vault backup: 2025-11-28 09:51:15
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m38s
This commit is contained in:
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md
Normal file
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/1.md
Normal file
@@ -0,0 +1,27 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- hemoglobin
|
||||
---
|
||||
|
||||
**Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.**
|
||||
A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
|
||||
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) De har olika uppsättning av sockerenheter.
|
||||
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin
|
||||
- B har fucos + galaktos + galaktos
|
||||
- 0 har fucos + galaktos
|
||||
|
||||
Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter.
|
||||
|
||||
B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar
|
||||
- A har A-antigen och antikroppar mot B
|
||||
- B har B-antigen och antikroppar mot A
|
||||
- AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B
|
||||
- 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B
|
||||
|
||||
Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/10.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
## Fråga 10
|
||||
|
||||
**Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.**
|
||||
- **DNA-replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.**
|
||||
- Opoisomeraser kan förändra ”linking number” hos DNA.
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/11.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kromatin
|
||||
---
|
||||
**Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Nukleosomen består av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns två kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltså en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefär 1,75 varv, ca 100–200 baspar långt. Sedan sätter sig en till histon, H1, utanpå DNA-strängen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan två histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/12.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/12.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
**Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka påstående(n) om denna process stämmer?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIE binder till TATA-boxen.
|
||||
- **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/13.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/13.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
**Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
Antibiotics can work as repressors. They can bind in to the operator region of an operon and thereby inhibiting the transcription of the genes that the operon contains.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/14.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/14.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
**Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstående stämmer för bakteriell transformation?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens är inte nödvändigt för alla bakteriearter.
|
||||
- **The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta.**
|
||||
- Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad.
|
||||
- **The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA måste inte alltid integreras i värdens genom.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/15.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/15.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
**In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den släpande strängen ska bli en kontinuerlig sträng behöver Okazakifragment genomgå en mognadsprocess.**
|
||||
|
||||
A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation?
|
||||
B) Briefly describe their specific functions in the process.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Polymeras 1 och DNA-ligas.
|
||||
|
||||
b) Polymeras 1 har en 5-3-exonukleas-aktivitet, den kommer att bryta upp RNA-primerna på Okazakifragmenten i 5-3-riktning. Den kommer också byta ut RNAt mot korresponderande DNA. För att detta ska ske korrekt har den även en 3-5-exonukleas-aktivitet som kan bryta fosfodiesterbindningar om fel nukleotid sätts på.
|
||||
|
||||
Ligaset kommer att reparera "nicks", alltså små mellanrum som kommer finnas mellan det nysyntetiserade DNAt som tagit primerns plats och det "äldre" DNAt. Detta gör ligaset genom att skapa en fosfodiesterbindning mellan nukleotiderna, detta sker med hjälp av ATP.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/16.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/16.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
**Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad är ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
It is made of rRNA and proteins. rRNA is in the center of both the large subunit and the small subunit. The proteins are more in the periphery.
|
||||
|
||||
As described the ribosome has a large and a small subunit. In prokaryotes the small subunit is 30S and the large is 50S – they together form the 70S ribosome. In eukaryotes the ribosome is a bigger, the small subunit is 40S and the bigger is 60S – they form the 80S ribosome.
|
||||
|
||||
The small subunits is where the t-RNA´s anticodon pairs with the codon on the RNA strand, in the large subunit the peptide-bond is formed.
|
||||
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/17.md
Normal file
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/17.md
Normal file
@@ -0,0 +1,21 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below.**
|
||||
|
||||
PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol)
|
||||
ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol)
|
||||
|
||||
**Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically favorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- **The reaction is exergonic and thermodynamically favorable.**
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/18.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/18.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- nukleotider
|
||||
---
|
||||
**Vid syntes av DNA eller RNA måste var och en av de nukleotider som ska adderas till den växande strängen ha tre fosfatgrupper på sig. Man får ingen reaktion om det bara sitter en eller två fosfatgrupper på nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Nukleotider kopplas ihop med fosfodiesterbindningar. Bildningen av denna bindning är termodynamiskt ofördelaktig eftersom att entropin minskar – reaktionen kräver tillförd energi. Fosfatgrupperna på nukleotiden är kopplade med mycket energirika fosfoanhydridbindningar. När dessa hydrolyseras frigörs mycket energi.
|
||||
|
||||
När nukleotiden ska binda in kommer då två av fosfatgrupperna att släppa – först frigörs det energi när de bryter från det ena fosfatet (som fortfarande sitter på nukleotiden) – och sedan ännu mer energi när bindningen bryts mellan de två frigjorda fosfatgrupperna sinsemellan. Med hjälp av denna energi kan man då driva den energikrävande processen av att skapa en fosfodiesterbindning mellan den nya nukleotiden och den som redan finns på DNA/RNA-strängen.
|
||||
|
||||
För att få tillräckligt med energi för att driva fosfodiesterbindningen behöver man alltså bryta två fosfoanhydridbindningar m.h.a. hydrolys. Därför krävs det totalt tre stycken fosfat (två släpps av och en hamnar i DNA/RNA-skelettet).
|
||||
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/19.md
Normal file
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/19.md
Normal file
@@ -0,0 +1,19 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
![[Pasted image 20251128080420.png]]
|
||||
|
||||
**Diagrammet ovan visar koncentrationen av ämnet A som funktion av tiden i en reaktion där A omvandlas till ämnet B i närvaro av en låg koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀.**
|
||||
|
||||
Vi upprepar nu försöket på samma sätt, men med den skillnaden att vi nu tillsätter 10 gånger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lägre eller oförändrad jämfört med i diagrammet ovan. Ange också en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
t₀ kommer att vara oförändrad. Detta pga att utgångskoncentrationen av A inte kommer att minska bara för att man adderar mer enzym.
|
||||
|
||||
t₁ kommer vara lägre. Detta pga att enzymet katalyserar reaktionen – den kommer ske mycket snabbare – A kommer att bildas till B snabbare när man tillsätter mer enzym – därför sänks koncentrationen av A snabbare.
|
||||
|
||||
t₂ kommer även den att vara oförändrad eftersom man i kurvan ser att reaktionen vid den tidpunkten uppnått jämvikt (koncentrationen förändras inte). Enzymer påverkar inte jämviktskonstanten – alltså vid vilket förhållande mellan koncentrationerna av A och B som reaktionshastigheten av A→B och B→A är lika. Därför kommer koncentrationen av A vid jämvikt (t₂) inte att påverkas av ökad koncentration av enzym.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- lipider
|
||||
---
|
||||
|
||||
**Ange en skillnad mellan mättade och omättade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan på fluiditeten hos cellens membran.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Mättade fettsyror har inga dubbelbindningar – därav är deras fettsyrekedjor raka strukturer.
|
||||
Omättade fettsyror har däremot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen där dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda på olika sätt beroende på vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration.
|
||||
|
||||
Eftersom att de mättade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tätt – fluiditeten i membranet minskar. Däremot kan de omättade fettsvansarna inte packas lika tätt på grund av att de inte är raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar.
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/20.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/20.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Ge ett exempel på och förklara mekanismen bakom en förändring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bättre på att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Högintensivt muskelarbete kommer leda till syrebrist, när detta sker kommer transkriptionsfaktorn HIF-1 att aktiveras. Den kommer att stimulera ökad produktion av glukostransportörer, enzymer i glykolysen och även aktivera VEGF. VEGF ökar vaskulariseringen av vävnaden – mer blodkärl. Detta gör att musklerna kommer i kontakt med fler blodkärl och därmed mer glukos. Den ökade mängden glukostransportörer gör att cellerna kan ta upp glukos i större mängder när det behövs. Ökad mängd enzymer i glykolysen gör att musklerna kan ta hand om glukoset och omvandla det till energi i större utsträckning när det behövs. Vid anaeroba förhållanden kan musklerna bara använda sig av glykolys – genom HIF-1 blir de bättre på att ta upp glukos och bättre på att utnyttja den.
|
||||
510
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2021-12-16-0073-AXA.md
Normal file
510
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2021-12-16-0073-AXA.md
Normal file
@@ -0,0 +1,510 @@
|
||||
# LPG001 Biokemi – tenta 2021-12-16
|
||||
*Kandidat 0073-AXA* [oai_citation:0‡2021-12-16-0073-AXA.pdf](sediment://file_000000006a3c720aa9e86ead7ff3c6e4)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 1
|
||||
2/2
|
||||
|
||||
**Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.**
|
||||
A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
|
||||
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) De har olika uppsättning av sockerenheter.
|
||||
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin
|
||||
- B har fucos + galaktos + galaktos
|
||||
- 0 har fucos + galaktos
|
||||
|
||||
Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter.
|
||||
|
||||
B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar
|
||||
- A har A-antigen och antikroppar mot B
|
||||
- B har B-antigen och antikroppar mot A
|
||||
- AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B
|
||||
- 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B
|
||||
|
||||
Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 2
|
||||
|
||||
**Ange en skillnad mellan mättade och omättade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan på fluiditeten hos cellens membran.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Mättade fettsyror har inga dubbelbindningar – därav är deras fettsyrekedjor raka strukturer.
|
||||
Omättade fettsyror har däremot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen där dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda på olika sätt beroende på vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration.
|
||||
|
||||
Eftersom att de mättade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tätt – fluiditeten i membranet minskar. Däremot kan de omättade fettsvansarna inte packas lika tätt på grund av att de inte är raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 3
|
||||
|
||||
**Rita en dipeptid bestående av de två (olika) aminosyror från vars sidokedjor det inte går att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-värde 2. Ange vilka aminosyrorna är.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(Handritad struktur i originalet)*
|
||||
|
||||
Ska stå **Lysin**, inte *Lycin*.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 4
|
||||
|
||||
**När elektroner från NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas når Q sker en konformationsförändring i komplexet som tillåter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsändringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel på en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
När Q tar upp två elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, Q²⁻. Eftersom den är negativt laddad kommer den då att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), därför krävs det att aminosyran som förmedlar konformationsändringen är positivt eller negativt laddad. Ett exempel på en sådan aminosyra är arginin (Arg) – som är positivt laddad vid pH runt 7.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 5
|
||||
|
||||
A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – därav fosfodiesterbindningar.
|
||||
B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 6
|
||||
|
||||
**Vilken/vilka av nedanstående faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmåga minskar?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Hög koncentration 2,3-BPG.
|
||||
- Högt pH.
|
||||
- Hög koncentration O₂.
|
||||
- Hög koncentration CO₂.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga, svarsalternativ ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 7
|
||||
|
||||
**Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-världs-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes.
|
||||
|
||||
One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5´ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 8
|
||||
|
||||
**Du har fått i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjälp av SDS-PAGE. (Max 150 ord)**
|
||||
A) Förklara principen för metoden.
|
||||
B) Vad fyller SDS för funktion?
|
||||
C) Vilken egenskap hos proteinet används för separation?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) Principen med SDS-PAGE är att man vill analysera proteiner avseende massa. Man använder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mängd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jämfört med mindre proteiner). Sedan låter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel från en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstånd i gelen. Detta leder till att små proteiner vandrar längst och stora kortast. Då får man alltså en separation i gelen avseende storlek.
|
||||
|
||||
B) SDS som beskrivet är en negativ molekyl som binder till protein – funktionen är att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken.
|
||||
|
||||
C) Det är proteinernas massa som används för separation.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 9
|
||||
|
||||
**Vid eukaryot DNA-replikation så spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas består av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.)**
|
||||
|
||||
a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin?
|
||||
b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM?
|
||||
c. Varför är det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset från dess aktivering med hjälp av Gins och Cdc45?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1.
|
||||
b) Ökad nivå av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen.
|
||||
c) För att försäkra att replikationen bara sker en gång per cellcykel. Därför är nivåerna av CDK låga i G1 och stiger i S.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 10
|
||||
|
||||
**Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- DNA-replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.
|
||||
- Opoisomeraser kan förändra ”linking number” hos DNA.
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 11
|
||||
|
||||
**Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Nukleosomen består av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns två kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltså en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefär 1,75 varv, ca 100–200 baspar långt. Sedan sätter sig en till histon, H1, utanpå DNA-strängen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan två histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 12
|
||||
|
||||
**Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka påstående(n) om denna process stämmer?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIE binder till TATA-boxen.
