Remove weird dash
This commit is contained in:
@@ -11,7 +11,7 @@ Basis cordis Hjärtbasen
|
||||
Apex cordis Hjärtspetsen (lokalisation intercostalrum V)
|
||||
Sulcus coronarius Hjärtfåran mellan förmak och kammare
|
||||
Sulcus interventricularis anterior/posterior Hjärtfåran längs septum interventriculare
|
||||
Fossa ovalis ”Ovala gropen” – rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden
|
||||
Fossa ovalis ”Ovala gropen” - rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden
|
||||
- [[Atrium Dexter]] Höger förmak
|
||||
- [[Ventriculus Dexter]] Höger kammare
|
||||
- [[Atrium Sinister]] Vänster förmak
|
||||
@@ -65,26 +65,26 @@ Namngivna kärl att kunna (a=arteria=artär, v=vena=ven)
|
||||
- [[Aorta Ascendens]] / descendens/thoracica/abdominalis Olika delar av aorta
|
||||
- [[Arcus Aortae]] Aortabågen
|
||||
Truncus brachiocephalicus Kärlstam till arm och huvud, höger sida
|
||||
- [[Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] dx et sin Kärl till huvud och hals – pulspalpation!
|
||||
- [[Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] dx et sin Kärl till huvud och hals - pulspalpation!
|
||||
- [[Arteria Subclavia|A Subclavia]] dx et sin Kärl som går ut mot armen
|
||||
(A. axillaris) Armhålsartären - fortsättning av subclavia
|
||||
- [[Arteria Brachialis|A Brachialis]] Överarmsartären - fortsättning av axillaris (blodtrycksmätning)
|
||||
- [[Arteria Radialis|A Radialis]] Underarmsgren från brachialis – pulspalpation!
|
||||
- [[Arteria Radialis|A Radialis]] Underarmsgren från brachialis - pulspalpation!
|
||||
- [[Arteria Ulnaris|A Ulnaris]] Underarmsgren från brachialis
|
||||
Truncus coeliacus Första kärlavgången från bukaorta
|
||||
A. mesenterica superior/inferior Avgångar från bukaorta
|
||||
A. renalis (dx et sin) Njurartär
|
||||
Bifurcatio aortae Bukaortas delning
|
||||
- [[Arteria Femoralis|A Femoralis]] Fortsättning av a. iliaca externa – lår(bens)artären
|
||||
- [[Arteria Poplitea|A Poplitea]] Fortsättning av a. femoralis – knävecksartären
|
||||
- [[Arteria Femoralis|A Femoralis]] Fortsättning av a. iliaca externa - lår(bens)artären
|
||||
- [[Arteria Poplitea|A Poplitea]] Fortsättning av a. femoralis - knävecksartären
|
||||
- [[Arteria Tibialis Anterior|A Tibialis Anterior]] → [[Arteria Dorsalis Pedis|A Dorsalis Pedis]] (fotryggsartär)
|
||||
- [[Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] – palperas bakom malleolus medialis
|
||||
- [[Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] - palperas bakom malleolus medialis
|
||||
- [[Truncus Pulmonalis]] A. pulmonalis dextra/sinistra Kärlstam till lungorna från höger kammare
|
||||
Vänster kranskärl (med grenar)
|
||||
- [[Arteria Coronaria Sinistra|A Coronaria Sinistra]] (→ [[Ramus Circumflexus]] / [[Ramus Interventricularis Anterior]])
|
||||
- [[Arteria Coronaria Dextra|A Coronaria Dextra]] (→ ramus interventricularis posterior/PDA)
|
||||
- [[Sinus Coronarius]] – hjärtats egen samlingsven, töms i [[Atrium Dexter]]
|
||||
- [[Venae Pulmonales]] – syrerikt blod från lungorna till [[Atrium Sinister]]
|
||||
- [[Sinus Coronarius]] - hjärtats egen samlingsven, töms i [[Atrium Dexter]]
|
||||
- [[Venae Pulmonales]] - syrerikt blod från lungorna till [[Atrium Sinister]]
|
||||
- [[Vena Cava Superior]] / [[Vena Cava Inferior]]
|
||||
Övre hålvenen. Tömmer blod från övre kroppshalvan i höger förmak
|
||||
Nedre hålvenen. Tömmer blod från nedre kroppshalvan i höger förmak
|
||||
