diff --git a/.gitignore b/.gitignore
index d7969ca..832e292 100644
--- a/.gitignore
+++ b/.gitignore
@@ -1,4 +1,5 @@
+.idea
+.obsidian
+.quartz-cache
 node_modules
-.idea/
-.obsidian/
-content/.obsidian
+public
diff --git a/.idea/workspace.xml b/.idea/workspace.xml
index 902ebb2..27fa1d1 100644
--- a/.idea/workspace.xml
+++ b/.idea/workspace.xml
@@ -4,6 +4,7 @@
     <option name="autoReloadType" value="SELECTIVE" />
   </component>
   <component name="ChangeListManager">
+<<<<<<< HEAD
 <<<<<<< HEAD
     <list default="true" id="d89ddef3-0f6b-45b8-91d4-ca4b15835330" name="Changes" comment="Comment out all footer" />
 =======
@@ -12,6 +13,12 @@
       <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" afterDir="false" />
     </list>
 >>>>>>> 210240c (vault backup: 2025-11-22 12:21:17)
+=======
+    <list default="true" id="d89ddef3-0f6b-45b8-91d4-ca4b15835330" name="Changes" comment="Comment out all footer">
+      <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" afterDir="false" />
+      <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" afterDir="false" />
+    </list>
+>>>>>>> 8f1bd52 (Remove weird dash)
     <option name="SHOW_DIALOG" value="false" />
     <option name="HIGHLIGHT_CONFLICTS" value="true" />
     <option name="HIGHLIGHT_NON_ACTIVE_CHANGELIST" value="false" />
@@ -109,11 +116,15 @@
       <workItem from="1763368336948" duration="74000" />
       <workItem from="1763468129001" duration="1460000" />
       <workItem from="1763591031608" duration="2000" />
+<<<<<<< HEAD
 <<<<<<< HEAD
       <workItem from="1763668772985" duration="4190000" />
 =======
       <workItem from="1763668772985" duration="3531000" />
 >>>>>>> 210240c (vault backup: 2025-11-22 12:21:17)
+=======
+      <workItem from="1763668772985" duration="4937000" />
+>>>>>>> 8f1bd52 (Remove weird dash)
     </task>
     <task id="LOCAL−00001" summary="Update">
       <option name="closed" value="true" />
diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json
index b64f4fb..39e4420 100644
--- a/content/.obsidian/workspace.json
+++ b/content/.obsidian/workspace.json
@@ -239,7 +239,11 @@
 =======
   "active": "6be8a23612495802",
   "lastOpenFiles": [
+<<<<<<< HEAD
 >>>>>>> 210240c (vault backup: 2025-11-22 12:21:17)
+=======
+<<<<<<< HEAD
+>>>>>>> 8f1bd52 (Remove weird dash)
     "Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Thermodynamik_MO-5.pdf",
     "Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Instuderingsfrågor termodynamik-4.pdf",
     "Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Biochemistry 10th edition kap 5.1.pdf",
@@ -283,6 +287,8 @@
     "Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md",
     "Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md",
     "Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md",
+=======
+>>>>>>> 1e8336a (Remove weird dash)
     "Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md",
     "Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Kondroprogenitor.md",
     "Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Kondroblast.md",
@@ -306,6 +312,30 @@
     "attachments/Pasted image 20251121113046.png",
     "attachments/Pasted image 20251121113014.png",
     "attachments/Pasted image 20251121112518.png",
+<<<<<<< HEAD
     "attachments/Pasted image 20251121112158.png"
+=======
+    "attachments/Pasted image 20251121112158.png",
+    "attachments/Pasted image 20251121111945.png",
+    "attachments/Pasted image 20251121111829.png",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Stoff.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Lärandemål.md",
+    "PU/Tystnadsplikt AI-svar.md",
+    "Biokemi/!Template/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin",
+    "Anatomi & Histologi",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Translation",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin",
+    "Biokemi/Cellulära processer/Kontroll avgenuttryck iprokaryoter",
+    "Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation",
+    "Biokemi/Metabolism",
+    "Biokemi/Cellulära processer",
+    "Biokemi/Makromolekyler"
+>>>>>>> 1e8336a (Remove weird dash)
   ]
 }
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Costae.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Costae.md
index 06f98f8..939a80e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Costae.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Costae.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 Kort
-- Revben (12 par); äkta (1–7), falska (8–10), flytande (11–12); bildar bröstkorg med sternum och thorakal-kotor.
+- Revben (12 par); äkta (1-7), falska (8-10), flytande (11-12); bildar bröstkorg med sternum och thorakal-kotor.
 
 ### Relaterade ben
 - [[Sternum|sternum]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Digiti Mani.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Digiti Mani.md
index 2bf1dc5..dcfc839 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Digiti Mani.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Digiti Mani.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Digiti manus (falanger i handen)
 
-- Varje finger (II–V) har tre falanger: proximal, mellan och distal; tummen (I) har två (proximal, distal).  
+- Varje finger (II-V) har tre falanger: proximal, mellan och distal; tummen (I) har två (proximal, distal).  
 - Falangerna artikulerar med [[Metacarpus|metakarpalben]] vid MCP-leder och med varandra i PIP/DIP-leder.  
 - Distala falangen har tuberositas phalangis distalis för nagelapparatens fäste.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metacarpus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metacarpus.md
index 5bb6cbc..2577cb8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metacarpus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metacarpus.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Metacarpus (mellanhandsben)
 
-- Fem metakarpalben (I–V) mellan [[Carpus|carpus]] och [[Digiti Mani|falangerna]].  
+- Fem metakarpalben (I-V) mellan [[Carpus|carpus]] och [[Digiti Mani|falangerna]].  
 - Basen artikulerar med karpalben (CMC-leder), skaftet bidrar till handens valv, huvudet bildar MCP-lederna.  
 - Metacarpale I (tummen) har sadelled mot [[Os Trapezium|os trapezium]] och möjliggör opposition.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metatarsus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metatarsus.md
index a7fd692..aa4ea1a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metatarsus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Metatarsus.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Metatarsus (mellanfotsben)
 
 - Fem metatarsalben mellan [[Tarsus|tarsalben]] och [[Digiti Pedi|falangerna]].  
-- Basen artikulerar med cuneiforme (I–III) och [[Os Cuboideum|os cuboideum]] (IV–V); huvudet bildar MTP-lederna.  
+- Basen artikulerar med cuneiforme (I-III) och [[Os Cuboideum|os cuboideum]] (IV-V); huvudet bildar MTP-lederna.  
 - Metatarsale I är brett och kort (hallux), metatarsale V har tuberositas för peroneus brevis-fästet.
 
 ### Relaterade ben
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Cuboideum.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Cuboideum.md
index 9c63dab..c437019 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Cuboideum.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Cuboideum.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Os cuboideum (tärningsben)
 
-- Lateralt tarsalben mellan [[Calcaneus|calcaneus]] och [[Metatarsus|metatarsalben IV–V]].  
+- Lateralt tarsalben mellan [[Calcaneus|calcaneus]] och [[Metatarsus|metatarsalben IV-V]].  
 - Har sulcus för peroneussenor och stödjer laterala fotvalvet.  
 - Utgör del av Chopart-leden (calcaneocuboidea).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Hamatum.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Hamatum.md
index ba279c4..0af63d1 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Hamatum.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Hamatum.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Os hamatum (krokben)
 
 - Distalt medialt karpalben med hamulus (krok) på volarsidan.  
-- Artikulerar med [[Metacarpus|metacarpale IV–V]], [[Os Capitatum|capitatum]], [[Os Triquetrum|triquetrum]] och [[Os Pisiforme|pisiforme]].  
+- Artikulerar med [[Metacarpus|metacarpale IV-V]], [[Os Capitatum|capitatum]], [[Os Triquetrum|triquetrum]] och [[Os Pisiforme|pisiforme]].  
 - Hamulus utgör ulnara gränsen i Guyons kanal.
 
 ### Relaterade ben
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Ischii.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Ischii.md
index e47842f..f77f12c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Ischii.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Ischii.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Os ischii
 
-- Bakre–nedre delen av [[Os Coxae|os coxae]] med corpus, ramus och tuber ischiadicum.  
+- Bakre-nedre delen av [[Os Coxae|os coxae]] med corpus, ramus och tuber ischiadicum.  
 - Tuber ischiadicum utgör sittbensknölen och fäste för hamstrings och adduktorer.  
 - Deltar i acetabulum och i foramen obturatum (tillsammans med os pubis).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Pubis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Pubis.md
index 61a3d0c..bf50117 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Pubis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Os Pubis.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Os pubis
 
-- Främre–nedre delen av [[Os Coxae|os coxae]] bestående av corpus, ramus superior och ramus inferior.  
+- Främre-nedre delen av [[Os Coxae|os coxae]] bestående av corpus, ramus superior och ramus inferior.  
 - Möts i symphysis pubica och bidrar till foramen obturatum samt acetabulum.  
 - Viktiga fästpunkter: crista pubica, pecten ossis pubis, ramus inferior.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Vertebra Cervicalis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Vertebra Cervicalis.md
index 594cf2d..e62f351 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Vertebra Cervicalis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Ben/Vertebra Cervicalis.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 Kort
-- Halskota; liten kotkropp, tvärutskott med foramen transversarium; C1–C7.
+- Halskota; liten kotkropp, tvärutskott med foramen transversarium; C1-C7.
 
 ### Relaterade ben
 - [[Vertebra Thoracalis|vertebra thoracalis]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis.md
index 815f59e..43ebaab 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis.md	
@@ -5,7 +5,7 @@ Ursprung
 - Fortsättning av [[Arteria Tibialis Anterior|a. tibialis anterior]] över fotleden
 
 Förlopp
-- Längs fotryggen mot mellan metatarsal I–II
+- Längs fotryggen mot mellan metatarsal I-II
 
 Grenar
 - A. arcuata, aa. metatarsales dorsales m.fl.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/index.md
index a9ac5d6..d29d577 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Kärl/index.md	
@@ -9,34 +9,34 @@ Exempel
 
 | Kärl | Typ | Huvudområde |
 |---|---|---|
-| [[Aorta Ascendens]] | Artär – elastisk | Hjärtnära, systemiskt utflöde |
-| [[Arcus Aortae]] | Artär – elastisk | Aortabåge (huvud/hals/övre ext.) |
-| [[Truncus Pulmonalis]] | Artär – elastisk | Lungan (deoxygenerat blod) |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A Coronaria Sinistra]] | Artär – kranskärl | Hjärtats fram-/vänstersida |
-| [[Ramus Interventricularis Anterior]] | Artär – kranskärl | Framvägg/septum |
-| [[Ramus Circumflexus]] | Artär – kranskärl | Vänster lateral/posterior |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A Coronaria Dextra]] | Artär – kranskärl | Höger hjärthalva/nodalgrenar |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Subclavia|A Subclavia]] | Artär – elastisk/muskulär | Huvud/hals, bröstvägg, övre ext. |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] | Artär – blandtyp | Hals (delas i ACI/ACE) |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Interna|A Carotis Interna]] | Artär – elastisk/muskulär | Hjärna, orbita |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Externa|A Carotis Externa]] | Artär – muskulär | Ansikte, skalp |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Brachialis|A Brachialis]] | Artär – muskulär | Överarm |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Radialis|A Radialis]] | Artär – muskulär | Underarm/hand (lateral) |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Ulnaris|A Ulnaris]] | Artär – muskulär | Underarm/hand (medial) |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Femoralis|A Femoralis]] | Artär – muskulär | Främre lår → underben |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Poplitea|A Poplitea]] | Artär – muskulär | Knä/underben |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Anterior|A Tibialis Anterior]] | Artär – muskulär | Främre underben/fotrygg |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] | Artär – muskulär | Bakre underben/fotsula |
-| [[Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis|A Dorsalis Pedis]] | Artär – muskulär | Fotrygg |
-| [[Vena Cava Superior]] | Ven – stor | Huvud/hals/övre ext. |
-| [[Venae Brachiocephalicae]] | Vener – stora | Samlar till VCS |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Jugularis Interna|V Jugularis Interna]] | Ven – stor | Hjärna/ansikte |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Subclavia|V Subclavia]] | Ven – stor | Övre extremitet |
-| [[Vena Cava Inferior]] | Ven – stor | Nedre kroppshalva |
-| [[Sinus Coronarius]] | Ven – sinus | Hjärtat (→ RA) |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Brachialis|V Brachialis]] | Ven – djup | Överarm |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Cephalica|V Cephalica]] | Ven – ytlig | Laterala arm/underarm |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Basilica|V Basilica]] | Ven – ytlig | Mediala arm/underarm |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Femoralis|V Femoralis]] | Ven – djup | Lår |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Poplitea|V Poplitea]] | Ven – djup | Underben/knä |
-| [[Anatomi/Kärl/Vena Saphena Magna|V Saphena Magna]] | Ven – ytlig | Mediala ben/lår |
+| [[Aorta Ascendens]] | Artär - elastisk | Hjärtnära, systemiskt utflöde |
+| [[Arcus Aortae]] | Artär - elastisk | Aortabåge (huvud/hals/övre ext.) |
+| [[Truncus Pulmonalis]] | Artär - elastisk | Lungan (deoxygenerat blod) |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A Coronaria Sinistra]] | Artär - kranskärl | Hjärtats fram-/vänstersida |
+| [[Ramus Interventricularis Anterior]] | Artär - kranskärl | Framvägg/septum |
+| [[Ramus Circumflexus]] | Artär - kranskärl | Vänster lateral/posterior |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A Coronaria Dextra]] | Artär - kranskärl | Höger hjärthalva/nodalgrenar |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Subclavia|A Subclavia]] | Artär - elastisk/muskulär | Huvud/hals, bröstvägg, övre ext. |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] | Artär - blandtyp | Hals (delas i ACI/ACE) |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Interna|A Carotis Interna]] | Artär - elastisk/muskulär | Hjärna, orbita |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Externa|A Carotis Externa]] | Artär - muskulär | Ansikte, skalp |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Brachialis|A Brachialis]] | Artär - muskulär | Överarm |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Radialis|A Radialis]] | Artär - muskulär | Underarm/hand (lateral) |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Ulnaris|A Ulnaris]] | Artär - muskulär | Underarm/hand (medial) |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Femoralis|A Femoralis]] | Artär - muskulär | Främre lår → underben |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Poplitea|A Poplitea]] | Artär - muskulär | Knä/underben |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Anterior|A Tibialis Anterior]] | Artär - muskulär | Främre underben/fotrygg |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] | Artär - muskulär | Bakre underben/fotsula |
+| [[Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis|A Dorsalis Pedis]] | Artär - muskulär | Fotrygg |
+| [[Vena Cava Superior]] | Ven - stor | Huvud/hals/övre ext. |
+| [[Venae Brachiocephalicae]] | Vener - stora | Samlar till VCS |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Jugularis Interna|V Jugularis Interna]] | Ven - stor | Hjärna/ansikte |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Subclavia|V Subclavia]] | Ven - stor | Övre extremitet |
+| [[Vena Cava Inferior]] | Ven - stor | Nedre kroppshalva |
+| [[Sinus Coronarius]] | Ven - sinus | Hjärtat (→ RA) |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Brachialis|V Brachialis]] | Ven - djup | Överarm |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Cephalica|V Cephalica]] | Ven - ytlig | Laterala arm/underarm |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Basilica|V Basilica]] | Ven - ytlig | Mediala arm/underarm |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Femoralis|V Femoralis]] | Ven - djup | Lår |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Poplitea|V Poplitea]] | Ven - djup | Underben/knä |
+| [[Anatomi/Kärl/Vena Saphena Magna|V Saphena Magna]] | Ven - ytlig | Mediala ben/lår |
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Handled.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Handled.md
index 8bf223a..10c39aa 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Handled.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Handled.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 ## Ledkomponenter
-- Ledhuvud: proximala karpalbensraden – [[Os Scaphoideum|os scaphoideum]], [[Os Lunatum|os lunatum]], [[Os Triquetrum|os triquetrum]].
+- Ledhuvud: proximala karpalbensraden - [[Os Scaphoideum|os scaphoideum]], [[Os Lunatum|os lunatum]], [[Os Triquetrum|os triquetrum]].
 - Ledpanna: [[Radius|facies articularis carpalis radii]] + discus articularis (ulnara sidan).
 
 ## Typ och rörelser
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder.md
index 87db9ae..b069e2f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder.md	
@@ -4,8 +4,8 @@
 - Ligamentkedja inkluderar lig. longitudinale anterius/posterius, ligg. flavum, interspinalia, supraspinale och intertransversaria.
 
 ## Typ och rörelser
-- Discus: sekundär synchondros/symfys – tillåter kompression och flexion/extension.
-- Facetleder: glidleder (arthrodia) – rörelsemönster varierar med region:
+- Discus: sekundär synchondros/symfys - tillåter kompression och flexion/extension.
+- Facetleder: glidleder (arthrodia) - rörelsemönster varierar med region:
   - Cervikalt: flexio/ extensio, lateralflexio, rotatio.
   - Thorakalt: rotation + viss lateralflexion begränsad av revben.
   - Lumbalt: flexio/extension dominerar, begränsad rotation.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Adductor Magnus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Adductor Magnus.md
index a35111e..d303914 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Adductor Magnus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Adductor Magnus.md	
@@ -1,10 +1,10 @@
 ![[Pasted image 20251009194855.png]]
 ## Ursprung
-- Ramus inferior ossis pubis – [[Os Pubis|os pubis]]
-- Ramus ossis ischii – [[Os Ischii|os ischii]]
+- Ramus inferior ossis pubis - [[Os Pubis|os pubis]]
+- Ramus ossis ischii - [[Os Ischii|os ischii]]
 
 ## Fäste
-- Linea aspera och tuberculum adductorium – [[Femur|femur]]
+- Linea aspera och tuberculum adductorium - [[Femur|femur]]
 
 ## Funktion
 - Höft: [[Adduktion]]; delar bidrar till [[Flexion]]]/[[Extension]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Brachii.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Brachii.md
index 9c50e78..ae642c2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Brachii.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Brachii.md	
@@ -2,11 +2,11 @@
 AKA: M. biceps brachii, biceps
 
 ## Ursprung
-- Tuberculum supraglenoidale (caput longum) – [[Scapula|scapula]]
-- Processus coracoideus (caput breve) – [[Scapula|scapula]]
+- Tuberculum supraglenoidale (caput longum) - [[Scapula|scapula]]
+- Processus coracoideus (caput breve) - [[Scapula|scapula]]
 
 ## Fäste
-- Tuberositas radii – [[Radius|radius]] (senan fortsätter som aponeurosis m. bicipitis brachii i fascia antebrachii)
+- Tuberositas radii - [[Radius|radius]] (senan fortsätter som aponeurosis m. bicipitis brachii i fascia antebrachii)
 
 ## Funktion
 - Armbågsflexion, underarmsupination, svag axelflexion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Femoris.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Femoris.md
index e07b666..dae0565 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Femoris.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Biceps Femoris.md	
@@ -1,10 +1,10 @@
 ![[Pasted image 20251009194927.png]]
 ## Ursprung
-- Caput longum: tuber ischiadicum – [[Os Ischii|os ischii]]
-- Caput breve: linea aspera – [[Femur|femur]]
+- Caput longum: tuber ischiadicum - [[Os Ischii|os ischii]]
+- Caput breve: linea aspera - [[Femur|femur]]
 
 ## Fäste
-- Caput fibulae – [[Fibula|fibula]]
+- Caput fibulae - [[Fibula|fibula]]
 
 ## Funktion
 - Höft: extension (caput longum); knä: flexion och utåtrotation
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Brachioradialis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Brachioradialis.md
index 926bc62..6df6d22 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Brachioradialis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Brachioradialis.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009194956.png]]
 ## Ursprung
-- Crista supracondylaris lateralis – [[Humerus|humerus]]
+- Crista supracondylaris lateralis - [[Humerus|humerus]]
 
 ## Fäste
-- Processus styloideus – [[Radius|radius]]
+- Processus styloideus - [[Radius|radius]]
 
 ## Funktion
 - Armbågsflexion, särskilt i neutral pronation/supination
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Deltoideus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Deltoideus.md
index 226b6c5..96598e4 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Deltoideus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Deltoideus.md	
@@ -1,16 +1,16 @@
 ![[Pasted image 20251009195012.png]]
 ## Ursprung
 - Laterala [[Clavicula|clavicula]]
-- Acromion/spina – [[Scapula|scapula]]
+- Acromion/spina - [[Scapula|scapula]]
 
 ## Fäste
-- Tuberositas deltoidea – [[Humerus|humerus]]
+- Tuberositas deltoidea - [[Humerus|humerus]]
 
 ## Funktion
-- Abduktion (mellan 15–90°); främre del flexion/inåtrotation, bakre del extension/utåtrotation
+- Abduktion (mellan 15-90°); främre del flexion/inåtrotation, bakre del extension/utåtrotation
 
 ## Innervation
-- [[N Axillaris|n. axillaris]] (C5–C6)
+- [[N Axillaris|n. axillaris]] (C5-C6)
 
 ## Relaterat
 - [[Axelled|axelled]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Diafragma.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Diafragma.md
index cfcebcd..5453b98 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Diafragma.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Diafragma.md	
@@ -2,9 +2,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195041.png]]
 
 ## Ursprung
-- Sternalt: processus xiphoideus – [[Sternum|sternum]]
-- Costalt: inre ytor av [[Costae|costae]] 7–12
-- Lumbalt: crura från corpus [[Vertebra Lumbalis|L1–L3]]
+- Sternalt: processus xiphoideus - [[Sternum|sternum]]
+- Costalt: inre ytor av [[Costae|costae]] 7-12
+- Lumbalt: crura från corpus [[Vertebra Lumbalis|L1-L3]]
 
 ## Fäste
 Centrum tendineum (senplatta, ej benfäste)
@@ -13,7 +13,7 @@ Centrum tendineum (senplatta, ej benfäste)
 - Inandning: sänker diafragma, ökar thoraxvolym
 
 ## Innervation
-- N. phrenicus (C3–C5) – (ej egen sida ännu)
+- N. phrenicus (C3-C5) - (ej egen sida ännu)
 
 ## Relaterat
 - [[Intercostales Externi|intercostales externi]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Extensor Digitorum.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Extensor Digitorum.md
index c6d8073..fdea4bb 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Extensor Digitorum.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Extensor Digitorum.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195116.png]]
 ## Ursprung
-- Epicondylus lateralis – [[Humerus|humerus]]
+- Epicondylus lateralis - [[Humerus|humerus]]
 
 ## Fäste
-- Dorsala aponeuroser på fingrar II–V – [[Digiti Mani|digiti mani]]
+- Dorsala aponeuroser på fingrar II-V - [[Digiti Mani|digiti mani]]
 
 ## Funktion
 - Extension i MCP/IP-leder; dorsalflexion i handled
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Flexor Digitorum Superficialis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Flexor Digitorum Superficialis.md
index 43d774b..f2c1321 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Flexor Digitorum Superficialis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Flexor Digitorum Superficialis.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195129.png]]
 ## Ursprung
-- Epicondylus medialis – [[Humerus|humerus]], processer på [[Ulna|ulna]] och [[Radius|radius]]
+- Epicondylus medialis - [[Humerus|humerus]], processer på [[Ulna|ulna]] och [[Radius|radius]]
 
 ## Fäste
-- Mellanfalangernas sidor (II–V) – [[Digiti Mani|digiti mani]]
+- Mellanfalangernas sidor (II-V) - [[Digiti Mani|digiti mani]]
 
 ## Funktion
 - Flexion i PIP-leder; assisterar palmarflexion i handled
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Maximus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Maximus.md
index d02e228..bce58d1 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Maximus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Maximus.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195312.png]]
 ## Ursprung
-- Os ilium dorsalt – [[Os Ilium|os ilium]]; sacrum – [[Sacrum|sacrum]]
+- Os ilium dorsalt - [[Os Ilium|os ilium]]; sacrum - [[Sacrum|sacrum]]
 
 ## Fäste
-- Tractus iliotibialis och tuberositas glutea – [[Femur|femur]]
+- Tractus iliotibialis och tuberositas glutea - [[Femur|femur]]
 
 ## Funktion
 - Höft: extension, utåtrotation; stabiliserar knä via IT-band
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Medius.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Medius.md
index 7af149e..ce86526 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Medius.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Gluteus Medius.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195325.png]]
 ## Ursprung
-- Ala ossis ilii – [[Os Ilium|os ilium]]
+- Ala ossis ilii - [[Os Ilium|os ilium]]
 
 ## Fäste
-- Trochanter major – [[Femur|femur]]
+- Trochanter major - [[Femur|femur]]
 
 ## Funktion
 - Höft: abduktion; stabiliserar bäcken under gång; inåt/utåtrotation beroende på fibrer
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Iliopsoas.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Iliopsoas.md
index c42dbe4..be5eb15 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Iliopsoas.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Iliopsoas.md	
@@ -1,15 +1,15 @@
 ![[Pasted image 20251009195340.png]]
 ## Ursprung
-- Psoas major: corpora Th12–L5; Iliacus: fossa iliaca – [[Os Ilium|os ilium]]
+- Psoas major: corpora Th12-L5; Iliacus: fossa iliaca - [[Os Ilium|os ilium]]
 
 ## Fäste
-- Trochanter minor – [[Femur|femur]]
+- Trochanter minor - [[Femur|femur]]
 
 ## Funktion
 - Höft: kraftfull flexion; stabiliserar ländrygg/bäcken
 
 ## Innervation
-- [[N Femoralis|n. femoralis]] (iliacus) och direkta grenar från L1–L3 (psoas)
+- [[N Femoralis|n. femoralis]] (iliacus) och direkta grenar från L1-L3 (psoas)
 
 ## Relaterat
 - [[Höftled|höftled]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Externi.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Externi.md
index 89d7e44..c481aca 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Externi.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Externi.md	
@@ -9,4 +9,4 @@
 - Inandning: lyfter revben
 
 ## Innervation
-- Interkostalnerver (Th1–Th11)
+- Interkostalnerver (Th1-Th11)
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Interni.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Interni.md
index 0c2fcea..3f3d1af 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Interni.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Intercostales Interni.md	
@@ -9,4 +9,4 @@
 - Forcerad utandning: sänker revben
 
 ## Innervation
-- Interkostalnerver (Th1–Th11)
+- Interkostalnerver (Th1-Th11)
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Latissimus Dorsi.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Latissimus Dorsi.md
index b6b8ce0..6870ba2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Latissimus Dorsi.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Latissimus Dorsi.md	
@@ -1,15 +1,15 @@
 ![[Pasted image 20251009195426.png]]
 ## Ursprung
-- Processus spinosi Th7–L5, fascia thoracolumbalis, crista iliaca – [[Os Ilium|os ilium]], [[Costae|costae]] 9–12
+- Processus spinosi Th7-L5, fascia thoracolumbalis, crista iliaca - [[Os Ilium|os ilium]], [[Costae|costae]] 9-12
 
 ## Fäste
-- Sulcus intertubercularis – [[Humerus|humerus]]
+- Sulcus intertubercularis - [[Humerus|humerus]]
 
 ## Funktion
 - Axelled: extension, adduktion, inåtrotation
 
 ## Innervation
-- [[N Thoracodorsalis|n. thoracodorsalis]] (C6–C8)
+- [[N Thoracodorsalis|n. thoracodorsalis]] (C6-C8)
 
 ## Relaterat
 - [[Axelled|axelled]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Masseter.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Masseter.md
index ed4a913..35551eb 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Masseter.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Masseter.md	
@@ -2,10 +2,10 @@
 AKA: m. masseter
 
 ## Ursprung
-- Arcus zygomaticus – [[Os Zygomaticum|os zygomaticum]]/[[Os Temporale|os temporale]]
+- Arcus zygomaticus - [[Os Zygomaticum|os zygomaticum]]/[[Os Temporale|os temporale]]
 