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 13
|
||||
|
||||
**Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
Antibiotics can work as repressors. They can bind in to the operator region of an operon and thereby inhibiting the transcription of the genes that the operon contains.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 14
|
||||
|
||||
**Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstående stämmer för bakteriell transformation?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens är inte nödvändigt för alla bakteriearter.
|
||||
- The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta.
|
||||
- Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad.
|
||||
- The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA måste inte alltid integreras i värdens genom.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 15
|
||||
|
||||
**In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den släpande strängen ska bli en kontinuerlig sträng behöver Okazakifragment genomgå en mognadsprocess.**
|
||||
|
||||
A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation?
|
||||
B) Briefly describe their specific functions in the process.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Polymeras 1 och DNA-ligas.
|
||||
|
||||
b) Polymeras 1 har en 5-3-exonukleas-aktivitet, den kommer att bryta upp RNA-primerna på Okazakifragmenten i 5-3-riktning. Den kommer också byta ut RNAt mot korresponderande DNA. För att detta ska ske korrekt har den även en 3-5-exonukleas-aktivitet som kan bryta fosfodiesterbindningar om fel nukleotid sätts på.
|
||||
|
||||
Ligaset kommer att reparera "nicks", alltså små mellanrum som kommer finnas mellan det nysyntetiserade DNAt som tagit primerns plats och det "äldre" DNAt. Detta gör ligaset genom att skapa en fosfodiesterbindning mellan nukleotiderna, detta sker med hjälp av ATP.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 16
|
||||
|
||||
**Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad är ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
It is made of rRNA and proteins. rRNA is in the center of both the large subunit and the small subunit. The proteins are more in the periphery.
|
||||
|
||||
As described the ribosome has a large and a small subunit. In prokaryotes the small subunit is 30S and the large is 50S – they together form the 70S ribosome. In eukaryotes the ribosome is a bigger, the small subunit is 40S and the bigger is 60S – they form the 80S ribosome.
|
||||
|
||||
The small subunits is where the t-RNA´s anticodon pairs with the codon on the RNA strand, in the large subunit the peptide-bond is formed.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 17
|
||||
|
||||
**The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below.**
|
||||
|
||||
PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol)
|
||||
ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol)
|
||||
|
||||
**Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically favorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- The reaction is exergonic and thermodynamically favorable.
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 18
|
||||
|
||||
**Vid syntes av DNA eller RNA måste var och en av de nukleotider som ska adderas till den växande strängen ha tre fosfatgrupper på sig. Man får ingen reaktion om det bara sitter en eller två fosfatgrupper på nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Nukleotider kopplas ihop med fosfodiesterbindningar. Bildningen av denna bindning är termodynamiskt ofördelaktig eftersom att entropin minskar – reaktionen kräver tillförd energi. Fosfatgrupperna på nukleotiden är kopplade med mycket energirika fosfoanhydridbindningar. När dessa hydrolyseras frigörs mycket energi.
|
||||
|
||||
När nukleotiden ska binda in kommer då två av fosfatgrupperna att släppa – först frigörs det energi när de bryter från det ena fosfatet (som fortfarande sitter på nukleotiden) – och sedan ännu mer energi när bindningen bryts mellan de två frigjorda fosfatgrupperna sinsemellan. Med hjälp av denna energi kan man då driva den energikrävande processen av att skapa en fosfodiesterbindning mellan den nya nukleotiden och den som redan finns på DNA/RNA-strängen.
|
||||
|
||||
För att få tillräckligt med energi för att driva fosfodiesterbindningen behöver man alltså bryta två fosfoanhydridbindningar m.h.a. hydrolys. Därför krävs det totalt tre stycken fosfat (två släpps av och en hamnar i DNA/RNA-skelettet).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 19
|
||||
|
||||
*(Diagram över [A] som funktion av tid med t₀, t₁, t₂ – se original.)*
|
||||
|
||||
**Diagrammet ovan visar koncentrationen av ämnet A som funktion av tiden i en reaktion där A omvandlas till ämnet B i närvaro av en låg koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀.**
|
||||
|
||||
Vi upprepar nu försöket på samma sätt, men med den skillnaden att vi nu tillsätter 10 gånger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lägre eller oförändrad jämfört med i diagrammet ovan. Ange också en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
t₀ kommer att vara oförändrad. Detta pga att utgångskoncentrationen av A inte kommer att minska bara för att man adderar mer enzym.
|
||||
|
||||
t₁ kommer vara lägre. Detta pga att enzymet katalyserar reaktionen – den kommer ske mycket snabbare – A kommer att bildas till B snabbare när man tillsätter mer enzym – därför sänks koncentrationen av A snabbare.
|
||||
|
||||
t₂ kommer även den att vara oförändrad eftersom man i kurvan ser att reaktionen vid den tidpunkten uppnått jämvikt (koncentrationen förändras inte). Enzymer påverkar inte jämviktskonstanten – alltså vid vilket förhållande mellan koncentrationerna av A och B som reaktionshastigheten av A→B och B→A är lika. Därför kommer koncentrationen av A vid jämvikt (t₂) inte att påverkas av ökad koncentration av enzym.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 20
|
||||
|
||||
**Ge ett exempel på och förklara mekanismen bakom en förändring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bättre på att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Högintensivt muskelarbete kommer leda till syrebrist, när detta sker kommer transkriptionsfaktorn HIF-1 att aktiveras. Den kommer att stimulera ökad produktion av glukostransportörer, enzymer i glykolysen och även aktivera VEGF. VEGF ökar vaskulariseringen av vävnaden – mer blodkärl. Detta gör att musklerna kommer i kontakt med fler blodkärl och därmed mer glukos. Den ökade mängden glukostransportörer gör att cellerna kan ta upp glukos i större mängder när det behövs. Ökad mängd enzymer i glykolysen gör att musklerna kan ta hand om glukoset och omvandla det till energi i större utsträckning när det behövs. Vid anaeroba förhållanden kan musklerna bara använda sig av glykolys – genom HIF-1 blir de bättre på att ta upp glukos och bättre på att utnyttja den.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 21
|
||||
|
||||
**Förklara varför utbytet av ATP från en glukos som genomgår aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Hur mycket ATP man får beror på vilken transportör som används för intaget av de 2 NADH till mitokondrien som tillverkats vid glykolys.
|
||||
|
||||
Om glycerol-3-fosfatshunten används, där kommer NADH genom ett mellansteg donera sina elektroner till FAD som befinner sig i komplex 2 i elektrontransportkedjan. Därav kommer 2 st NADH inte att donera några elektroner till komplex 1 vilket skulle ha resulterat i utpumpandet av 2×4 väten som i sin tur skulle resulterat två mer ATP genererade.
|
||||
|
||||
Om istället malat-aspartatshunten användas kommer inte två ATP att förloras. Där kommer NADH reducera oxaloacetat till malat → transporteras in i mitokondrien → omvända reaktionen sker → NAD⁺ i mitokondrien blir NADH → donerar elektroner till komplex 1 → inga protoner "tappas", två "extra" ATP.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 22
|
||||
|
||||
**Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och är därmed reglerat på flera nivåer. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen?
|
||||
B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet.
|
||||
C) En typ av reglering av komplexet är av feedforward-typ. Vad innebär feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gärna.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Eftersom att den omvandlar pyruvat till acetyl-CoA – ett irreversibelt steg – glukoneogenes kan ej ske (eftersom pyruvat omvandlats).
|
||||
|
||||
b) Pyruvat + CoA + NAD⁺ → Acetyl-CoA + CO₂ + NADH + H⁺
|
||||
|
||||
c) PDC kommer att feedforward-stimuleras av pyruvat. Feedforwardreglering innebär att en metabolit i något steg innan det aktuella steget kommer att reglera den aktuella reaktionen. Stor mängd pyruvat – det finns tillräckligt – pyruvat inhiberar PD-kinas (enzym som fosforylerar och därmed inhiberar PDC) – PDC är ej fosforylerat och därmed aktivt. Pyruvatet signalerar alltså att det finns tillräckligt pyruvat – bättre att omvandlas till acetyl-CoA för andra användningsområden.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 23
|
||||
|
||||
**Rangordna nedanstående komponenter i andningskedjan från lägst till högst redoxpotential.**
|
||||
|
||||
Lägst:
|
||||
Näst lägst:
|
||||
Näst högst:
|
||||
Högst:
|
||||
|
||||
- FADH₂
|
||||
- Cytokrom C
|
||||
- Fe i heme a₃ i komplex IV
|
||||
- O₂
|
||||
|
||||
*(Drag-och-släpp-fråga; ordning ej markerad i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 24
|
||||
|
||||
**I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullständigt. I vilken ordning kommer följande intermediärer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat?**
|
||||
|
||||
1:
|
||||
2:
|
||||
3:
|
||||
4:
|
||||
|
||||
- glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- 3-fosfoglycerat
|
||||
- alfaketoglutarat
|
||||
- oxalacetat
|
||||
|
||||
*(Drag-och-släpp-fråga; ordning ej markerad i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 25
|
||||
|
||||
**Vilken är den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange även den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullständig glykogenolys i respektive vävnad.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogen i levern fungerar som en glukosreserv för blodet – man vill kunna sänka blodglukosen om den är för hög – glykogen bildas – och kunna höja den om den är för låg – glykogen bryts ner – glukos släpps ut i blodet.
|
||||
|
||||
I muskler fungerar glykogen som en glukosreserv för muskeln själv. Om det behövs ATP pga muskelarbete kommer glykogen att brytas ned och gå in i glykolysen.
|
||||
|
||||
Anledningen till att bara levern kan skicka ut glukos till blodet är för att den har enzymet glukos-6-fosfatas i ER. Vid nedbrytning av glykogen kommer glukos-1-fosfat bildas → sedan isomeriseras detta m.h.a. fosfoglukosmutas (sker i både muskler och lever) till glukos-6-fosfat. Detta är den slutgiltiga produkt som bildas i glykogenolys i muskler → den kan gå in i glykolys eller andra metabola vägar. Glukos-6-fosfat kan dock inte transporteras ut ur cellerna. För att göra detta måste den omvandlas till glukos. Det är vad glukos-6-fosfatas-enzymet gör, den tar bort fosfatgruppen med hjälp av hydrolys. Då kan glukos släppas ut i blodet och transporteras till andra vävnader. Glukos är alltså slutprodukten i lever.
|
||||
|
||||
Sammanfattat är alltså anledningen till varför glykogen har olika funktioner i muskler och lever för att lever innehåller enzymet glukos-6-fosfatas medan muskler inte innehåller detta enzym. Detta enzym möjliggör att glukos kan släppas ut i blodet och inte endast användas i den egna cellen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 26
|
||||
|
||||
**Under vilka omständigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylära mekanismen.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Bildning av ketonkroppar sker vid svält/fasta men kan även ske vid diabetes typ 1. Vid båda dessa tillstånd kommer det finnas en låg nivå av insulin i blodet. Vid svält för att glukoshalten är mycket låg – vid diabetes typ 1 för att pankreas ej kan producera insulin. Levern kommer att tolka de låga nivåerna av insulin som att kroppen svälter – den kommer genomföra mycket glukoneogenes för att bilda glukos för att släppa ut till kroppens vävnader. Vid glukoneogenes används oxaloacetat – när levern kör glukoneogenes i högvarv kommer den därför nästan helt ta slut. Den behövs även för att slås ihop med acetyl-CoA för att kunna påbörja citronsyracykeln. Vid avsaknad av oxaloacetat kommer därav acetyl-CoA att ansamlas – den kommer då att brytas ner till ketonkroppar. Dessa är vattenlösliga (till skillnad från lipider) och kan därav ta sig igenom blod-hjärnbarriären. Hjärnan kan då omvandla ketonkropparna till acetyl-CoA och använda det som energi. Hjärnan tar dock endast upp dessa vid svält (då finns ju ingen glukos i blodet) men inte vid diabetes (då är glukoshalten hög).
|
||||
|
||||
Bildningen av ketonkroppar är alltså ett sätt att se till att hjärnan får energi vid svält. Vid svält kan andra celler bilda energi m.h.a lipider men det kan inte hjärnan eftersom dessa inte kan passera blod-hjärnbarriären. Vid svält (lågt glukos) måste därför hjärnan få energi på annat sätt än glukos. Detta sker genom bildningen av ketonkroppar.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 27
|
||||
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden är helt korrekta avseende kolesterolets omsättning och funktion i kroppen?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Merparten av kroppens kolesterol härrör från födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utsträckning.