@@ -93,9 +93,9 @@ V. portae V. basilica (antebrachii) V. cephalica (antebrachii) V. mediana cubiti
|
||||
Venöst blod från armen
|
||||
Venöst blod från huvudet
|
||||
Portavenen. För blod från tarmarna till levern
|
||||
Kungsvenen, i armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
|
||||
Huvudvenen, I armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
|
||||
Förbindelseven mellan v.basilica och v. cephalica – venprovtagningsställe armveck
|
||||
Kungsvenen, i armen/underarmen - venprovtagningsställe armveck
|
||||
Huvudvenen, I armen/underarmen - venprovtagningsställe armveck
|
||||
Förbindelseven mellan v.basilica och v. cephalica - venprovtagningsställe armveck
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -2,9 +2,9 @@
|
||||
[5: Epithelial Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257424744&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
- Epitelens egenskaper: apikal/basal polaritet, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]], apikalytans specialisering (mikrovilli, cilier, stereocilier), cytoskelettet (mikrofilament – aktin, mikrotubuli – tubulin, vävnadsspecifika intermediära filament), avaskulärt.
|
||||
- Epitelens egenskaper: apikal/basal polaritet, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]], apikalytans specialisering (mikrovilli, cilier, stereocilier), cytoskelettet (mikrofilament - aktin, mikrotubuli - tubulin, vävnadsspecifika intermediära filament), avaskulärt.
|
||||
- Epitelets funktioner: barriär, skydd, transport, sekretion, absorption (se [[Epitelens Huvudfunktioner|epitelens huvudfunktioner]]).
|
||||
- Cell junctions: cell-cell (tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomer) och cell-ECM (hemidesmosomer, fokala adhesioner) – se [[Cellkontakter|cellkontakter]].
|
||||
- Cell junctions: cell-cell (tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomer) och cell-ECM (hemidesmosomer, fokala adhesioner) - se [[Cellkontakter|cellkontakter]].
|
||||
- Epiteltyper:
|
||||
- Skivepitel: [[Enkelt Skivepitel]], [[Flerskiktat Skivepitel Oförhornat]], [[Flerskiktat Skivepitel Förhornat]].
|
||||
- Kubiskt epitel: [[Enkelt Kubiskt Epitel]], [[Flerskiktat Kubiskt Epitel]].
|
||||
|
||||
@@ -8,7 +8,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
|
||||
- ECM (extracellulär matrix):
|
||||
- [[Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
|
||||
- [[Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
|
||||
- [[Kollagen|Kollagen]] (typer I–IV, förekomst) och [[Kollagensyntes|kollagensyntes]].
|
||||
- [[Kollagen|Kollagen]] (typer I-IV, förekomst) och [[Kollagensyntes|kollagensyntes]].
|
||||
- Bindvävsceller (stationära/rörliga):
|
||||
- [[Fibroblast|Fibroblast]], [[Myofibroblast|Myofibroblast]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Pericyt]].
|
||||
- [[Makrofag|Makrofag]], [[Mastcell|Mastcell]], [[Plasmacell|Plasmacell]].
|
||||
@@ -21,7 +21,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
|
||||
## Mål
|
||||
- Förstå hur celler, fibrer och grundsubstans tillsammans ger upphov till bindvävstyper genom variation i proportioner, ECM‑sammansättning och celltyper.
|
||||
- Känna igen bindvävstyper och celler i LM och koppla form till funktion.
|
||||
- Känna till kollagentyper (I–IV), deras förekomst och grundläggande syntessteg.
|
||||
- Känna till kollagentyper (I-IV), deras förekomst och grundläggande syntessteg.
|
||||
- Syntes och förekomst av de vanligaste kollagentyperna.