 ## Fäste
-- Angulus/ramus mandibulae – [[Mandibula|mandibula]]
+- Angulus/ramus mandibulae - [[Mandibula|mandibula]]
 
 ## Funktion
 - Käkled: kraftig elevation av mandibula
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Pectoralis Major.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Pectoralis Major.md
index 79436f6..32720e2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Pectoralis Major.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Pectoralis Major.md	
@@ -1,17 +1,17 @@
 ![[Pasted image 20251009195452.png]]
 ## Ursprung
-- Clavicula (pars clavicularis) – [[Clavicula|clavicula]]
-- Sternum/costae (pars sternocostalis) – [[Sternum|sternum]], [[Costae|costae]]
+- Clavicula (pars clavicularis) - [[Clavicula|clavicula]]
+- Sternum/costae (pars sternocostalis) - [[Sternum|sternum]], [[Costae|costae]]
 Pars abdominalis: främre rectusskidan/aponeuros (ej benfäste)
 
 ## Fäste
-- Crista tuberculi majoris – [[Humerus|humerus]]
+- Crista tuberculi majoris - [[Humerus|humerus]]
 
 ## Funktion
 - Axelled: adduktion, inåtrotation; flexion (claviculär del)
 
 ## Innervation
-- [[Nn Pectorales|nn. pectorales]] (C5–T1)
+- [[Nn Pectorales|nn. pectorales]] (C5-T1)
 
 ## Relaterat
 - [[Axelled|axelled]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Quadriceps Femoris.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Quadriceps Femoris.md
index a361621..afa5068 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Quadriceps Femoris.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Quadriceps Femoris.md	
@@ -1,10 +1,10 @@
 ![[Pasted image 20251009195504.png]]
 ## Ursprung
-- Rectus femoris: spina iliaca anterior inferior – [[Os Ilium|os ilium]]
+- Rectus femoris: spina iliaca anterior inferior - [[Os Ilium|os ilium]]
 - Vastus lateralis/medialis/intermedius: [[Femur|femur]]
 
 ## Fäste
-- Via quadricepssena till patella och lig. patellae till tuberositas tibiae – [[Tibia|tibia]]
+- Via quadricepssena till patella och lig. patellae till tuberositas tibiae - [[Tibia|tibia]]
 
 ## Funktion
 - Knä: extension; rectus femoris även höftflexion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Rectus Abdominis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Rectus Abdominis.md
index e8239b6..2a96216 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Rectus Abdominis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Rectus Abdominis.md	
@@ -1,12 +1,12 @@
 ![[Pasted image 20251009195518.png]]
 ## Ursprung
-- Crista pubica/symphysis – [[Os Pubis|os pubis]]
+- Crista pubica/symphysis - [[Os Pubis|os pubis]]
 
 ## Fäste
-- Cartilagines costales 5–7, processus xiphoideus – [[Sternum|sternum]]/[[Costae|costae]]
+- Cartilagines costales 5-7, processus xiphoideus - [[Sternum|sternum]]/[[Costae|costae]]
 
 ## Funktion
 - Flexion av bål, bukpress, posterior tilt av bäcken
 
 ## Innervation
-- Nn. intercostales (Th7–Th12)
+- Nn. intercostales (Th7-Th12)
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semimembranosus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semimembranosus.md
index a0c732e..dd3eaa3 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semimembranosus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semimembranosus.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 ![[Pasted image 20251009195531.png]]
 ## Ursprung
-- Tuber ischiadicum – [[Os Ischii|os ischii]]
+- Tuber ischiadicum - [[Os Ischii|os ischii]]
 
 ## Fäste
-- Mediala kondylen – [[Tibia|tibia]] (posteriort)
+- Mediala kondylen - [[Tibia|tibia]] (posteriort)
 
 ## Funktion
 - Höft: extension; knä: flexion och inåtrotation
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semitendinosus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semitendinosus.md
index 38d3cad..b473f8e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semitendinosus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Semitendinosus.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ![[Pasted image 20251009195544.png]]
 ## Ursprung
-- Tuber ischiadicum – [[Os Ischii|os ischii]]
+- Tuber ischiadicum - [[Os Ischii|os ischii]]
 
 ## Fäste
 - Pes anserinus (mediala [[Tibia|tibia]])
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Sternocleidomastoideus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Sternocleidomastoideus.md
index ea8d4c0..c5b08d4 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Sternocleidomastoideus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Sternocleidomastoideus.md	
@@ -2,11 +2,11 @@
 AKA: m. sternocleidomastoideus, SCM
 
 ## Ursprung
-- Manubrium sterni – [[Sternum|sternum]]
-- Mediala clavicula – [[Clavicula|clavicula]]
+- Manubrium sterni - [[Sternum|sternum]]
+- Mediala clavicula - [[Clavicula|clavicula]]
 
 ## Fäste
-- Processus mastoideus – [[Os Temporale|os temporale]]
+- Processus mastoideus - [[Os Temporale|os temporale]]
 
 ## Funktion
 - Unilateral: kontralateral rotation, ipsilateral lateralflexion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Temporalis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Temporalis.md
index ec6afcf..820bc51 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Temporalis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Temporalis.md	
@@ -5,7 +5,7 @@ AKA: m. temporalis
 - Fossa temporalis på [[Os Temporale|os temporale]] (via fascia temporalis)
 
 ## Fäste
-- Processus coronoideus – [[Mandibula|mandibula]]
+- Processus coronoideus - [[Mandibula|mandibula]]
 
 ## Funktion
 - Käkled: elevation, retraktion av mandibula
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Tibialis Anterior.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Tibialis Anterior.md
index c314b4a..a3f5e4a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Tibialis Anterior.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Tibialis Anterior.md	
@@ -3,7 +3,7 @@
 - Laterala condylen och proximala laterala [[Tibia|tibia]]; membrana interossea
 
 ## Fäste
-- Os cuneiforme mediale – [[Os Cuneiforme Mediale|os cuneiforme mediale]]; basis metatarsale I – [[Metatarsus|metatarsus]]
+- Os cuneiforme mediale - [[Os Cuneiforme Mediale|os cuneiforme mediale]]; basis metatarsale I - [[Metatarsus|metatarsus]]
 
 ## Funktion
 - Fotled: dorsalflexion och inversion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Trapezius.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Trapezius.md
index 8c7f678..9242ca2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Trapezius.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Trapezius.md	
@@ -1,16 +1,16 @@
 ![[Pasted image 20251009195630.png]]
 ## Ursprung
-- [[Os Occipitale|protuberantia occipitalis externa]], ligamentum nuchae samt processus spinosi C7–Th12 på [[Vertebra Cervicalis|cervikala]] och [[Vertebra Thoracalis|thorakala]] kotor
+- [[Os Occipitale|protuberantia occipitalis externa]], ligamentum nuchae samt processus spinosi C7-Th12 på [[Vertebra Cervicalis|cervikala]] och [[Vertebra Thoracalis|thorakala]] kotor
 
 ## Fäste
-- Spina scapulae/acromion – [[Scapula|scapula]]
+- Spina scapulae/acromion - [[Scapula|scapula]]
 - Laterala [[Clavicula|clavicula]]
 
 ## Funktion
 - Elevation, depression, adduktion, utåtrotation av scapula; extension av nacke
 
 ## Innervation
-- [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]]; sensorik C3–C4
+- [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]]; sensorik C3-C4
 
 ## Relaterat
 - [[Axelled|axelled]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Brachii.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Brachii.md
index 2d11554..ccbc82a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Brachii.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Brachii.md	
@@ -1,10 +1,10 @@
 ![[Pasted image 20251009195642.png]]
 ## Ursprung
-- Caput longum: tuberculum infraglenoidale – [[Scapula|scapula]]
+- Caput longum: tuberculum infraglenoidale - [[Scapula|scapula]]
 - Caput laterale/mediale: dorsala [[Humerus|humerus]]
 
 ## Fäste
-- Olecranon – [[Ulna|ulna]]
+- Olecranon - [[Ulna|ulna]]
 
 ## Funktion
 - Armbågsled: extension; caput longum även extension i axelled
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Surae.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Surae.md
index 45cb2b8..7359689 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Surae.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/Triceps Surae.md	
@@ -3,11 +3,11 @@
 AKA: m. gastrocnemius + m. soleus
 
 ## Ursprung
-- Gastrocnemius: condyli femoris – [[Femur|femur]]
-- Soleus: tibia/fibula – [[Tibia|tibia]], [[Fibula|fibula]]
+- Gastrocnemius: condyli femoris - [[Femur|femur]]
+- Soleus: tibia/fibula - [[Tibia|tibia]], [[Fibula|fibula]]
 
 ## Fäste
-- Via achillessenan till tuber calcanei – [[Calcaneus|calcaneus]]
+- Via achillessenan till tuber calcanei - [[Calcaneus|calcaneus]]
 
 ## Funktion
 - Plantarflexion i fotled; gastrocnemius även knäflexion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/index.md
index 697a8df..0924bc1 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Muskler/index.md	
@@ -17,7 +17,7 @@ Exempel
 | [[Intercostales Externi]]          | Inandning                    | Interkostalnerver                   | Mellan revben                |
 | [[Intercostales Interni]]          | Utandning (forcerad)         | Interkostalnerver                   | Mellan revben                |
 | [[Erector Spinae]]                 | Ryggrad: extension           | Dorsala rami                        | Ryggmuskel                   |
-| [[Rectus Abdominis]]               | Bål: flexion                 | Th7–Th12                            | Magmuskel                    |
+| [[Rectus Abdominis]]               | Bål: flexion                 | Th7-Th12                            | Magmuskel                    |
 | [[Trapezius]]                      | Scapula: elev/dep/adr        | [[N Accessorius]]                   |                              |
 | [[Deltoideus]]                     | Axel: abduktion              | [[N Axillaris]]                     |                              |
 | [[Latissimus Dorsi]]               | Axel: ext/add/inåtrot        | [[N Thoracodorsalis]]               |                              |
@@ -30,7 +30,7 @@ Exempel
 | [[Gluteus Maximus]]                | Höft: extension              | [[N Gluteus Inferior]]              |                              |
 | [[Gluteus Medius]]                 | Höft: abduktion              | [[N Gluteus Superior]]              |                              |
 | [[Quadriceps Femoris]]             | Knä: extension               | [[N Femoralis]]                     |                              |
-| [[Iliopsoas]]                      | Höft: flexion                | [[N Femoralis]] / L1–L3             |                              |
+| [[Iliopsoas]]                      | Höft: flexion                | [[N Femoralis]] / L1-L3             |                              |
 | [[Adductor Magnus]]                | Höft: adduktion              | [[N Obturatorius]] / [[N Tibialis]] |                              |
 | [[Biceps Femoris]]                 | Knä: flex, höft: ext         | [[N Ischiadicus]]                   |                              |
 | [[Semitendinosus]]                 | Knä: flex/inåtrot            | [[N Tibialis]]                      |                              |
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Axillaris.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Axillaris.md
index 2e34589..3efcb56 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Axillaris.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Axillaris.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- C5–C6; innerverar [[Deltoideus|deltoideus]] och teres minor; sensorik över deltoidregionen.
+- C5-C6; innerverar [[Deltoideus|deltoideus]] och teres minor; sensorik över deltoidregionen.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Femoralis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Femoralis.md
index 24daded..fd73795 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Femoralis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Femoralis.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- L2–L4; innerverar [[Quadriceps Femoris|quadriceps femoris]] och [[Iliopsoas|iliopsoas]] (iliacus-del).
+- L2-L4; innerverar [[Quadriceps Femoris|quadriceps femoris]] och [[Iliopsoas|iliopsoas]] (iliacus-del).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ischiadicus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ischiadicus.md
index 306e06c..b3f81ef 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ischiadicus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ischiadicus.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- L4–S3; delar sig i [[N Tibialis|n. tibialis]] och [[N Peroneus Profundus|n. peroneus profundus]]; innerverar hamstrings.
+- L4-S3; delar sig i [[N Tibialis|n. tibialis]] och [[N Peroneus Profundus|n. peroneus profundus]]; innerverar hamstrings.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Medianus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Medianus.md
index 1741d9d..5fded2a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Medianus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Medianus.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- C5–T1; de flesta flexorer i underarmen inkl. [[Flexor Digitorum Superficialis|FDS]].
+- C5-T1; de flesta flexorer i underarmen inkl. [[Flexor Digitorum Superficialis|FDS]].
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Musculocutaneus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Musculocutaneus.md
index db0e037..9eb4085 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Musculocutaneus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Musculocutaneus.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-Perifer nerv från fasciculus lateralis (C5–C7).
+Perifer nerv från fasciculus lateralis (C5-C7).
 
 Innerverar
 - [[Biceps Brachii|biceps brachii]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Obturatorius.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Obturatorius.md
index 5017c60..4cb8fa0 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Obturatorius.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Obturatorius.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- L2–L4; medial lårkompartment, inkl. [[Adductor Magnus|adductor magnus]] (adduktor-del).
+- L2-L4; medial lårkompartment, inkl. [[Adductor Magnus|adductor magnus]] (adduktor-del).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Radialis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Radialis.md
index 4cec0c7..3a68999 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Radialis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Radialis.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- C5–T1; extensorer i arm/underarm, inkl. [[Triceps Brachii|triceps brachii]], [[Brachioradialis|brachioradialis]], [[Extensor Digitorum|extensor digitorum]].
+- C5-T1; extensorer i arm/underarm, inkl. [[Triceps Brachii|triceps brachii]], [[Brachioradialis|brachioradialis]], [[Extensor Digitorum|extensor digitorum]].
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Thoracodorsalis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Thoracodorsalis.md
index 88de414..c02622b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Thoracodorsalis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Thoracodorsalis.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- Gren från fasciculus posterior (C6–C8); innerverar [[Latissimus Dorsi|latissimus dorsi]].
+- Gren från fasciculus posterior (C6-C8); innerverar [[Latissimus Dorsi|latissimus dorsi]].
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ulnaris.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ulnaris.md
index 6b050ce..dd52af6 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ulnaris.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/N Ulnaris.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- C8–T1; ulnara underarmsmuskler och de flesta intrinseka handmuskler (ej i listan men relaterat).
+- C8-T1; ulnara underarmsmuskler och de flesta intrinseka handmuskler (ej i listan men relaterat).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/Plexus Cervicalis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/Plexus Cervicalis.md
index c107a79..ba601ae 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/Plexus Cervicalis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nerver/Plexus Cervicalis.md	
@@ -1,3 +1,3 @@
 Kort
-- Cervikala spinalnerver C1–C4; sensorik/motorik i halsregionen; bidrar till innervation av [[Sternocleidomastoideus|SCM]] (proprioception).
+- Cervikala spinalnerver C1-C4; sensorik/motorik i halsregionen; bidrar till innervation av [[Sternocleidomastoideus|SCM]] (proprioception).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/ANS.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/ANS.md
index 4ae1b6e..9bc5e7f 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/ANS.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/ANS.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-## ANS – Autonoma nervsystemet
+## ANS - Autonoma nervsystemet
 
 ### Övergripande organisation
 - Reglerar inre organ, kärltonus, körtelaktivitet och hjärtfrekvens utanför viljans kontroll.  
@@ -8,11 +8,11 @@
 
 | System | Ursprung | Huvudeffekt | Preganglionär längd | Postganglionär längd |
 |----------|-----------|--------------|----------------------|-----------------------|
-| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | ”Fight or flight” | Kort | Lång |
-| **Parasympaticus** | Kraniellt (CN III, VII, IX, X) & sakralt (S2–S4) | ”Rest and digest” | Lång | Kort |
+| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1-L2) | ”Fight or flight” | Kort | Lång |
+| **Parasympaticus** | Kraniellt (CN III, VII, IX, X) & sakralt (S2-S4) | ”Rest and digest” | Lång | Kort |
 
 ### Sympaticus
-- Preganglionära neuron lokaliserade i lateralhornet (cornu lateralis) T1–L2.  
+- Preganglionära neuron lokaliserade i lateralhornet (cornu lateralis) T1-L2.  
 - Axon lämnar via [[PNS#Nervi spinales|spinalnerver]] → vit ramus communicans → [[ANS#Autonoma ganglier|truncus sympaticus]].  
 - Synapsalternativ:
   1. Samma nivå i paravertebralt ganglion.  
@@ -22,7 +22,7 @@
 
 ### Parasympaticus
 - **Kraniell del**: Preganglionära neuron i hjärnstammen (CN III, VII, IX, X) med omkoppling i specifika ganglier (ciliaris, pterygopalatinum, oticum, submandibulare) eller intramuralt.  
-- **Sakral del**: Neuron i S2–S4 lateralhorn → via nervi splanchnici pelvici → [[ANS#Autonoma ganglier|ganglion intramurale]] nära eller i målorgan (distala kolon, urinblåsa, genitalia).  
+- **Sakral del**: Neuron i S2-S4 lateralhorn → via nervi splanchnici pelvici → [[ANS#Autonoma ganglier|ganglion intramurale]] nära eller i målorgan (distala kolon, urinblåsa, genitalia).  
 - Postganglionära neuron är korta och modulerar organfunktion lokalt (peristaltik, sekretion, sfinktertonus).
 
 ### Autonoma ganglier
@@ -33,7 +33,7 @@
 
 ### Neurotransmittorer och modulering
 - Preganglionära neuron (sympaticus + parasympaticus): acetylkolin via nikotinerga receptorer.  
-- Postganglionära sympatiska neuron: huvudsakligen noradrenalin (undantag svettkörtlar – ACh).  
+- Postganglionära sympatiska neuron: huvudsakligen noradrenalin (undantag svettkörtlar - ACh).  
 - Postganglionära parasympatiska neuron: acetylkolin → muskarina receptorer.  
 - Kotransmittorer (peptider, ATP) finjusterar målorgansvar. Enteriska nervsystemet integrerar lokala reflexer.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration.md
index 358338d..b2d50fb 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ## Afferens, efferens och integration
 
 ### Funktionella riktningar
-- **Afferens** – sensoriska signaler som leds *till* centrala nervsystemet via [[PNS|perifera nerver]] och dorsalrotsganglier.  
-- **Efferens** – motoriska signaler som går *från* [[CNS|CNS]] mot skelettmuskulatur eller autonoma målorgan.  
+- **Afferens** - sensoriska signaler som leds *till* centrala nervsystemet via [[PNS|perifera nerver]] och dorsalrotsganglier.  
+- **Efferens** - motoriska signaler som går *från* [[CNS|CNS]] mot skelettmuskulatur eller autonoma målorgan.  
 - Fiberkvaliteter delas vidare i somatiska (kropps- och viljemässiga) respektive viscerala (organrelaterade) komponenter.
 
 ### Integration i CNS
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier.md
index 6c2e817..a57600c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier.md	
@@ -19,7 +19,7 @@
 - Diabetisk neuropati kan påverka autonoma ganglier → gastropares, ortostatism.
 
 ### Relaterat
-- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+- [[Organisation|PNS - organisation]]  
 - [[Nervi craniales|Parasympatiska kranialganglier]]  
 - [[Satellitcell|Satellitcell]]  
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Banor.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Banor.md
index 1cdd087..d2aa27b 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Banor.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Banor.md	
@@ -9,7 +9,7 @@
 ### Descendenta (motoriska) banor
 - **Kortikospinala banor** (pyramidbanor): viljemässig motorik; majoriteten korsar i medulla (lateral), liten andel ventral okorsad.  
 - **Kortikobulbära**: kranialnervsmotorik (ansikte, svalg).  
-- **Extrapyramidala banor**: rubrospinal, retikulospinal, vestibulospinal, tectospinal – modulerar tonus och reflexer.
+- **Extrapyramidala banor**: rubrospinal, retikulospinal, vestibulospinal, tectospinal - modulerar tonus och reflexer.
 
 ### Integrering
 - Banor organiseras som somatotopi (mediala = proximala strukturer).  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär.md
index 13abacc..13636e2 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
-## PNS – Blod–nerv-barriär och Ranviers noder
+## PNS - Blod-nerv-barriär och Ranviers noder
 
-### Blod–nerv-barriär
+### Blod-nerv-barriär
 - Byggs upp av perineuriala barriärceller med tight junctions samt endotel med lågt transcytos.  
 - Endoneuriala kapillärer är kontinuerliga och omges av basalmembran + pericyter.  
 - Skyddar nervfibrer från toxiner och bibehåller jonbalans men tillåter diffusion av näring.
@@ -16,8 +16,8 @@
 - Toxicitet (kemoterapi) passerar barriären och skadar axon/myelin.
 
 ### Relaterat
-- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]  
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver - struktur]]  
 - [[Schwanncell|Schwanncell]]  
-- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+- [[Organisation|PNS - organisation]]  
 
 ---
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar.md
index dd0464c..5a7c8d5 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-## CNS – Hjärnhinnor och ventrikelsystem
+## CNS - Hjärnhinnor och ventrikelsystem
 
 ### Meninges
 - **Dura mater**: yttersta fiberrika lagret; bildar durala veck (falx cerebri, tentorium).  
@@ -15,12 +15,12 @@
 - Funktion: stötdämpning, metabolt utbyte, immunologisk barriär.
 
 ### Kliniska notiser
-- Subdural/epidural hematom, meningit, hydrocefalus, lumbalpunktion (L3–L4).  
+- Subdural/epidural hematom, meningit, hydrocefalus, lumbalpunktion (L3-L4).  
 - Blod-hjärnbarriärens integritet kopplas till meninges och ependym.
 
 ### Relaterat
 - [[Allmän organisation|Allmän organisation]]  
-- [[Blod-hjärnbarriaren|Blod–hjärnbarriären]]  
+- [[Blod-hjärnbarriaren|Blod-hjärnbarriären]]  
 - [[Medulla spinalis|Ryggmärg]]  
 
 ---
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS.md
index 29e5828..d3aaac9 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS.md	
@@ -15,10 +15,10 @@
 ### Kliniska exempel
 - Skada på övre motorneuron → spastisk pares; nedre motorneuron → slapp pares.  
 - Sensoriska nivåbortfall kartläggs via dermatom; PNS neuropatier ger distal parestesier.  
-- Autonom dysfunktion (ortostatism, urinretention) speglar störd CNS–PNS-kommunikation.
+- Autonom dysfunktion (ortostatism, urinretention) speglar störd CNS-PNS-kommunikation.
 
 ### Relaterat
-- [[Organisation|PNS – organisation]]  
+- [[Organisation|PNS - organisation]]  
 - [[ANS|ANS]]  
 - [[Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]]  
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis.md
index 1bd5b71..fd2debc 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis.md	
@@ -1,11 +1,11 @@
 ### Makrostruktur
-- Sträcker sig från foramen magnum till nivå L1–L2; avslutas som conus medullaris + filum terminale.  
-- Segmentindelning: cervikal (C1–C8), thorakal (T1–T12), lumbal (L1–L5), sakral (S1–S5), coccygeal.  
+- Sträcker sig från foramen magnum till nivå L1-L2; avslutas som conus medullaris + filum terminale.  
+- Segmentindelning: cervikal (C1-C8), thorakal (T1-T12), lumbal (L1-L5), sakral (S1-S5), coccygeal.  
 - Svällningar (intumescenser) för övre/nedre extremitet.
 
 ### Grå substans
-- Fjärilsformad; ventralhorn (motorneuron), dorsalhorn (sensoriska neuron), lateralhorn (sympaticus T1–L2).  
-- Rexeds laminae beskriver funktionella lager (I–X).  
+- Fjärilsformad; ventralhorn (motorneuron), dorsalhorn (sensoriska neuron), lateralhorn (sympaticus T1-L2).  
+- Rexeds laminae beskriver funktionella lager (I-X).  
 - Central kanal fylld med CSV, kontinuerlig med fjärde ventrikeln.
 
 ### Vit substans
@@ -14,7 +14,7 @@
 - Commissurer binder vänster/höger sida.
 
 ### Meninger och blodförsörjning
-- Omgiven av dura, arachnoidea, pia; subaraknoidalrum med CSV (lumbalpunktion L3–L4).  
+- Omgiven av dura, arachnoidea, pia; subaraknoidalrum med CSV (lumbalpunktion L3-L4).  
 - Blodförsörjning via aa. spinales anterior/posteriores + radikulära artärer (Adamkiewicz).
 
 ### Kliniskt
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales.md
index 5e850c4..5b7d53b 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales.md	
@@ -1,11 +1,11 @@
 ### Översikt
-- Tolv par nerver (I–XII) med ursprung i [[Truncus encephali|hjärnstam]] eller telencephalon (I, II).  
+- Tolv par nerver (I-XII) med ursprung i [[Truncus encephali|hjärnstam]] eller telencephalon (I, II).  
 - Innehåller somatiska motoriska, branchiomotoriska, sensoriska och autonoma komponenter beroende på nerv.
 
 ### Exempel på nerver
-- **CN X (n. vagus)** – parasympatisk innervering till thorax/abdomen, sensorik från viscera.  
-- **CN XI (n. accessorius)** – motorik till m. sternocleidomastoideus och trapezius.  
-- **CN V3 (n. mandibularis)** – motorik (masticationsmuskler) och sensorik ansikte.  
+- **CN X (n. vagus)** - parasympatisk innervering till thorax/abdomen, sensorik från viscera.  
+- **CN XI (n. accessorius)** - motorik till m. sternocleidomastoideus och trapezius.  
+- **CN V3 (n. mandibularis)** - motorik (masticationsmuskler) och sensorik ansikte.  
 - Se även individuella nerver under `Anatomi/Nerver/`.
 
 ### Kärnor och gång
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales.md
index c9df96c..a4ece91 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales.md	
@@ -1,14 +1,14 @@
-## PNS – Nervi spinales (spinalnerver)
+## PNS - Nervi spinales (spinalnerver)
 
 ### Ursprung
-- 31 par spinalnerver (C1–C8, T1–T12, L1–L5, S1–S5, Co1).  
+- 31 par spinalnerver (C1-C8, T1-T12, L1-L5, S1-S5, Co1).  
 - Bildas av **radix anterior** (motoriska efferenter) och **radix posterior** (sensoriska afferenter med ganglion spinale).  
 - Dorsalrotsganglier innehåller pseudounipolära neuron omgivna av [[Satellitcell|satellitceller]].
 
 ### Förgrening
 - Kort spinalnerv delar sig i **ramus anterior** (plexa, perifera nerver) och **ramus posterior** (ryggens muskler/dermatom).  
 - Rami communicantes kopplar till [[ANS|sympatiska kedjan]].  
-- Plexa: cervikal (C1–C4), brachial (C5–T1), lumbal (L1–L4), sakral (L4–S4).
+- Plexa: cervikal (C1-C4), brachial (C5-T1), lumbal (L1-L4), sakral (L4-S4).
 
 ### Funktion
 - Somatisk motorik till skelettmuskler.  
@@ -21,7 +21,7 @@
 - Spinal anestesi, epidural, lumbalpunktion (nål under L2).
 
 ### Relaterat
-- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]  
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver - struktur]]  
 - [[Medulla spinalis|Medulla spinalis]]  
 - [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]  
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Organisation.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Organisation.md
index 33c49fb..1b0be85 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Organisation.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Organisation.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-## PNS – Övergripande organisation
+## PNS - Övergripande organisation
 
 - omfattar alla nerver och ganglier utanför [[CNS|CNS]].  
 - Funktionellt: somatiska (sensorik/motorik) och viscerala/autonoma komponenter.  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/PNS.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/PNS.md
index f791d74..2b5c735 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/PNS.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/PNS.md	
@@ -1,12 +1,12 @@
-## PNS – Perifera nervsystemet
+## PNS - Perifera nervsystemet
 
 - [[Organisation|Övergripande organisation]]
 - [[Nervi spinales|Nervi spinales]]
 - [[Nervi craniales|Nervi craniales]]
-- [[Perifera nerver|Perifera nerver – struktur]]
+- [[Perifera nerver|Perifera nerver - struktur]]
 - [[Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]
 - [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]
-- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär och Ranviers noder]]
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod-nerv-barriär och Ranviers noder]]
 - [[Koppling PNS|Relation till CNS]]
 
 Relaterat: [[CNS|CNS]], [[ANS|ANS]], [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv|AI-summering nervsystem]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md
index 4a62756..e5cf5cb 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 
 ### Bindvävslager
 - **[[Epineurium]]**: yttre tät bindväv som skyddar nerven; innehåller större kärl.  
-- **[[Perineurium]]**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod–nerv-barriären.  
+- **[[Perineurium]]**: omsluter varje fascikel; består av lamellära celler med tight junctions → del av blod-nerv-barriären.  
 - **[[Endoneurium]]**: lucker bindväv runt enskilda axon; innehåller kapillärer och stödjeceller.
 