|
||||
- Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utsträckning, fritt kolesterol.
|
||||
- Kroppens enda sätt att göra sig av med kolesterol är genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern).
|
||||
- Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgångsmaterial i syntesen av steriodhormoner.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 28
|
||||
|
||||
**ALAT är ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ALAT – alaninaminotransferas. Enzymet utför en transaminering – glutamat slås ihop med pyruvat – aminogruppen från glutamat överförs till pyruvat – pyruvat blir då alanin och glutamat alfaketoglutarat. ALAT kan även genomföra omvänd reaktion.
|
||||
|
||||
ALAT är vanligtvis ett intracellulärt enzym, om man uppmäter en hög koncentration av detta antyder det på att det läckt ut ur cellerna. Detta indikerar därav på vävnadsskada. ALAT finns i hög utsträckning i levern. Därför kan man se höga koncentrationer av ALAT i plasma vid många typer av leversjukdomar t.ex. hepatit.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 29
|
||||
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Ribulos 5-fosfat kan bildas i både den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.
|
||||
- I röda blodkroppar är pentosfosfatvägen essentiell för att upprätthålla ett funktionellt glutation-system och därmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar.
|
||||
- Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla.
|
||||
- Pentosfosfatvägens samtliga reaktioner sker i cytoplasman.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 30
|
||||
|
||||
**Vilket/vilket av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Xantinoxidas är ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider.
|
||||
- Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
|
||||
- Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvävebas klyvs genom hydrolys när nukleosider bryts ned.
|
||||
- Urinsyra (urat) innehåller merparten av de kväveatomer som ingår i purinbaser.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 31
|
||||
|
||||
**Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Heme kommer först att bilda biliverdin – sedan bildas bilirubin – sedan bildas bilrubin. Bilirubin är en hydrofob molekul – kan inte transporteras fritt i blodet – därför kommer den i levern att konjugeras med två stycken syror, glukaronsyror – bilrubin bildas som är amfipatisk och en mer vattenlöslig molekyl. Den kommer därmed att utsöndras genom gallan i levern → transporteras till tunntarmen → utsöndras slutligen i avföringen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 32
|
||||
|
||||
**Vilken typ av molekyler passerar lättast genom ett cellmembran?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Små polära
|
||||
- Laddade
|
||||
- Stora polära
|
||||
- Stora hydrofoba
|
||||
- Små hydrofoba
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 33
|
||||
|
||||
**Vilken/vilka av nedanstående transportörer är en antiport?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Adeninnukleotidtranslokas
|
||||
- CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator)
|
||||
- Na⁺/K⁺-pumpen
|
||||
- GLUT4 (glukostransportör 4)
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 34
|
||||
|
||||
**Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below.**
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers.
|
||||
- The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light.
|
||||
- By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector.
|
||||
- By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; i originalbilden är första påståendet felmarkerat, de två sista rättmarkerade.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 35
|
||||
|
||||
**Du sätter upp en studie för att avgöra om människor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jämfört med icke-migranter. Din nollhypotes är således följande: ”Risken att utveckla schizofreni är densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanställer resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden är statistiskt signifikant. När kan du förkasta nollhypotesen med viss säkerhet?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
![[2021-12-16-0073-AXA.pdf]]
|
||||
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2021-12-16-0073-AXA.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/2021-12-16-0073-AXA.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/21.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/21.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Förklara varför utbytet av ATP från en glukos som genomgår aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Hur mycket ATP man får beror på vilken transportör som används för intaget av de 2 NADH till mitokondrien som tillverkats vid glykolys.
|
||||
|
||||
Om glycerol-3-fosfatshunten används, där kommer NADH genom ett mellansteg donera sina elektroner till FAD som befinner sig i komplex 2 i elektrontransportkedjan. Därav kommer 2 st NADH inte att donera några elektroner till komplex 1 vilket skulle ha resulterat i utpumpandet av 2×4 väten som i sin tur skulle resulterat två mer ATP genererade.
|
||||
|
||||
Om istället malat-aspartatshunten användas kommer inte två ATP att förloras. Där kommer NADH reducera oxaloacetat till malat → transporteras in i mitokondrien → omvända reaktionen sker → NAD⁺ i mitokondrien blir NADH → donerar elektroner till komplex 1 → inga protoner "tappas", två "extra" ATP.
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/22.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/22.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och är därmed reglerat på flera nivåer. (Max 120 ord.)**
|
||||
|
||||
A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen?
|
||||
B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet.
|
||||
C) En typ av reglering av komplexet är av feedforward-typ. Vad innebär feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gärna.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Eftersom att den omvandlar pyruvat till acetyl-CoA – ett irreversibelt steg – glukoneogenes kan ej ske (eftersom pyruvat omvandlats).
|
||||
|
||||
b) Pyruvat + CoA + NAD⁺ → Acetyl-CoA + CO₂ + NADH + H⁺
|
||||
|
||||
c) PDC kommer att feedforward-stimuleras av pyruvat. Feedforwardreglering innebär att en metabolit i något steg innan det aktuella steget kommer att reglera den aktuella reaktionen. Stor mängd pyruvat – det finns tillräckligt – pyruvat inhiberar PD-kinas (enzym som fosforylerar och därmed inhiberar PDC) – PDC är ej fosforylerat och därmed aktivt. Pyruvatet signalerar alltså att det finns tillräckligt pyruvat – bättre att omvandlas till acetyl-CoA för andra användningsområden.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/23.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/23.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Rangordna nedanstående komponenter i andningskedjan från lägst till högst redoxpotential.**
|
||||
|
||||
| Lägst | FADH₂ |
|
||||
| ---------- | ------------------------- |
|
||||
| Näst lägst | Cytokrom C |
|
||||
| Näst högst | Fe i heme a₃ i komplex IV |
|
||||
| Högst | O₂ |
|
||||
*(Drag-och-släpp-fråga)*
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/24.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/24.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullständigt. I vilken ordning kommer följande intermediärer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat?**
|
||||
|
||||
1. glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
2. 3-fosfoglycerat
|
||||
3. alfaketoglutarat
|
||||
4. oxalacetat
|
||||
|
||||
*(Drag-och-släpp-fråga)*
|
||||
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/25.md
Normal file
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/25.md
Normal file
@@ -0,0 +1,16 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Vilken är den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange även den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullständig glykogenolys i respektive vävnad.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogen i levern fungerar som en glukosreserv för blodet – man vill kunna sänka blodglukosen om den är för hög – glykogen bildas – och kunna höja den om den är för låg – glykogen bryts ner – glukos släpps ut i blodet.
|
||||
|
||||
I muskler fungerar glykogen som en glukosreserv för muskeln själv. Om det behövs ATP pga muskelarbete kommer glykogen att brytas ned och gå in i glykolysen.
|
||||
|
||||
Anledningen till att bara levern kan skicka ut glukos till blodet är för att den har enzymet glukos-6-fosfatas i ER. Vid nedbrytning av glykogen kommer glukos-1-fosfat bildas → sedan isomeriseras detta m.h.a. fosfoglukosmutas (sker i både muskler och lever) till glukos-6-fosfat. Detta är den slutgiltiga produkt som bildas i glykogenolys i muskler → den kan gå in i glykolys eller andra metabola vägar. Glukos-6-fosfat kan dock inte transporteras ut ur cellerna. För att göra detta måste den omvandlas till glukos. Det är vad glukos-6-fosfatas-enzymet gör, den tar bort fosfatgruppen med hjälp av hydrolys. Då kan glukos släppas ut i blodet och transporteras till andra vävnader. Glukos är alltså slutprodukten i lever.
|
||||
|
||||
Sammanfattat är alltså anledningen till varför glykogen har olika funktioner i muskler och lever för att lever innehåller enzymet glukos-6-fosfatas medan muskler inte innehåller detta enzym. Detta enzym möjliggör att glukos kan släppas ut i blodet och inte endast användas i den egna cellen.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/26.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/26.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
|
||||
**Under vilka omständigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylära mekanismen.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Bildning av ketonkroppar sker vid svält/fasta men kan även ske vid diabetes typ 1. Vid båda dessa tillstånd kommer det finnas en låg nivå av insulin i blodet. Vid svält för att glukoshalten är mycket låg – vid diabetes typ 1 för att pankreas ej kan producera insulin. Levern kommer att tolka de låga nivåerna av insulin som att kroppen svälter – den kommer genomföra mycket glukoneogenes för att bilda glukos för att släppa ut till kroppens vävnader. Vid glukoneogenes används oxaloacetat – när levern kör glukoneogenes i högvarv kommer den därför nästan helt ta slut. Den behövs även för att slås ihop med acetyl-CoA för att kunna påbörja citronsyracykeln. Vid avsaknad av oxaloacetat kommer därav acetyl-CoA att ansamlas – den kommer då att brytas ner till ketonkroppar. Dessa är vattenlösliga (till skillnad från lipider) och kan därav ta sig igenom blod-hjärnbarriären. Hjärnan kan då omvandla ketonkropparna till acetyl-CoA och använda det som energi. Hjärnan tar dock endast upp dessa vid svält (då finns ju ingen glukos i blodet) men inte vid diabetes (då är glukoshalten hög).
|
||||
|
||||
Bildningen av ketonkroppar är alltså ett sätt att se till att hjärnan får energi vid svält. Vid svält kan andra celler bilda energi m.h.a lipider men det kan inte hjärnan eftersom dessa inte kan passera blod-hjärnbarriären. Vid svält (lågt glukos) måste därför hjärnan få energi på annat sätt än glukos. Detta sker genom bildningen av ketonkroppar.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/27.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/27.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden är helt korrekta avseende kolesterolets omsättning och funktion i kroppen?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Merparten av kroppens kolesterol härrör från födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utsträckning.
|
||||
- **Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utsträckning, fritt kolesterol.**
|
||||
- Kroppens enda sätt att göra sig av med kolesterol är genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern).
|
||||
- **Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgångsmaterial i syntesen av steriodhormoner.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/28.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/28.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**ALAT är ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ALAT – alaninaminotransferas. Enzymet utför en transaminering – glutamat slås ihop med pyruvat – aminogruppen från glutamat överförs till pyruvat – pyruvat blir då alanin och glutamat alfaketoglutarat. ALAT kan även genomföra omvänd reaktion.
|
||||
|
||||
ALAT är vanligtvis ett intracellulärt enzym, om man uppmäter en hög koncentration av detta antyder det på att det läckt ut ur cellerna. Detta indikerar därav på vävnadsskada. ALAT finns i hög utsträckning i levern. Därför kan man se höga koncentrationer av ALAT i plasma vid många typer av leversjukdomar t.ex. hepatit.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/29.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/29.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Ribulos 5-fosfat kan bildas i både den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.**
|
||||
- **I röda blodkroppar är pentosfosfatvägen essentiell för att upprätthålla ett funktionellt glutation-system och därmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar.**
|
||||
- Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla.
|
||||
- **Pentosfosfatvägens samtliga reaktioner sker i cytoplasman.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/3.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/3.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
|
||||
|
||||
**Rita en dipeptid bestående av de två (olika) aminosyror från vars sidokedjor det inte går att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-värde 2. Ange vilka aminosyrorna är.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251128074813.png]]
|
||||
|
||||
Ska stå **Lysin**, inte *Lycin*.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/30.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/30.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Vilket/vilket av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Xantinoxidas är ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider.**
|
||||
- **Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.**
|
||||
- Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvävebas klyvs genom hydrolys när nukleosider bryts ned.
|
||||
- **Urinsyra (urat) innehåller merparten av de kväveatomer som ingår i purinbaser.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/31.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/31.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
**Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Heme kommer först att bilda biliverdin – sedan bildas bilirubin – sedan bildas bilrubin. Bilirubin är en hydrofob molekul – kan inte transporteras fritt i blodet – därför kommer den i levern att konjugeras med två stycken syror, glukaronsyror – bilrubin bildas som är amfipatisk och en mer vattenlöslig molekyl. Den kommer därmed att utsöndras genom gallan i levern → transporteras till tunntarmen → utsöndras slutligen i avföringen.