|
||||
- Förekomst, funktion och ursprung för stationära bindvävsceller.
|
||||
- Struktur och funktion för brun och vit fettväv.
|
||||
|
||||
@@ -2,7 +2,7 @@ Anatomi: Magnus Rudenholm
|
||||
Histologi: Helena Carén
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
[12: Nerve Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426807&bookid=3290)
|
||||
## [[Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet – översikt och celler]]
|
||||
## [[Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet - översikt och celler]]
|
||||
- Övergripande: [[CNS|CNS]], [[PNS|PNS]] och [[ANS|ANS]]. [[Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]].
|
||||
- Neuronets uppbyggnad: [[Soma|soma]] (nucleus/nukleol, [[Nissl-substans|Nissl]]), [[Dendrit|dendriter]] (spines), [[Axon|axon]] (axonkägla, terminal), [[Synaps|synaps]], [[Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
|
||||
- Neurontyper: [[Neurontyper|multipolära, bipolära, pseudounipolära; motoriska, sensoriska, interneuron]].
|
||||
@@ -21,17 +21,17 @@ Histologi: Helena Carén
|
||||
## [[PNS|PNS]]
|
||||
- [[Organisation|Övergripande organisation]].
|
||||
- [[Nervi spinales|Nervi spinales]]: radix anterior/posterior, ganglion spinale, plexa, perifera nerver.
|
||||
- [[Nervi craniales|Nervi craniales (I–XII)]]: exempel – [[N Vagus|n. vagus (X)]], [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]], [[N Mandibularis V3|n. mandibularis (V3)]].
|
||||
- [[Perifera nerver|Nervens histologi]]: epi-/peri-/endoneurium, neurilemma, blod–nerv-barriär, Ranviers noder.
|
||||
- [[Nervi craniales|Nervi craniales (I-XII)]]: exempel - [[N Vagus|n. vagus (X)]], [[N Accessorius|n. accessorius (XI)]], [[N Mandibularis V3|n. mandibularis (V3)]].
|
||||
- [[Perifera nerver|Nervens histologi]]: epi-/peri-/endoneurium, neurilemma, blod-nerv-barriär, Ranviers noder.
|
||||
- [[Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot autonoma ganglier.
|
||||
- [[Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: organisation, relation till sympaticus/parasympaticus.
|
||||
- [[Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär och noder]].
|
||||
- [[Blod-nerv-barriär|Blod-nerv-barriär och noder]].
|
||||
## [[ANS|ANS]]
|
||||
- [[ANS#Övergripande organisation|Övergripande]]: pre-/postganglionära neuron, autonoma ganglier, koppling CNS↔PNS.
|
||||
- [[ANS#Sympaticus|Sympaticus]] (thorakolumbalt ursprung): cornu lateralis → spinalnerv → truncus sympaticus/prevertebrala ganglier → perifera nerver (även via kärl).
|
||||
- [[ANS#Parasympaticus|Parasympaticus]] (kraniellt/sakralt ursprung):
|
||||
- Kraniell del: truncus encephali; nervi craniales (t.ex. [[N Vagus|n. vagus]]).
|
||||
- Sakral del: cornu lateralis S2–S4 → spinalnerv → ganglion intramurale nära målorgan.
|
||||
- Sakral del: cornu lateralis S2-S4 → spinalnerv → ganglion intramurale nära målorgan.
|
||||
- [[ANS#Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot sensoriska ganglier.
|
||||
## Mål
|
||||
- Beskriva nervsystemets övergripande uppbyggnad.
|
||||
@@ -42,7 +42,7 @@ Histologi: Helena Carén
|
||||
- Beskriva uppbyggnad, funktion och LM-utseende för ryggmärgssegment.
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och funktion för PNS och dess delar.
|
||||
- Beskriva kopplingen segment → spinalnerv → plexa → perifer nerv → målorgan.
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för nerver, blod–nerv-barriär och sensoriska ganglier.
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för nerver, blod-nerv-barriär och sensoriska ganglier.