 ### Axon och myelin
@@ -21,6 +21,6 @@
 ### Relaterat
 - [[Myelin och axonal transport|Myelin och axonal transport]]  
 - [[Nervi spinales|Nervi spinales]]  
-- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]  
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod-nerv-barriär]]  
 
 ---
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier.md
index 710acce..bf506b7 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-## PNS – Sensoriska ganglier
+## PNS - Sensoriska ganglier
 
 - Se även [[Dorsalrotsganglion|dorsalrotsganglion]] för histologi.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Telencephalon.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Telencephalon.md
index 82e9da6..c3b2e13 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Telencephalon.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Telencephalon.md	
@@ -1,14 +1,14 @@
 ![[Pasted image 20251010194225.png|300]]
-## CNS – Telencephalon (storhjärna)
+## CNS - Telencephalon (storhjärna)
 
 ### Kortikal organisation
-- Neokortex med sex lager (lamina I–VI); specialiserade areor (motorisk, sensorisk, associativ).  
+- Neokortex med sex lager (lamina I-VI); specialiserade areor (motorisk, sensorisk, associativ).  
 - Allocortex (hippocampus, gyrus cinguli) med tre lager för minne och emotion.  
 - Kolumnär organisation och kortikala kartor (homunculus).
 
 ### Subkortikala strukturer
-- **Basala ganglier**: nucleus caudatus, putamen, globus pallidus – motorisk kontroll.  
-- **Amygdala** och **hippocampus** – emotion, minne.  
+- **Basala ganglier**: nucleus caudatus, putamen, globus pallidus - motorisk kontroll.  
+- **Amygdala** och **hippocampus** - emotion, minne.  
 - Vit substans: corpus callosum, capsula interna (ascendenta/descendenta fiberbuntar).
 
 ### Funktionella nätverk
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali.md
index f92fe0f..3e3c75c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali.md	
@@ -1,12 +1,12 @@
 ## Truncus encephali (hjärnstam)
 
 ### Delar
-- **Mesencephalon (mitthjärna)** – tectum (colliculi), tegmentum, pedunculi cerebri.  
-- **Pons** – kopplar cerebellum via pedunculi cerebellares; innehåller kärnor och banor.  
-- **Medulla oblongata** – pyramidbanornas korsning, vitala autonoma centra.
+- **Mesencephalon (mitthjärna)** - tectum (colliculi), tegmentum, pedunculi cerebri.  
+- **Pons** - kopplar cerebellum via pedunculi cerebellares; innehåller kärnor och banor.  
+- **Medulla oblongata** - pyramidbanornas korsning, vitala autonoma centra.
 
 ### Kärnor och funktioner
-- Kranialnervskärnor III–XII lokaliserade segmentellt.  
+- Kranialnervskärnor III-XII lokaliserade segmentellt.  
 - Retikulär formation: reglerar medvetande, motorik, autonoma funktioner.  
 - Olivkärnor, kilar och gracila kärnor reläer sensorik/motorik.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg.md
index 4d24577..c2aaddd 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 ![[Pasted image 20251013234337.png]]Kort
-- Innersta delen av njuren bestående av 10–12 koniska pyramider.
+- Innersta delen av njuren bestående av 10-12 koniska pyramider.
 
 Anatomi
 - Varje pyramid mynnar med en [[Papilla Renalis|papilla renalis]] mot minor calyx.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra.md
index 03a3939..e2e2773 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra.md	
@@ -3,4 +3,4 @@ Kort
 
 Anatomi
 - Kvinnlig uretra är ~4 cm och mynnar i [[Vestibulum Vaginae|vestibulum vaginae]].
-- Manlig uretra är ~18–20 cm och delas i [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]] och [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
+- Manlig uretra är ~18-20 cm och delas i [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]] och [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp.md
index 63f6362..d0e9fcc 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp.md	
@@ -1,27 +1,27 @@
 ## Riktningar och lägesrelationer
 
-- [[Ventral|Ventral]] – mot kroppens framsida/buksidan.  
-- [[Dorsal|Dorsal]] – mot ryggsidan eller hand/fotrygg.  
-- [[Cranial|Cranial]] – mot huvudet; neuraxelns ”uppåt”.  
-- [[Caudal|Caudal]] – mot svansändan/nedåt.  
-- [[Medial|Medial]] – närmare medianplanet.  
-- [[Lateral|Lateral]] – längre bort från medianplanet.  
-- [[Proximal|Proximal]] – närmare bålen/ursprung.  
-- [[Distal|Distal]] – längre från bålen/ursprung.  
-- [[Dexter|Dexter]] – höger sida.  
-- [[Sinister|Sinister]] – vänster sida.  
-- [[Superior|Superior]] – ovanför/högre.  
-- [[Inferior|Inferior]] – nedanför/lägre.  
-- [[Anterior|Anterior]] – mot framsidan.  
-- [[Posterior|Posterior]] – mot baksidan.  
-- [[Profundus|Profundus]] – djupt belägen.  
-- [[Superficialis|Superficialis]] – ytligt belägen.
+- [[Ventral|Ventral]] - mot kroppens framsida/buksidan.  
+- [[Dorsal|Dorsal]] - mot ryggsidan eller hand/fotrygg.  
+- [[Cranial|Cranial]] - mot huvudet; neuraxelns ”uppåt”.  
+- [[Caudal|Caudal]] - mot svansändan/nedåt.  
+- [[Medial|Medial]] - närmare medianplanet.  
+- [[Lateral|Lateral]] - längre bort från medianplanet.  
+- [[Proximal|Proximal]] - närmare bålen/ursprung.  
+- [[Distal|Distal]] - längre från bålen/ursprung.  
+- [[Dexter|Dexter]] - höger sida.  
+- [[Sinister|Sinister]] - vänster sida.  
+- [[Superior|Superior]] - ovanför/högre.  
+- [[Inferior|Inferior]] - nedanför/lägre.  
+- [[Anterior|Anterior]] - mot framsidan.  
+- [[Posterior|Posterior]] - mot baksidan.  
+- [[Profundus|Profundus]] - djupt belägen.  
+- [[Superficialis|Superficialis]] - ytligt belägen.
 
 ## Storleksangivelser
 
-- [[Magnus|Magnus]] – stor.  
-- [[Major|Major]] – större (komparativ).  
-- [[Maximus|Maximus]] – störst (superlativ).  
-- [[Parvus|Parvus]] – liten.  
-- [[Minor|Minor]] – mindre (komparativ).  
-- [[Minimus|Minimus]] – minst (superlativ).  
+- [[Magnus|Magnus]] - stor.  
+- [[Major|Major]] - större (komparativ).  
+- [[Maximus|Maximus]] - störst (superlativ).  
+- [[Parvus|Parvus]] - liten.  
+- [[Minor|Minor]] - mindre (komparativ).  
+- [[Minimus|Minimus]] - minst (superlativ).  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Maximus.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Maximus.md
index b43ca96..dfc940a 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Maximus.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Maximus.md	
@@ -10,7 +10,7 @@
 - I ortopediska utlåtanden anger ”maximus” vilken muskel som påverkas.
 
 ### Relationer
-- Tillhör gradserien [[Magnus|magnus]] – [[Major|major]] – [[Maximus|maximus]].  
+- Tillhör gradserien [[Magnus|magnus]] - [[Major|major]] - [[Maximus|maximus]].  
 - Motsvaras av [[Minimus|minimus]] i motsatt ände.  
 - På engelska ”largest” eller ”greatest”.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Minor.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Minor.md
index 648b8b7..bed10fa 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Minor.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Minor.md	
@@ -10,7 +10,7 @@
 - I kirurgiska texter används för att beskriva mindre resektionsdelar.
 
 ### Relationer
-- Del av serien [[Parvus|parvus]] (positiv) – minor (komparativ) – [[Minimus|minimus]] (superlativ).  
+- Del av serien [[Parvus|parvus]] (positiv) - minor (komparativ) - [[Minimus|minimus]] (superlativ).  
 - Motsatser: [[Magnus|magnus]], [[Major|major]], [[Maximus|maximus]].  
 - Engelska motsvarigheten är ”lesser”.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Muskelfunktioner.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Muskelfunktioner.md
index 75a1bfd..d3310dc 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Muskelfunktioner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Muskelfunktioner.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 Kontraktionstyper
-- Koncentrisk – muskeln förkortas
-- Excentrisk – muskeln förlängs under belastning
-- Isometrisk – muskellängden oförändrad
+- Koncentrisk - muskeln förkortas
+- Excentrisk - muskeln förlängs under belastning
+- Isometrisk - muskellängden oförändrad
 
 Roller
 - Agonist, synergist, antagonist
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Strukturella Prefix.md b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Strukturella Prefix.md
index 784171b..817b938 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Strukturella Prefix.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Anatomi/Terminologi/Strukturella Prefix.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 Exempel
-- m. / musculus – muskel
-- os – ben
-- n. / nervus – nerv
-- a. / arteria – artär
-- v. / vena – ven
+- m. / musculus - muskel
+- os - ben
+- n. / nervus - nerv
+- a. / arteria - artär
+- v. / vena - ven
 
 Relaterat
 - [[Termers Uppbyggnad|Termers uppbyggnad]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md
index 5e04ab3..f8d8e3c 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md	
@@ -27,9 +27,9 @@ Sköldkörteln (Tyroidea)
 Bisköldkörtlarna, Paratyroidea
 - Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell
 Binjurebark
-- z. glomerulosa – mineralkortikoider, 
-- z. fascikulata – glukokortikoider
-- z. retikularis – glukokortikoider + androgener
+- z. glomerulosa - mineralkortikoider, 
+- z. fascikulata - glukokortikoider
+- z. retikularis - glukokortikoider + androgener
 Binjuremärg
 - Kromaffina celler
 - adrenalin(A)
@@ -44,16 +44,16 @@ Pancreas
 Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn. Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet.
 
 Ytterligare nyckelbegrepp och namn
-- Endokrin signalering – principer och exempel
-- Feedback/Återkoppling (negativ) – principer och exempel
-- Olika hormon som tas upp på föreläsning – produktionsorgan och översiktlig funktion,
+- Endokrin signalering - principer och exempel
+- Feedback/Återkoppling (negativ) - principer och exempel
+- Olika hormon som tas upp på föreläsning - produktionsorgan och översiktlig funktion,
 målorgan alt målcell.
-- Hypothalamus – läge, översiktlig funktion
+- Hypothalamus - läge, översiktlig funktion
 - Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen
 - Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale
 - (A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen
 - Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln
-- Glandula thyroidea – lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober
+- Glandula thyroidea - lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober
 - Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”)
 - Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar
 - Glandulae ad-/suprarenales Binjurar
@@ -63,7 +63,7 @@ målorgan alt målcell.
 
 # Instuderingsuppgifter
 Vilka gemensamma egenskaper kännetecknar endokrina organ?
-Regleringen av endokrina systemet sker via s k feedback, oftast negativ – vad syftar denna
+Regleringen av endokrina systemet sker via s k feedback, oftast negativ - vad syftar denna
 till? Vad är det som vill uppnås/bibehållas?
 Försök ge ett exempel på negativ feedback.
 Beskriv hypofysens olika lober anatomiskt, histologiskt och funktionellt (Vilka hormoner
@@ -78,11 +78,11 @@ unik egenskap besitter thyroideas follikelceller?
 Var sitter bisköldkörtlarna, vilka celltyper finns och vad är deras funktion? Hur regleras denna
 funktion
 Beskriv viktiga skillnader mellan binjurens bark och märg.
-I binjurebarkens lager ”zona fasciculata” ser cellernas cytoplasma ut att vara vit/transparent –
+I binjurebarkens lager ”zona fasciculata” ser cellernas cytoplasma ut att vara vit/transparent -
 varför är det så?
 Var sitter bukspottkörteln (pancreas)? Beskriv med latinska lägesord i förhållande till
 omgivande organ/strukturer.
-Pancreas är både en exokrin och en endokrin körtel – beskriv vad som produceras i respektive
+Pancreas är både en exokrin och en endokrin körtel - beskriv vad som produceras i respektive
 del, vilken funktion denna produkt har (mycket kort!) och hur man histologiskt kan åtskilja de
 båda delarna:
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md
index ec54cce..5798006 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md	
@@ -204,7 +204,7 @@ typerna av muskelceller blandade. Ytterst finns adventitia. Övergången mellan
 ventrikeln i cardia, övre magmunnen, är distinkt och avgränsad. Man ser hur matstrupens
 flerskiktade plattepitel övergår i magsäckens enskiktade cylinderepitel (Fig 17.6).
 GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin
-2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
+2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14-16)
 Övergången från matstrupen till magsäcken är mycket skarp. Epitelet övergår tvärt från
 matstrupens flerskiktade skivepitel till magsäckens cylinderepitel.
 Mukosan i magsäcken är rikt veckad och beklädd med ett enskiktat cylinderepitel =
@@ -272,7 +272,7 @@ finns också dendritiska celler. För att säkert urskilja dessa celler krävs s
 Utspända lactealer syns centralt i villi (GI9). I prep. GI9 ses även ==Panethceller==, längst ner i
 kryptorna, med tydliga gulröda granula.
 GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.
-5. GROVTARM/TJOCKTARM (plate 62 – 64)
+5. GROVTARM/TJOCKTARM (plate 62 - 64)
 Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan.
 Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i
 tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler
@@ -291,7 +291,7 @@ Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis exte
 tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta
 band, ==taeniae coli==. I lumen av preparat GI16 (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika
 stadier av nedbrytning.
-GI16 -kolon, GI19 –kolon
+GI16 -kolon, GI19 -kolon
 8. REKTUM
 Mukosan är uppbyggd på samma sätt som i kolon. Bägarcellerna utgör ca 50 % av
 epitelcellerna. Det yttre lagret i muscularis externa är inte längre uppdelat i taenia coli, utan
@@ -333,7 +333,7 @@ gallblåsan.
 Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria
 yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och
 består av lucker bindväv med blodkärl.
-LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.
+LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 -gallblåsa, homo, htx/eosin.
 12. PANKREAS (Bukspottkörteln) (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
 Bukspottkörteln har en större exokrin och en mindre endokrin del. Parenkymet är uppdelat i
 lober och lobuli av bindvävssepta.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md
index 9a914f4..ce9fbf5 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md	
@@ -67,7 +67,7 @@ Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförh
 del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12.
 En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är
 färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
-CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.
+CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin.
 3. TRACHEA (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
 Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och
 bägarceller, dvs. ==respiratoriskt epitel==. I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation.md
index fc85418..80808eb 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation.md	
@@ -9,7 +9,7 @@ Tillväxtplatta
 
 Relaterat
 - [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 - [[Femur|femur]]
 - [[Humerus|humerus]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner.md
index e60377c..2e1a3ec 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner.md	
@@ -5,7 +5,7 @@ Kännetecken
 - Kopplas samman av [[Canaliculi|canaliculi]]; ligger mellan lameller i [[Osteon Haverska System|osteon]] och i trabekler (spongiöst ben).
 
 ### Inte att förväxla med
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner|Lakuner i brosk]] – innesluter kondrocyter och saknar canaliculi.
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner|Lakuner i brosk]] - innesluter kondrocyter och saknar canaliculi.
 
 Relaterat
 - [[Canaliculi|Canaliculi]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter.md
index df784fa..74c5425 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter.md	
@@ -6,5 +6,5 @@ Betydelse
 
 Relaterat
 - [[Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]]
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/index.md
index f209bb8..c565ff4 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/index.md	
@@ -10,7 +10,7 @@ Processer
 - [[Benremodellering|Benremodellering (BMU)]]
 
 Strukturer och celler
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 - [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst ben]]
 - [[Kompakt Ben|Kompakt ben]] / [[Spongiöst Ben|Spongiöst ben]]
 - [[Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Vävnadsben (woven) vs lamellärt ben]]
@@ -26,7 +26,7 @@ Strukturer och celler
 - [[Mineralisering och Osteoid|Mineralisering och osteoid]]
 - [[Osteoid|Osteoid]]
 - [[Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter|Primärt och sekundärt ossifikationscenter]]
-- [[Frakturläkning|Frakturläkning – faser]]
+- [[Frakturläkning|Frakturläkning - faser]]
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Brosk/|Brosk]] (mall vid endokondral ossifikation)
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Bindväv.md
index 477fa15..be93653 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Bindväv.md	
@@ -11,4 +11,4 @@ Relaterade fördjupningar
 
 Relaterat
 - [[Histologi/|histologi]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Brun Fettväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Brun Fettväv.md
index fbc1c9a..f428d75 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Brun Fettväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Brun Fettväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Vit Fettväv|vit fettväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv.md
index ec8caed..53a5b9c 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv.md	
@@ -8,4 +8,4 @@ Funktion
 - Elastic recoil, utjämning av pulsvåg, flexibel support.
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv.md
index 8b3f823..24dc83f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Mesenkym|mesenkym]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Grundsubstans.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Grundsubstans.md
index 8f21b7a..2d30a1d 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Grundsubstans.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Grundsubstans.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ Kort
 Beståndsdelar
 - GAGs (t.ex. hyaluronan, kondroitin-/dermatan-/heparansulfat): binder vatten, ger viskoelasticitet.
 - Proteoglykaner: kärnprotein + GAGs; formar geler som motstår kompression (t.ex. aggrekan).
-- Glykoproteiner: fibronectin, laminin – celladhesion/migration, kopplar cell ↔ ECM.
+- Glykoproteiner: fibronectin, laminin - celladhesion/migration, kopplar cell ↔ ECM.
 
 Funktion
 - Diffusion av näring/avfall, stötdämpning, reglering av cellbeteende (tillväxtfaktorer lagras/frisätts).
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Kollagensyntes.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Kollagensyntes.md
index 6bf2648..fbea4cb 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Kollagensyntes.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Kollagensyntes.md	
@@ -11,7 +11,7 @@ Steg (översikt)
 
 Kliniska kopplingar
 - Skörbjugg (C‑vitaminbrist): defekt hydroxylering → svag ECM, blödningar, sår som inte läker.
-- Ehlers–Danlos (olika typer): defekter i kollagensyntes/processing → hypermobilitet, hudelasticitet.
+- Ehlers-Danlos (olika typer): defekter i kollagensyntes/processing → hypermobilitet, hudelasticitet.
 - Osteogenesis imperfecta (COL1A1/2): defekt typ I‑kollagen → frakturkänslighet.
 
 Relaterat
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv.md
index f9df950..6e76971 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Retikulär Bindväv|retikulär bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Mesenkym.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Mesenkym.md
index c837266..30e3bb9 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Mesenkym.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Mesenkym.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Gelatinös Bindväv|mukös bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt.md
index 8560af6..245ad70 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt.md	
@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Perivaskulär kontraktil cell runt kapillärer/venuler; stödjer kärl och kan differentiera.
 
 Kännetecken
-- Omsluter endotel med utskott; deltar i blod–hjärnbarriär; uttrycker kontraktila proteiner.
+- Omsluter endotel med utskott; deltar i blod-hjärnbarriär; uttrycker kontraktila proteiner.
 
 Funktion
 - Kärlstöd, reglering av genomblödning; stamcellspotential lokalt.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv.md
index 22a2459..1c90a99 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Lucker Bindväv|lucker bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.md
index d4a4aa6..9ab94c4 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Stram Regelbunden Bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv.md
index d256609..3040191 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Stram Oregelbunden Bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Vit Fettväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Vit Fettväv.md
index 5507100..aea3ec0 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Vit Fettväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Vit Fettväv.md	
@@ -12,5 +12,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Brun Fettväv|brun fettväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/index.md
index 5ef5dc5..583ecce 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/index.md	
@@ -32,4 +32,4 @@ Bindvävsceller
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Pericyt]]
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodets Sammansättning.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodets Sammansättning.md
index 9003a84..09ad4b3 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodets Sammansättning.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodets Sammansättning.md	
@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Blod består av plasma (~55 %) och blodkroppar (~45 %, hematokrit). Plasma = vatten, proteiner, lösta ämnen.
 
 Komponenter
-- Plasma: ~90 % vatten, 7–8 % proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), 1–2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfall.
+- Plasma: ~90 % vatten, 7-8 % proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), 1-2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfall.
 - Blodkroppar: [[Erytrocyt|erytrocyter]], [[Leukocyter Översikt|leukocyter]], [[Trombocyt|trombocyter]].
 
 Relaterat
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodutstryk och Färgning.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodutstryk och Färgning.md
index 15610de..c5d475d 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodutstryk och Färgning.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodutstryk och Färgning.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 Kort
-- Tunn film av blod på objektglas som färgas (vanligen Wright–Giemsa) för att identifiera celltyper i LM.
+- Tunn film av blod på objektglas som färgas (vanligen Wright-Giemsa) för att identifiera celltyper i LM.
 
 Nyckelfynd
 - Erytrocyter: jämnstora, bikonkava, central uppklarning.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Eosinofil.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Eosinofil.md
index c2b41b9..646d241 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Eosinofil.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Eosinofil.md	
@@ -9,7 +9,7 @@ Funktion
 - Frisätter toxiska proteiner mot parasiter; reglerar allergiska svar.
 
 Andel i blod
-- 1–4 % av leukocyter.
+- 1-4 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Granulopoes|Granulopoes]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Fibrinolys.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Fibrinolys.md
index bc99812..812f025 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Fibrinolys.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Fibrinolys.md	
@@ -2,4 +2,4 @@ Kort
 - Nedbrytning av fibrinkoaglet via plasmin (från plasminogen aktiverat av tPA/uPA); balanseras av inhibitorer (PAI-1, antiplasmin).
 
 Relaterat
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Hemostas Primär.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Hemostas Primär.md
index 9a4ddc6..27314e9 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Hemostas Primär.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Hemostas Primär.md	
@@ -1,9 +1,9 @@
 Kort
-- Kärlspasm och trombocytplugg: trombocytadhesion (vWF–GPIb), aktivering (ADP/TXA₂), aggregation (GPIIb/IIIa–fibrinogen).
+- Kärlspasm och trombocytplugg: trombocytadhesion (vWF-GPIb), aktivering (ADP/TXA₂), aggregation (GPIIb/IIIa-fibrinogen).
 
 Nyckelkomponenter
 - Endotel, vWF, trombocytreceptorer, kollagenexponering.
 
 Relaterat
 - [[Trombocyt|Trombocyt]]
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Koagulation Sekundär.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Koagulation Sekundär.md
index 0eed846..722822f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Koagulation Sekundär.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Koagulation Sekundär.md	
@@ -5,5 +5,5 @@ Nyckelkomponenter
 - Koagulationsfaktorer (II, V, VII, VIII, IX, X, XI, XII), kalcium, fosfolipidyta.
 
 Relaterat
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]
 - [[Fibrinolys|Fibrinolys]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Leukocyter Översikt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Leukocyter Översikt.md
index 68a158a..07fedb1 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Leukocyter Översikt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Leukocyter Översikt.md	
@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Vita blodkroppar indelade i granulocyter (neutrofil, eosinofil, basofil) och agranulocyter (lymfocyt, monocyt).
 
 Andelar (typiskt)
-- Neutrofil 50–70 %, Lymfocyt 20–40 %, Monocyt 2–8 %, Eosinofil 1–4 %, Basofil <1 %.
+- Neutrofil 50-70 %, Lymfocyt 20-40 %, Monocyt 2-8 %, Eosinofil 1-4 %, Basofil <1 %.
 
 Relaterat
 - [[Neutrofil|Neutrofil]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Lymfocyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Lymfocyt.md
index c466a53..8c58f2a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Lymfocyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Lymfocyt.md	
@@ -8,7 +8,7 @@ Funktion
 - B: antikroppsproduktion (plasmacell). T: cellulär immunitet. NK: cytotoxisk aktivitet.
 
 Andel i blod
-- 20–40 % av leukocyter.
+- 20-40 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Lymfopoes|Lymfopoes]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Monocyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Monocyt.md
index 3247001..3a4cd9a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Monocyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Monocyt.md	
@@ -8,7 +8,7 @@ Funktion
 - Fagocytos, antigenpresentation (i vävnad som makrofag/dendritisk cell).
 
 Andel i blod
-- 2–8 % av leukocyter.
+- 2-8 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Monocytopoes|Monocytopoes]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Myeloblast.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Myeloblast.md
index df85d67..a0d6851 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Myeloblast.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Myeloblast.md	
@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Myeloblast
 
-- Tidig cell i granulopoiesen; stor cell (15–20 µm) med stor kärna, nukleoler och basofil cytoplasma utan granula.  
+- Tidig cell i granulopoiesen; stor cell (15-20 µm) med stor kärna, nukleoler och basofil cytoplasma utan granula.  
 - Differentieras till [[Promyelocyt|promyelocyt]].  
 - Delar sig i benmärgens proliferationspool.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Neutrofil.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Neutrofil.md
index dd0a902..b2250d0 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Neutrofil.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Neutrofil.md	
@@ -2,14 +2,14 @@ Kort
 - Granulocyt; första försvar mot bakterier genom fagocytos och degranulering.
 
 Kännetecken (LM/EM)
-- LM: 10–12 µm, multiloberad kärna (3–5), fina azurofila/specifika granula.
+- LM: 10-12 µm, multiloberad kärna (3-5), fina azurofila/specifika granula.
 - EM: primära (azurofila) och sekundära granula; rika på myeloperoxidas.
 
 Funktion
 - Fagocytos, NETs, dödar bakterier.
 
 Andel i blod
-- 50–70 % av leukocyter.
+- 50-70 % av leukocyter.
 
 Livslängd
 - Dagar i vävnad efter snabb diapedes.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Retikulocyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Retikulocyt.md
index f3a51cf..c5616be 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Retikulocyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Retikulocyt.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Retikulocyt
 
 - Kärnlös erytrocytprecursor med rester av ribosomalt RNA (retikulärt nätverk vid supravital färgning).  
-- Cirkulerar 1–2 dagar innan den mognar till erytrocyt.  
+- Cirkulerar 1-2 dagar innan den mognar till erytrocyt.  
 - Ökad andel vid hemolys/blodförlust; låg andel vid aplastiska tillstånd.
 
 Relaterat: [[Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Erytrocyt|erytrocyt]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Trombocyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Trombocyt.md
index 2209437..a069784 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Trombocyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Trombocyt.md	
@@ -2,17 +2,17 @@ Kort
 - Cellfragment från megakaryocyter som deltar i primär hemostas och koagulation.
 
 Kännetecken (LM/EM)
-- LM: små violetta fragment 2–4 µm. EM: granula (alfa, delta), öppet kanalikulärt system.
+- LM: små violetta fragment 2-4 µm. EM: granula (alfa, delta), öppet kanalikulärt system.
 
 Funktion
 - Adhesion (via vWF), aggregation (ADP/TXA₂), frisätter koagulationsstimulerande faktorer.
 
 Andel i blod
-- 150–400 × 10³/µL (typiskt referensintervall).
+- 150-400 × 10³/µL (typiskt referensintervall).
 
 Livslängd
-- 8–10 dagar; elimineras i mjälte.
+- 8-10 dagar; elimineras i mjälte.
 
