilka komponenter ingår i elektrontransportkedjan? +• Vad är och hur bildas den elektrokemiska gradienten? +• Vad är cellandning/respiration? +• Vad innebär oxidativ fosforylering?  + +Page 3 +Figure 1-33 Molecular Biology of the Cell, Fifth Edition (© Garland Science 2008) +Mitokondrien – cellens primära metabola organell  + +Page 4 +Mitokondrier återfinns där mycket energi behövs  + +Page 5 +Katabolismen sker på tre platser +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 15.11  + +Page 6 +Bindningsenergin i födoämnen och elektromagnetisk energi +används för att skapa protongradienter  + +Page 7 +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.1 +Kopplingen mellan citronsyracykeln, +elektrontransportkedjan, +protonpumpning och ATP-syntes  + +Page 8 +Tre proteinkomplex genererar proton­gradienten över mitokondriens inre membran +I III IV +I III IV +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.16  + +Page 9 +Bestämning av redoxpotential +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.3  + +Page 10 +Redoxpotentialen hos komplexen i elektrontransportkedjan +Låg redoxpotential – bra elektrondonator. +Hög redoxpotential – bra elektronacceptor. +Complex I +Complex III +Complex IV +-Q +oxidoreductase +oxidoreductase +Q-  + +Page 11 +I elektrontransportkedjan pumpas protoner från +matrix till mellanmembranutrymmet +till intermembranutrymmet +NADH + ½ O2 + H+ -> NAD+ + H2O  + +Page 12 +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.7 +Fe-S-kluster i elektrontransportkedjan  + +Page 13 +Ubikinon transporterar två elektroner från +komplex I och II till komplex III +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.5  + +Page 14 +Cytokromer har en hemgrupp där +järn kan oxideras och reduceras  + +Page 15 +Pumpning av protoner ger både +membranpotential och en pH-gradient  + +Page 16 +Proteiner kan transportera protoner över membran +Protoner följer med +elektroner som transporteras +med proteiner. +Upptag och frisläppning av +protoner sker på olika sidor av +membranet.  + +Page 17 +De protoner som förs över membranet +kommer från och överförs till vatten  + +Page 18 +Elektron- och protontransport +i NADH-Q oxidoreduktas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.9  + +Page 19 +Strukturen hos Q-cytokrom c oxidoreduktas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.10  + +Page 20 +Q cykeln i Q-cytokrom oxidoreduktas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.11  + +Page 21 +Strukturen hos cytokrom c oxidas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.12  + +Page 22 +Reduktion av syre i cytokrom c oxidas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.13  + +Page 23 +I cytokrom c oxidas både pumpas protoner genom +det inre membranet och tas upp från matrix +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.15  + +Page 24 +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.17 +Komplex I, III och IV bildar respirasomer  + +Page 25 +Den elektrokemiska gradienten används för ATP-syntes  + +Page 26 +Strukturen hos ATP-syntas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.22  + +Page 27 +ATP-syntes sker i de tre b-subenheterna +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.28  + +Page 28 +Transport av protoner genom ATP-syntas sker +genom rotation av c-subenheter +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.32  + +Page 29 +Kopplingen mellan protonöverföring och +rotation i ATP-syntas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.31  + +Page 30 +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.24 +ATP-syntas bidrar till bildningen av cristae  + +Page 31 +Hur sker transport över mitokondriens inre membran? +Små, oladdade och opolära +Små, oladdade +Stora, oladdade (NADH) +Små laddade (pyruvat, Pi) +Stora, laddade (ATP, ADP, acetyl CoA) +Diffusion över membran + 1. Med hjälp av den elektrokemiska gradienten. + 2. Med shuntar.  + +Page 32 +I muskler transporteras NADH producerat i glykolysen +till mitokondriens matrix via glycerol 3-fosfat shunten +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.34  + +Page 33 +I hjärta och lever transporteras NADH från glykolysen +till mitokondriens matrix via malat-aspartat shunten +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.35 +NADH +NAD+ +OBS! Fel rikning på pilen NADH/NAD+ i Biochemistry.  + +Page 34 +En frikopplare utjämnar den elektrokemiska +gradienten utan att ATP bildas +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.39  + +Page 35 +Gifter som påverkar elektrontransportkedjan +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.41  + +Page 36 +Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.45 +Exempel på energiomvandling från protongradienter  + +Page 37 +Begrepp +Mitokondrier +ATP-behov +Redoxpotential +Elektrokemisk gradient +Transport av protoner över membran +Elektrontransportkedjan +Q-NADH oxidoreduktaskomplexet (I) +Ubikinon +Succinat-Q reduktaskomplexet (II) +Q-Cytokrom c oxidoreduktaskomplexet (III) +Cytokrom c +Cytokrom c oxidaskomplexet (IV) +Respirasom +Cellandning/respiration +Oxidativ fosforylering +ATP-syntas +Elektrokemisgradientassisteradtransport +Glycerol 3-fosfat shunten +Malat-aspartatshunten +Frikopplare +Inhibitorer av andningskedjan +ATP-utbyte  \ No newline at end of file diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.pdf.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.pdf.pdf new file mode 100644 index 0000000..ed0c78b --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Slides.pdf.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e74cafa257ec24f2d3bfaad603f2f4a454e61582b42f3507cbda96a9619c0c4b +size 5347591 diff --git a/content/attachments/Pasted image 20251205132645.png b/content/attachments/Pasted image 20251205132645.png new file mode 100644 index 0000000..fd1f0e2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/Pasted image 20251205132645.png differ