|
||||
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/32.md
Normal file
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/32.md
Normal file
@@ -0,0 +1,16 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- cellmembran
|
||||
---
|
||||
c**Vilken typ av molekyler passerar lättast genom ett cellmembran?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Små polära
|
||||
- Laddade
|
||||
- Stora polära
|
||||
- Stora hydrofoba
|
||||
- **Små hydrofoba**
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/33.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/33.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- transport-över-cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Vilken/vilka av nedanstående transportörer är en antiport?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Adeninnukleotidtranslokas**
|
||||
- CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator)
|
||||
- **Na⁺/K⁺-pumpen**
|
||||
- GLUT4 (glukostransportör 4)
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/34.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/34.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- plasmid
|
||||
---
|
||||
**Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below.**
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251128080404.png]]
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers.
|
||||
- The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light.
|
||||
- **By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector.**
|
||||
- **By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; i originalbilden är första påståendet felmarkerat, de två sista rättmarkerade.)*
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/35.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/35.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- introduktionslaboration
|
||||
---
|
||||
**Du sätter upp en studie för att avgöra om människor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jämfört med icke-migranter. Din nollhypotes är således följande: ”Risken att utveckla schizofreni är densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanställer resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden är statistiskt signifikant. När kan du förkasta nollhypotesen med viss säkerhet?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- **Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.**
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/4.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
|
||||
|
||||
**När elektroner från NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas når Q sker en konformationsförändring i komplexet som tillåter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsändringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel på en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)**
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
När Q tar upp två elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, Q²⁻. Eftersom den är negativt laddad kommer den då att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), därför krävs det att aminosyran som förmedlar konformationsändringen är positivt eller negativt laddad. Ett exempel på en sådan aminosyra är arginin (Arg) – som är positivt laddad vid pH runt 7.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/5.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- nukleotider
|
||||
---
|
||||
A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – därav fosfodiesterbindningar.
|
||||
B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat (fel)
|
||||
rätt: - **deoxycytidinmonofosfat**
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/6.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- hemoglobin
|
||||
---
|
||||
**Vilken/vilka av nedanstående faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmåga minskar?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Hög koncentration 2,3-BPG.**
|
||||
- Högt pH.
|
||||
- Hög koncentration O₂.
|
||||
- **Hög koncentration CO₂.**
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/7.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
**Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-världs-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)**
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes.
|
||||
|
||||
One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5´ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis.
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/8.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- utforska-proteiner
|
||||
---
|
||||
**Du har fått i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjälp av SDS-PAGE. (Max 150 ord)**
|
||||
A) Förklara principen för metoden.
|
||||
B) Vad fyller SDS för funktion?
|
||||
C) Vilken egenskap hos proteinet används för separation?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A) Principen med SDS-PAGE är att man vill analysera proteiner avseende massa. Man använder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mängd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jämfört med mindre proteiner). Sedan låter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel från en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstånd i gelen. Detta leder till att små proteiner vandrar längst och stora kortast. Då får man alltså en separation i gelen avseende storlek.
|
||||
|
||||
B) SDS som beskrivet är en negativ molekyl som binder till protein – funktionen är att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken.
|
||||
|
||||
C) Det är proteinernas massa som används för separation.
|
||||
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md
Normal file
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/9.md
Normal file
@@ -0,0 +1,17 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
**Vid eukaryot DNA-replikation så spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas består av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.)**
|
||||
|
||||
a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin?
|
||||
b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM?
|
||||
c. Varför är det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset från dess aktivering med hjälp av Gins och Cdc45?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1.
|
||||
b) Ökad nivå av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen.
|
||||
c) För att försäkra att replikationen bara sker en gång per cellcykel. Därför är nivåerna av CDK låga i G1 och stiger i S.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/1.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/1.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
A) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vätebindning kan bildas. Ange vilka atomer som är donator respektive acceptor i vätebindningen.
|
||||
B) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Serin syre är donator, Asparagin kväve är acceptor
|
||||
b) Lysin, Aspartat
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/10.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/10.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell replikation. (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 3 har både en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att "backtracka" om den skulle upptäcka att något basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet där den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3´ till 5´. När den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5´ till 3´ och fortsätter som vanligt.
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 1 vars funktion är att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3´ till 5´ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptäckas.
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/11.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/11.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men påverkar transkriptionen för sin specifika gen.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/12.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/12.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Reglerar mRNA-molekylens halveringstid**
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing
|
||||
- **Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation**
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/13.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/13.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlättar det initieringen? (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, så att det sedan kan hitta fram till promotorn och där starta transkriptionen.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/14.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/14.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vad är intron och exon? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Intron och exon är båda en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner ("onödiga" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krävs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och används som mall i proteinsyntesen.
|
||||
|
||||
Det finns flera exon på samma mRNA kedja, vissa exon kan också klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltså på vilka exon som sparas.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/15.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/15.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- translation
|
||||
---
|
||||
What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA känns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p)
|
||||
Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
OH-gruppen på 3´änden
|
||||
Den specifika nukleotidsekvensen näst längst ut på 3´änden
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/16.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/16.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (välj ett eller flera alternativ): (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker när nya bakteriofager sätts samman.
|
||||
- The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA är cirkulärt och litet.
|
||||
- Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall när bakteriofagens DNA replikeras.
|
||||
- **Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.**
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/17.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/17.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- termodynamik
|
||||
---
|
||||
Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mästerskapsquiz. I en utslagsfråga blev de ombedda att säga något om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi från systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion är ∆G negativt.” (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Both Alexandra and Bill are correct./Både Alexandra och Bill har rätt.
|
||||
- **Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rätt.**
|
||||
- Only Bill is correct./Enbart Bill har rätt
|
||||
- Both Alexandra and Bill are wrong./Både Alexandra och Bill har fel.
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/18.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/18.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
För ett enzym är Michaelis-Mentens konstant (K_M) 15 mM. Vid en substratkoncentration på 5 mM, vad är förhållandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten V_max? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p)
|
||||
![[Pasted image 20251128081722.png]]
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/19.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/19.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krävs närvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krävs det att inget vatten är närvarande. Vilka är dessa delreaktioner och varför krävs närvaro respektive frånvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
I delreaktion 1 krävs inget vatten, då his tar emot vätet från asp som gör en nukleofilattack på den inkommande peptidbidningen.
|
||||
I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa från chymotrypsin
|
||||
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2.md
Normal file
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2.md
Normal file
@@ -0,0 +1,16 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
## Fråga 2
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av nedanstående kan hittas i ett protein?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **En alfahelix.**
|
||||
- **En hårnålsböj.**
|
||||
- En dubbelhelix.
|
||||
- **En loop.**
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/20.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/20.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer för ATP? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar.
|
||||
- När en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras.
|
||||
- **När en fosfatgrupp frigörs ökar entropin.**
|
||||
- **Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.**
|
||||
448
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2022-01-29-0028-UWE.md
Normal file
448
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2022-01-29-0028-UWE.md
Normal file
@@ -0,0 +1,448 @@
|
||||
# LPG001 Biokemi – Omtentamen 2022-01-29
|
||||
*Kandidat 0028-UWE* [oai_citation:0‡2022-01-29-0028-UWE.pdf](sediment://file_00000000fd087243ac9e8c3acd40a737)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 1
|
||||
|
||||
A) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vätebindning kan bildas. Ange vilka atomer som är donator respektive acceptor i vätebindningen.
|
||||
B) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
a) Serin syre är donator, Asparagin kväve är acceptor
|
||||
b) Lysin, Aspartat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 2
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av nedanstående kan hittas i ett protein?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- En alfahelix.
|
||||
- En hårnålsböj.
|
||||
- En dubbelhelix.
|
||||
- En loop.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 3
|
||||
|
||||
Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Laktos är en molekyl som består av glukos och galaktos.
|
||||
Båda sjukdommarna beror på brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen.
|
||||
I laktosintolerans handlar det om enzymet laktas som spjälkar laktos till galaktos och glukos, medan det i galaktosemi handlar om enzymet som omvandlar galaktos till glukos.
|
||||
|
||||
Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos går ut i blodet och omvandlas till den toxiska molekylen galaktitol, vilket är mycket farligt. Vid obehandlad laktos bryts inte laktosmolekylen ned i tunntarmen som kroppen annars hade gjort, utan den fortsätter genom magtarmkanalen tills den hamnar i tjocktramen där den fermenteras av bakterier, vilket leder till gasbildning och buksmärtor. Ometaboliserad laktos blir alltså inte toxiskt som galaktos(--> galaktitol).
|
||||
|
||||
Den vanligaste behandlingen för båda intoleranserna handlar främst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. Båda molekylerna finns i komjölk, vilket alltså ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns däremot inte galaktosfria mjölkprodukter.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 4
|
||||
|
||||
Vilken/vilka av dessa är en omega-3 fettsyra? (1p)
|
||||
|
||||
A)
|
||||
B)
|
||||
C)
|
||||
D)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- B
|
||||
- C
|
||||
- A
|
||||
- D
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 5
|
||||
|
||||
A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
AT har 2 vätebidningar
|
||||
GC har 3 vätebidningar
|
||||
|
||||
B.
|
||||
Detta gör att vätebidningarna mellan G och C är stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter.
|
||||
AT-bidningarna som har färre bindningspunkter /par är därmed ostabilare, detta är något som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lättsmält vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 6
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden om RNA är korrekta?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Ryggraden i RNA hålls samman av fosfodiester-bindningar.
|
||||
- Uracil kan deamineras till cytosin.
|
||||
- RNA använder kvävebasen uracil istället för tymin.
|
||||
- Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 7
|
||||
|
||||
En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 är så kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vätskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre når blodet och att mindre koldioxid lämnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mängden syre och den ökade mängden koldioxid påverkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Den ökande mängden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svårare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidände, vilket gör det möjligt för saltbryggor att återskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mängd koldioxid innebär även lägre PH i blodet, dvs. ökad mängd vätejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör också återskapandet av saltbryggor för hemoglobinet.
|
||||
|
||||
Vid lungorna ska normalt sett den höga syrehalten och det högre PHt leda till att koldioxidet och vätejoner släpper, för att destabilisera T-state. När syrehalten är låg är PH i blodet vid lungorna något lägre än normalt vilket gör det svårare för denna reaktion att ske.
|
||||
|
||||
Syrehalten ska också bidra till att en syremolekyl initialt binder in till järnet i en subenhet. Eftersom hemoglobin är ett kooperativ av 4 subenheter med 4 hemgrupper leder inbidningen av syre i en enhet till en konformationsändring i de andra subenheterna vilket gör järnemolekylerna mer tillgängliga för syre att binda in till. Detta stimulerar R-state och oxy-formen av hemoglobin. Den låga syrehalten gör "sannolikheten lägre" för det första syret att binda in, och konformationsändringen sker då inte.
|
||||
|
||||
Vanligtvis sker denna växling mellan T- och R-state på så vis att koldioxid konc. är högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret släpps av där det behövs. Å andra sidan är koncentrationen syre tillräckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsändringar är nödvändiga för ett så effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och släppa på rätt ställe. När dessa koncentrationer ändras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 8
|
||||
|
||||
Du träffar en patient som du misstänker har drabbats av HIV. Du kommer att använda en Indirekt ELISA för att ta reda på detta. (Max 150 ord.) (2p)
|
||||
|
||||
A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA.
|
||||
B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Ett specifikt antigen fästs i en brunn, patientens prov tillsätts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fäst till antigenet, ytterligare en antikropp tillsätts som binder till den första antikroppen, färg som binder till den andra antikroppen tillsätts, provet färgas om antikroppen är detekterad.
|
||||
|
||||
B.
|
||||
Antikropp
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 9
|
||||
|
||||
Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with "arkener" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before "the tasks were split" to proteins to be more efficient.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 10
|
||||
|
||||
Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell replikation. (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 3 har både en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att "backtracka" om den skulle upptäcka att något basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet där den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3´ till 5´. När den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5´ till 3´ och fortsätter som vanligt.