 Relaterat
 - [[Trombopoes|Trombopoes]]
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/index.md
index ae2b1e6..b451fa7 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/index.md	
@@ -8,7 +8,7 @@ Sammansättning
 - [[Blodets Sammansättning|Blodets sammansättning]]
 - [[Plasma|Plasma]] / [[Serum|Serum]]
 - [[Buffy Coat|Buffy coat]]
-- [[Blodutstryk och Färgning|Blodutstryk och färgning (Wright–Giemsa)]]
+- [[Blodutstryk och Färgning|Blodutstryk och färgning (Wright-Giemsa)]]
 
 Celler
 - [[Erytrocyt|Erytrocyt]]
@@ -33,8 +33,8 @@ Benmärg och hematopoes
 - [[Megakaryocyt|Megakaryocyt]]
 
 Hemostas
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]
 - [[Fibrinolys|Fibrinolys]]
 
 Relaterat
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Arteriol.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Arteriol.md
index 7a306f3..392d921 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Arteriol.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Arteriol.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 
-- Små artärer (<100 µm) med 1–3 lager glattmuskel i [[Tunica Media|tunica media]].  
+- Små artärer (<100 µm) med 1-3 lager glattmuskel i [[Tunica Media|tunica media]].  
 - Saknar tydlig [[Membrana Elastica Externa|m. elastica externa]]; tunica adventitia minimal.  
 - Viktiga resistanskärl som reglerar blodtryck och perfusion.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner.md
index 3cc5745..ac47a2c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner.md	
@@ -15,7 +15,7 @@
 - Lakunernas mönster speglar brosktypens mekaniska krav (radiellt orienterade i [[Trådbrosk|trådbrosk]], kluster i [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]).
 
 ### Inte att förväxla med
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner|Lakuner i ben]] – innesluter osteocyter och är sammankopplade via canaliculi för direkt cellkommunikation.
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner|Lakuner i ben]] - innesluter osteocyter och är sammankopplade via canaliculi för direkt cellkommunikation.
 
 ### Relaterat
 - [[Kondrocyt|Kondrocyt]]  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md
index 17b8082..985af47 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md	
@@ -21,8 +21,8 @@
 - [[Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]]  
 - [[Kondroblast|Kondroblast]]  
 - [[Kondrocyt|Kondrocyt]]  
-- [[Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] – tydligt perikondrium med elastinfibrer.  
-- [[Trådbrosk|Trådbrosk]] – saknar perikondrium.  
-- [[Periost och Endost|Periost]] – benets motsvarighet; delar progenitorpotential.  
+- [[Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] - tydligt perikondrium med elastinfibrer.  
+- [[Trådbrosk|Trådbrosk]] - saknar perikondrium.  
+- [[Periost och Endost|Periost]] - benets motsvarighet; delar progenitorpotential.  
 
 ---
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar.md
index 4eeab67..0aac5d8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar.md	
@@ -2,5 +2,5 @@ Kort
 - Gångsystem som dränerar lobuli till [[Ductus Lactiferus|ductus lactiferus]] och vidare till [[Sinus Lactiferus|sinus lactiferus]].
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma.md
index 87502a5..bc8a129 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma.md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Sekretorisk Del (Mamma)|Sekretorisk del]]
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lob.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lob.md
index 9128aa3..36aaa42 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lob.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lob.md	
@@ -2,5 +2,5 @@ Kort
 - Större enhet i bröstkörteln bestående av flera [[Lobulus|lobuli]].
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma).md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma).md
index 0dcb89f..f03488a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma).md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma).md	
@@ -2,6 +2,6 @@ Kort
 - Ändstycken av kubiskt/cylindriskt epitel med [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]]; prolifererar och ökar i laktation.
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 - [[Apokrin sekretion|Apokrin]] / [[Merokrin sekretion|merokrin]] sekretion
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md
index c2d16b1..1f1eb65 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md	
@@ -59,7 +59,7 @@ Förekomst: Större utförsgångar från många körtlar. Respirationssystemet.
 
 (ureter)
 
-Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5–6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2–3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
+Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5-6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2-3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
 
 *NU5 uretär (plastprep); NU6 uretär; NU7-urinblåsa (utspänd, apa, HTX-eosin); NU8 urinblåsa (ej utspänd, plastprep).*
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md
index 74c7024..035e702 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md	
@@ -21,7 +21,7 @@ I spermatogenesen kan följande stadier urskiljas:
 
 **2. EPIDIDYMIS (Bitestikel)** (plate 88; Fig 22.22; 22.23)
 
-Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4–6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
+Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4-6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
 
 Jämförelse mellan olika gångavsnitt: Alla syns inte lika bra i alla preparat, bäst i *MG4:*
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md
index ab8a378..1d16a64 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md	
@@ -7,7 +7,7 @@ I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (olika
 
 *NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).*
 
-**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5–140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
+**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
 
 **2. PERIFER NERV** (plate 28; Fig 12.9)
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md
index 7bd9cd7..cd99dde 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md	
@@ -8,7 +8,7 @@ I tvärsnitt (*CV15* och *CV16*) syns ==osteonen (Haverska systemen),== beståen
 
 *CV15 ben tvärs (slipprep., fuchsin); CV16 ben tvärs (Htx-eosin); CV14 ben längs (slippreparat).*
 
-2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20–23)
+2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20-23)
 
 Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier syns:
 
@@ -28,7 +28,7 @@ Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier
 
 *  *
 
-**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18–19)
+**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18-19)
 
 Ur den mesenkymala bindväven bildas osteoid (ej förkalkad grundsubstans) runt vilken ==osteoblaster== ligger i en rad, osteoblastsöm. Osteoblaster som helt byggs in i osteoiden blir osteocyter. Flerkärniga ==osteoklaster== syns ibland i Howships lakuner eller fritt i märghålan.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md
index 0825cb9..2ad0952 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md	
@@ -16,7 +16,7 @@
 
 **==Mastceller==** (Fig 6.23) Kärnan är relativt liten och är ofta dold av granula som fyller cytoplasman. Dessa granula har metakromatisk färgbarhet beroende på deras innehåll av starkt sura glykosaminoglykaner (ex. heparin).
 
-*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin – kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
+*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin - kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
 
 **Makrofager** (Fig 6.22) OBS! Krävs ej för duggan. Makrofager kan vara svåra att skilja från fibroblaster. Kärnan är vanligen mindre och har tätare kromatinteckning. Cytoplasman kan vara mer heterogen och innehålla fagocyterat material i inklusioner. I levern (LP4) ses leverns makrofager (Kupfferceller) som har svarta inklusioner av fagocyterad tusch.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md
index 920b892..c984475 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md	
@@ -68,7 +68,7 @@ Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark domin
 
 Hjärnstammen ligger under cerebellum. En ==kärna/nukleus== i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
 
-*NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
+*NE23 - Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
 
 **(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md
index 00d7424..47f8bc6 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md	
@@ -38,7 +38,7 @@ Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförh
 
 *GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin*
 
-**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
+**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14-16)
 
 ## 
 
@@ -84,7 +84,7 @@ Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att
 
 *GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.*
 
-**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 – 64)
+**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 - 64)
 
 Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan. Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler finns, liksom ”stamceller”, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
 
@@ -98,7 +98,7 @@ Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamli
 
 Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära== ==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande. Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta band, ==taeniae coli.== I lumen av preparat *GI16* (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika stadier av nedbrytning.
 
-*GI16 -kolon, GI19 –kolon*
+*GI16 -kolon, GI19 -kolon*
 
 **9. REKTUM**
 
@@ -132,7 +132,7 @@ Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller sero
 
 Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och består av lucker bindväv med blodkärl.
 
-*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.*
+*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 -gallblåsa, homo, htx/eosin.*
 
 **13. PANKREAS (Bukspottkörteln)** (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md
index 9692d96..e33f1ec 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md	
@@ -24,7 +24,7 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 ==Dermis== består utåt av ==stratum papillare==, lucker bindväv med kärl och körtelgångar, samt inåt av ==stratum reticulare (läderhud)==, stram oorganiserad bindväv. Den djupare delen av dermis gränsar mot ==subcutis/hypodermis/underhud== som huvudsakligen består av ==fettväv==.
 
-**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12–13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
+**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12-13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
 
 *NE28* Vater Paccini-kropp i mesenterium*; HU 6 tåblomma,* Vater Paccini-kropp kan ses i vissa preparat.
 
@@ -32,9 +32,9 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 *HU6* -tåblomma, mycket tjockt keratinlager (”tjock” hud), merokrina/eccrina svettkörtlar
 
-*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud – tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
+*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud - tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
 
-==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14–16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
+==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14-16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
 
 **3. HÅR OCH HÅRSÄCK/HÅRFOLLIKEL** (plate 47; Fig 15.14)
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md
index c85beb3..9a61511 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md	
@@ -34,23 +34,23 @@ Jämförelse mellan tuba uterinas avsnitt:
 
 *KG5 -tuba uterina, ampulla. KG6 -ampulla tuba uterina, azan. KG7 -isthmus tuba uterina, azan.*
 
-**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20–23.23)
+**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20-23.23)
 
 ==Endometriet==, uterus slemhinna, består av ett enskiktat cylindriskt, delvis cilieförsett, epitel och lamina propria. Från epitelet tränger tubulära, basalt förgrenade körtlar ned i lamina propria, ==glandulae uterinae==. Mellan körtlarna finns spiralartärer. Slemhinnan är uppdelad i tre lager. Överst zona compacta, därunder zona spongiosa. Dessa två lager kallas tillsammans ==zona functionalis== och avstöts vid menstruation. Underst, närmast muskellagret, finns ==zona basalis,== som ej genomgår några förändringar under menstruationscykeln. Från detta lager nybildas slemhinnan efter menstruationen. Muskellagret, ==myometriet==, är ett kraftigt lager dominerat av glatt muskulatur, uppdelat i diffust avgränsade skikt med olika fiberriktningar. Ytterst finns ==perimetriet== med serosa. Detta lager är dock oftast inte med i våra preparat.
 
-Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2–3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
+Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2-3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
 
 Preparat *KG9* och *KG10* är uterusskrap gjorda i diagnostiskt syfte. Man kan bland annat bedöma vilken fas uterusslemhinnan befinner sig i. Proliferationsfas: Små, raka körtlar med smalt lumen, celler med basala kärnor. Sekretionsfas: Sågtandade körtlar med stort lumen dominerar. Uppsvällda, eventuellt sönderfallande celler. Prep: *KG9* -endometriumskrap, proliferationsfas, Htx-eosin. *KG10* -endometriumskrap, sekretionsfas, Htx-eosin. *KG8* -uterus, homo, Htx-eosin.
 
 *KG16 -Cervix, homo, Htx-eosin.*
 
-**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29–30)
+**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29-30)
 
 Epitelet är ==oförhornat flerskiktat plattepitel==. Epitelcellerna innehåller glykogen som ej färgas i ett rutinpreparat. Cellerna ser därför ljusa ut. Lamina propria består av kärlrik, relativt stram bindväv, med rikligt med elastiska trådar. Inflammatoriska celler ses ofta. Körtlar saknas. Muskularis är uppbyggt av ett inre tunt cirkulärt lager och ett yttre, tjockare, longitudinellt lager som är kontinuerligt men myometriet i uterus. Lagren är svåra att urskilja. Ytterst finns en adventitia.
 
 *KG11 -vagina, Htx-eosin.*
 
-5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24–28)
+5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24-28)
 
 Fostrets del av placentan, uppbyggd av fostervävnad, är chorionplattan och chorionvilli. Moderns del av placentan är desiduan med desiduaceller.
 
@@ -70,7 +70,7 @@ Navelsträngen är uppbyggd av ==gelatinös bindväv==, "Whartons sylta", lucker
 
 *KG15 - navelsträng, azan*
 
-**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32–38)
+**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32-38)
 
 Bröstkörteln består av ca 20 lober. Varje lob är i sin tur uppdelad i lobuli. Varje lobulus består av en sekretorisk del i form av alveoler samt körtelgångar som är omgivna av bindväv.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md
index 39f6b62..da55819 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md	
@@ -17,7 +17,7 @@ Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns
 
 Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
 
-*CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
+*CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
 
 **3. TRACHEA** (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md
index c4b3137..de745fa 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md	
@@ -6,7 +6,7 @@
 
 Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
 
-*Cornea* – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
+*Cornea* - hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
 
 1.  ==Epitelcellslager==, flerskiktat skivepitel.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md
index abb8908..0a041fd 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Adenohypofysen – celler och hormoner
+title: Adenohypofysen - celler och hormoner
 ---
 
-# Adenohypofysen – celler och hormoner
+# Adenohypofysen - celler och hormoner
 
 Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusformade kapillärer och delas histologiskt in i pars distalis, pars intermedia och pars tuberalis.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
 - Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md
index 0350906..c7344de 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Binjurebark – zoner och hormoner
+title: Binjurebark - zoner och hormoner
 ---
 
-# Binjurebark – zoner och hormoner
+# Binjurebark - zoner och hormoner
 
 Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fasciculata (glukokortikoider) och zona retikularis (androgener och glukokortikoider).
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
 - Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Binjuremärg - kromaffina celler]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md
index 3cdff25..3652981 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Binjuremärg – kromaffina celler
+title: Binjuremärg - kromaffina celler
 ---
 
-# Binjuremärg – kromaffina celler
+# Binjuremärg - kromaffina celler
 
 Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuron) som frisätter adrenalin och noradrenalin till blodet som svar på sympatiska impulser.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
 - Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Binjurebark - zoner och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md
index e830b26..83fe071 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Bisköldkörtlar – struktur och hormoner
+title: Bisköldkörtlar - struktur och hormoner
 ---
 
-# Bisköldkörtlar – struktur och hormoner
+# Bisköldkörtlar - struktur och hormoner
 
 Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (PTH) samt större oxyfila celler; organet är omgivet av en tunn kapsel och binder ofta till sköldkörtelns baksida.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
 - Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Sköldkörteln - struktur och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md
index 403cd5e..6507cf7 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Endokrin signalering – principer
+title: Endokrin signalering - principer
 ---
 
-# Endokrin signalering – principer
+# Endokrin signalering - principer
 
 Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmolekyler till blodbanan för att påverka avlägsna målorgan; signalerna regleras ofta av feedback-loopar och transportproteiner.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
 - Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md
index 90cbad5..f700c71 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion
+title: Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion
 ---
 
-# Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion
+# Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion
 
 De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotalamus/hypofys, tyroidea, paratyroidea, binjurar, pankreas, epifys och perifera endokrina vävnader.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
 - Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md
index d2e16d8..8e3b849 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypofysen – anatomi och kärl
+title: Hypofysen - anatomi och kärl
 ---
 
-# Hypofysen – anatomi och kärl
+# Hypofysen - anatomi och kärl
 
 Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypothalamus via infundibulum. Kärlförsörjningen sker från a. hypophysialis superior och inferior med dränage till v. hypophysialis.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
 - Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md
index 0881c7a..4d4b33e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypofysen – portasystem
+title: Hypofysen - portasystem
 ---
 
-# Hypofysen – portasystem
+# Hypofysen - portasystem
 
 Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus eminentia mediana med adenohypofysens pars distalis för att transportera releasing- och inhibiting-hormoner.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
 - Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md
index a363818..6bde9b6 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md	
@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
 - Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md
index c5f0235..c45ce4a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypothalamus – läge och funktion
+title: Hypothalamus - läge och funktion
 ---
 
-# Hypothalamus – läge och funktion
+# Hypothalamus - läge och funktion
 
 Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrerar nervsystemets och det endokrina systemets reglering via neuroendokrina neuron.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
 - Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md
index 6397c64..1b5c7f7 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Negativ feedback – principer och exempel
+title: Negativ feedback - principer och exempel
 ---
 
-# Negativ feedback – principer och exempel
+# Negativ feedback - principer och exempel
 
 Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologiska parametrar hämmar sin egen produktion via hypotalamus och hypofys.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
 - Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md
index 496af9c..712e004 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Neurohypofysen – delar och hormoner
+title: Neurohypofysen - delar och hormoner
 ---
 
-# Neurohypofysen – delar och hormoner
+# Neurohypofysen - delar och hormoner
 
 Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där axon från hypothalamus terminerar och frisätter ADH och oxytocin till blodet.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
 - Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md
index 0d88f33..07e1107 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Pankreas – endokrin del
+title: Pankreas - endokrin del
 ---
 
-# Pankreas – endokrin del
+# Pankreas - endokrin del
 
 Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, delta- och PP-celler som frisätter hormoner direkt till fenestrerade kapillärer.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
 - Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
-- [[Histologi/Endokrina/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md
index 5ceea9a..0369d3b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Sköldkörteln – struktur och hormoner
+title: Sköldkörteln - struktur och hormoner
 ---
 
-# Sköldkörteln – struktur och hormoner
+# Sköldkörteln - struktur och hormoner
 
 Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel som omger kolloid med tyroglobulin; mellan folliklarna finns parafollikulära C-celler som producerar calcitonin.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
 - Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Bisköldkörtlar - struktur och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md
index 0811a9f..556c19b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Tallkottkörteln – struktur och funktion
+title: Tallkottkörteln - struktur och funktion
 ---
 
-# Tallkottkörteln – struktur och funktion
+# Tallkottkörteln - struktur och funktion
 
 Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges av bindvävstrabekler; körteln producerar melatonin och innehåller ofta hjärnsand (corpora arenacea).
 
@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
 - Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/index.md
index 8ab6a75..07434b2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/index.md	
@@ -1,26 +1,26 @@
 ---
-title: Endokrina organ – mål
+title: Endokrina organ - mål
 ---
 
-# Endokrina organ – mål
+# Endokrina organ - mål
 
 Översikt över delmålen för endokrina organ. Varje sida sammanfattar struktur, funktion och hormonproduktion samt länkar tillbaka till källan i målbeskrivningen.
 
 ## Översikt
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
-- [[Tallkottkörteln – struktur och funktion|Tallkottkörteln – struktur och funktion]]
-- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
-- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
-- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
-- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
-- [[Pankreas – endokrin del|Pankreas – endokrin del]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
+- [[Tallkottkörteln - struktur och funktion|Tallkottkörteln - struktur och funktion]]
+- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Sköldkörteln - struktur och hormoner]]
+- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Bisköldkörtlar - struktur och hormoner]]
+- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Binjurebark - zoner och hormoner]]
+- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Binjuremärg - kromaffina celler]]
+- [[Pankreas - endokrin del|Pankreas - endokrin del]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 
 Sidorna utgår från [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]] och kompletteras med kurslitteratur vid behov.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cellkontakter.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cellkontakter.md
index 873d0e8..4563af9 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cellkontakter.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cellkontakter.md	
@@ -1,22 +1,22 @@
 Kort
-- Epitel hålls samman av specialiserade cellkontakter (cell–cell) och fästs till basalmembranet via cell–matrixkontakter.
+- Epitel hålls samman av specialiserade cellkontakter (cell-cell) och fästs till basalmembranet via cell-matrixkontakter.
 
-Cell–cell-kontakter
+Cell-cell-kontakter
 - Tight junctions (zonula occludens): tätar paracellulär väg; bestämmer epitelets barriärfunktion/polaritet.
 - Adherens junctions (zonula adherens): aktinkopplade adhesioner (E-cadherin); mekanisk sammanhållning.
 - Desmosomer (macula adherens): intermediärfilamentkoppling (desmogleiner/koliner); hög draghållfasthet (hud, esofagus).
 - Gap junctions: kommunikation via connexoner (joner/små molekyler) → elektrisk/metabol koppling.
 
-Cell–matrix-kontakter (basal)
+Cell-matrix-kontakter (basal)
 - Hemidesmosomer: intermediärfilament → integriner → lamina densa (kollagen IV/laminin); stark förankring.
 - Fokala adhesioner: aktin → integriner → ECM (fibronectin/laminin); signalering och migration.
 
 | Typ av cellkontakt    | Funktion                             | Förankras till                | Exempel / plats     |
 | --------------------- | ------------------------------------ | ----------------------------- | ------------------- |
 | *x*Tight junction**   | Barriär, tätar mellan celler         | Aktinfilament                 | Tunntarm, urinblåsa |
-| **Adherens junction** | Mekanisk bindning cell–cell          | Aktinfilament                 | Epitelceller        |
-| **Desmosom**          | Stark cell–cell-förankring           | Intermediärfilament (keratin) | Hud, hjärtmuskel    |
-| **Hemidesmosom**      | Förankring cell–basalmembran         | Intermediärfilament (keratin) | Basalytan i epitel  |
+| **Adherens junction** | Mekanisk bindning cell-cell          | Aktinfilament                 | Epitelceller        |
+| **Desmosom**          | Stark cell-cell-förankring           | Intermediärfilament (keratin) | Hud, hjärtmuskel    |
+| **Hemidesmosom**      | Förankring cell-basalmembran         | Intermediärfilament (keratin) | Basalytan i epitel  |
 | **Gap junction**      | Kommunikation (joner, små molekyler) | Ingen cytoskelettförankring   | Hjärtmuskel, lever  |
 
 Relaterat
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel.md
index 9eced63..c53f2a2 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel.md	
@@ -11,8 +11,8 @@
 
 ## Flerradigt (pseudostratifierat) cylindriskt epitel
 - Alla celler vilar på basalmembranet, men kärnor på olika nivåer ger flerskiktat intryck.
-- Cilierad variant: respirationsvägar (trakea, större bronker) – mukociliär clearance.
-- Icke-cilierad variant: epididymis, ductus deferens – ofta stereocilier för absorption/mognad.
+- Cilierad variant: respirationsvägar (trakea, större bronker) - mukociliär clearance.
+- Icke-cilierad variant: epididymis, ductus deferens - ofta stereocilier för absorption/mognad.
 
 ## Flerskiktat cylindriskt epitel
 - Flera cellager med cylindriska ytceller; ovanligt.
@@ -23,4 +23,4 @@
 - [[Flerskiktat Epitel]]
 - [[Enkelt Epitel]]
 - [[Respirationsvägsepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Endotel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Endotel.md
index 920b5d2..b431b1e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Endotel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Endotel.md	
@@ -8,4 +8,4 @@ Relaterat
 - [[Anatomi/Kärl/|Kärl]]
 - [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
 - [[Skivepitel|skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Cilierat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Cilierat.md
index e1048bd..4f82ea8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Cilierat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Cilierat.md	
@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerradigt Cylinderepitel Cilierat|flerradigt cilierat (respirationsvägsepitel)]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat.md
index 446ecc6..2386d01 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat.md	
@@ -9,6 +9,6 @@ Funktion
 - Absorption, sekretion, barriär; mikrovilli ökar ytan.
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel – cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel - cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Epitel.md
index 7b7199f..d1e2798 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Epitel.md	
@@ -6,9 +6,9 @@
 - Celltyp (skivepitel/kubiskt/cylindriskt) avgör specifik funktion.
 
 ## Varianter och funktioner
-- [[Skivepitel|Enkelt skivepitel]] – diffusion/filtration (alveoler, endotel, mesotel).
-- [[Kubiskt Epitel|Enkelt kubiskt epitel]] – absorption/sekretion (njurtubuli, körtelgångar).
-- [[Cylindriskt Epitel|Enkelt cylindriskt epitel]] – absorption (mikrovilli), sekretion/barrär; cilierad variant för transport.
+- [[Skivepitel|Enkelt skivepitel]] - diffusion/filtration (alveoler, endotel, mesotel).
+- [[Kubiskt Epitel|Enkelt kubiskt epitel]] - absorption/sekretion (njurtubuli, körtelgångar).
+- [[Cylindriskt Epitel|Enkelt cylindriskt epitel]] - absorption (mikrovilli), sekretion/barrär; cilierad variant för transport.
 
 ## Regeneration
 - Hög omsättning via prolifererande basalceller/stamceller; differentierade celler ersätts kontinuerligt.
@@ -16,4 +16,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|Basalmembran]]
 - [[Cellkontakter|Cellkontakter]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel.md
index 88c2939..9ec1c21 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel.md	
@@ -9,6 +9,6 @@ Funktion
 - Sekretion, absorption, kanalbeklädnad.
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat|enkelt cylinderepitel – icke-cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat|enkelt cylinderepitel - icke-cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel.md
index 2454638..23f2a9f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel.md	
@@ -4,8 +4,8 @@ Kännetecken
 - Enskiktat, platta celler med tillplattade kärnor; mycket tunt.
 
 Vanliga lokaler
-- Endotel (kärl, hjärta) – se [[Endotel|endotel]].
-- Mesotel (pleura, peritoneum, perikard) – se [[Mesotel|mesotel]].
+- Endotel (kärl, hjärta) - se [[Endotel|endotel]].
+- Mesotel (pleura, peritoneum, perikard) - se [[Mesotel|mesotel]].
 - Alveoler i lunga
 - Bowmans kapsel (parietalt blad).
 
@@ -13,5 +13,5 @@ Funktion
 - Diffusion, filtration, friktionsminskning.
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Ependym.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Ependym.md
index 31f7e0a..5e2c4a2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Ependym.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Ependym.md	
@@ -6,4 +6,4 @@ Funktion
 - Cirkulation och modifiering av cerebrospinalvätska (CSF).
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md
index a3ed32a..105108b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md	
@@ -12,6 +12,6 @@ Huvudfunktioner
 - Utbyte: tunna epitellager för diffusion (alveoler, [[Endotel|endotel]]).
 
