Remove weird dash

content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md

@@ -5,31 +5,31 @@
 
 ## Moment
 
-### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
+### Del 1 - Munhåla och accessoriska körtlar
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|spottkörtlar]].
 - [[Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
 - [[Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
 - [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
-- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
-- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
+- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
+- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
 
-### Del 2 – Digestionskanalens vägg
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
-- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
+### Del 2 - Digestionskanalens vägg
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
+- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
 
-### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
-- [[Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
+### Del 3 - Lever, gallvägar och pancreas
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
+- [[Gallblåsa - struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
 
 ## Mål
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
-- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
-- [[Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
+- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar - skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller - struktur|tonsillernas histologi]].
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus-magsäck - övergång|övergången esofagus-ventrikel]], [[Magsäck - slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum-analkanal - övergång|rektum/analkanal]].
+- [[Tjocktarm - funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa - struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner - glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].