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 1 vars funktion är att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3´ till 5´ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptäckas.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 11
|
||||
|
||||
Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men påverkar transkriptionen för sin specifika gen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 12
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Reglerar mRNA-molekylens halveringstid
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing
|
||||
- Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 13
|
||||
|
||||
Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlättar det initieringen? (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, så att det sedan kan hitta fram till promotorn och där starta transkriptionen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 14
|
||||
|
||||
Vad är intron och exon? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Intron och exon är båda en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner ("onödiga" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krävs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och används som mall i proteinsyntesen.
|
||||
|
||||
Det finns flera exon på samma mRNA kedja, vissa exon kan också klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltså på vilka exon som sparas.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 15
|
||||
|
||||
What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA känns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p)
|
||||
Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
OH-gruppen på 3´änden
|
||||
Den specifika nukleotidsekvensen näst längst ut på 3´änden
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 16
|
||||
|
||||
Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (välj ett eller flera alternativ): (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker när nya bakteriofager sätts samman.
|
||||
- The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA är cirkulärt och litet.
|
||||
- Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall när bakteriofagens DNA replikeras.
|
||||
- Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 17
|
||||
|
||||
Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mästerskapsquiz. I en utslagsfråga blev de ombedda att säga något om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi från systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion är ∆G negativt.” (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Both Alexandra and Bill are correct./Både Alexandra och Bill har rätt.
|
||||
- Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rätt.
|
||||
- Only Bill is correct./Enbart Bill har rätt
|
||||
- Both Alexandra and Bill are wrong./Både Alexandra och Bill har fel.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 18
|
||||
|
||||
För ett enzym är Michaelis-Mentens konstant (K_M) 15 mM. Vid en substratkoncentration på 5 mM, vad är förhållandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten V_max? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 19
|
||||
|
||||
I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krävs närvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krävs det att inget vatten är närvarande. Vilka är dessa delreaktioner och varför krävs närvaro respektive frånvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
I delreaktion 1 krävs inget vatten, då his tar emot vätet från asp som gör en nukleofilattack på den inkommande peptidbidningen.
|
||||
I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa från chymotrypsin
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 20
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden stämmer för ATP? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar.
|
||||
- När en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras.
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs ökar entropin.
|
||||
- Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 21
|
||||
|
||||
Vilken av nedanstående metaboliter är mest reducerad? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- 3-fosfoglycerat
|
||||
- Citrat
|
||||
- Fruktos 6-fosfat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 22
|
||||
|
||||
Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering.
|
||||
När insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 är att defosforylera enzymet. När fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 är defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. När kinasdelen är aktiverad katalyseras reaktionen där fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat.
|
||||
|
||||
När glukagon binder in till cellens receptor sätter en kaskadreaktion igång där cAMP genereras, vilket aktiverar PKA. PKAs aktivitet leder till en inhibering av PP1 och en fosforylering av enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2. Fosforyleringen inhiberar kinas delen och aktiverar fosfataset. När fosfatasdelen är aktiv katalyseras reaktionen där fruktos-2,6-bisfosfat återbildas till fruktos 6-fosfat.
|
||||
|
||||
Detta spelar en central roll i metabolismen då hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas när enzymet är defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat).
|
||||
|
||||
Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 23
|
||||
|
||||
Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fäster några glukos-enheter på sig själv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare på. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha någon reducerad ände att starta sin glykogensyntes ifrån och vi skulle därmed inte kunna få någon glykogensyntes.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 24
|
||||
|
||||
Redogör för vilket sätt arsenikförgiftning påverkar metabolismen och vad som kan göras för att häva förgiftningen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Arsenikförgiftning hämmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprätthåller gradienter över membranet som annars skulle utjämnas av jonkanalerna. Cellen är beroende av gradienten för att upprätthålla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. så utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundär aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 25
|
||||
|
||||
Vilken/vilka av nedanstående produceras vid beta-oxidation? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- Acetyl-CoA
|
||||
- Malonyl-CoA
|
||||
- Acetoacetat
|
||||
- Oxaloacetat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 26
|
||||
|
||||
Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ATP-syntas funktion är att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vätejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP.
|
||||
|
||||
Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 27
|
||||
|
||||
Vilka är de två viktigaste transportörerna av kväve från kroppens vävnader till levern, och via vilka två andra molekyler kommer de två kväveatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
De två viktigate transportörerna av kväve från kroppen vävnader är alanin och asparagin.
|
||||
Kväveatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvävegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nästa steg lämnar av sin kvävegrupp till citrulin som då bildar argininsuccinat.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 28
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- En fungerande pentosfosfatväg behövs för att upprätthålla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar.
|
||||
- Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvägens oxidatativa fas.
|
||||
- Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvägens oxidataiva fas är de intracellulära nivåerna av NADP+ och NADPH.
|
||||
- Pentosfosfatvägen är förlagd i mitokondriens matrix.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 29
|
||||
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Nukleosidaser spjälkar av fosfatgrupper från nukleotider.
|
||||
- Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
|
||||
- Kvävebaser som frisätts vid nedbrydning av nukleotider återanvänds ofta för nukleotidsyntes.
|
||||
- Kväveatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat då dessa kvävebaser bryts ned.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 30
|
||||
|
||||
Syntes av heme beror på cellens tillgång till järn. Beskriv vad som sker när järntillgången är låg. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
På mRNA som används som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. När järntillgången är låg binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hämmar translationen av det nödvändiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket är syftet eftersom vi inte har något järn.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 31
|
||||
|
||||
Vilket av följande påståenden är helt korrekt avseende reglering av den intracellulära kolesterolhalten? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt.
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulära koncentrationen ökar genom passivt upptag.
|
||||
- Endast några få celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmåga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper är helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrån, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP.
|
||||
- Transkriptionsfaktorn SREBP-2 är viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras från det endoplasmatiska nätverket till Golgiapparaten, där transkriptionsfaktordelen klyvs av.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 32
|
||||
|
||||
Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 33
|
||||
|
||||
Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kväveoxid efter deras förmåga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lättast att passera. Ange två egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Vatten - liten, oladdad molekyl
|
||||
Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl
|
||||
Leucin - oladdad, hydrofil "kropp" (alltså NH3+ och COO-, inte R-kedjan)
|
||||
Kväveoxid - laddad, hydrofil
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 34
|
||||
|
||||
I vilken ordning genomförs nedanstående steg när plasmider ska renas? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Lysera cellerna.
|
||||
- Pelletera cellkulturen som växt under natten.
|
||||
- Eluera plasmiderna från kolumnen.
|
||||
- Neutralisera lysatet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 35
|
||||
|
||||
Du arbetar på en vårdcentral där du förvånas över att många patienter med njursvikt (=dålig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstå”). Du bestämmer dig därför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt. Vilken av nedanstående är den mest rimliga nollhypotesen? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt.
|
||||
- Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2022-01-29-0028-UWE.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/2022-01-29-0028-UWE.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/21.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/21.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilken av nedanstående metaboliter är mest reducerad? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- 3-fosfoglycerat
|
||||
- Citrat
|
||||
- **Fruktos 6-fosfat**
|
||||
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/22.md
Normal file
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/22.md
Normal file
@@ -0,0 +1,17 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering.
|
||||
När insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 är att defosforylera enzymet. När fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 är defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. När kinasdelen är aktiverad katalyseras reaktionen där fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat.
|
||||
|
||||
När glukagon binder in till cellens receptor sätter en kaskadreaktion igång där cAMP genereras, vilket aktiverar PKA. PKAs aktivitet leder till en inhibering av PP1 och en fosforylering av enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2. Fosforyleringen inhiberar kinas delen och aktiverar fosfataset. När fosfatasdelen är aktiv katalyseras reaktionen där fruktos-2,6-bisfosfat återbildas till fruktos 6-fosfat.
|
||||
|
||||
Detta spelar en central roll i metabolismen då hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas när enzymet är defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat).
|
||||
|
||||
Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/23.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/23.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fäster några glukos-enheter på sig själv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare på. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha någon reducerad ände att starta sin glykogensyntes ifrån och vi skulle därmed inte kunna få någon glykogensyntes.
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/24.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/24.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Redogör för vilket sätt arsenikförgiftning påverkar metabolismen och vad som kan göras för att häva förgiftningen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Arsenikförgiftning hämmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprätthåller gradienter över membranet som annars skulle utjämnas av jonkanalerna. Cellen är beroende av gradienten för att upprätthålla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. så utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundär aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/25.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/25.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilken/vilka av nedanstående produceras vid beta-oxidation? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- **Acetyl-CoA**
|
||||
- Malonyl-CoA
|
||||
- Acetoacetat
|
||||
- Oxaloacetat
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/26.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/26.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ATP-syntas funktion är att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vätejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP.
|
||||
|
||||
Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/27.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/27.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilka är de två viktigaste transportörerna av kväve från kroppens vävnader till levern, och via vilka två andra molekyler kommer de två kväveatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
De två viktigate transportörerna av kväve från kroppen vävnader är alanin och asparagin.
|
||||
Kväveatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvävegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nästa steg lämnar av sin kvävegrupp till citrulin som då bildar argininsuccinat.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/28.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/28.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **En fungerande pentosfosfatväg behövs för att upprätthålla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar.**
|
||||
- Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvägens oxidatativa fas.
|
||||
- **Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvägens oxidataiva fas är de intracellulära nivåerna av NADP+ och NADPH.**
|
||||
- Pentosfosfatvägen är förlagd i mitokondriens matrix.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/29.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/29.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Nukleosidaser spjälkar av fosfatgrupper från nukleotider.
|
||||
- Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
|
||||
- **Kvävebaser som frisätts vid nedbrydning av nukleotider återanvänds ofta för nukleotidsyntes.**
|
||||
- Kväveatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat då dessa kvävebaser bryts ned.
|
||||
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/3.md
Normal file
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/3.md
Normal file
@@ -0,0 +1,19 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kolhydrater
|
||||
---
|
||||
## Fråga 3
|
||||
|
||||
Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Laktos är en molekyl som består av glukos och galaktos.
|
||||
Båda sjukdommarna beror på brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen.
|
||||
I laktosintolerans handlar det om enzymet laktas som spjälkar laktos till galaktos och glukos, medan det i galaktosemi handlar om enzymet som omvandlar galaktos till glukos.
|
||||
|
||||
Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos går ut i blodet och omvandlas till den toxiska molekylen galaktitol, vilket är mycket farligt. Vid obehandlad laktos bryts inte laktosmolekylen ned i tunntarmen som kroppen annars hade gjort, utan den fortsätter genom magtarmkanalen tills den hamnar i tjocktramen där den fermenteras av bakterier, vilket leder till gasbildning och buksmärtor. Ometaboliserad laktos blir alltså inte toxiskt som galaktos(--> galaktitol).
|
||||
|
||||
Den vanligaste behandlingen för båda intoleranserna handlar främst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. Båda molekylerna finns i komjölk, vilket alltså ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns däremot inte galaktosfria mjölkprodukter.
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/30.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/30.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Syntes av heme beror på cellens tillgång till järn. Beskriv vad som sker när järntillgången är låg. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
På mRNA som används som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. När järntillgången är låg binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hämmar translationen av det nödvändiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket är syftet eftersom vi inte har något järn.
|
||||
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/31.md
Normal file
13
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/31.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Vilket av följande påståenden är helt korrekt avseende reglering av den intracellulära kolesterolhalten? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt.