 Relaterat
-- [[Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
+- [[Cellkontakter|Cell-cell- och cell-matrixkontakter]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|Basalmembran]]
 - [[Histologi/Körtlar/|Körtlar]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epiteltabell.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epiteltabell.md
index 3cacfaf..ca10c05 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epiteltabell.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epiteltabell.md	
@@ -3,26 +3,26 @@
 | ---------------------------- | ----------------------- | ------------------------------- | --------------------------------------------- | ----------------------- | ------------------------------------------------------ | -------------------------------- |
 | Enskiktat skivepitel         | Endotel                 | HK6, HK8, HK9, HK11, HK13, HK14 | Artär, ven, aorta, mesenterialkärl, vena cava | Kärl-lumen              | Tunnt, platt lager av endotelceller                    | Diffusion, transportbarriär      |
 | Enskiktat skivepitel         | Mesotel                 | GI*, LP*                        | Serosa i bukorgan                             | Peritoneum              | Tunnt platt ytepitel på serosa                         | Friktionsminskning               |
-| Enskiktat skivepitel         | Henles tunna slynga     | NU1–NU3                         | Njure                                         | Tunna slyngan           | Mycket platt epitel i nefronet                         | Passiv diffusion                 |
-| Enskiktat skivepitel         | Bowmans kapsel          | NU1–NU3                         | Njure                                         | Lamina parietalis       | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln             | Filtrationsbarriär               |
+| Enskiktat skivepitel         | Henles tunna slynga     | NU1-NU3                         | Njure                                         | Tunna slyngan           | Mycket platt epitel i nefronet                         | Passiv diffusion                 |
+| Enskiktat skivepitel         | Bowmans kapsel          | NU1-NU3                         | Njure                                         | Lamina parietalis       | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln             | Filtrationsbarriär               |
 | Enskiktat skivepitel         | Pneumocyter typ I       | RE4                             | Lunga                                         | Alveoler                | Platt epitel för gasutbyte                             | Gasutbyte (O₂/CO₂)               |
 | Enskiktat kubiskt epitel     | Plexusepitel            | HK12                            | Plexus choroideus                             | Hjärnventrikel          | Kubiska celler med centrala kärnor                     | Sekretion av cerebrospinalvätska |
-| Enskiktat kubiskt epitel     | Germinalepitel          | KG1–KG4                         | Ovarium                                       | Yta                     | Enkelt kubiskt ytepitel                                | Skydd, reparation                |
+| Enskiktat kubiskt epitel     | Germinalepitel          | KG1-KG4                         | Ovarium                                       | Yta                     | Enkelt kubiskt ytepitel                                | Skydd, reparation                |
 | Enskiktat kubiskt epitel     | Terminala bronkioler    | RE3                             | Lunga                                         | Små bronkioler          | Cilierat kubiskt epitel                                | Sekretion, partikeltransport     |
 | Flerskiktat kubiskt epitel   | Svettkörtelgångar       | HU7                             | Fingerblomma                                  | Hud                     | Två cellager i svettgångar                             | Sekretion, kanaltransport        |
-| Flerskiktat kubiskt epitel   | Stora utförsgångar      | MT13–MT17                       | Stora spottkörtlar                            | Gångar                  | 2–3 lager kubiska celler i gångsystem                  | Sekretion, kanaltransport        |
-| Enskiktat cylinderepitel     | GI-yt- och körtelepitel | GI4–GI6                         | Ventrikel                                     | Mukosa                  | Cylindriskt ytepitel och körtlar                       | Sekretion av slem och HCl        |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Tunntarm                | GI8, GI10–GI14, LP8             | Duodenum–Ileum                                | Villi och kryptor       | Enterocyter och bägarceller                            | Absorption, slemsekretion        |
+| Flerskiktat kubiskt epitel   | Stora utförsgångar      | MT13-MT17                       | Stora spottkörtlar                            | Gångar                  | 2-3 lager kubiska celler i gångsystem                  | Sekretion, kanaltransport        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | GI-yt- och körtelepitel | GI4-GI6                         | Ventrikel                                     | Mukosa                  | Cylindriskt ytepitel och körtlar                       | Sekretion av slem och HCl        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Tunntarm                | GI8, GI10-GI14, LP8             | Duodenum-Ileum                                | Villi och kryptor       | Enterocyter och bägarceller                            | Absorption, slemsekretion        |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Appendix                | GI15                            | Appendix                                      | Mukosa                  | Enskiktat cylindriskt epitel                           | Slemproduktion                   |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Colon/rektum            | GI16, GI19–GI21                 | Kolon–anus                                    | Mukosa                  | Bägarcellsrikt epitel                                  | Absorption, slemsekretion        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Colon/rektum            | GI16, GI19-GI21                 | Kolon-anus                                    | Mukosa                  | Bägarcellsrikt epitel                                  | Absorption, slemsekretion        |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Gallblåsa               | LP5, LP6                        | Gallblåsa                                     | Mukosa                  | Mikrovilli, kraftigt veckad yta                        | Koncentrering av galla           |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Uterus                  | KG8                             | Uterus                                        | Endometrium             | Enskiktat cylindriskt epitel                           | Sekretion, hormonrespons         |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Tuba uterina            | KG6–KG7                         | Äggledare                                     | Mukosa                  | Cilierat enskiktat cylinderepitel                      | Transport av äggceller           |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Tuba uterina            | KG6-KG7                         | Äggledare                                     | Mukosa                  | Cilierat enskiktat cylinderepitel                      | Transport av äggceller           |
 | Flerskiktat skivepitel       | Förhornat               | HU1, HU3, HU4, HU6              | Hud                                           | Epidermis               | Keratiniserat med stratum corneum                      | Mekaniskt skydd, barriär         |
 | Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (läpp)        | MT6 (utsida)                    | Läpp                                          | Huddel                  | Förhornat plattepitel                                  | Skydd, barriär                   |
-| Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (tunga)       | MT2–MT4                         | Tunga (papilla filiformis)                    | Ytan                    | Förhornade toppar                                      | Mekaniskt skydd                  |
+| Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (tunga)       | MT2-MT4                         | Tunga (papilla filiformis)                    | Ytan                    | Förhornade toppar                                      | Mekaniskt skydd                  |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI2                             | Esofagus                                      | Mukosa                  | Tjockt oförhornat plattepitel                          | Skydd mot nötning                |
-| Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI3                             | Esofagus–ventrikelövergång                    | Z-linjen                | Övergång mot cylindriskt epitel                        | Skydd vid sväljning              |
+| Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI3                             | Esofagus-ventrikelövergång                    | Z-linjen                | Övergång mot cylindriskt epitel                        | Skydd vid sväljning              |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | CV12                            | Epiglottis                                    | Ena sidan               | Skivepitel mot lumen                                   | Skydd mot mekanisk påverkan      |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | LY5                             | Tonsilla palatina                             | Yta och kryptor         | Infiltrerad av lymfocyter                              | Skydd, immunkontakt              |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | KG11                            | Vagina                                        | Mukosa                  | Glykogenrikt, oförhornat                               | Skydd, pH-stabilitet             |
@@ -33,8 +33,8 @@
 | Flerradigt cylinderepitel    | Med stereocilier        | MG4                             | Epididymis / gångsystem                       | Lumen                   | Långa stereocilier                                     | Absorption, mognad av spermier   |
 | Flerradigt epitel            | Icke-cilierat           | MG8                             | Prostata                                      | Körtelgångar            | Oregelbundet flerradigt epitel                         | Sekretion                        |
 | Olfaktoriskt epitel          | Sensoriskt              | RE1                             | Näshålans tak                                 | Övre näshåla            | Luktneuroner, stödje- och basalceller, Bowmans körtlar | Luktuppfattning                  |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU5–NU6                         | Ureter                                        | Mukosa                  | 5–6 cellager, paraplyceller                            | Töjbar barriär                   |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Uttänjt                 | NU7                             | Urinblåsa, utspänd                            | Mukosa                  | 2–3 cellager, platta paraplyceller                     | Töjbar barriär                   |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU8–NU9                         | Urinblåsa, tömd                               | Mukosa                  | Fler lager, runda paraplyceller                        | Töjbar barriär                   |
-| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång           | GI21                            | Rektum–analkanal                              | Mukosa                  | Övergång från cylindriskt till skivepitel              | Skydd, sekretion                 |
-| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel  | MG9–MG10                        | Penis (corpora)                               | Kavernas vägg           | Enskiktat platt epitel                                 | Friktionsreduktion, blodflöde    |
\ No newline at end of file
+| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU5-NU6                         | Ureter                                        | Mukosa                  | 5-6 cellager, paraplyceller                            | Töjbar barriär                   |
+| Övergångsepitel (urotel)     | Uttänjt                 | NU7                             | Urinblåsa, utspänd                            | Mukosa                  | 2-3 cellager, platta paraplyceller                     | Töjbar barriär                   |
+| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU8-NU9                         | Urinblåsa, tömd                               | Mukosa                  | Fler lager, runda paraplyceller                        | Töjbar barriär                   |
+| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång           | GI21                            | Rektum-analkanal                              | Mukosa                  | Övergång från cylindriskt till skivepitel              | Skydd, sekretion                 |
+| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel  | MG9-MG10                        | Penis (corpora)                               | Kavernas vägg           | Enskiktat platt epitel                                 | Friktionsreduktion, blodflöde    |
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Cilierat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Cilierat.md
index 7472895..8355bef 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Cilierat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Cilierat.md	
@@ -8,6 +8,6 @@ Funktion
 - Mukociliär transport (rensning av luftvägar).
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel – cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel - cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat.md
index 65ca19c..b3a42cd 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerradigt Cylinderepitel Cilierat|flerradigt cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Epitel.md
index 9fe769a..fa2b21b 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Epitel.md	
@@ -16,4 +16,4 @@
 - [[Cylindriskt Epitel|Cylindriskt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
 - [[Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Cylinderepitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Cylinderepitel.md
index b3e2dac..83c11cc 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Cylinderepitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Cylinderepitel.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Kubiskt Epitel|flerskiktat kubiskt]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Epitel.md
index 8fc5c2b..4cc756c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Epitel.md	
@@ -6,9 +6,9 @@
 - Klassificeras efter de apikala cellernas form (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).
 
 ## Huvudtyper
-- [[Skivepitel|Flerskiktat skivepitel]] – vanligast; oförhornat (slemhinnor) eller förhornat (hud).
-- Flerskiktat kubiskt epitel – 2–3 lager kubiska celler; förekommer i större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar); funktion skydd/struktur.
-- Flerskiktat cylindriskt epitel – ovanligt; ses i vissa övergångszoner och större gångsystem; ger extra skydd.
+- [[Skivepitel|Flerskiktat skivepitel]] - vanligast; oförhornat (slemhinnor) eller förhornat (hud).
+- Flerskiktat kubiskt epitel - 2-3 lager kubiska celler; förekommer i större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar); funktion skydd/struktur.
+- Flerskiktat cylindriskt epitel - ovanligt; ses i vissa övergångszoner och större gångsystem; ger extra skydd.
 
 ## Regeneration
 - Basalceller fungerar som stamcellsreserv och ger kontinuerlig nybildning mot ytan.
@@ -16,4 +16,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Skivepitel|Skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel.md
index d13a985..38f4dce 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel.md	
@@ -1,5 +1,5 @@
 Kännetecken
-- 2–3 lager kubiska celler; relativt ovanligt.
+- 2-3 lager kubiska celler; relativt ovanligt.
 
 Vanliga lokaler
 - Större utförsgångar i exokrina körtlar (t.ex. svettkörtlar).
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Cylinderepitel|flerskiktat cylinderepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat.md
index 7355e13..dee3fce 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat.md	
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|oförhornat skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat.md
index d7b5589..749aaa0 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat.md	
@@ -11,5 +11,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Skivepitel Förhornat|förhornat skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Kubiskt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Kubiskt Epitel.md
index 5cdb5a9..c1d0046 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Kubiskt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Kubiskt Epitel.md	
@@ -10,11 +10,11 @@
 - Funktion: selektiv transport (sekretion/absorption) och kanalbeklädnad.
 
 ## Flerskiktat kubiskt epitel
-- Vanligen 2–3 cellager; relativt ovanligt.
+- Vanligen 2-3 cellager; relativt ovanligt.
 - Lokaler: större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar, exokrina körtlar).
 - Funktion: skydd och strukturellt stöd i gångsystem.
 
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Mesotel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Mesotel.md
index dc39da6..807daa8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Mesotel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Mesotel.md	
@@ -9,4 +9,4 @@ Relaterat
 - [[Skivepitel|enkelt skivepitel]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
 - [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel.md
index 289a844..98babfd 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel.md	
@@ -12,4 +12,4 @@ Funktion
 Relaterat
 - [[Flerradigt Epitel|flerradigt epitel]]
 - [[Cylindriskt Epitel|cylindriskt epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Skivepitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Skivepitel.md
index b280bc8..296ba10 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Skivepitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Skivepitel.md	
@@ -8,8 +8,8 @@
 - Mycket tunt cellager; möjliggör diffusion och filtration.
 - Typiska lokaler: alveoler, Bowmans kapsel (parietala bladet), kärl- och lymfkärlsendotel, serösa hinnors mesotel.
 - Specialfall:
-  - [[Endotel|Endotel]] – kärl och hjärtats endokard.
-  - [[Mesotel|Mesotel]] – pleura, peritoneum, perikard.
+  - [[Endotel|Endotel]] - kärl och hjärtats endokard.
+  - [[Mesotel|Mesotel]] - pleura, peritoneum, perikard.
 
 ## Flerskiktat skivepitel (oförhornat)
 - Flera cellager; ytceller platta men bevarar kärna.
@@ -24,4 +24,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/index.md
index 2d0c4a3..7aeede2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/index.md	
@@ -5,7 +5,7 @@ title: Epitel
 # Epitel
 
 Generella egenskaper
-- Polariserade celler (apikal–basal polaritet); vilande på [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]]; avaskulär vävnad (näring via diffusion); hög regenerationsförmåga; rika [[Cellkontakter|cellkontakter]].
+- Polariserade celler (apikal-basal polaritet); vilande på [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]]; avaskulär vävnad (näring via diffusion); hög regenerationsförmåga; rika [[Cellkontakter|cellkontakter]].
 - Apikala specialiseringar: mikrovilli (absorption), cilier (transport), stereocilier (epididymis).
 - Huvudfunktioner: [[Epitelens Huvudfunktioner|skydd, barriär, absorption, sekretion, transport, sensorik, utbyte]].
 
@@ -28,26 +28,26 @@ Specialfall/namngivna varianter
 |------------|----------------------|------------------|------------------|--------------------------|--------------------------|------------------------|----------------|
 | Enskiktat skivepitel | Endotel | HK6, HK8, HK9, HK11, HK13, HK14 | Artär, ven, aorta, mesenterialkärl, vena cava | Kärl-lumen | Tunnt, platt lager av endotelceller | Endotelceller | Diffusion, transportbarriär |
 | Enskiktat skivepitel | Mesotel | GI*, LP* | Serosa i bukorgan | Peritoneum | Tunnt platt ytepitel på serosa | Mesotelceller | Friktionsminskning |
-| Enskiktat skivepitel | Henles tunna slynga | NU1–NU3 | Njure | Tunna slyngan | Mycket platt epitel i nefronet | Platta epitelceller | Passiv diffusion |
-| Enskiktat skivepitel | Bowmans kapsel | NU1–NU3 | Njure | Lamina parietalis | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln | Platta epitelceller | Filtrationsbarriär |
+| Enskiktat skivepitel | Henles tunna slynga | NU1-NU3 | Njure | Tunna slyngan | Mycket platt epitel i nefronet | Platta epitelceller | Passiv diffusion |
+| Enskiktat skivepitel | Bowmans kapsel | NU1-NU3 | Njure | Lamina parietalis | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln | Platta epitelceller | Filtrationsbarriär |
 | Enskiktat skivepitel | Pneumocyter typ I | RE4 | Lunga | Alveoler | Platt epitel för gasutbyte | Typ I-pneumocyter | Gasutbyte (O₂/CO₂) |
 | Enskiktat kubiskt epitel | Plexusepitel | HK12 | Plexus choroideus | Hjärnventrikel | Kubiska celler med centrala kärnor | Kubiska epitelceller | Sekretion av cerebrospinalvätska |
-| Enskiktat kubiskt epitel | Germinalepitel | KG1–KG4 | Ovarium | Yta | Enkelt kubiskt ytepitel | Kubiska epitelceller | Skydd, reparation |
+| Enskiktat kubiskt epitel | Germinalepitel | KG1-KG4 | Ovarium | Yta | Enkelt kubiskt ytepitel | Kubiska epitelceller | Skydd, reparation |
 | Enskiktat kubiskt epitel | Terminala bronkioler | RE3 | Lunga | Små bronkioler | Cilierat kubiskt epitel | Cilierade celler, Club-celler | Sekretion, partikeltransport |
 | Flerskiktat kubiskt epitel | Svettkörtelgångar | HU7 | Fingerblomma | Hud | Två cellager i svettgångar | Kubiska celler | Sekretion, kanaltransport |
-| Flerskiktat kubiskt epitel | Stora utförsgångar | MT13–MT17 | Stora spottkörtlar | Gångar | 2–3 lager kubiska celler i gångsystem | Kubiska epitelceller | Sekretion, kanaltransport |
-| Enskiktat cylinderepitel | GI-yt- och körtelepitel | GI4–GI6 | Ventrikel | Mukosa | Cylindriskt ytepitel och körtlar | Cylindriska celler | Sekretion av slem och HCl |
-| Enskiktat cylinderepitel | Tunntarm | GI8, GI10–GI14, LP8 | Duodenum–Ileum | Villi och kryptor | Enterocyter och bägarceller | Enterocyter, bägarceller | Absorption, slemsekretion |
+| Flerskiktat kubiskt epitel | Stora utförsgångar | MT13-MT17 | Stora spottkörtlar | Gångar | 2-3 lager kubiska celler i gångsystem | Kubiska epitelceller | Sekretion, kanaltransport |
+| Enskiktat cylinderepitel | GI-yt- och körtelepitel | GI4-GI6 | Ventrikel | Mukosa | Cylindriskt ytepitel och körtlar | Cylindriska celler | Sekretion av slem och HCl |
+| Enskiktat cylinderepitel | Tunntarm | GI8, GI10-GI14, LP8 | Duodenum-Ileum | Villi och kryptor | Enterocyter och bägarceller | Enterocyter, bägarceller | Absorption, slemsekretion |
 | Enskiktat cylinderepitel | Appendix | GI15 | Appendix | Mukosa | Enskiktat cylindriskt epitel | Bägarceller | Slemproduktion |
-| Enskiktat cylinderepitel | Colon/rektum | GI16, GI19–GI21 | Kolon–anus | Mukosa | Bägarcellsrikt epitel | Cylindriska och bägarceller | Absorption, slemsekretion |
+| Enskiktat cylinderepitel | Colon/rektum | GI16, GI19-GI21 | Kolon-anus | Mukosa | Bägarcellsrikt epitel | Cylindriska och bägarceller | Absorption, slemsekretion |
 | Enskiktat cylinderepitel | Gallblåsa | LP5, LP6 | Gallblåsa | Mukosa | Mikrovilli, kraftigt veckad yta | Cylindriska celler | Koncentrering av galla |
 | Enskiktat cylinderepitel | Uterus | KG8 | Uterus | Endometrium | Enskiktat cylindriskt epitel | Cylindriska celler | Sekretion, hormonrespons |
-| Enskiktat cylinderepitel | Tuba uterina | KG6–KG7 | Äggledare | Mukosa | Cilierat enskiktat cylinderepitel | Cilierade celler | Transport av äggceller |
+| Enskiktat cylinderepitel | Tuba uterina | KG6-KG7 | Äggledare | Mukosa | Cilierat enskiktat cylinderepitel | Cilierade celler | Transport av äggceller |
 | Flerskiktat skivepitel | Förhornat | HU1, HU3, HU4, HU6 | Hud | Epidermis | Keratiniserat med stratum corneum | Keratinocyter | Mekaniskt skydd, barriär |
 | Flerskiktat skivepitel | Förhornat (läpp) | MT6 (utsida) | Läpp | Huddel | Förhornat plattepitel | Keratinocyter | Skydd, barriär |
-| Flerskiktat skivepitel | Förhornat (tunga) | MT2–MT4 | Tunga (papilla filiformis) | Ytan | Förhornade toppar | Keratinocyter | Mekaniskt skydd |
+| Flerskiktat skivepitel | Förhornat (tunga) | MT2-MT4 | Tunga (papilla filiformis) | Ytan | Förhornade toppar | Keratinocyter | Mekaniskt skydd |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI2 | Esofagus | Mukosa | Tjockt oförhornat plattepitel | Skivepitelceller | Skydd mot nötning |
-| Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI3 | Esofagus–ventrikelövergång | Z-linjen | Övergång mot cylindriskt epitel | Skivepitelceller | Skydd vid sväljning |
+| Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI3 | Esofagus-ventrikelövergång | Z-linjen | Övergång mot cylindriskt epitel | Skivepitelceller | Skydd vid sväljning |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | CV12 | Epiglottis | Ena sidan | Skivepitel mot lumen | Skivepitelceller | Skydd mot mekanisk påverkan |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | LY5 | Tonsilla palatina | Yta och kryptor | Infiltrerad av lymfocyter | Skivepitelceller | Skydd, immunkontakt |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | KG11 | Vagina | Mukosa | Glykogenrikt, oförhornat | Skivepitelceller | Skydd, pH-stabilitet |
@@ -58,13 +58,13 @@ Specialfall/namngivna varianter
 | Flerradigt cylinderepitel | Med stereocilier | MG4 | Epididymis / gångsystem | Lumen | Långa stereocilier | Huvudceller, basalceller | Absorption, mognad av spermier |
 | Flerradigt epitel | Icke-cilierat | MG8 | Prostata | Körtelgångar | Oregelbundet flerradigt epitel | Sekretoriska celler | Sekretion |
 | Olfaktoriskt epitel | Sensoriskt | RE1 | Näshålans tak | Övre näshåla | Luktneuroner, stödje- och basalceller, Bowmans körtlar | Olfaktoriska neuron, stödjeceller, basalceller | Luktuppfattning |
-| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU5–NU6 | Ureter | Mukosa | 5–6 cellager, paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Övergångsepitel (urotel) | Uttänjt | NU7 | Urinblåsa, utspänd | Mukosa | 2–3 cellager, platta paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU8–NU9 | Urinblåsa, tömd | Mukosa | Fler lager, runda paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång | GI21 | Rektum–analkanal | Mukosa | Övergång från cylindriskt till skivepitel | Skivepitel + cylindriska celler | Skydd, sekretion |
-| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel | MG9–MG10 | Penis (corpora) | Kavernas vägg | Enskiktat platt epitel | Platta endotel-liknande celler | Friktionsreduktion, blodflöde |
+| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU5-NU6 | Ureter | Mukosa | 5-6 cellager, paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Övergångsepitel (urotel) | Uttänjt | NU7 | Urinblåsa, utspänd | Mukosa | 2-3 cellager, platta paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU8-NU9 | Urinblåsa, tömd | Mukosa | Fler lager, runda paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång | GI21 | Rektum-analkanal | Mukosa | Övergång från cylindriskt till skivepitel | Skivepitel + cylindriska celler | Skydd, sekretion |
+| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel | MG9-MG10 | Penis (corpora) | Kavernas vägg | Enskiktat platt epitel | Platta endotel-liknande celler | Friktionsreduktion, blodflöde |
 
 Fördjupning
-- [[Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
+- [[Cellkontakter|Cell-cell- och cell-matrixkontakter]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran]]
 - [[Epitelens Huvudfunktioner|Epitelens huvudfunktioner]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md
index a4f92b2..08918ea 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md	
@@ -11,4 +11,4 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Epitel/|Epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel.md
index 1a987fe..cb3da56 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel.md	
@@ -14,4 +14,4 @@
 
 ## Relaterat
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Colon vs rektum.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Colon vs rektum.md
index a2b47dd..b1b123c 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Colon vs rektum.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Colon vs rektum.md	
@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
 - Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
-- [[Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
+- [[Rektum-analkanal - övergång|Rektum-analkanal - övergång]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md
index 5bf1132..e5af11e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md	
@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
 - Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md
index 90d5f42..c9ee575 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Esofagus – struktur och funktion
+title: Esofagus - struktur och funktion
 ---
 
-# Esofagus – struktur och funktion
+# Esofagus - struktur och funktion
 
 Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med flerskiktat oförhornat skivepitel, submukösa körtlar och en muscularis externa som gradvis övergår från skelett- till glatt muskulatur.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
 - Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Esofagus-magsäck - övergång|Esofagus-magsäck - övergång]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md
index 83852a7..9c6637a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Esofagus–magsäck – övergång
+title: Esofagus-magsäck - övergång
 ---
 
-# Esofagus–magsäck – övergång
+# Esofagus-magsäck - övergång
 
 Övergången (cardiaområdet) markeras av skiftet från flerskiktat skivepitel i esofagus till enskiktat cylinderepitel med foveolae i magsäcken samt ökande mängd mukösa körtlar.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagus–magsäck – övergång
 - Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus - struktur och funktion]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md
index a40efdc..281ae45 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: GI-kanal – histologisk översikt
+title: GI-kanal - histologisk översikt
 ---
 
-# GI-kanal – histologisk översikt
+# GI-kanal - histologisk översikt
 
 Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa med Meissners plexus, muscularis externa med Auerbachs plexus samt adventitia eller serosa.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
 - Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md
index 79ccc63..1844765 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Gallblåsa – struktur och funktion
+title: Gallblåsa - struktur och funktion
 ---
 
-# Gallblåsa – struktur och funktion
+# Gallblåsa - struktur och funktion
 
 Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderepitel och djupa veck som vilar på lamina propria utan submucosa; väggen omges av muscularis och adventitia/serosa beroende på fäste.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
 - Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md
index fc031a9..311265d 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hormoner – glukagon och insulin
+title: Hormoner - glukagon och insulin
 ---
 
-# Hormoner – glukagon och insulin
+# Hormoner - glukagon och insulin
 
 Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glukoneogenes, medan insulin från beta-celler ökar glukosupptaget och anabol metabolism.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
 - Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md
index b663451..cfdbcb9 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Lever – cellorganisation och funktion
+title: Lever - cellorganisation och funktion
 ---
 
-# Lever – cellorganisation och funktion
+# Lever - cellorganisation och funktion
 
 Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junctions, stöds av Kupfferceller, Ito-celler och sinusoidala endotelceller för metabolism, avgiftning och gallproduktion.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
 - Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Leverlobulus - histologisk uppbyggnad]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md
index 6484315..2085777 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Lever – flöde av blod, galla och lymfa
+title: Lever - flöde av blod, galla och lymfa
 ---
 
-# Lever – flöde av blod, galla och lymfa
+# Lever - flöde av blod, galla och lymfa
 
 Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från vena porta som blandas i sinusoiderna, medan galla flödar i motsatt riktning från hepatocyter mot gallgångar och lymfa dräneras via periportala lymfkärl.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från
 - Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
-- [[Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Leverlobulus - histologisk uppbyggnad]]
+- [[Gallblåsa - struktur och funktion|Gallblåsa - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md
index b0aa6b8..9198bd1 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Leverlobulus – histologisk uppbyggnad
+title: Leverlobulus - histologisk uppbyggnad
 ---
 
-# Leverlobulus – histologisk uppbyggnad
+# Leverlobulus - histologisk uppbyggnad
 
 Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och uppbyggd av hepatocytplattor separerade av sinusoider som tar emot blod från periportala fält.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och up
 - Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Lever - cellorganisation och funktion|Lever - cellorganisation och funktion]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md
index 77f9333..febf939 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Magsäck – histologi och regionala skillnader
+title: Magsäck - histologi och regionala skillnader
 ---
 
-# Magsäck – histologi och regionala skillnader
+# Magsäck - histologi och regionala skillnader
 
 Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtlar vars utseende varierar mellan cardia, fundus/corpus och pylorus.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtl
 - Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
-- [[Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Magsäck - slemhinnans celltyper|Magsäck - slemhinnans celltyper]]
+- [[Esofagus-magsäck - övergång|Esofagus-magsäck - övergång]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md
index cd819ce..003e1e8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Magsäck – slemhinnans celltyper
+title: Magsäck - slemhinnans celltyper
 ---
 
-# Magsäck – slemhinnans celltyper
+# Magsäck - slemhinnans celltyper
 
 Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller och endokrina celler som tillsammans säkerställer barriär, syraproduktion och enzymsekretion.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller,
 - Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md
index 42f7189..7ae1344 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Pankreas – struktur och funktion
+title: Pankreas - struktur och funktion
 ---
 
-# Pankreas – struktur och funktion
+# Pankreas - struktur och funktion
 
 Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalated ducts samt en endokrin del med Langerhansöar som frisätter hormoner till blodet.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalate
 - Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
 - [[Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md
index d6af460..c8b25c2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Rektum–analkanal – övergång
+title: Rektum-analkanal - övergång
 ---
 
-# Rektum–analkanal – övergång
+# Rektum-analkanal - övergång
 
 Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till flerskiktat skivepitel, samtidigt som interna och externa sfinktrar samt analkörtlar organiserar slutsegmentet.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till
 - Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
 - [[Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
-- [[Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
+- [[Tjocktarm - funktion|Tjocktarm - funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md
index 57433d0..09810f5 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Slemhinna – struktur och funktion
+title: Slemhinna - struktur och funktion
 ---
 
-# Slemhinna – struktur och funktion
+# Slemhinna - struktur och funktion
 
 Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på ett basalmembran, lamina propria och ofta en underliggande submucosa.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på
 - Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
-- [[Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|GI-kanal - histologisk översikt]]
+- [[Magsäck - slemhinnans celltyper|Magsäck - slemhinnans celltyper]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md
index 951b289..2a5a4a8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Stora spottkörtlar – skillnader
+title: Stora spottkörtlar - skillnader
 ---
 
-# Stora spottkörtlar – skillnader
+# Stora spottkörtlar - skillnader
 
 De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa respektive mukösa ändstycken, mängden strierade gångar och förekomsten av serösa halvmånar.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa res
 - Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
-- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar - struktur och funktion]]
+- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller - struktur]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md
index 920681b..8427389 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Stora spottkörtlar – struktur och funktion
+title: Stora spottkörtlar - struktur och funktion
 ---
 
-# Stora spottkörtlar – struktur och funktion
+# Stora spottkörtlar - struktur och funktion
 
 Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtlar med serösa, mukösa eller blandade ändstycken som tömmer sig via skarvstycken, strierade gångar och större utförsgångar.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtla
 - Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Stora spottkörtlar - skillnader|Stora spottkörtlar - skillnader]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md
index 2d615e4..2f64602 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md	
@@ -12,7 +12,7 @@ Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alv
 - Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
-- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar - struktur och funktion]]
+- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller - struktur]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md
index 0e43fd8..599fd41 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Tjocktarm – funktion
+title: Tjocktarm - funktion
 ---
 
-# Tjocktarm – funktion
+# Tjocktarm - funktion
 
 Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via mikrobiotan och lagrar feces innan defekation.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via m
 - Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
-- [[Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
+- [[Rektum-analkanal - övergång|Rektum-analkanal - övergång]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md
index 1e902d9..de66962 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Tjocktarm – väggens uppbyggnad
+title: Tjocktarm - väggens uppbyggnad
 ---
 
-# Tjocktarm – väggens uppbyggnad
+# Tjocktarm - väggens uppbyggnad
 
 Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på bägarceller, en submucosa utan villi och en muscularis externa med längsgående taeniae coli.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på
 - Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
 - [[Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
-- [[Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
+- [[Tjocktarm - funktion|Tjocktarm - funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md
index 30e3a8a..a3ba603 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Tonsiller – struktur
+title: Tonsiller - struktur
 ---
 
-# Tonsiller – struktur
+# Tonsiller - struktur
 
 Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor täckta av flerskiktat oförhornat skivepitel som kontinuerligt exponeras för orofarynxens mikrobiota.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor t
 - Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
 - [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/index.md
index 822e1e5..7b1d6a7 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/index.md	
@@ -1,32 +1,32 @@
 ---
-title: GI-histologi – mål
+title: GI-histologi - mål
 ---
 
-# GI-histologi – mål
+# GI-histologi - mål
 
 Samling av delmål för mag-tarmkanalens histologi. Varje sida summerar kärnpunkter och länkar vidare till besläktade strukturer.
 
 ## Översikt
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
 - [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
-- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
-- [[Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
-- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
-- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
-- [[Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
-- [[Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar - struktur och funktion]]
+- [[Stora spottkörtlar - skillnader|Stora spottkörtlar - skillnader]]
+- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller - struktur]]
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|GI-kanal - histologisk översikt]]
+- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus - struktur och funktion]]
+- [[Esofagus-magsäck - övergång|Esofagus-magsäck - övergång]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
+- [[Magsäck - slemhinnans celltyper|Magsäck - slemhinnans celltyper]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
 - [[Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
-- [[Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
-- [[Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
-- [[Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
-- [[Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
-- [[Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
+- [[Tjocktarm - funktion|Tjocktarm - funktion]]
+- [[Rektum-analkanal - övergång|Rektum-analkanal - övergång]]
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Leverlobulus - histologisk uppbyggnad]]
+- [[Lever - cellorganisation och funktion|Lever - cellorganisation och funktion]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Gallblåsa - struktur och funktion|Gallblåsa - struktur och funktion]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
+- [[Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
 - [[Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 
 Sidorna bygger på [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]] och kompletteras vid behov med kurslitteraturen.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta).md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta).md
index 2cec7b0..d09cf91 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta).md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta).md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta - histologi]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard).md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard).md
index dc7f886..b6c2a9f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard).md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard).md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta - histologi]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/index.md
index c306fc9..0e9e451 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/index.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hjärta – histologi
+title: Hjärta - histologi
 ---
 
-# Hjärta – histologi
+# Hjärta - histologi
 
 Lager
 - [[Histologi/Hjärta/Endokardium|Endokardium]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Dermis.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Dermis.md
index 13107f2..18c4ddb 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Dermis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Dermis.md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Subcutis|Subcutis]]
-- [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]
+- [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Fria Nervändslut.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Fria Nervändslut.md
index 49927d0..c3a7f1b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Fria Nervändslut.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Fria Nervändslut.md	
@@ -2,5 +2,5 @@ Kort
 - Icke‑kapslade nervändar i dermis/epidermis; medierar smärta, temperatur och grov beröring.
 
 Relaterat
-- [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]
+- [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Meissners Korpuskel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Meissners Korpuskel.md
index 6b1b50d..9fae19c 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Meissners Korpuskel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Meissners Korpuskel.md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Stratum Papillare|Stratum papillare]]
-- [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]
+- [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Pacinikropp (Vater-Pacini).md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Pacinikropp (Vater-Pacini).md
index 539729b..fe46601 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Pacinikropp (Vater-Pacini).md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Hud/Pacinikropp (Vater-Pacini).md	
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Subcutis|Subcutis]]
-- [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]
+- [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Bägarcell.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Bägarcell.md
index 43f59db..d834e26 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Bägarcell.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Bägarcell.md	
@@ -10,4 +10,4 @@ Funktion
 Relaterat
 - [[Cylindriskt Epitel|enkelt cylindriskt epitel]]
 - [[Respirationsvägsepitel|respirationsvägsepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin Follikulär Typ.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin Follikulär Typ.md
index 2e72091..bacefcd 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin Follikulär Typ.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin Follikulär Typ.md	
@@ -5,5 +5,5 @@ Exempel
 - Thyroidea (sköldkörteln).
 
 Relaterat
-- [[Endokrin strängtyp|endokrin – strängtyp]]
+- [[Endokrin strängtyp|endokrin - strängtyp]]
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin strängtyp.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin strängtyp.md
index 068a816..cd4fb42 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin strängtyp.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Körtlar/Endokrin strängtyp.md	
@@ -5,4 +5,4 @@ Exempel
 - Adenohypofysen, binjurebarken, parathyroidea (delvis).
 
 Relaterat
-- [[Endokrin Follikulär Typ|endokrin – follikulär]]
+- [[Endokrin Follikulär Typ|endokrin - follikulär]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md
index eb8cb24..ec2c2ff 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Lager & Höljen i vävnader.md	
@@ -5,10 +5,10 @@
 | ------------------------------- | --------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------ | --------------------------------------------------------------------------------------- |
 | **Muskel ([[Skelettmuskel]])**  | [[Endomysium]] (runt varje muskelfiber)                   | [[Perimysium]] (runt fasciklar)                               | [[Epimysium]] (runt hela muskeln)                      | Alla tre är bindvävshöljen; tillhör muskelsystemet                                      |
 | **[[Nervävnad]] (PNS)**         | [[Endoneurium]] (runt enskilda axon) | [[Perineurium]] (runt fasciklar av axon) | [[Epineurium]] (runt hela nerven) | Del av blod-nerv-barriären ([[Perineurium]] viktig komponent)      |
-| **[[benvävnad\|Ben]]**          | [[Endosteum]] (insida, mot märghåla)        | –                                                             | [[Periosteum]] (yttersta bindvävslagret) | Endosteum innehåller [[Osteoblast\|osteoblaster]], periosteum har [[Sharpeys fibrer\|Sharpeys fibrer]] |
+| **[[benvävnad\|Ben]]**          | [[Endosteum]] (insida, mot märghåla)        | -                                                             | [[Periosteum]] (yttersta bindvävslagret) | Endosteum innehåller [[Osteoblast\|osteoblaster]], periosteum har [[Sharpeys fibrer\|Sharpeys fibrer]] |
 | **[[Histologi/Hjärta/]]**       | [[Endocardium]]                          | [[Myocardium]]                               | [[Epicardium]] (visceralt blad)       | Omsluts av [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium fibrosum]] + [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum]] |
 | **Uterus**                      | [[Endometrium]] (slemhinna)                               | [[Myometrium]] (glattmuskulatur)                              | [[Perimetrium]]                                        |                                                                                         |
-| **[[Histologi/Brosk/\|Brosk]]** | [[Kondrocyt]] + matrix (centralt)                         | –                                                             | [[Perikondrium]]                                       | Saknas i ledbrosk; innehåller [[Kondroblast\|kondroblaster]] i ytan                     |
+| **[[Histologi/Brosk/\|Brosk]]** | [[Kondrocyt]] + matrix (centralt)                         | -                                                             | [[Perikondrium]]                                       | Saknas i ledbrosk; innehåller [[Kondroblast\|kondroblaster]] i ytan                     |
 | **Kärl (artärer, vener)**       | [[Tunica Intima]]                                         | [[Tunica Media]]                                              | [[Tunica Adventitia]] (externa)                        | Innerst [[Epitel]], mitten muskel, ytterst [[Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv\|bindväv]] |
 | **[[Histologi/Hud/\|Hud]]**     | [[Epidermis]]                                             | [[Dermis]]                                                    | [[Subcutis]]                                           | Hudens tre huvudlager; dermis delas i papillare + retikulare                            |
 | **[[Njure]]**                   | Endotel + basalmembran (glomerulus)                       | Tunn kapselvävnad                                             | Capsula fibrosa (bindvävskapsel)                       | Ingen "peri/epi"-benämning men samma principiella lagerstruktur                          |
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductuli Efferentes.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductuli Efferentes.md
index 84e3cbc..84afa8f 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductuli Efferentes.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductuli Efferentes.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ en: efferent ductules
 ![[Pasted image 20251014093027.png|320]]
 ![[Pasted image 20251014093206.png|360]]
 
-- Förbinder rete testis med ductus epididymis; 10–20 korta kanaler i caput epididymis.
+- Förbinder rete testis med ductus epididymis; 10-20 korta kanaler i caput epididymis.
 - Epitel: växlar mellan låga kubiska celler (absorptiva, mikrovilli) och höga cilierade cylinderceller → ger karakteristiskt sågformat lumen.
 - Basalmembran tunt; omges av cirkulärt glatt muskellager och lucker bindväv.
 - Funktion: resorberar majoriteten av testisvätskan och driver spermier framåt via kinocilier och peristaltik.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Epididymis.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Epididymis.md
index 07c2c25..b87e182 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Epididymis.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Epididymis.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ en: epididymal duct
 ![[Pasted image 20251014093531.png|360]]
 ![[Pasted image 20251014093758.png|320]]
 
-- Ett enda, starkt veckat rör (≈4–6 m) som löper genom caput, corpus och cauda epididymis.
+- Ett enda, starkt veckat rör (≈4-6 m) som löper genom caput, corpus och cauda epididymis.
 - Epitel: pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier (långa orörliga mikrovilli) som ökar absorptionsyta och deltar i membranombyggnad.
 - Basalceller fungerar som stamcellspool; principalceller sekreterar glykoproteiner, defensiner och proteaser som mognar spermierna.
 - Lamina propria tunn; omges av ett lager glatt muskulatur som blir kraftigare distalt för att driva spermier mot ductus deferens.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Gångsystem.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Gångsystem.md
index cae8099..44b6028 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Gångsystem.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Gångsystem.md	
@@ -4,4 +4,4 @@
 - Sekvens: tubuli seminiferi → rete testis → [[Ductuli Efferentes|ductuli efferentes]] → [[Ductus Epididymis|ductus epididymis]] → [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Deferens|ductus deferens]] → ductus ejaculatorius → uretra.
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] omsluter ductus deferens tillsammans med kärl och nerver.
 
-> För detaljerade histologiska kännetecken, epitelvariationer och kliniska kopplingar – se respektive sida.
+> För detaljerade histologiska kännetecken, epitelvariationer och kliniska kopplingar - se respektive sida.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Leydigceller.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Leydigceller.md
index 9adfb6e..7726e77 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Leydigceller.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Leydigceller.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ en: Leydig cells (interstitial cells of Leydig)
 ![[Pasted image 20251014085324.png|360]]
 
 - Lokaliserade i lucker bindväv mellan tubuli seminiferi; stora polygonala celler med eosinofil cytoplasma och rikligt med SER.
-- Producerar testosteron under påverkan av LH – nödvändigt för spermatogenes, sekundära könskarakteristika och underhåll av tillbehörskörtlar.
+- Producerar testosteron under påverkan av LH - nödvändigt för spermatogenes, sekundära könskarakteristika och underhåll av tillbehörskörtlar.
 - Innehåller lipiddroppar och kristalloida inklusioner (Reinke-kristaller hos människa, ej alltid synliga).
 - Parakrin koppling till Sertoliceller som uttrycker androgenbindande protein (FSH-beroende).
 - Kliniskt: tumörer ger ofta ökad testosteron- eller östrogenproduktion; hypogonadism vid Leydigcellssvikt → högt LH/FSH.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi.md
index e13320d..d805446 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ en: seminiferous tubules
 ![[Pasted image 20251014084300.png|420]]
 ![[Pasted image 20251014084908.png|320]]
 
-- Långa, tätt packade gångar (upp till 50–70 cm) där spermatogenesen äger rum.
+- Långa, tätt packade gångar (upp till 50-70 cm) där spermatogenesen äger rum.
 - Vägg: basalmembran med peritubulära myoida celler som kontraherar för att transportera spermier mot rete testis.
 - Epitel: flerskiktat germinalepitel där Sertoliceller sträcker sig från basalmembran till lumen och stödjer de spermatogena cellerna.
 - Blod-testis-barriären utgörs av täta fogar mellan Sertoliceller; skiljer basal zon (spermatogonier) från adluminal zon (meiotiska celler).
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/index.md
index b9b4bac..8691f6e 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/index.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-title: Manliga genitalia – histologi
+title: Manliga genitalia - histologi
 ---
 
 # Navigering
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel.md
index 9d5d861..65c100a 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel.md	
@@ -26,7 +26,7 @@
 - Kliniskt: leiomyom (benign tumör), leiomyosarkom, ateroskleros (glatta muskelceller i intiman).
 
 ### Relaterat
-- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]  
+- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning - muskelvävnad]]  
 - [[Skelettmuskel|Skelettmuskel]]  
 - [[Hjärtmuskel|Hjärtmuskel och hjärta]]  
 - [[2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|Målbeskrivning 2.6]]  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel.md
index 8d97ff8..c3cf096 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel.md	
@@ -15,8 +15,8 @@ Se även [[Glansstrimmor|glansstrimmor]].
 
 ### Retledningssystem
 - Modifierade hjärtmuskelceller med snabb ledningsförmåga:  
-  - [[SA-nod (Sinusknuta)|SA‑nod (sinusknuta)]] och [[AV-nod (Atrioventrikulär Nod)|AV‑nod]] – små celler, lite myofibriller.  
-  - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/His Bunt|His’ bunt]] och [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]] – stora, glykogenrika celler, ljus cytoplasma.  
+  - [[SA-nod (Sinusknuta)|SA‑nod (sinusknuta)]] och [[AV-nod (Atrioventrikulär Nod)|AV‑nod]] - små celler, lite myofibriller.  
+  - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/His Bunt|His’ bunt]] och [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]] - stora, glykogenrika celler, ljus cytoplasma.  
 - Koordinerar rytmisk kontraktion; gap junctions och purkinjefibrer ger snabb depolarisation.
 Se även [[Retledningssystem|retledningssystemet]].
 
@@ -24,7 +24,7 @@ Se även [[Retledningssystem|retledningssystemet]].
 - [[Histologi/Hjärta/Endokardium|Endokardium]]: endotel + subendotelial bindväv, Purkinjeceller subendokardiellt.  
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]: kardiomyocyter, tjockast i vänster kammare.  
 - [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epicardium]]: viscerala perikardiet, [[Mesotel|mesotel]], fett, kärl.  
-- Perikardiet: fibröst yttre lager + seröst (visceralt/parietalt); mesotel bekläder inre ytan – se [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]].
+- Perikardiet: fibröst yttre lager + seröst (visceralt/parietalt); mesotel bekläder inre ytan - se [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]].
 
 ### Hjärtklaffar
 - Bindvävskärna (dens oregelbundna kollagen) beklädd av endotel.  
@@ -38,8 +38,8 @@ Se även [[Retledningssystem|retledningssystemet]].
 - [[Myoendokrina Celler (Hjärta)|Myoendokrina celler]] (framförallt i förmaken) utsöndrar ANF som reglerar blodtryck/volym.
 
 ### Relaterat
-- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]  
-- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]  
+- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning - muskelvävnad]]  
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta - histologi]]  
 - [[Skelettmuskel|Skelettmuskel]]  
 - [[Glattmuskel|Glatt muskel]]  
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel.md
index 60c97f1..c22f3ec 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel.md	
@@ -32,7 +32,7 @@
 - Kliniskt: muskeldystrofier, neurogen atrofi, inflammatorisk myopati.
 
 ### Relaterat
-- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]  
+- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning - muskelvävnad]]  
 - [[Hjärtmuskel|Hjärtmuskel]]  
 - [[Glattmuskel|Glatt muskel]]  
 - [[Muskelfunktioner|Muskelfunktioner och roller]]  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md
index 626e6d2..ef9b71d 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/Syncytium.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ Kort
 **Exempel:**
 - **[[Skelettmuskel]]:** Ett äkta syncytium. Muskelceller (fibrer) bildas genom fusion av myoblaster → långa celler med många perifera kärnor.
 - **[[Hjärtmuskel]]:** Ett _funktionellt syncytium_. Cellerna är separata men kopplade via **[[Glansstrimmor]] (intercalated discs)** med gap junctions som tillåter elektrisk och mekanisk samordning.
-- **Placenta:** **Syncytiotrofoblast** är ett äkta syncytium som täcker chorionvilli – flera trofoblaster har smält samman, vilket gör barriären tunn för näringsutbyte mellan mor och foster.
+- **Placenta:** **Syncytiotrofoblast** är ett äkta syncytium som täcker chorionvilli - flera trofoblaster har smält samman, vilket gör barriären tunn för näringsutbyte mellan mor och foster.
 
 Relaterat
 - [[Muskelfiber|Muskelfiber]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/index.md
index 95a7d3a..dc4cba4 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Muskelvävnad/index.md	
@@ -16,4 +16,4 @@ Begrepp
 - Fibertyper: [[Muskelfiber Typ I|Typ I]], [[Muskelfiber Typ IIa|Typ IIa]], [[Muskelfiber Typ IIb|Typ IIb]]
 - Anpassning: [[Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Atrofi (Muskel)|atrofi]]
 
-Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
+Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta - histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Astrocyt.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Astrocyt.md
index fda6018..b854d29 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Astrocyt.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Astrocyt.md	
@@ -1,8 +1,8 @@
 ## Astrocyt
 
 ### Typer
-- **Protoplasmiska astrocyter** – i grå substansen; korta, grenade utskott kring synapser.  
-- **Fibroblastiska astrocyter** – i vit substans; längre, mindre grenade utskott längs axon.  
+- **Protoplasmiska astrocyter** - i grå substansen; korta, grenade utskott kring synapser.  
+- **Fibroblastiska astrocyter** - i vit substans; längre, mindre grenade utskott längs axon.  
 - Identifieras immunhistokemiskt med GFAP.
 
 ### Funktioner
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren.md
index ee8066a..dd0f87d 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Blod-hjärnbarriaren.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-## Blod–hjärnbarriären (BBB)
+## Blod-hjärnbarriären (BBB)
 
 ### Komponenter
 - **Endotelceller** med tight junctions (claudin-5, occludin) som förhindrar paracellulär diffusion.  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dendrit.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dendrit.md
index c8de987..6afe69a 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dendrit.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dendrit.md	
@@ -7,7 +7,7 @@
 
 ### Dendritiska spines
 - Aktinrika utskott som ökar synaptisk yta; vanliga i glutamaterga neuron.  
-- Klassiska former: mushroom, thin, stubby – återspeglar synaptisk styrka.  
+- Klassiska former: mushroom, thin, stubby - återspeglar synaptisk styrka.  
 - Plastiska: omorganisation i lärande och minne; atrofi vid neurodegenerativa tillstånd.
 
 ### Funktion
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion.md
index 312f675..1f05932 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Dorsalrotsganglion.md	
@@ -12,7 +12,7 @@
 
 ### Satellitceller
 - Platta gliaceller som bildar ett nästan komplett hölje runt varje neuron.  
-- Reglerar jonmiljö, metabolt stöd och fungerar som blod–ganglionbarriär.  
+- Reglerar jonmiljö, metabolt stöd och fungerar som blod-ganglionbarriär.  
 - Gap junctions mellan satellitceller möjliggör intercellulär kommunikation.
 
 ### Nervfibrer
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport.md
index e186d38..31da8e8 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport.md	
@@ -12,7 +12,7 @@
 - Myelinproteiner: MBP och PLP (CNS), P0 och PMP22 (PNS). Mutationer ger dysmyeliniserande sjukdomar (t.ex. CMT).
 
 ### Axonal transport
-- **Anterograd transport**: kinesin driver vesiklar, membranproteiner och mitokondrier mot terminalen; snabb (50–400 mm/dag) eller långsam (0,2–5 mm/dag).  
+- **Anterograd transport**: kinesin driver vesiklar, membranproteiner och mitokondrier mot terminalen; snabb (50-400 mm/dag) eller långsam (0,2-5 mm/dag).  
 - **Retrograd transport**: dynein för tillbaka endosomer, tillväxtfaktorer och patogener till soman för återvinning eller signalering.  
 - Transporten sker längs axonets mikrotubuli (se [[Axon|axon]]).  
 - Störd transport → axonal degeneration (t.ex. vid ALS, toxiner, diabetes).
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler.md
index 457d31a..c670b9c 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler.md	
@@ -4,7 +4,7 @@
 - Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.  
 - Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.  
 
-Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.  
+Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9-10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.  
 
 ---
 
@@ -17,8 +17,8 @@ Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt
 | **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
 
 Funktionell indelning:  
-- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.  
-- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.  
+- **Afferent (sensorisk)** - leder impulser *till* CNS.  
+- **Efferent (motorisk)** - leder impulser *från* CNS till effektororgan.  
 - Se mer i [[Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]].
 
 ---
@@ -29,15 +29,15 @@ Funktionell indelning:
 Se [[Neurontyper|neurontyper]] för fördjupning.
 
 ### Huvudkomponenter
-- **Soma (cellkropp)** – se [[Soma|soma]] och [[Nissl-substans|Nissl-substans]].  
-- **Dendriter** – mottagande utskott med spines; fördjupning i [[Dendrit|dendriter]].  
-- **Axon** – leder nervimpulser, startar vid axonkägla; se [[Axon|axon]].  
-- **Axonterminaler** – synaptiska ändar som bildar [[Synaps|synapser]].  
-- **Myelinskida** – isolerar axon; se [[Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
+- **Soma (cellkropp)** - se [[Soma|soma]] och [[Nissl-substans|Nissl-substans]].  
+- **Dendriter** - mottagande utskott med spines; fördjupning i [[Dendrit|dendriter]].  
+- **Axon** - leder nervimpulser, startar vid axonkägla; se [[Axon|axon]].  
+- **Axonterminaler** - synaptiska ändar som bildar [[Synaps|synapser]].  
+- **Myelinskida** - isolerar axon; se [[Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
 
 ### Transportmekanismer
-- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.  
-- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.  
+- **Anterograd transport** - från soma till terminal via kinesin.  
+- **Retrograd transport** - från terminal till soma via dynein.  
 - Utförligt beskrivet i [[Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
 
 ---
@@ -58,7 +58,7 @@ Se [[Synaps|synaps]] för helhetsbild samt:
 ### I CNS
 | Celltyp | Funktion |
 |----------|-----------|
-| [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyter]] | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
+| [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|Astrocyter]] | Mekaniskt stöd, bildar blod-hjärnbarriär, reglerar miljön. |
 | [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|Oligodendrocyter]] | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
 | [[Histologi/Nervsystem/Mikroglia|Mikroglia]] | Fagocyterande immunceller i CNS. |
 | [[Histologi/Nervsystem/Ependymcell|Ependymceller]] | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
@@ -71,9 +71,9 @@ Se [[Synaps|synaps]] för helhetsbild samt:
 
 ---
 
-## Blod–hjärnbarriären (BBB)
+## Blod-hjärnbarriären (BBB)
 
-Mer detaljer i [[Blod-hjärnbarriaren|Blod–hjärnbarriären]].
+Mer detaljer i [[Blod-hjärnbarriaren|Blod-hjärnbarriären]].
 
 - Består av:
   - Endotel med **tight junctions**  
@@ -100,7 +100,7 @@ Mer detaljer i [[Blod-hjärnbarriaren|Blod–hjärnbarriären]].
 ## Sammanfattning
 
 - Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).  
-- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.  
+- Neuroner är den funktionella enheten - leder signaler via synapser.  
 - Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.  
 - CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.  
 - Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Neurontyper.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Neurontyper.md
index dafc387..8995742 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Neurontyper.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Neurontyper.md	
@@ -1,14 +1,14 @@
 ## Neurontyper
 
 ### Strukturell klassifikation
-- **Multipolära neuron** – ett axon, flera dendriter; vanligaste typen i [[CNS|CNS]] (motorneuron, interneuron).  
-- **Bipolära neuron** – ett axon och en dendrit; förekommer i retina, luktbulb och vestibulära ganglier.  
-- **Pseudounipolära neuron** – axon delas i perifer och central gren; dominerar i dorsala rotganglier (DRG).
+- **Multipolära neuron** - ett axon, flera dendriter; vanligaste typen i [[CNS|CNS]] (motorneuron, interneuron).  
+- **Bipolära neuron** - ett axon och en dendrit; förekommer i retina, luktbulb och vestibulära ganglier.  
+- **Pseudounipolära neuron** - axon delas i perifer och central gren; dominerar i dorsala rotganglier (DRG).
 
 ### Funktionella kategorier
-- **Motoriska neuron** – efferenta; innerverar skelettmuskler (somatiska) eller autonoma ganglier (viscerala).  
-- **Sensoriska neuron** – afferenta; registrerar mekaniska, kemiska eller nociceptiva stimuli från perifera receptorer.  
-- **Interneuron** – kopplar samman neuron i lokala nätverk; kan vara excitatoriska (glutamat) eller inhibitoriska (GABA, glycin).
+- **Motoriska neuron** - efferenta; innerverar skelettmuskler (somatiska) eller autonoma ganglier (viscerala).  
+- **Sensoriska neuron** - afferenta; registrerar mekaniska, kemiska eller nociceptiva stimuli från perifera receptorer.  
+- **Interneuron** - kopplar samman neuron i lokala nätverk; kan vara excitatoriska (glutamat) eller inhibitoriska (GABA, glycin).
 
 ### Mikroanatomiska särdrag
 - Motorneuron i ryggmärgens ventralhorn har [[Soma|stora somata]] och välutvecklade [[Dendrit|dendritträd]].  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md
index 4df3b36..81b4c51 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Perineurium.md	
@@ -6,7 +6,7 @@
 - Vaskulariseras av perineuriella kapillärer med kontinuerligt endotel och fenestrerat basal lamina.
 
 ### Funktion
-- Central komponent i blod–nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen.
+- Central komponent i blod-nerv-barriären som reglerar utbyte mellan fascikelns endoneurala miljö och omgivningen.
 - Ger mekanisk styrka och bibehåller fascikelns turgor via intrafascikulärt tryck.
 - Avgränsar mikromiljö för axon och Schwannceller, vilket krävs för snabb impulsledning.
 
@@ -17,6 +17,6 @@
 ### Relaterat
 - [[Epineurium|Epineurium]]
 - [[Endoneurium|Endoneurium]]
-- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär]]
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod-nerv-barriär]]
 
 ---
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaps.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaps.md
index 66dded0..822e18a 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaps.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaps.md	
@@ -7,9 +7,9 @@
 - Omgivande astrocytära utskott bildar tripartit synaps och reglerar neurotransmittor-clearance via [[Astrocyt|astrocyter]].
 
 ### Synapstyper
-- **Axodendritiska** – vanligast, ofta på [[Dendrit#Dendritiska-spines|dendritiska spines]].  
-- **Axosomatiska** – stark inhibitorisk påverkan direkt på [[Soma|soma]].  
-- **Axoaxonala** – modulera presynaptisk frisättning (t.ex. i ryggmärgens grindteori).  
+- **Axodendritiska** - vanligast, ofta på [[Dendrit#Dendritiska-spines|dendritiska spines]].  
+- **Axosomatiska** - stark inhibitorisk påverkan direkt på [[Soma|soma]].  
+- **Axoaxonala** - modulera presynaptisk frisättning (t.ex. i ryggmärgens grindteori).  
 - Elektriska synapser (gap junctions) förekommer i snabb synkronisering men är mer sällsynta i vuxen CNS.
 