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulära koncentrationen ökar genom passivt upptag.
|
||||
- Endast några få celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmåga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper är helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrån, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP.
|
||||
- **Transkriptionsfaktorn SREBP-2 är viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras från det endoplasmatiska nätverket till Golgiapparaten, där transkriptionsfaktordelen klyvs av.**
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/32.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/32.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- cellmembran
|
||||
---
|
||||
Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/33.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/33.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- transport-över-cellmembran
|
||||
---
|
||||
Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kväveoxid efter deras förmåga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lättast att passera. Ange två egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Vatten - liten, oladdad molekyl
|
||||
Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl
|
||||
Leucin - oladdad, hydrofil "kropp" (alltså NH3+ och COO-, inte R-kedjan)
|
||||
Kväveoxid - laddad, hydrofil
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/34.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/34.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- plasmid
|
||||
---
|
||||
I vilken ordning genomförs nedanstående steg när plasmider ska renas? (1p)
|
||||
|
||||
Rätt ordning är (AI svar):
|
||||
|
||||
1. Pelletera cellkulturen som växt under natten
|
||||
2. Lysera cellerna
|
||||
3. Neutralisera lysatet
|
||||
4. Eluera plasmiderna från kolumnen
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/35.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/35.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- introduktionslaboration
|
||||
---
|
||||
Du arbetar på en vårdcentral där du förvånas över att många patienter med njursvikt (=dålig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstå”). Du bestämmer dig därför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt. Vilken av nedanstående är den mest rimliga nollhypotesen? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- **Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt.**
|
||||
- Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/4.md
Normal file
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/4.md
Normal file
@@ -0,0 +1,17 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- lipider
|
||||
---
|
||||
## Fråga 4
|
||||
|
||||
Vilken/vilka av dessa är en omega-3 fettsyra? (1p)
|
||||
![[Pasted image 20251128081622.png]]
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **B**
|
||||
- **C**
|
||||
- A
|
||||
- D
|
||||
20
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/5.md
Normal file
20
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/5.md
Normal file
@@ -0,0 +1,20 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
## Fråga 5
|
||||
|
||||
A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
AT har 2 vätebidningar
|
||||
GC har 3 vätebidningar
|
||||
|
||||
B.
|
||||
Detta gör att vätebidningarna mellan G och C är stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter.
|
||||
AT-bidningarna som har färre bindningspunkter /par är därmed ostabilare, detta är något som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lättsmält vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/6.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/6.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vilket/vilka av följande påståenden om RNA är korrekta?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Ryggraden i RNA hålls samman av fosfodiester-bindningar.**
|
||||
- Uracil kan deamineras till cytosin.
|
||||
- **RNA använder kvävebasen uracil istället för tymin.**
|
||||
- Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.
|
||||
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/7.md
Normal file
17
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/7.md
Normal file
@@ -0,0 +1,17 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- hemoglobin
|
||||
---
|
||||
En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 är så kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vätskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre når blodet och att mindre koldioxid lämnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mängden syre och den ökade mängden koldioxid påverkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Den ökande mängden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svårare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidände, vilket gör det möjligt för saltbryggor att återskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mängd koldioxid innebär även lägre PH i blodet, dvs. ökad mängd vätejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör också återskapandet av saltbryggor för hemoglobinet.
|
||||
|
||||
Vid lungorna ska normalt sett den höga syrehalten och det högre PHt leda till att koldioxidet och vätejoner släpper, för att destabilisera T-state. När syrehalten är låg är PH i blodet vid lungorna något lägre än normalt vilket gör det svårare för denna reaktion att ske.
|
||||
|
||||
Syrehalten ska också bidra till att en syremolekyl initialt binder in till järnet i en subenhet. Eftersom hemoglobin är ett kooperativ av 4 subenheter med 4 hemgrupper leder inbidningen av syre i en enhet till en konformationsändring i de andra subenheterna vilket gör järnemolekylerna mer tillgängliga för syre att binda in till. Detta stimulerar R-state och oxy-formen av hemoglobin. Den låga syrehalten gör "sannolikheten lägre" för det första syret att binda in, och konformationsändringen sker då inte.
|
||||
|
||||
Vanligtvis sker denna växling mellan T- och R-state på så vis att koldioxid konc. är högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret släpps av där det behövs. Å andra sidan är koncentrationen syre tillräckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsändringar är nödvändiga för ett så effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och släppa på rätt ställe. När dessa koncentrationer ändras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande.
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/8.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/8.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- utforska-proteiner
|
||||
---
|
||||
Du träffar en patient som du misstänker har drabbats av HIV. Du kommer att använda en Indirekt ELISA för att ta reda på detta. (Max 150 ord.) (2p)
|
||||
|
||||
A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA.
|
||||
B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Ett specifikt antigen fästs i en brunn, patientens prov tillsätts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fäst till antigenet, ytterligare en antikropp tillsätts som binder till den första antikroppen, färg som binder till den andra antikroppen tillsätts, provet färgas om antikroppen är detekterad.
|
||||
|
||||
B.
|
||||
Antikropp
|
||||
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/9.md
Normal file
10
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/9.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
---
|
||||
Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with "arkener" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before "the tasks were split" to proteins to be more efficient.
|
||||
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/1.md
Normal file
16
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/1.md
Normal file
@@ -0,0 +1,16 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kolhydrater
|
||||
---
|
||||
A) Vad är mukopolysackaridos?
|
||||
B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Mukopolysackaridos är en sjukdom som innebär att GAG (glukoaminoglukaner) inte kan brytas ner. Då ansamlas GAGs i blodet och kroppens vävnader vilket har negativa konsekvenser på kroppen.
|
||||
|
||||
B.
|
||||
GAG finns i proteoglykaner och består av repeterande disackarid enheter. Disackariden består av en negativt laddad monosackarid och en annan monosackarid som innehåller en acetylamin grupp (till exempel acetylgalaktosamin). Nedbrytningen av GAG behöver speciella enzymer. När dessa enzymer fungerar inte som de ska bryts GAGs inte ner. Då ansamlas stora mängder av GAG i kroppen.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/10.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/10.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- **TBP binder till TATA-boxen.**
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/11.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/11.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kromatin
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden om histoner är korrekta?
|
||||
|
||||
- I kromatin ingår endast DNA, ej proteiner.
|
||||
- **I en nukleosom är ~146 bp av DNA lindat kring en kärna av åtta histonproteiner.**
|
||||
- **Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar.**
|
||||
- Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/12.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/12.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- **Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.**
|
||||
- **DNA replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.**
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- Topoisomeraser har en 5´ till 3´ exonukleas-aktivitet.
|
||||
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/13.md
Normal file
14
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/13.md
Normal file
@@ -0,0 +1,14 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mängden tryptofan? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Tryptofanoperonet kodar för enzymer som är essentiella för bildningen av tryptofan. Tryptofanrepressorn binder till operatorn i tryptofanoperonet och hämmar transkriptionen. När en tryptofan molekyl binder sig till tryptofanrepressorn, kommer tryptofanrepressorn att kunna binda till operatorn och hämma transkriptionen av tryptofanoperonet. Vid brist på tryptofan, kommer trymptofanrepressorn inte att vara bunden till några tryptofan molekyler och därmed kommer tryptofanrepressorn att lösna från operatorn och tillåta transkriptionen av tryptofanoperonet.
|
||||
|
||||
Mycket tryptofan => tryptofanrepressorn binder => Transkriptionen hämmas
|
||||
Lite tryptofan => tryptofanrepressorn lössnar => Transkriptionen stimuleras
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/14.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/14.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- translation
|
||||
---
|
||||
Hur är det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner från enbart ett mRNA-transkript? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Till skillnad från eukaryouter där mRNAt har endast en startkodon (AUG), har bakterier flera start kodoner inom samma mRNA molekyl. I bakterier har mRNAt "shine dalgarno" sekvenser i närhet till startkodonerna AUG. Dessa "shine dalgarno" sekvenser känns igen med hjälp av S16 subenheten som i sin tur finns i S30 subenheten av ribosomen (också kallad den lilla subenheten). Detta förklarar hur det är möjligt att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner från enbart ett mRNA-transkript i bakterier.
|
||||
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/15.md
Normal file
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/15.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- termodynamik
|
||||
---
|
||||
A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions:
|
||||
|
||||
P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol)
|
||||
X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? /
|
||||
En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg är intresserad av följande biokemiska reaktioner:
|
||||
|
||||
P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol)
|
||||
X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna är spontan och vilken är anledningen till det?
|
||||
|
||||
This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
G (Gibbs free energi) means the change of free energy in the system. Delta-G explains how the free energi in the system change after a specific reaction. Negative delta-G means the reaction is spontaneous, while positive delta-G indicates that the reaction is not spontaneous and is not thermodynamicly favorable. The spontaneous reaction is P + H₂O -> Q + Pi because it has negativ Delta-G.
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/16.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/16.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
Hexokinas är ett enzym som kan använda både D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM är, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax är detsamma för båda substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av båda substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Km är substratkoncentrationen när enzymhastigheten är hälften av den maximala enzymhastigheten (Vmax/2). Ett lägre Km-värde innebär att enzymet kommer att nå hälften av sin maximala hastigheten vid en mindre substratkoncentration. Om vi jämför Km-värdet för D-glukos och D-fruktos så ser vi att Km-värdet är lägre för D-glukos. Detta innebär att hexokinas kommer att förbruka D-glukos snabbare.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/17.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/17.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om övergångstillståndet vid en enzym-katalyserad reaktion stämmer?
|
||||
|
||||
- **Det ändrar enzymets optimala pH.**
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortgå vid en acceptabel temperatur.
|
||||
- **Det tillåter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det.**
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortskrida snabbare.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/18.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/18.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- integrering-av-metabolismen
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående molekyler har sitt ursprung i en B vitamin?
|
||||
|
||||
- **Coenzym A**
|
||||
- ATP
|
||||
- Liponsyra
|
||||
- **NADH**
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/19.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/19.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- integrering-av-metabolismen
|
||||
---
|
||||
I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullständigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p)
|
||||
|
||||
1. hexokinas
|
||||
2. fosfofruktokinas
|
||||
3. alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||||
4. succinatdehydrogenas
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- lipider
|
||||
---
|
||||
Nya regler från EU ska se till att minimera mängden transfetter i livsmedel. Vilka två påståenden stämmer om transfetter? (1p)
|
||||
|
||||
- **Transfetter kan i regel packas tätare än cisfetter och bidrar därmed till minskad fluiditet i cellmembranet.**
|
||||
- **Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer.**
|
||||
- Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet.
|
||||
- Transfetter består av mättade fettsyror.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/20.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/20.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glykogen
|
||||
---
|
||||
I vilka två vävnader hittar vi framförallt glykogen hos människa, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vävnad? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogen finns i muskelvävnad och i levern.
|
||||
|
||||
Glykogen i levern används för att reglera glukoshalten i blodet. Glykogen bryts ner till glukos-1-fosfat och omvandlas senare till glukos-6-fosfat med hjälp av enzymet fosfoglukomutas. Glukos-6-fosfat kan defosforyliseras till glukos med hjälp av enzymet glukos-6-fosfatas som endast finns i levern. Senare kan glukos molekylerna frisättas från levern till blodet.
|
||||
|
||||
Muskler saknar enzymet glukos-6-fosfatas vilket innebär att muskler kan inte skapa glukos och frisätta det i blodet. Glykogenet i muskler används därför som energireserv, genom att brytas ner till glukos-6-fosfat som kan fortsätta i glykolysen och till sist producera ATP.
|
||||
459
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2022-05-16-0025-JCM.md
Normal file
459
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2022-05-16-0025-JCM.md
Normal file
@@ -0,0 +1,459 @@
|
||||
# LPG001 Biokemi – tenta 2022-05-16
|
||||
*Kandidat 0025-JCM* [oai_citation:0‡2022-05-16-0025-JCM.pdf](sediment://file_0000000036b0720caeb017bd5b28c3ff)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 1 – SL – Kolhydrater 5
|
||||
|
||||
A) Vad är mukopolysackaridos?
|
||||
B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Mukopolysackaridos är en sjukdom som innebär att GAG (glukoaminoglukaner) inte kan brytas ner. Då ansamlas GAGs i blodet och kroppens vävnader vilket har negativa konsekvenser på kroppen.
|
||||
|
||||
B.
|
||||
GAG finns i proteoglykaner och består av repeterande disackarid enheter. Disackariden består av en negativt laddad monosackarid och en annan monosackarid som innehåller en acetylamin grupp (till exempel acetylgalaktosamin). Nedbrytningen av GAG behöver speciella enzymer. När dessa enzymer fungerar inte som de ska bryts GAGs inte ner. Då ansamlas stora mängder av GAG i kroppen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 2 – DZ – Lipider MCQ2
|
||||
|
||||
Nya regler från EU ska se till att minimera mängden transfetter i livsmedel. Vilka två påståenden stämmer om transfetter? (1p)
|
||||
|
||||
- Transfetter kan i regel packas tätare än cisfetter och bidrar därmed till minskad fluiditet i cellmembranet.
|
||||
- Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer.
|
||||
- Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet.
|
||||
- Transfetter består av mättade fettsyror.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 3 – IP – Aminosyror och proteiner 10
|
||||
|
||||
När protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge även ett exempel på en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ATPsyntasets transmembranella del (F0) ansvarar för transporten av protoner över mitokondriens inre membran. F0 innehåller en roterande c-ring som består av 10 c-subenheter samt en a-subenhet som protoniserar och deprotoniserar c-subenheterna. När en c-subenhet protoniseras, nutraliseras ett negativt laddat aminosyra i c-subenheten, vilket leder till en konformationsändring som tillåter c-ringen att rotera. En protoniserad c-subenhet roterar en varv runt c-ringen innan den släpper sin proton, då blir aminosyran negativt laddad som i början.