 ### Vesikelcykel
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta.md
index c770ab2..9aa9324 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Synaptisk klyfta
 
 ### Allmän beskrivning
-- Smalt extracellulärt utrymme (ca 20–30 nm) mellan [[Presynaps|presynaps]] och [[Postsynaps|postsynaps]].  
+- Smalt extracellulärt utrymme (ca 20-30 nm) mellan [[Presynaps|presynaps]] och [[Postsynaps|postsynaps]].  
 - Fylld av strukturella matrixproteiner (neuroliginer, neurexiner, heparansulfatproteoglykaner) som organiserar synaps adhesion.  
 - Håller neurotransmittorer koncentrerade för att säkerställa snabb signalöverföring.
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Transmittorer.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Transmittorer.md
index dcf0f78..5c3ba92 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Transmittorer.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Nervsystem/Transmittorer.md	
@@ -1,11 +1,11 @@
 ## Neurotransmittorer
 
 ### Klassiska småmolekylära transmittorer
-- **Glutamat** – huvudsaklig excitatorisk transmittor i CNS; lagras i [[Synaptiska vesiklar|vesiklar]] via VGLUT, tas upp av astrocyter (glutamat-glutamin-cykel).  
-- **GABA** – viktigaste inhibitoriska transmittorn i CNS; syntetiseras från glutamat av GAD, packas av VGAT.  
-- **Glycin** – inhibitorisk i ryggmärg/hjärnstam; tas upp av GlyT.  
-- **Acetylkolin** – neuromuskulär transmission, autonoma ganglier; bryts ned av AChE i [[Synaptisk klyfta|synaptiska klyftan]].  
-- **Monoaminer** (dopamin, noradrenalin, serotonin) – modulära banor; lagras via VMAT och återupptas av DAT/NET/SERT.
+- **Glutamat** - huvudsaklig excitatorisk transmittor i CNS; lagras i [[Synaptiska vesiklar|vesiklar]] via VGLUT, tas upp av astrocyter (glutamat-glutamin-cykel).  
+- **GABA** - viktigaste inhibitoriska transmittorn i CNS; syntetiseras från glutamat av GAD, packas av VGAT.  
+- **Glycin** - inhibitorisk i ryggmärg/hjärnstam; tas upp av GlyT.  
+- **Acetylkolin** - neuromuskulär transmission, autonoma ganglier; bryts ned av AChE i [[Synaptisk klyfta|synaptiska klyftan]].  
+- **Monoaminer** (dopamin, noradrenalin, serotonin) - modulära banor; lagras via VMAT och återupptas av DAT/NET/SERT.
 
 ### Neuropeptider
 - Produceras i [[Soma|soma]] som prepropeptider → posttranslationell processering i Golgi.  
@@ -13,7 +13,7 @@
 - Exempel: substans P, enkefaliner, neuropeptid Y; ofta kosekreterade med små molekyler (co-transmission).
 
 ### Gastransmittorer och andra modulatorer
-- **NO** – syntetiseras on demand av NO-syntas; diffunderar fritt och aktiverar guanylatcyklas i postsynaps.  
+- **NO** - syntetiseras on demand av NO-syntas; diffunderar fritt och aktiverar guanylatcyklas i postsynaps.  
 - **CO** och **väte- sulfider** har liknande modulatoriska roller.  
 - Endocannabinoider (anandamid, 2-AG) bildas postsynaptiskt och verkar retrogradt på CB1-receptorer.
 
@@ -24,7 +24,7 @@
 
 ### Kliniska aspekter
 - Farmaka riktade mot transmittorsystem: SSRI, SNRI, MAO-hämmare, benzodiazepiner, antipsykotika.  
-- Neurotransmittorobalans associerad med neurologiska/psykiatriska sjukdomar (Parkinson – dopaminbrist; depression – monoamindysreglering).  
+- Neurotransmittorobalans associerad med neurologiska/psykiatriska sjukdomar (Parkinson - dopaminbrist; depression - monoamindysreglering).  
 - Toxiner (organofosfater) hämmar AChE → kolinerga kriser.
 
 ### Relaterat
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Alveol.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Alveol.md
index 8b60531..96cfba5 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Alveol.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Alveol.md	
@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Minsta funktionella gasutbytesenhet i lungan där blod och luft möts över en extremt tunn barriär.
 
 Kännetecken
-- Typ I-pneumocyter (platta epitelceller) täcker ~95 % av ytan och bildar luft–blod-barriären tillsammans med kontinuerliga kapillärer och fusionsbasalmembran.
+- Typ I-pneumocyter (platta epitelceller) täcker ~95 % av ytan och bildar luft-blod-barriären tillsammans med kontinuerliga kapillärer och fusionsbasalmembran.
 - Typ II-pneumocyter (kubiska sekretoriska celler) producerar surfaktant och fungerar som stamceller för epitelet.
 - Alveolära makrofager fagocyterar partiklar och vandrar mellan luftlumen och interstitium.
 - Kohns porer (alveolära porer) möjliggör tryckutjämning och kollateral ventilation.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md
index fe5b0ca..d985769 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md	
@@ -10,4 +10,4 @@ Kännetecken
 Relaterat
 - [[Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]]
 - [[Bronkiol|Bronkiol]]
-- [[respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
+- [[respirationssystemet|Respirationssystemet - kompendium]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md
index 7ed458c..eabd7c2 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md	
@@ -7,6 +7,6 @@ Kännetecken
 - Axonbuntar passerar lamina cribrosa till bulbus olfactorius.
 
 Relaterat
-- [[Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]]
+- [[Näshåla|Näshåla - respiratorisk slemhinna]]
 - [[Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat|Flerradigt epitel]]
-- [[respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
+- [[respirationssystemet|Respirationssystemet - kompendium]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index.md
index 96c94a2..5b63940 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index.md	
@@ -1,11 +1,11 @@
 ---
-title: Respiration – histologi
+title: Respiration - histologi
 ---
 
-# Respiration – histologi
+# Respiration - histologi
 
 Övre luftvägar
-- [[Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]]
+- [[Näshåla|Näshåla - respiratorisk slemhinna]]
 - [[Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]]
 - [[Stämband|Stämband (plicae vocales)]]
@@ -26,4 +26,4 @@ Alveolärt område
 
 Relaterat
 - [[Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
-- [[respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
+- [[respirationssystemet|Respirationssystemet - kompendium]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/index.md
index 8a59b97..3d41fe8 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Histologi/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Histologi/index.md	
@@ -20,8 +20,8 @@ title: Histologi
 - [[Histologi/Endokrina/|Endokrina]]
 - [[Histologi/Epitel/|Epitel]]
 - [[Histologi/GI/|GI]]
-- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index|Respiration – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta - histologi]]
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/index|Respiration - histologi]]
 - [[Histologi/Hud/|Hud]]
 - [[Histologi/KUG/|KUG]]
 - [[Histologi/Körtlar/|Körtlar]]
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation.md
index 4efc02d..62f926a 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation.md	
@@ -11,7 +11,7 @@ Basis cordis Hjärtbasen
 Apex cordis Hjärtspetsen (lokalisation intercostalrum V)
 Sulcus coronarius Hjärtfåran mellan förmak och kammare
 Sulcus interventricularis anterior/posterior Hjärtfåran längs septum interventriculare
-Fossa ovalis ”Ovala gropen” – rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden
+Fossa ovalis ”Ovala gropen” - rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden
 - [[Atrium Dexter]] Höger förmak
 - [[Ventriculus Dexter]] Höger kammare
 - [[Atrium Sinister]] Vänster förmak
@@ -65,26 +65,26 @@ Namngivna kärl att kunna (a=arteria=artär, v=vena=ven)
 - [[Aorta Ascendens]] / descendens/thoracica/abdominalis Olika delar av aorta
 - [[Arcus Aortae]] Aortabågen
 Truncus brachiocephalicus Kärlstam till arm och huvud, höger sida
-- [[Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] dx et sin Kärl till huvud och hals – pulspalpation!
+- [[Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] dx et sin Kärl till huvud och hals - pulspalpation!
 - [[Arteria Subclavia|A Subclavia]] dx et sin Kärl som går ut mot armen
 (A. axillaris) Armhålsartären - fortsättning av subclavia
 - [[Arteria Brachialis|A Brachialis]] Överarmsartären - fortsättning av axillaris (blodtrycksmätning)
-- [[Arteria Radialis|A Radialis]] Underarmsgren från brachialis – pulspalpation!
+- [[Arteria Radialis|A Radialis]] Underarmsgren från brachialis - pulspalpation!
 - [[Arteria Ulnaris|A Ulnaris]] Underarmsgren från brachialis
 Truncus coeliacus Första kärlavgången från bukaorta
 A. mesenterica superior/inferior Avgångar från bukaorta
 A. renalis (dx et sin) Njurartär
 Bifurcatio aortae Bukaortas delning
-- [[Arteria Femoralis|A Femoralis]] Fortsättning av a. iliaca externa – lår(bens)artären
-- [[Arteria Poplitea|A Poplitea]] Fortsättning av a. femoralis – knävecksartären
+- [[Arteria Femoralis|A Femoralis]] Fortsättning av a. iliaca externa - lår(bens)artären
+- [[Arteria Poplitea|A Poplitea]] Fortsättning av a. femoralis - knävecksartären
 - [[Arteria Tibialis Anterior|A Tibialis Anterior]] → [[Arteria Dorsalis Pedis|A Dorsalis Pedis]] (fotryggsartär)
-- [[Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] – palperas bakom malleolus medialis
+- [[Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] - palperas bakom malleolus medialis
 - [[Truncus Pulmonalis]] A. pulmonalis dextra/sinistra Kärlstam till lungorna från höger kammare
 Vänster kranskärl (med grenar)
 - [[Arteria Coronaria Sinistra|A Coronaria Sinistra]] (→ [[Ramus Circumflexus]] / [[Ramus Interventricularis Anterior]])
 - [[Arteria Coronaria Dextra|A Coronaria Dextra]] (→ ramus interventricularis posterior/PDA)
-- [[Sinus Coronarius]] – hjärtats egen samlingsven, töms i [[Atrium Dexter]]
-- [[Venae Pulmonales]] – syrerikt blod från lungorna till [[Atrium Sinister]]
+- [[Sinus Coronarius]] - hjärtats egen samlingsven, töms i [[Atrium Dexter]]
+- [[Venae Pulmonales]] - syrerikt blod från lungorna till [[Atrium Sinister]]
 - [[Vena Cava Superior]] / [[Vena Cava Inferior]]
 Övre hålvenen. Tömmer blod från övre kroppshalvan i höger förmak
 Nedre hålvenen. Tömmer blod från nedre kroppshalvan i höger förmak
@@ -93,9 +93,9 @@ V. portae V. basilica (antebrachii) V. cephalica (antebrachii) V. mediana cubiti
 Venöst blod från armen
 Venöst blod från huvudet
 Portavenen. För blod från tarmarna till levern
-Kungsvenen, i armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
-Huvudvenen, I armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
-Förbindelseven mellan v.basilica och v. cephalica – venprovtagningsställe armveck
+Kungsvenen, i armen/underarmen - venprovtagningsställe armveck
+Huvudvenen, I armen/underarmen - venprovtagningsställe armveck
+Förbindelseven mellan v.basilica och v. cephalica - venprovtagningsställe armveck
 
 ## Mål
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md
index 405351d..bc4fa31 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md	
@@ -2,9 +2,9 @@
 [5: Epithelial Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257424744&bookid=3290)
 
 ## Moment
-- Epitelens egenskaper: apikal/basal polaritet, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]], apikalytans specialisering (mikrovilli, cilier, stereocilier), cytoskelettet (mikrofilament – aktin, mikrotubuli – tubulin, vävnadsspecifika intermediära filament), avaskulärt.
+- Epitelens egenskaper: apikal/basal polaritet, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]], apikalytans specialisering (mikrovilli, cilier, stereocilier), cytoskelettet (mikrofilament - aktin, mikrotubuli - tubulin, vävnadsspecifika intermediära filament), avaskulärt.
 - Epitelets funktioner: barriär, skydd, transport, sekretion, absorption (se [[Epitelens Huvudfunktioner|epitelens huvudfunktioner]]).
-- Cell junctions: cell-cell (tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomer) och cell-ECM (hemidesmosomer, fokala adhesioner) – se [[Cellkontakter|cellkontakter]].
+- Cell junctions: cell-cell (tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomer) och cell-ECM (hemidesmosomer, fokala adhesioner) - se [[Cellkontakter|cellkontakter]].
 - Epiteltyper:
   - Skivepitel: [[Enkelt Skivepitel]], [[Flerskiktat Skivepitel Oförhornat]], [[Flerskiktat Skivepitel Förhornat]].
   - Kubiskt epitel: [[Enkelt Kubiskt Epitel]], [[Flerskiktat Kubiskt Epitel]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md
index 15ea0d5..7b21b87 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md	
@@ -8,7 +8,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
 - ECM (extracellulär matrix):
   - [[Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
   - [[Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
-  - [[Kollagen|Kollagen]] (typer I–IV, förekomst) och [[Kollagensyntes|kollagensyntes]].
+  - [[Kollagen|Kollagen]] (typer I-IV, förekomst) och [[Kollagensyntes|kollagensyntes]].
 - Bindvävsceller (stationära/rörliga):
   - [[Fibroblast|Fibroblast]], [[Myofibroblast|Myofibroblast]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Pericyt]].
   - [[Makrofag|Makrofag]], [[Mastcell|Mastcell]], [[Plasmacell|Plasmacell]].
@@ -21,7 +21,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
 ## Mål
 - Förstå hur celler, fibrer och grundsubstans tillsammans ger upphov till bindvävstyper genom variation i proportioner, ECM‑sammansättning och celltyper.
 - Känna igen bindvävstyper och celler i LM och koppla form till funktion.
-- Känna till kollagentyper (I–IV), deras förekomst och grundläggande syntessteg.
+- Känna till kollagentyper (I-IV), deras förekomst och grundläggande syntessteg.
 - Syntes och förekomst av de vanligaste kollagentyperna.
 - Förekomst, funktion och ursprung för stationära bindvävsceller.
 - Struktur och funktion för brun och vit fettväv.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.4 Nervsystem.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.4 Nervsystem.md
index 6fdc407..a328419 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.4 Nervsystem.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.4 Nervsystem.md	
@@ -2,7 +2,7 @@ Anatomi: Magnus Rudenholm
 Histologi: Helena Carén
 ## Kurslitteratur
 [12: Nerve Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426807&bookid=3290)
-## [[Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet – översikt och celler]]
+## [[Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet - översikt och celler]]
 - Övergripande: [[CNS|CNS]], [[PNS|PNS]] och [[ANS|ANS]]. [[Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]].
 - Neuronets uppbyggnad: [[Soma|soma]] (nucleus/nukleol, [[Nissl-substans|Nissl]]), [[Dendrit|dendriter]] (spines), [[Axon|axon]] (axonkägla, terminal), [[Synaps|synaps]], [[Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
 - Neurontyper: [[Neurontyper|multipolära, bipolära, pseudounipolära; motoriska, sensoriska, interneuron]].
@@ -21,17 +21,17 @@ Histologi: Helena Carén
 ## [[PNS|PNS]]
 - [[Organisation|Övergripande organisation]].  
 - [[Nervi spinales|Nervi spinales]]: radix anterior/posterior, ganglion spinale, plexa, perifera nerver.  
-- [[Nervi craniales|Nervi craniales (I–XII)]]: exempel – [[N Vagus|n. vagus (X)]], [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]], [[N Mandibularis V3|n. mandibularis (V3)]].  
-- [[Perifera nerver|Nervens histologi]]: epi-/peri-/endoneurium, neurilemma, blod–nerv-barriär, Ranviers noder.  
+- [[Nervi craniales|Nervi craniales (I-XII)]]: exempel - [[N Vagus|n. vagus (X)]], [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]], [[N Mandibularis V3|n. mandibularis (V3)]].  
+- [[Perifera nerver|Nervens histologi]]: epi-/peri-/endoneurium, neurilemma, blod-nerv-barriär, Ranviers noder.  
 - [[Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot autonoma ganglier.  
 - [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: organisation, relation till sympaticus/parasympaticus.  
-- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär och noder]].  
+- [[Blod-nerv-barriär|Blod-nerv-barriär och noder]].  
 ## [[ANS|ANS]]
 - [[ANS#Övergripande organisation|Övergripande]]: pre-/postganglionära neuron, autonoma ganglier, koppling CNS↔PNS.
 - [[ANS#Sympaticus|Sympaticus]] (thorakolumbalt ursprung): cornu lateralis → spinalnerv → truncus sympaticus/prevertebrala ganglier → perifera nerver (även via kärl).
 - [[ANS#Parasympaticus|Parasympaticus]] (kraniellt/sakralt ursprung):
   - Kraniell del: truncus encephali; nervi craniales (t.ex. [[N Vagus|n. vagus]]).
-  - Sakral del: cornu lateralis S2–S4 → spinalnerv → ganglion intramurale nära målorgan.
+  - Sakral del: cornu lateralis S2-S4 → spinalnerv → ganglion intramurale nära målorgan.
 - [[ANS#Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot sensoriska ganglier.
 ## Mål
 - Beskriva nervsystemets övergripande uppbyggnad.
@@ -42,7 +42,7 @@ Histologi: Helena Carén
 - Beskriva uppbyggnad, funktion och LM-utseende för ryggmärgssegment.
 - Beskriva uppbyggnad och funktion för PNS och dess delar.
 - Beskriva kopplingen segment → spinalnerv → plexa → perifer nerv → målorgan.
-- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för nerver, blod–nerv-barriär och sensoriska ganglier.
+- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för nerver, blod-nerv-barriär och sensoriska ganglier.
 - Beskriva uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.
-- Beskriva kopplingen ANS–PNS–CNS.
+- Beskriva kopplingen ANS-PNS-CNS.
 - Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för autonoma ganglier.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md
index ebd5026..2266b31 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md	
@@ -3,7 +3,7 @@
 [10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
 
 ## Moment
-**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]  
+**Blodkärl** - se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]  
 - [[Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Muskelartär|muskelartär]], [[Arteriol|arteriol]]  
 - [[Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Sinusoid|sinusoid]]  
 - [[Venol|Venol]], [[Ven|ven]], [[Venklaff|venklaff]]  
@@ -11,14 +11,14 @@
 - Kärlcellstyper: [[Endotelcell|endotelcell]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]  
 - Specialstrukturer: [[Lymfkärl|lymfkärl]], [[Anastomos|anastomos]]
 
-**Blod** – se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]  
+**Blod** - se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]  
 - [[Plasma|Plasma]], [[Serum|serum]], [[Buffy Coat|buffy coat]]  
 - [[Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Trombocyt|trombocyt]], [[Leukocyter Översikt|leukocyter]]  
 - Granulocyter: [[Neutrofil|neutrofil]], [[Eosinofil|eosinofil]], [[Basofil|basofil]], [[Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Lysozym|lysozym]], [[Heparin|heparin]], [[Histamin|histamin]]  
 - Mononukleära celler: [[Monocyt|monocyt]], [[Lymfocyt|lymfocyt]], [[T-Lymfocyt|T-lymfocyt]], [[B-Lymfocyt|B-lymfocyt]]  
 - Makrofager: [[Makrofag|makrofag]] och vävnadsspecifika varianter (osteoklast, Kupffercell, mikroglia, alveolär makrofag, Langerhanscell)
 
-**Blodbildning** – se [[Hematopoes Översikt|hematopoes]]  
+**Blodbildning** - se [[Hematopoes Översikt|hematopoes]]  
 - Benmärgsmiljö: [[Benmärg|röd benmärg]], [[Stomacell Benmärg|stromaceller]], [[Hematopoetisk Stamcell|hematopoetisk stamcell]]  
 - Erytropoes: [[Basofil Erytroblast|basofil erytroblast]], [[Polykromatisk Erytroblast|polykromatisk erytroblast]], [[Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Retikulocyt|retikulocyt]]  
 - Granulopoes: [[Myeloblast|myeloblast]], [[Promyelocyt|promyelocyt]], [[Myelocyt|myelocyt]], [[Metamyelocyt|metamyelocyt]], [[Bandcell|bandcell]], [[Granulocytgranula|primära/sekundära/tertiära granula]], [[Megakaryocyt|megakaryocyt]]  
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa.md
index a7856b6..26c77da 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa.md	
@@ -10,7 +10,7 @@ Anne Uv
 - [[Stratum Corneum|Stratum Corneum]]
 Keratinocyter: [[Cytokeratin|cytokeratin]], [[Keratohyalingranula|keratohyalingranula]], [[Lamellära Kroppar|lamellära kroppar]], [[Desmosom|desmosomer]], pH-förändring. [[Melanocyt|Melanocyter]], [[Melanosom|melanosom]] [[Langerhanscell|Langerhans celler]]
 
-**Dermis**: [[Stratum Papillare|stratum papillare]], [[Stratum Retikulare|stratum retikulare]] [[Subcutis|subcutis]] [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]. [[Fria Nervändslut|Fria nervändslut]], [[Merkelcell (Merkelkorpuskel)|Merkelkorpuskel]], [[Meissners Korpuskel|Meissners korpuskel]], [[Pacinikropp (Vater-Pacini)|Vater Pacinis känselkropp]].
+**Dermis**: [[Stratum Papillare|stratum papillare]], [[Stratum Retikulare|stratum retikulare]] [[Subcutis|subcutis]] [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]. [[Fria Nervändslut|Fria nervändslut]], [[Merkelcell (Merkelkorpuskel)|Merkelkorpuskel]], [[Meissners Korpuskel|Meissners korpuskel]], [[Pacinikropp (Vater-Pacini)|Vater Pacinis känselkropp]].
 
 **Svettkörtlar** [[Merokrin Svettkörtel|Merokrina svettkörtlar]], [[Svettkörtel Sekretorisk Del|sekretorisk del]], [[Svettkörtel Utförsgång|utförsgång]], [[Svettkörtel Dark Cells|dark cells]], [[Svettkörtel Light Cells|light cells]], [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Flerskiktat Kubiskt Epitel|tvåsskiktat kubiskt epitel]]. [[Apokrin Svettkörtel|Apokrina svettkörtlar]], [[Sekretorisk Cell|sekretoriska celler]], [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Feromon|feromoner]].
 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md
index af2e214..97e64f7 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md	
@@ -1,37 +1,37 @@
 ## Kurslitteratur
-- [18: Digestive System III – Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
+- [18: Digestive System III - Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
 - [21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290)
 - Anatomi, kapitel 7 och 12
 
 ## Moment
 
 ### Hypothalamus och hypofys
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
-- [[Hypofysen – översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
-- [[Hypofysen – översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
+- [[Hypofysen - översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
+- [[Hypofysen - översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
 
 ### Tallkottkörteln
-- [[Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
+- [[Tallkottkörteln - struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
 
 ### Thyreoidea och parathyreoidea
-- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
-- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
+- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
+- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
 
 ### Binjurar
-- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
-  - Zona glomerulosa – mineralkortikoider (aldosteron).
-  - Zona fasciculata – glukokortikoider (kortisol).
-  - Zona reticularis – androgener.
-- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
+- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
+  - Zona glomerulosa - mineralkortikoider (aldosteron).
+  - Zona fasciculata - glukokortikoider (kortisol).
+  - Zona reticularis - androgener.
+- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
 - Kärlförsörjning: aa. suprarenales, v. suprarenalis och kortikomedullärt flöde.
 
 ### Endokrin pancreas och annan signalering
-- [[Pankreas – endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
+- [[Pankreas - endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
 
 ## Mål
 - Beskriva uppbyggnad, hormonproduktion och kärlförsörjning för varje endokrint organ (latinska termer).
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md
index 502ab6d..1dd8213 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md	
@@ -5,31 +5,31 @@
 
 ## Moment
 
-### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
+### Del 1 - Munhåla och accessoriska körtlar
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|spottkörtlar]].
 - [[Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
 - [[Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
 - [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
-- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
-- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
+- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
+- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
 
-### Del 2 – Digestionskanalens vägg
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
-- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
+### Del 2 - Digestionskanalens vägg
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
+- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
 
-### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
-- [[Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
+### Del 3 - Lever, gallvägar och pancreas
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
+- [[Gallblåsa - struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
 
 ## Mål
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
-- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
-- [[GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
-- [[Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
+- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar - skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller - struktur|tonsillernas histologi]].
+- [[GI-kanal - histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus-magsäck - övergång|övergången esofagus-ventrikel]], [[Magsäck - slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum-analkanal - övergång|rektum/analkanal]].
+- [[Tjocktarm - funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa - struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner - glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md
index 352bf62..0db9e16 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md	
@@ -2,25 +2,25 @@
 [19: Respiratory System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429520&bookid=3290)
 
 ## Moment
-### Histologi – övre luftvägar
-- [[Näshåla|Näshåla]] – respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
-- [[Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] – sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] – elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
-- [[Stämband|Stämband]] – flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
+### Histologi - övre luftvägar
+- [[Näshåla|Näshåla]] - respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
+- [[Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] - sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] - elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
+- [[Stämband|Stämband]] - flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
 
-### Histologi – ledningsvägar
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] – C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
-- [[Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] – trachealiknande vägg före inträde i lungan.
-- [[Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] – broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
-- [[Bronkiol|Bronkioler]] – ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
-- [[Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] – sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
+### Histologi - ledningsvägar
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] - C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
+- [[Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] - trachealiknande vägg före inträde i lungan.
+- [[Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] - broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
+- [[Bronkiol|Bronkioler]] - ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
+- [[Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] - sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
 
-### Histologi – gasutbyte
-- [[Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] – blandad lednings- och gasutbyteszon.
-- [[Alveolargång|Alveolargång]] – väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
-- [[Alveolarsäck|Alveolarsäck]] – terminal enhet med tunna septa.
-- [[Alveol|Alveol]] – typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft–blod-barriär.
-- [[Pleura|Pleura]] – serösa hinnor runt lunga och thorax.
+### Histologi - gasutbyte
+- [[Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] - blandad lednings- och gasutbyteszon.
+- [[Alveolargång|Alveolargång]] - väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
+- [[Alveolarsäck|Alveolarsäck]] - terminal enhet med tunna septa.
+- [[Alveol|Alveol]] - typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft-blod-barriär.
+- [[Pleura|Pleura]] - serösa hinnor runt lunga och thorax.
 
 ## Mål
 - Redogöra för luftvägarnas konduktiva segment från [[Näshåla|näshåla]] till [[Terminal Bronkiol|terminal bronkiol]] och deras funktion.
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md
index d0d5612..90f2244 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md	
@@ -5,15 +5,15 @@
 ## Moment
 
 ### Njurar och urinvägar
-- [[Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] – bindväv runt njuren.
+- [[Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] - bindväv runt njuren.
 - [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Index|Ren (njuren)]] med [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurbark|cortex renis]] och [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg|medulla renis/pyramid]].
-- [[Papilla Renalis|Papilla renalis]] – pyramidspets mot [[Calyx Renalis|calyx renalis]].
+- [[Papilla Renalis|Papilla renalis]] - pyramidspets mot [[Calyx Renalis|calyx renalis]].
 - [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurbäcken|Pelvis renalis]] övergår i [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Ureter|ureter]].
 - [[Vasa Renalia|A/V renalis]] genom [[Hilum Renale|hilum renale]].
 - [[Nefron|Nefron]]: [[Glomerulus|glomerulus]], [[Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Proximala tubulus|proximal tubulus]], [[Henles slynga|Henles slynga]], [[Distala tubulus|distal tubulus]], [[Samlingsrör|samlingsrör]].
 - [[Vesica Urinaria|Vesica urinaria]]: [[Ostium Ureteris|ostium ureteris dx/sin]], [[Ostium Urethrae Internum|ostium urethrae internum]] och [[Ostium Urethrae Externum|externum]], [[Trigonum Vesicae|trigonum]].
 - [[Miktion|Miktion]]: [[Detrusor|detrusormuskeln]] och [[M Sphincter Urethrae|m. sphincter urethrae]].
-- [[Urethra|Urethra]] – proximal/distal; hos mannen segmenten [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
+- [[Urethra|Urethra]] - proximal/distal; hos mannen segmenten [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
 
 ### Kvinnliga genitalia (KUG)
 - [[Ovarium|Ovarium]] med [[A Ovarica|a. ovarica]].
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md
index 6850f52..c026dee 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md	
@@ -4,28 +4,28 @@
 ## Moment
 
 #### Testikeln  
-- [[Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] – kapsel, septa, mediastinum.  
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] – germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.  
-- [[Leydigceller|Leydigceller]] – interstitiell hormonproduktion.  
-- [[Spermatogenes|Spermatogenesen]] – faser från spermatogonium till spermie.
+- [[Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] - kapsel, septa, mediastinum.  
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] - germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.  
+- [[Leydigceller|Leydigceller]] - interstitiell hormonproduktion.  
+- [[Spermatogenes|Spermatogenesen]] - faser från spermatogonium till spermie.
 
 #### Gångsystem och bitestikeln  
-- [[Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] – växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.  
-- [[Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] – stereocilier, mognad/lagring av spermier.  
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] – tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.  
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] – plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
+- [[Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] - växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.  
+- [[Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] - stereocilier, mognad/lagring av spermier.  
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] - tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.  
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] - plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
 
 #### Assesoriska körtlar  
-- [[Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] – fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.  
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] – zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.  
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] – muköst försatssekret.
+- [[Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] - fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.  
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] - zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.  
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] - muköst försatssekret.
 
 #### Penis  
 Anatomi och histologi i [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Penis|penis]].  
 - Tunn hud, tunica albuginea (yttre/inner lager) kring corpora cavernosa & corpus spongiosum.  
 - Kavernösa rum, NO-medierad erektion, venös avstängning.  
 - Uretra: epitelväxlingar, Littrés körtlar.  
-- Preputium och glans – sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
+- Preputium och glans - sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
 
 ## Mål
 Testikelns histologiska uppbyggnad. 
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/Mål.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/Mål.md
index b8fce41..c8c012b 100644
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/Mål.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/Mål.md	
@@ -5,7 +5,7 @@
 - Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion.
 - Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar.
 - Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion).
-- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin).
+- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin-myosin).
 - Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit).
 - Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg.
 - Redogöra för benbildning:
@@ -94,7 +94,7 @@
 - Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel).
 - Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration.
 - Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll.
-- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes).
+- Förstå spermatogenes (meios I-II, spermiogenes).
 - Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion.
 - Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation.
 - Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion).
@@ -116,7 +116,7 @@
 ---
 
 ## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå
-- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
+- Förstå cell-cell och cell-matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
 - Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion.
 - Beskriva epitelens polaritet och förnyelse.
 - Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG).
diff --git a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/index.md b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/index.md
index eddcdeb..2da6897 100755
--- a/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/index.md	
+++ b/content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning/index.md	
@@ -2,22 +2,22 @@
 title: Målbeskrivningar
 ---
 
-- [[1.1 Anatomi Rörelseapparaten|1.1 Anatomi – Rörelseapparaten]]
-- [[1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation|1.2 Anatomi – Hjärt- och cirkulation]]
-- [[2.1 Histologi Epitel|2.1 Histologi – Epitel]]
-- [[2.2 Histologi Bindväv|2.2 Histologi – Bindväv]]
-- [[2.3 Histologi Ben och Benbildning|2.3 Histologi – Ben och benbildning]]
+- [[1.1 Anatomi Rörelseapparaten|1.1 Anatomi - Rörelseapparaten]]
+- [[1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation|1.2 Anatomi - Hjärt- och cirkulation]]
+- [[2.1 Histologi Epitel|2.1 Histologi - Epitel]]
+- [[2.2 Histologi Bindväv|2.2 Histologi - Bindväv]]
+- [[2.3 Histologi Ben och Benbildning|2.3 Histologi - Ben och benbildning]]
 - [[2.4 Nervsystem|2.4 Nervsystem]]
-- [[2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|2.6 Histologi – Muskelvävnad och hjärta]]
-- [[2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning|2.7 Histologi – Blodkärl, blod och blodbildning]]
-- [[3.1 Histologi Lymfatiska organ|3.1 Histologi – Lymfatiska organ]]
-- [[3.2 Histologi Hud och Adnexa|3.2 Histologi – Hud och adnexa]]
-- [[3.3 Anatomi GI|3.3 Anatomi – GI]]
-- [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi – Endokrina organ]]
-- [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi – GI]]
+- [[2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|2.6 Histologi - Muskelvävnad och hjärta]]
+- [[2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning|2.7 Histologi - Blodkärl, blod och blodbildning]]
+- [[3.1 Histologi Lymfatiska organ|3.1 Histologi - Lymfatiska organ]]
+- [[3.2 Histologi Hud och Adnexa|3.2 Histologi - Hud och adnexa]]
+- [[3.3 Anatomi GI|3.3 Anatomi - GI]]
+- [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi - Endokrina organ]]
+- [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi - GI]]
 - [[3.6 Respiration|3.6 Respiration]]
-- [[4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
-- [[4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi – KUG]]
-- [[4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
-- [[4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi – KUG 2]]
-- [[4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi – MUG]]
\ No newline at end of file
+- [[4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi - MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
+- [[4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi - KUG]]
+- [[4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi - Njurar och urinvägar]]
+- [[4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi - KUG 2]]
+- [[4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi - MUG]]
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Lärandemål.md b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Lärandemål.md
index ed123d6..6029ee5 100644
--- a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Lärandemål.md	
+++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Lärandemål.md	
@@ -4,5 +4,5 @@
 - Processivitet och proofreading.
 - DNA-molekylens topologiska egenskaper: superhelicitet och topoisomeraser.
 
-**Mål – Studenten ska kunna**
+**Mål - Studenten ska kunna**
 Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler. Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Stoff.md b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Stoff.md
index 8751b07..452cc48 100644
--- a/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Stoff.md	
+++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/DNA replikation/Stoff.md	
@@ -4,7 +4,7 @@ Replikationsgaffel är punkten där {{c1::helikas separerar DNA}} och polymeras
 Origin of replication är {{c1::en specifik DNA-sekvens där replikation startar}}.
 Leading strand syntetiseras {{c1::kontinuerligt}} i 5’→3’-riktning.
 Lagging strand syntetiseras {{c1::diskontinuerligt}} som Okazaki-fragment.
-Okazaki-fragment är {{c1::100–200 nt långa bitar i eukaryoter}}.
+Okazaki-fragment är {{c1::100-200 nt långa bitar i eukaryoter}}.
 3’→5’-exonukleas hos DNA-polymeras ger {{c1::proofreading}}.
 Proofreading tar bort {{c1::felaktig nukleotid}} innan kedjan fortsätter.
 Processivitet är {{c1::polymerasets förmåga att fortsätta syntes utan att lossna}}.
@@ -47,7 +47,7 @@ Origin of replication är {{c1::en specifik DNA-sekvens där replikation initier
 Eukaryoter har {{c1::många origins}}, bakterier {{c2::ett origin}}.
 Leading strand syntetiseras {{c1::kontinuerligt}} i 5’→3’.
 Lagging strand syntetiseras {{c1::diskontinuerligt som Okazaki-fragment}}.
-Okazaki-fragment i eukaryoter är {{c1::100–200 nt}} långa.
+Okazaki-fragment i eukaryoter är {{c1::100-200 nt}} långa.
 DNA-polymeras kan bara syntetisera {{c1::5’→3’}}.
 3’→5’-exonukleas ger {{c1::proofreading och korrigering av fel}}.
 Processivitet är {{c1::polymerasets förmåga att fortsätta syntes utan att lossna}}.
diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md
index bcd5e72..6caaf24 100644
--- a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md	
+++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md	
@@ -1,4 +1,4 @@
-#### Instuderingsfrågor – RNA-syntes och processning
+#### Instuderingsfrågor - RNA-syntes och processning
 #### 1. Hur ser en transkriptionsbubbla ut?
 #### 2. Vilka tre typer av RNA-polymeraser finns i kärnan och vilka gener transkriberar de?
 #### 3. Vad är alfa-amanitin?
diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md
index f4aa91b..80b93a9 100644
--- a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md	
+++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Provfrågor.md	
@@ -12,7 +12,7 @@ Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell r
 
 Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
 
-Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'–änden på eukaryot mRNA? (1p)
+Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA? (1p)
 
 **Välj ett eller flera alternativ:**
 
@@ -39,7 +39,7 @@ Vilka två av följande påståenden är korrekta?
 A) Var återfinns alfa-amanitin i naturen?
 B) Vilket enzym inhiberar denna substans?
 
-Vilka två av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A svansen i 3'–änden på eukaryot mRNA?
+Vilka två av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA?
 
 - Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan.
 - Skyddar mot felaktig splicing.
diff --git a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Stoff.md b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Stoff.md
index c205773..146f78d 100644
--- a/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Stoff.md	
+++ b/content/Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Stoff.md	
@@ -12,13 +12,13 @@ TATA-boxen består av en sekvens av AT-nukleotider med lägre smältpunkt (2 isf
 Promotor är den region av DNA som RNA polymeraset binder vid för att börja transkriptionen
 RNA-polymeras behöver hjälp att hitta startpunkten, och detta sker via promotorn, särskilt TATA-boxen och de basala transkriptionsfaktorerna
 De basala transkriptionsfaktorerna är: TFIID, TFIIA, TFIIB, TFIIE, TFIIF och TFIIH.
-TATA-boxen i promotorn ligger typiskt –25 till –30 baspar uppströms om transkriptionsstart
+TATA-boxen i promotorn ligger typiskt -25 till -30 baspar uppströms om transkriptionsstart
 De viktigaste transkriptionsfaktorerna är TFIID och TFIIH
 TFIID är transkriptionsfaktorn som startar transkriptionen
 TFIIH är transkriptionsfaktorn som startar elongeringen
 Elongering är fasen där RNA-polymeras rör sig längs DNA och förlänger RNA-kedjan genom att bygga in fler nukleotider.
 Första steget vid initiering av transkription tas när det TATA-bindande proteinet (TBP) binder in till promotorns TATA-box.
-TBP binder till minor groove och inducerar en kraftig böj i DNA –90°
+TBP binder till minor groove och inducerar en kraftig böj i DNA -90°
 TBP ingår i ett större komplex, som kallas TFIID
 Preinitieringskomplexet börjar med TFIID binder till TATA box via TBP.
 TFIIA binder in till TFIID
@@ -51,9 +51,9 @@ Felaktig splicing kan göra att en del av ett intron blir kvar i mRNA:t och för
 Introner kan inte användas som kodande sekvens eftersom de ofta innehåller stopkodon.
 En mutation inne i intronet kan få spliceosomen att tro att det finns ett nytt splice site där.
 Delvis kvarhållet intron gör att proteinet blir förkortat eller icke-fungerande.
-RNA-pol I – 28S, 18S, 5.8S rRNA
-RNA-pol II – mRNA + miRNA + snRNA
-RNA-pol III – tRNA + 5S rRNA
+RNA-pol I - 28S, 18S, 5.8S rRNA
+RNA-pol II - mRNA + miRNA + snRNA
+RNA-pol III - tRNA + 5S rRNA
 Alfa-amanitin är ett svampgift som specifikt hämmar RNA-pol II (och delvis III), vilket stoppar mRNA-syntes.
-En transkriptionsbubbla innehåller ~17 baspar öppnat DNA, en RNA–DNA-hybrid på ca 8–9 nukleotider och ett växande RNA som matas ut ur polymeraset.
+En transkriptionsbubbla innehåller ~17 baspar öppnat DNA, en RNA-DNA-hybrid på ca 8-9 nukleotider och ett växande RNA som matas ut ur polymeraset.
 ```
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Lärandemål.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Lärandemål.md
index c06edb5..d7337c2 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Lärandemål.md
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Lärandemål.md
@@ -3,7 +3,7 @@
 - Barriärfunktionen.
 - Membrandomäner.
 - Glykokalyx struktur.
-- Glykokalyx roll för igenkänning – cell-cell + cell-mikrob.
+- Glykokalyx roll för igenkänning - cell-cell + cell-mikrob.
 - Cell-cell-interaktioner.
 - Celladhesionsmolekyler.
 
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md
index 5bde8ad..967c12a 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md	
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md	
@@ -56,10 +56,10 @@ Polära eftersom de har OH-grupper
 - Serin (Ser)
 	- -OH 
 - Treonin (Tre)
-	- $–CH₂–OH$
+	- $-CH₂-OH$
 	- Essentiell
 - Tyrosin (Tyr)
-	- $–CH(OH)–CH₃$
+	- $-CH(OH)-CH₃$
 
 #### Sulfhyhlil
 Polär
@@ -71,18 +71,18 @@ Polär
 ### Amider
 Polär
 
-Med en kvävegrupp –NH₂
+Med en kvävegrupp -NH₂
 
 - Aspargarin (Asn)
-	- $–CH₂–CONH₂$
+	- $-CH₂-CONH₂$
 - Glutamin (Gln)
-	- $–CH₂–CH₂–CONH₂$
+	- $-CH₂-CH₂-CONH₂$
 
 #### Imidazol
 Polär
 
 - Histidin (His) 
-	- $–(CH₂)₃–NH–C(=NH₂⁺)–NH₂$
+	- $-(CH₂)₃-NH-C(=NH₂⁺)-NH₂$
 	- $pK_a$ ligger nära fysiologisk pH
 	- förekommer också i joniserad form
 	- de flesta är inte, liten del kommer vara protonerad
@@ -93,15 +93,15 @@ Ytterligare en syra
 Negativt laddade
 
 - Aspartat (Asp)
-	- $–CH₂–COO⁻$
+	- $-CH₂-COO⁻$
 - Glutamat (Glu)
-	- $–CH₂–CH₂–COO⁻$
+	- $-CH₂-CH₂-COO⁻$
 
 #### Baser
 Netto-laddning +1/-1
 Basiska, dvs positivt laddade
-- Lysin (Lys) $–CH₂–imidazolring$
-- Arginin (Arg) $–(CH₂)₄–NH₃⁺$
+- Lysin (Lys) $-CH₂-imidazolring$
+- Arginin (Arg) $-(CH₂)₄-NH₃⁺$
 
 Sju aminosyror har pH-känslighet
 ![[Pasted image 20251106092004.png|300]]
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md
index 969eeac..842dd5d 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md	
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md	
@@ -81,8 +81,8 @@ finns alltid en viss mängd av HSP70, men vid feber får vi fler då hydrofoba d
 #### Chaperonier
 Heter HSP60, den är större än chaperoner pga många subenheter
 
-De skapar en skyddad miljö genom att föra polypeptidkedjan till chaperoner, där den kan veckas utan att interagera med andra molekyler i cytoplasman. Inuti chaperonen finns en **burk-liknande struktur** – stora ringar som omsluter en **hålighet** med en **optimerad miljö** för korrekt veckning.
-Aggregat är skadliga för cellen eftersom de **förhindrar proteiner från att utföra sin normala funktion** och leder till **dysfunktion**. Dessutom är de **svåra att bryta ned eller eliminera**, vilket gör att de kan **ansamlas och störa cellens processer** – något cellen försöker undvika med hjälp av chaperoner och nedbrytningssystem.
+De skapar en skyddad miljö genom att föra polypeptidkedjan till chaperoner, där den kan veckas utan att interagera med andra molekyler i cytoplasman. Inuti chaperonen finns en **burk-liknande struktur** - stora ringar som omsluter en **hålighet** med en **optimerad miljö** för korrekt veckning.
+Aggregat är skadliga för cellen eftersom de **förhindrar proteiner från att utföra sin normala funktion** och leder till **dysfunktion**. Dessutom är de **svåra att bryta ned eller eliminera**, vilket gör att de kan **ansamlas och störa cellens processer** - något cellen försöker undvika med hjälp av chaperoner och nedbrytningssystem.
 
 - dubbla ringar med hålighet
 - skyddar miljö för veckning
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Anteckningar.md
index 8e244c7..756f7bd 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Anteckningar.md
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Anteckningar.md
@@ -59,10 +59,10 @@ sialinsyra
 - skiljer sig mycket mot andra
 
 kunna skilja:
-- **Blodsocker (glukos)** – en enkel sockerart (monosackarid) som används direkt som energikälla i kroppen.
-- **Acetylamin** – en kemisk grupp (–NHCOCH₃) som innehåller kväve och syre; den kan kopplas till socker och göra dem mer komplexa.
-- **N-acetylglukosamin** – en glukosmolekyl där en hydroxylgrupp ersatts av en acetylamin-grupp; bygger t.ex. upp kitin och delar av cellväggar och glykoproteiner.
-- **Sialinsyra** – en negativt laddad sockerderivat som ofta sitter ytterst på cellers ytskikt; viktig för celligenkänning och virusbindning.
+- **Blodsocker (glukos)** - en enkel sockerart (monosackarid) som används direkt som energikälla i kroppen.
+- **Acetylamin** - en kemisk grupp (-NHCOCH₃) som innehåller kväve och syre; den kan kopplas till socker och göra dem mer komplexa.
+- **N-acetylglukosamin** - en glukosmolekyl där en hydroxylgrupp ersatts av en acetylamin-grupp; bygger t.ex. upp kitin och delar av cellväggar och glykoproteiner.
+- **Sialinsyra** - en negativt laddad sockerderivat som ofta sitter ytterst på cellers ytskikt; viktig för celligenkänning och virusbindning.
 
 blodsocker är viktigt att kua reglera i kroppen
 - normal 3.3-5.6 mmol/liter
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md
index 6d2886c..037b331 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md
@@ -27,7 +27,7 @@ Att enzymet laktas inte fungerar fullt ut och laktos kan inte spjälkas ner till
 #### Redogör för AB0-blodgruppssystemet.
 #### På vilket sätt är biologiska barns blodgrupp kopplade till föräldrarnas
 #### blodgrupp
-#### Människor har både blodgruppsantigener och antikroppar mot blodgrupper i sitt blod. Förklara vad detta innebär – vilka blodgrupper har man antikroppar mot om man har blodgrupp:
+#### Människor har både blodgruppsantigener och antikroppar mot blodgrupper i sitt blod. Förklara vad detta innebär - vilka blodgrupper har man antikroppar mot om man har blodgrupp:
 a) A
 b) B
 c) O
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Lärandemål.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Lärandemål.md
index d25d0db..f715887 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Lärandemål.md
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Lärandemål.md
@@ -3,7 +3,7 @@
 ~~**Monosackarider:** glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalaktosamin, fukos, sialinsyra.~~
 **Disackarider:** laktos, galaktosemi, laktosintolerans.
 **Glyko­konjugat:** glykoproteiner (N-linked + O-linked) / glykolipider / proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.
-**Diversitet – AB0-systemet.**
+**Diversitet - AB0-systemet.**
 
 ---
 
diff --git a/content/Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Provfrågor.md b/content/Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Provfrågor.md
index 9a9e036..dd2840f 100644
--- a/content/Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Provfrågor.md
+++ b/content/Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Provfrågor.md
@@ -17,7 +17,7 @@ B) Till vilken position är basen kopplad?
 
 Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka två påståenden stämmer om denna? (2p)
 
-Det är mellan 10 – 10,4 baspar per varv av helixen.
+Det är mellan 10 - 10,4 baspar per varv av helixen.
 Den är vänstervriden.
 Avståndet mellan baspar är cirka 3,4 Å.
 De två strängarna parallella.
diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Anteckningar II.md b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Anteckningar II.md
index ca0e8be..abb9098 100644
--- a/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Anteckningar II.md	
+++ b/content/Biokemi/Metabolism/Enzymer/Anteckningar II.md	
@@ -12,7 +12,7 @@ Gillar inte den modellen för att de finns inte magneter i alla enzymer, det är
 Enzymerna gör det med en med en katalytisk klyfta, den är särskiljt uppbyggt för att uppnås selektivtet ett snäft, molekyler som passar just lär, en unik kemisk miljö för att uppnå TS, sluter ut vattenmolekylerna som ska utesluta eftersom de inte behövs
 #### Hur snabbt kan ett enzym arbeta?
 
-Michaelis–Menten
+Michaelis-Menten
 # $E + S \;\xrightleftharpoons[k_{-1}]{k_{1}}\; ES \;\xrightarrow{k_{2}}\; E + P$
 
 ![[Pasted image 20251114102644.png]]
@@ -118,7 +118,7 @@ enzymer som katalyserar proteolys = proteaser
 Ett serin proteas
 substrat: peptid-bindning efter Phe/Met
 
-**Den klassiska triaden (Ser–His–Asp):**
+**Den klassiska triaden (Ser-His-Asp):**
 - **Aspartat** negativt laddad, stabiliserar histidin och gör att hela systemet hålls i rätt laddningsfördelning.
 - **Histidin** fungerar som en proton-shuttle och gör serin mycket mer reaktiv.
 - **Serin** har en alkoholgrupp fungerar som den nukleofila attackpunkten.
diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Anteckningar.md
index 5fe0d93..166f12b 100644
--- a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Anteckningar.md
+++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Anteckningar.md
@@ -66,7 +66,7 @@ Summan av all energi i ett separat system behålls
 Universums totala entropi ökar
 Blir ett system ordnat måste ett annat be oordnat.
 #### 3. Entropi av ett perfekt (kristallint) ordnat ämne går till 0 när T → 0 K
-Vid denna temperatur är alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstånd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mäter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd, finns bara ett enda tillstånd kvar – **den fullständigt ordnade kristallen**. Därför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det är omöjligt att nå 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.
+Vid denna temperatur är alla partiklar ordnade i sitt **mest stabila** tillstånd, **utan** rörelse eller oordning. Eftersom entropi mäter systemets oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd, finns bara ett enda tillstånd kvar - **den fullständigt ordnade kristallen**. Därför blir entropin S = 0. Detta ger en naturlig nollpunkt för entropiskalan och förklarar varför det är omöjligt att nå 0 K: all energiöverföring skulle upphöra och ingen ytterligare minskning av entropin vore möjlig.
 
 Ju mindre energi vatten har, ju mer oordnad är den
 oordning = rörelse? Ordningen gäller också tid/rörelse
@@ -134,7 +134,7 @@ gäller också information som är lagrad i t.ex. DNA, sker inte spontant, har i
 Enkelt sätt att förutsäga en kemisk reaktion
 
 $\Delta G = \Delta H_{system} - T\Delta S_{system}$
-- H (entalpi): systemets värmeinnehåll – den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
+- H (entalpi): systemets värmeinnehåll - den energi som frigörs eller upptas vid reaktionen.
 - S (entropi): systemets grad av oordning eller antalet möjliga mikrotillstånd.
 ∆G < 0 ⇒ nettoreaktion: A → B
 ∆G > 0 ⇒ nettoreaktion: A ← B
diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Lärandemål.md b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Lärandemål.md
index 1d463de..40cdf1f 100644
--- a/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Lärandemål.md
+++ b/content/Biokemi/Metabolism/Termodynamik/Lärandemål.md
@@ -1,5 +1,5 @@
 #### Termodynamik
-Berg kap 1: sid 12–15, kap 5.2, kap 115: sid 449–456
+Berg kap 1: sid 12-15, kap 5.2, kap 115: sid 449-456
 
 #### Nyckelord
 Grundkoncept och termodynamikens tre lagar.
diff --git a/content/Biokemi/Proteinseminarie/Frågor.md b/content/Biokemi/Proteinseminarie/Frågor.md
index 2027a8e..7dd9882 100644
--- a/content/Biokemi/Proteinseminarie/Frågor.md
+++ b/content/Biokemi/Proteinseminarie/Frågor.md
@@ -23,7 +23,7 @@ En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 är så kallad Acute Respiratory D
 vätskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre når blodet och att mindre koldioxid lämnar blodet. Beskriv hur den minskade mängden syre och den ökade mängden koldioxid påverkar hemoglobinets struktur och funktion.  
 
 Mindre O₂ gör att hemoglobin stabiliseras i **T-state** (tensed), den låga-affinitetsformen → svårare att binda syre. Ökad CO₂ och därmed högre H⁺ (lägre pH) protonerar sidokedjor i Hb och skapar **saltbryggor** som ytterligare stabiliserar T-state (Bohr-effekten). CO₂ binder dessutom **karbamater** till N-terminalerna i Hb och sänker affiniteten ytterligare.
-Resultatet är **högerförskjuten dissociationskurva**, lägre O₂-bindning och snabbare O₂-släpp – men vid ARDS räcker inte detta för att kompensera för den låga syrgaskoncentrationen.
+Resultatet är **högerförskjuten dissociationskurva**, lägre O₂-bindning och snabbare O₂-släpp - men vid ARDS räcker inte detta för att kompensera för den låga syrgaskoncentrationen.
 
 ### Blodgrupper
 En lyckad transfusion av blod från en individ till en annan är beroende av att individerna har kompatibla blodgrupper. Om blodgrupperna inte är kompatibla kan en livshotande reaktion utlösas. Redogör för reaktionen för molekylär nivå.  
@@ -36,7 +36,7 @@ När ett enzyms Km ligger nära den faktiska substratkoncentrationen fungerar en
 ### Kofaktorer
 Kofaktorer bundna till proteiner är viktiga för att möjliggöra vissa kemiska reaktioner och därmed utöka repertoaren av reaktioner de kan utföra. Redogör för vad en kofaktor är och hur  kofaktorerna ... kan hjälpa enzymer att uppnå effektivitet i de reaktioner de katalyserar.  
 
-Kofaktorer är små icke-proteinkomponenter som ett enzym behöver för att katalysera reaktioner som aminosyror själva inte klarar av. De kan vara **metalljoner** (t.ex. Zn²⁺, Mg²⁺, Fe²⁺) eller **organiska molekyler** som ofta kallas **coenzymer** (t.ex. NAD⁺, FAD, CoA, TPP, biotin). Kofaktorer kan bära elektroner, protoner eller kemiska grupper, stabilisera övergångstillstånd eller skapa reaktiva intermediärer. Genom att tillföra nya kemiska egenskaper – redoxförmåga, gruppöverföring, syra–bas-katalys eller strukturell stabilisering – ökar de både reaktionshastighet och specificitet och gör att enzymet kan utföra reaktioner som annars vore omöjliga.
+Kofaktorer är små icke-proteinkomponenter som ett enzym behöver för att katalysera reaktioner som aminosyror själva inte klarar av. De kan vara **metalljoner** (t.ex. Zn²⁺, Mg²⁺, Fe²⁺) eller **organiska molekyler** som ofta kallas **coenzymer** (t.ex. NAD⁺, FAD, CoA, TPP, biotin). Kofaktorer kan bära elektroner, protoner eller kemiska grupper, stabilisera övergångstillstånd eller skapa reaktiva intermediärer. Genom att tillföra nya kemiska egenskaper - redoxförmåga, gruppöverföring, syra-bas-katalys eller strukturell stabilisering - ökar de både reaktionshastighet och specificitet och gör att enzymet kan utföra reaktioner som annars vore omöjliga.
 ### Metanol
 Förklara hur förtäring av metanol kan ge svåra förgiftningsskador samt hur etanol kan  förhindra förgiftningen.
 
diff --git a/content/PU/Tystnadsplikt AI-svar.md b/content/PU/Tystnadsplikt AI-svar.md
index 78f312e..7f0073f 100644
--- a/content/PU/Tystnadsplikt AI-svar.md	
+++ b/content/PU/Tystnadsplikt AI-svar.md	
@@ -1,7 +1,7 @@
 # **Fall 1 (ca 100 ord)**
 
   
-Att tala med partner eller vän om patienter från VFU är inte tillåtet eftersom sekretess gäller oavsett relation. Även om namn och detaljer inte nämns kan små bitar information – ålder, kön, diagnos, händelser, tidpunkt – räcka för att någon i omgivningen ska lista ut vem det handlar om. Patienter måste kunna lita på att allt som sägs i ett vårdmöte stannar där. Det finns ingen ”gråzon” där anhöriga eller vänner räknas som legitima mottagare. Därför ska man helt undvika att diskutera patienter i privata relationer och i stället hålla informationen strikt inom vården.
+Att tala med partner eller vän om patienter från VFU är inte tillåtet eftersom sekretess gäller oavsett relation. Även om namn och detaljer inte nämns kan små bitar information - ålder, kön, diagnos, händelser, tidpunkt - räcka för att någon i omgivningen ska lista ut vem det handlar om. Patienter måste kunna lita på att allt som sägs i ett vårdmöte stannar där. Det finns ingen ”gråzon” där anhöriga eller vänner räknas som legitima mottagare. Därför ska man helt undvika att diskutera patienter i privata relationer och i stället hålla informationen strikt inom vården.
 
 ---
 
@@ -61,4 +61,4 @@ Att följa en patient på sociala medier är inte tillåtet eftersom det skapar
 
 ---
 
-Vill du även ha en **kort version (20–30 ord)** per fall för en fusklapp?
\ No newline at end of file
+Vill du även ha en **kort version (20-30 ord)** per fall för en fusklapp?
\ No newline at end of file