|
||||
Exempel på ett negativt laddad aminosyra: Aspartat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 4 – IP – Aminosyror och proteiner MCQ2
|
||||
|
||||
Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i när pH är 7. (1p)
|
||||
|
||||
Fenylalanin:
|
||||
Asparagin:
|
||||
Arginin:
|
||||
Tyrosin:
|
||||
|
||||
Möjliga bindningstyper:
|
||||
|
||||
- van der Waals interaktion
|
||||
- vätebindning
|
||||
- jonbindning
|
||||
- vätebindning
|
||||
- kovalent bindning
|
||||
- jonbindning
|
||||
- van der Waals interaktion
|
||||
- vätebindning
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 5 – DZ – Hemoglobin 3
|
||||
|
||||
Rita syredissociationskurvan för hemoglobin och myoglobin. Vilken strukturell skillnad mellan myoglobin och hemoglobin förklarar skillnaden i dissociationskurvorna? (2p) (Max 100 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Myoglobin består av en subenhet och har mycket affinitet för syre. Myoglobin har en mycket brant dissociationskurva. Man kan säga att myoglobin fungerar som en on-off knapp, då den antingen är oxiderad (oxyform) eller deoxiderad (deoxyform). Myoglobin är därför bra för lagring av syre men väldigt dåligt för syretransport.
|
||||
|
||||
Tillskillnad från myoglobin består hemoglobin av fyra subenheter. Hemoglobin har inte lika brant dissociationskurva, vilket innebär att hemoglobin är lämplig för transport av syre. Hemoglobin blir oxyform i lungorna där syrehalten är stor. I musklerna släpper hemoglobinet sina syre atomer gradvist och till slut blir den deoxyform.
|
||||
|
||||
*(Figur med två syredissociationskurvor i originalet.)*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 6 – LJ – Proteinstudier 3
|
||||
|
||||
Du har fått i uppgift att preparera fram ett protein ur ett homogenisat och du kommer använda tre olika metoder för detta. Beskriv varje metod kortfattat samt ange vilken proteinegenskap som används för separationen (2p) (Max 200 ord)
|
||||
|
||||
A. Gelfiltrering
|
||||
B. Jonbyteskromatografi
|
||||
C. Affinitetskromatografi
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Vid gelfiltrering består den fasta fasen av kulor med håligheter. Vid gelfiltrering filtreras proteinerna storleksmässigt, där små proteiner binder till kulorna medan de stora proteiner fortsätter vidare genom kolumnen. Därför kommer protienerna med störst massa först ut, och proteinerna med låg massa hamnar sist i filtreringen.
|
||||
|
||||
B. Jonbyteskromatografi filtrerar protiener beroende på laddning. De finns två typer av jonbyteskromatografi. Första typen är anjonsbytare, där proteinerna med positiv laddning kommer ut först. Andra typen är katjonsbytare där jonerna med negativ laddning kommer ut först. Den fasta fasen består av kulor med antingen negativ eller positiv laddning som kan fästa till de laddade proteinerna med hjälp av jonbindningar.
|
||||
|
||||
C. Affinitetskromatografi är en filtreringsmetod som är baserad på att filtrera protiener med hjälp av en speciell egenskap hos proteinerna. Till exempel kan proteinernas glykolysering användas för att filtrera protienerna.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 7 – CG – RNA/DNA 3
|
||||
|
||||
A. Hur skiljer sig endonukleaser från exonukleaser?
|
||||
B. Skriv det fullständiga namnet för dADP?
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Endonukleaser klipper nukleinsyror från mitten, medan exonukleaser klipper nukleinsyror från ändarna (antingen från 3' till 5' riktning eller från 5' till 3'). Detta utförs genom att bryta fosfodiesterbindningen mellan nukleotiderna.
|
||||
|
||||
B. Deoxyadinosindifosfat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 8 – MO Evolution 1
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i våra celler. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Endosymbios är en teori som förklarar mitokondriens uppkomst i eukaryota celler. Teorin går ut på att en stor anaerob eukaryotcell har endocyterat en aerob bakterie. Den eukaryota cellen och bakterien lever i symbios, där den eukaryota cellen försörjer bakterien med metaboliter medan bakterien utför aerob metabolism åt den eukaryotacellen. Bakterien har senare utvecklats till mitokondrie. En bevis på att endosymbios teorin stämmer är att mitokondrier har egna DNA.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 9 – CG – RNA/DNA 4
|
||||
|
||||
Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Genom att skapa nya splice-sites i intronen som leder till att mRNAt klivs felaktigt, som gör att mRNAt kan koda för fel proteiner.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 10 – CG – Transkription MCQ 6
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 11 – CG – RNA, DNA MCQ 5
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden om histoner är korrekta?
|
||||
|
||||
- I kromatin ingår endast DNA, ej proteiner.
|
||||
- I en nukleosom är ~146 bp av DNA lindat kring en kärna av åtta histonproteiner.
|
||||
- Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar.
|
||||
- Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 12 – CG – RNA, DNA MCQ 6
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- DNA replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- Topoisomeraser har en 5´ till 3´ exonukleas-aktivitet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 13 – CG – Prokaryot transkription 1
|
||||
|
||||
Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mängden tryptofan? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Tryptofanoperonet kodar för enzymer som är essentiella för bildningen av tryptofan. Tryptofanrepressorn binder till operatorn i tryptofanoperonet och hämmar transkriptionen. När en tryptofan molekyl binder sig till tryptofanrepressorn, kommer tryptofanrepressorn att kunna binda till operatorn och hämma transkriptionen av tryptofanoperonet. Vid brist på tryptofan, kommer trymptofanrepressorn inte att vara bunden till några tryptofan molekyler och därmed kommer tryptofanrepressorn att lösna från operatorn och tillåta transkriptionen av tryptofanoperonet.
|
||||
|
||||
Mycket tryptofan => tryptofanrepressorn binder => Transkriptionen hämmas
|
||||
Lite tryptofan => tryptofanrepressorn lössnar => Transkriptionen stimuleras
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 14 – AC – Translation 5
|
||||
|
||||
Hur är det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner från enbart ett mRNA-transkript? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Till skillnad från eukaryouter där mRNAt har endast en startkodon (AUG), har bakterier flera start kodoner inom samma mRNA molekyl. I bakterier har mRNAt "shine dalgarno" sekvenser i närhet till startkodonerna AUG. Dessa "shine dalgarno" sekvenser känns igen med hjälp av S16 subenheten som i sin tur finns i S30 subenheten av ribosomen (också kallad den lilla subenheten). Detta förklarar hur det är möjligt att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner från enbart ett mRNA-transkript i bakterier.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 15 – SS – Termodynamik 1
|
||||
|
||||
A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions:
|
||||
|
||||
P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol)
|
||||
X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? /
|
||||
En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg är intresserad av följande biokemiska reaktioner:
|
||||
|
||||
P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol)
|
||||
X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol)
|
||||
|
||||
Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna är spontan och vilken är anledningen till det?
|
||||
|
||||
This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
|
||||
G (Gibbs free energi) means the change of free energy in the system. Delta-G explains how the free energi in the system change after a specific reaction. Negative delta-G means the reaction is spontaneous, while positive delta-G indicates that the reaction is not spontaneous and is not thermodynamicly favorable. The spontaneous reaction is P + H₂O -> Q + Pi because it has negativ Delta-G.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 16 – MO Enzymer 1
|
||||
|
||||
Hexokinas är ett enzym som kan använda både D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM är, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax är detsamma för båda substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av båda substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Km är substratkoncentrationen när enzymhastigheten är hälften av den maximala enzymhastigheten (Vmax/2). Ett lägre Km-värde innebär att enzymet kommer att nå hälften av sin maximala hastigheten vid en mindre substratkoncentration. Om vi jämför Km-värdet för D-glukos och D-fruktos så ser vi att Km-värdet är lägre för D-glukos. Detta innebär att hexokinas kommer att förbruka D-glukos snabbare.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 17 – MO Enzymer MCQ1
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om övergångstillståndet vid en enzym-katalyserad reaktion stämmer?
|
||||
|
||||
- Det ändrar enzymets optimala pH.
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortgå vid en acceptabel temperatur.
|
||||
- Det tillåter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det.
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortskrida snabbare.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 18 – IP – Integrering av metabolismen MCQ6
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående molekyler har sitt ursprung i en B vitamin?
|
||||
|
||||
- Coenzym A
|
||||
- ATP
|
||||
- Liponsyra
|
||||
- NADH
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 19 – IP – Integrering av metabolismen MCQ4
|
||||
|
||||
I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullständigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p)
|
||||
|
||||
1:
|
||||
2:
|
||||
3:
|
||||
4:
|
||||
|
||||
- hexokinas
|
||||
- fosfofruktokinas 1
|
||||
- alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||||
- succinatdehydrogenas
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 20 – ML – Glykogen 3
|
||||
|
||||
I vilka två vävnader hittar vi framförallt glykogen hos människa, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vävnad? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Glykogen finns i muskelvävnad och i levern.
|
||||
|
||||
Glykogen i levern används för att reglera glukoshalten i blodet. Glykogen bryts ner till glukos-1-fosfat och omvandlas senare till glukos-6-fosfat med hjälp av enzymet fosfoglukomutas. Glukos-6-fosfat kan defosforyliseras till glukos med hjälp av enzymet glukos-6-fosfatas som endast finns i levern. Senare kan glukos molekylerna frisättas från levern till blodet.
|
||||
|
||||
Muskler saknar enzymet glukos-6-fosfatas vilket innebär att muskler kan inte skapa glukos och frisätta det i blodet. Glykogenet i muskler används därför som energireserv, genom att brytas ner till glukos-6-fosfat som kan fortsätta i glykolysen och till sist producera ATP.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 21 – IP – Integrering av metabolismen 5
|
||||
|
||||
Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och är därmed reglerat på flera nivåer. (2p) (Max 120 ord)
|
||||
|
||||
A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen?
|
||||
B) Varför är det viktigt att komplexet är reglerat?
|
||||
C) En typ av reglering av komplexet är av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebär samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Pyruvatdehydrogenaskomplexet är länken mellan glykolysen och citronsyracykeln. Komplexet katalyserar den irreversibla nedbrytningen av pyruvat till koldioxid och acetyl-Coa.
|
||||
|
||||
B. Komplexet styr en irreversibel reaktion där pyruvat bryts ner till Acetyl-Coa. Acetyl-Coa kan inte användas för återbilda pyruvat och därför måste den användas i andra metabola vägar. Därför är enormt viktigt att reglera komplexet för att inte slösa pyruvat onödigt.
|
||||
|
||||
C. Feedforwardreglering innebär att substraten i en reaktion stimulerar enzymet som katalyserar denna reaktion. Pyruvat ger feedforwardreglering av pyruvatdehydrogenaskomplexet, då ökade koncentrationen av pyruvat leder till att komplexet stimuleras. Då bryts pyruvat till Acetyl-Coa för att minska koncentrationen av pyruvat.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 22 – ST – Betaoxidation MCQ2
|
||||
|
||||
Ange vilka två av följande som är en ketonkropp. (1p)
|
||||
|
||||
- Acetyl-CoA
|
||||
- Aceton
|
||||
- Adenosin
|
||||
- Acetoacetat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 23 – IP – Citronsyracykeln MCQ1
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående enzymer katalyserar en dekarboxylering?
|
||||
|
||||
- Isocitratdehydrogenas
|
||||
- Alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||||
- Malatdehydrogenas
|
||||
- Succinatdehydrogenas
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 24 – IP – Integrering av metabolismen 4
|
||||
|
||||
2,4-dinitrofenol är en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
2,4-dinitrofenol är en frikopplare, vilket innebär att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol är en hydrofob molekyl som kan lätt diffundera från mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vätejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till värme.
|
||||
|
||||
Protongradienten behövs för att producera ATP. När protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprätthålla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, då kroppen bryter ner en stor mängd av fett.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 25 – IP – ETK 2
|
||||
|
||||
A. Vad innebär redoxpotential?
|
||||
B. Ge två exempel på redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan.
|
||||
(2p) (Max 75 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Redoxpotential innebär ett molekyls förmåga att ta upp elektroner. Hög redoxpotential innebär att molekylen har stor affinitet till elektroner (molekylen vill ta upp mer elektroner), medan låg redoxpotential innebär att molekylen har låg affinitet till elektroner (molekylen vill avge sina elektroner).
|
||||
|
||||
B. Ubiquiton (Q) och Ubiquinol (QH₂). QH₂ har lägre redoxpotential än Q, då QH₂ vill avge sina två elektroner. FADH₂ och FAD är ett annat redoxpar i elektrontransportkedjan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 26 – ML – Aminosyrametabolism MCQ2
|
||||
|
||||
Vilka två av följande aminosyror räknas som rent glukogena?
|
||||
|
||||
- Glutamat
|
||||
- Leucin
|
||||
- Lysin
|
||||
- Alanin
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 27 – ML – Aminosyrametabolism MCQ1
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till ureacykeln är korrekta?
|
||||
|
||||
- Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen.
|
||||
- Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivåer av ammoniak som är mycket toxiskt för framförallt hjärnan.
|
||||
- De två kväveatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat.
|
||||
- Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 28 – ML – Nukleotidnedbrytning 1
|
||||
|
||||
I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kväveatomer som ingår i följande två nukleotider då dessa bryts ner? (1p)
|
||||
|
||||
A: AMP
|
||||
B: CMP
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A: Urat
|
||||
B: Urea
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 29 – ML – Pentosfosfatvägen 1
|
||||
|
||||
Ribos-5-fosfat kan bildas på två olika sätt i pentosfosfatvägen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola väg. Vilka två glykolysintermediärer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullständiga namn, inte förkortningar. (1p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
fruktos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 30 – ST – Heme 3
|
||||
|
||||
Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) är förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
I mjälten bryts hem ner till biliverdin och sedan omvandlas till okonjugerat bilirubin som frisätts i blodet. I levern konjugeras bilirubinet och utsöndras via galla. Konjugeringen sker för att göra den hydrofoba bilirubinet amfipatisk och vattenlöslig. Vid hemolytiska sjukdomar ökar nedbrytningen av röda blodkroppar i mjälten vilket ger upphov till förhöjt koncentration av okonjugerat bilirubin. Om levern inte kan ta hand om de stora koncentrationer av okonjugerat bilirubin i blodet ansamlas okonjugerat bilirubin i stora koncentrationer.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 31 – JS – Kolesterol 1
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat två huvudsakliga mekanismer för hur cellens intracellulära kolesterolkoncentration regleras. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
1. Transkriptionen av HMGR kan regleras. Vid låg halt av kolesterol kommer Insig-proteinet att lössna från scap-SREBP komplexet i ER, vilket gör att scap-SREBP transporteras till golgia apparaten med hjälp av COPII. SREBP bryts ner av enzymerna S1P och S2P, vilket gör att den N-terminala delen av SREBP frigörs till cellkärnan. I cellkärnan kan den N-terminala delen av SREBP binda till SRE-1, vilket bland annat ökar transkriptionen av enzymet HMGR. HMGR katalyserar första steget i kolesterolsyntesen där HMG omvandlas till mevalonat.
|
||||
|
||||
2. Translationen av HMGR-mRNAt kan regleras med hjälp av oxylanesterol-halten i cellen. En hög halt oxylanesterol (orsakad av hög halt av kolesterol) leder till att mindre polysomer binder till HMGR-mRNAt, vilket leder till mindre translation av HMGR. Å andra sidan kommer en låg oxylanesterol-halt (orsakad av låg halt av kolesterol) i cellen att leda till att fler polysomer binder sig till HMGR-mRNAt, då translateras fler HMGR som stimulerar kolesterolsyntes.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 32 – ST – Membran 7
|
||||
|
||||
Beskriv hur lipid rafts är uppbyggda. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
Lipid rafts är uppbyggda av kolesterol, sphingomyelin och glukolipider.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 33 – IP – Membrantransport 7
|
||||
|
||||
Proteinet på bilden transporterar glukos och Na⁺ från tarmen in i epitelceller.
|
||||
|
||||
A) Vilken typ av transportör är det?
|
||||
B) Vilken typ av transport sker för glukos?
|
||||
C) Vilken är drivkraften bakom transporten av glukos?
|
||||
(Max 75 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Symport
|
||||
|
||||
B. Sekundär-aktivtransport
|
||||
|
||||
C. Vid sekundär-aktivtransport används en molekyl koncentrationsgradient för att transportera en annan molekyl mot sin koncentrationsgradient. Vid transport av glukos används Na jonernas koncentrationsgradient som drivkraften. Det är termodynamiskt fördelaktigt att transportera Na in i cellen då det sker med koncentrationsgradienten.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 34 – Plasmidlaborationen 3
|
||||
|
||||
Förklara kortfattat vad som menas med
|
||||
|
||||
A) Selektion av antibiotikaresistenta bakterier
|
||||
B) Blåvit screening
|
||||
|
||||
(2p) Den här frågan kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Selektion av antibiotikaresistenta bakterier innebär att odla bakterier i en miljö med antibiotika. Då kommer bara de bakterier med antibiotikaresistens att överleva, medan de bakterier utan antibiotika resistens kommer att dö ut. Ampicillin är ett exempel av antibiotika som används vid selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Genom att använda plasmider som innehåller antibiotikaresistens-gener kommer endast de bakterier som bär på dessa plasmider att överleva i en antibiotikarik miljö.
|
||||
|
||||
B. Blåvit screening är ett metod att skilja mellan bakterier med plasmider och bakterier utan plasmider. Bakterier med plasmider har en klyvd lac-operon och därför kommer inte de färgas vid addition av x-GAL, då säger man att de är vita kolonier. Bakterier utan plasmider har en fullt fungerande lac-operon och kommer att färgas blått vid addition av x-GAL, då säger man att de är blå kolonier.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 35 – Introduktionslaboration 1
|
||||
|
||||
Du vill sätta upp en studie för att ta reda på hur lång tid det tar för blod att koagulera hos friska individer. Du vill få ett relativt litet standardfel (SE) för att känna att du har lyckats få en bra skattning av hur lång tid det brukar ta för blod att koagulera. SE kan härledas fram med hjälp av två parametrar. Vilka är parametrarna och hur ska de se ut om du vill få ett litet värde på SE? (2p) (Max 50 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
1- Ju större antal individer som försöket utförs på desto lägre SE.
|
||||
2- Ju mer lika dessa individers egenskaper är (ålder, kön, hälsa, kost mm.) desto lägre SE.
|
||||
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2022-05-16-0025-JCM.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/2022-05-16-0025-JCM.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/21.md
Normal file
19
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/21.md
Normal file
@@ -0,0 +1,19 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- integrering-av-metabolismen
|
||||
---
|
||||
Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och är därmed reglerat på flera nivåer. (2p) (Max 120 ord)
|
||||
|
||||
A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen?
|
||||
B) Varför är det viktigt att komplexet är reglerat?
|
||||
C) En typ av reglering av komplexet är av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebär samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Pyruvatdehydrogenaskomplexet är länken mellan glykolysen och citronsyracykeln. Komplexet katalyserar den irreversibla nedbrytningen av pyruvat till koldioxid och acetyl-Coa.
|
||||
|
||||
B. Komplexet styr en irreversibel reaktion där pyruvat bryts ner till Acetyl-Coa. Acetyl-Coa kan inte användas för återbilda pyruvat och därför måste den användas i andra metabola vägar. Därför är enormt viktigt att reglera komplexet för att inte slösa pyruvat onödigt.
|
||||
|
||||
C. Feedforwardreglering innebär att substraten i en reaktion stimulerar enzymet som katalyserar denna reaktion. Pyruvat ger feedforwardreglering av pyruvatdehydrogenaskomplexet, då ökade koncentrationen av pyruvat leder till att komplexet stimuleras. Då bryts pyruvat till Acetyl-Coa för att minska koncentrationen av pyruvat.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/22.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/22.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- betaoxidation
|
||||
---
|
||||
Ange vilka två av följande som är en ketonkropp. (1p)
|
||||
|
||||
- Acetyl-CoA
|
||||
- **Aceton**
|
||||
- Adenosin
|
||||
- **Acetoacetat**
|
||||
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/23.md
Normal file
18
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/23.md
Normal file
@@ -0,0 +1,18 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- citronsyracykeln
|
||||
---
|
||||
2,4-dinitrofenol är en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
2,4-dinitrofenol är en frikopplare, vilket innebär att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol är en hydrofob molekyl som kan lätt diffundera från mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vätejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till värme.
|
||||
|
||||
Protongradienten behövs för att producera ATP. När protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprätthålla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, då kroppen bryter ner en stor mängd av fett. Vilka två av nedanstående enzymer katalyserar en dekarboxylering?
|
||||
|
||||
- **Isocitratdehydrogenas**
|
||||
- **Alfaketoglutaratdehydrogenas**
|
||||
- Malatdehydrogenas
|
||||
- Succinatdehydrogenas
|
||||
6
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/24.md
Normal file
6
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/24.md
Normal file
@@ -0,0 +1,6 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- integrering-av-metabolismen
|
||||
---
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/25.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/25.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
---
|
||||
A. Vad innebär redoxpotential?
|
||||
B. Ge två exempel på redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan.
|
||||
(2p) (Max 75 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A. Redoxpotential innebär ett molekyls förmåga att ta upp elektroner. Hög redoxpotential innebär att molekylen har stor affinitet till elektroner (molekylen vill ta upp mer elektroner), medan låg redoxpotential innebär att molekylen har låg affinitet till elektroner (molekylen vill avge sina elektroner).
|
||||
|
||||
B. Ubiquiton (Q) och Ubiquinol (QH₂). QH₂ har lägre redoxpotential än Q, då QH₂ vill avge sina två elektroner. FADH₂ och FAD är ett annat redoxpar i elektrontransportkedjan.
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/26.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/26.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- aminosyrametabolism
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande aminosyror räknas som rent glukogena?
|
||||
|
||||
- **Glutamat**
|
||||
- Leucin
|
||||
- Lysin
|
||||
- **Alanin**
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/27.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/27.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- aminosyrametabolism
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till ureacykeln är korrekta?
|
||||
|
||||
- Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen.
|
||||
- **Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivåer av ammoniak som är mycket toxiskt för framförallt hjärnan.**
|
||||
- **De två kväveatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat.**
|
||||
- Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.
|
||||
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/28.md
Normal file
15
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/28.md
Normal file
@@ -0,0 +1,15 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- nukleotidnedbrytning
|
||||
---
|
||||
I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kväveatomer som ingår i följande två nukleotider då dessa bryts ner? (1p)
|
||||
|
||||
A: AMP
|
||||
B: CMP
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
A: Urat
|
||||
B: Urea
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/29.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/29.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- pentosfosfatvägen
|
||||
---
|
||||
Ribos-5-fosfat kan bildas på två olika sätt i pentosfosfatvägen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola väg. Vilka två glykolysintermediärer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullständiga namn, inte förkortningar. (1p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
fruktos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat
|
||||
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/3.md
Normal file
12
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/3.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
När protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge även ett exempel på en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
ATPsyntasets transmembranella del (F0) ansvarar för transporten av protoner över mitokondriens inre membran. F0 innehåller en roterande c-ring som består av 10 c-subenheter samt en a-subenhet som protoniserar och deprotoniserar c-subenheterna. När en c-subenhet protoniseras, nutraliseras ett negativt laddat aminosyra i c-subenheten, vilket leder till en konformationsändring som tillåter c-ringen att rotera. En protoniserad c-subenhet roterar en varv runt c-ringen innan den släpper sin proton, då blir aminosyran negativt laddad som i början.
|
||||
Exempel på ett negativt laddad aminosyra: Aspartat
|
||||
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/30.md
Normal file
11
content/Biokemi/Gamla tentor/2022-05-16/30.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- heme
|
||||
---
|
||||
Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) är förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
I mjälten bryts hem ner till biliverdin och sedan omvandlas till okonjugerat bilirubin som frisätts i blodet. I levern konjugeras bilirubinet och utsöndras via galla. Konjugeringen sker för att göra den hydrofoba bilirubinet amfipatisk och vattenlöslig. Vid hemolytiska sjukdomar ökar nedbrytningen av röda blodkroppar i mjälten vilket ger upphov till förhöjt koncentration av okonjugerat bilirubin. Om levern inte kan ta hand om de stora koncentrationer av okonjugerat bilirubin i blodet ansamlas okonjugerat bilirubin i stora koncentrationer.
|
||||
Some files were not shown because too many files have changed in this diff Show More
Reference in New Issue
Block a user