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.
|
||||
- Beskriva kopplingen ANS–PNS–CNS.
|
||||
- Beskriva kopplingen ANS-PNS-CNS.
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för autonoma ganglier.
|
||||
|
||||
@@ -3,7 +3,7 @@
|
||||
[10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]
|
||||
**Blodkärl** - se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]
|
||||
- [[Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Muskelartär|muskelartär]], [[Arteriol|arteriol]]
|
||||
- [[Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Sinusoid|sinusoid]]
|
||||
- [[Venol|Venol]], [[Ven|ven]], [[Venklaff|venklaff]]
|
||||
@@ -11,14 +11,14 @@
|
||||
- Kärlcellstyper: [[Endotelcell|endotelcell]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]
|
||||
- Specialstrukturer: [[Lymfkärl|lymfkärl]], [[Anastomos|anastomos]]
|
||||
|
||||
**Blod** – se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]
|
||||
**Blod** - se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]
|
||||
- [[Plasma|Plasma]], [[Serum|serum]], [[Buffy Coat|buffy coat]]
|
||||
- [[Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Trombocyt|trombocyt]], [[Leukocyter Översikt|leukocyter]]
|
||||
- Granulocyter: [[Neutrofil|neutrofil]], [[Eosinofil|eosinofil]], [[Basofil|basofil]], [[Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Lysozym|lysozym]], [[Heparin|heparin]], [[Histamin|histamin]]
|
||||
- Mononukleära celler: [[Monocyt|monocyt]], [[Lymfocyt|lymfocyt]], [[T-Lymfocyt|T-lymfocyt]], [[B-Lymfocyt|B-lymfocyt]]
|
||||
- Makrofager: [[Makrofag|makrofag]] och vävnadsspecifika varianter (osteoklast, Kupffercell, mikroglia, alveolär makrofag, Langerhanscell)
|
||||
|
||||
**Blodbildning** – se [[Hematopoes Översikt|hematopoes]]
|
||||
**Blodbildning** - se [[Hematopoes Översikt|hematopoes]]
|
||||
- Benmärgsmiljö: [[Benmärg|röd benmärg]], [[Stomacell Benmärg|stromaceller]], [[Hematopoetisk Stamcell|hematopoetisk stamcell]]
|
||||
- Erytropoes: [[Basofil Erytroblast|basofil erytroblast]], [[Polykromatisk Erytroblast|polykromatisk erytroblast]], [[Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Retikulocyt|retikulocyt]]
|
||||
- Granulopoes: [[Myeloblast|myeloblast]], [[Promyelocyt|promyelocyt]], [[Myelocyt|myelocyt]], [[Metamyelocyt|metamyelocyt]], [[Bandcell|bandcell]], [[Granulocytgranula|primära/sekundära/tertiära granula]], [[Megakaryocyt|megakaryocyt]]
|
||||
|
||||
@@ -10,7 +10,7 @@ Anne Uv
|
||||
- [[Stratum Corneum|Stratum Corneum]]
|
||||
Keratinocyter: [[Cytokeratin|cytokeratin]], [[Keratohyalingranula|keratohyalingranula]], [[Lamellära Kroppar|lamellära kroppar]], [[Desmosom|desmosomer]], pH-förändring. [[Melanocyt|Melanocyter]], [[Melanosom|melanosom]] [[Langerhanscell|Langerhans celler]]
|
||||
|
||||
**Dermis**: [[Stratum Papillare|stratum papillare]], [[Stratum Retikulare|stratum retikulare]] [[Subcutis|subcutis]] [[Nervändslut – översikt|Nervändslut]]. [[Fria Nervändslut|Fria nervändslut]], [[Merkelcell (Merkelkorpuskel)|Merkelkorpuskel]], [[Meissners Korpuskel|Meissners korpuskel]], [[Pacinikropp (Vater-Pacini)|Vater Pacinis känselkropp]].
|
||||
**Dermis**: [[Stratum Papillare|stratum papillare]], [[Stratum Retikulare|stratum retikulare]] [[Subcutis|subcutis]] [[Nervändslut - översikt|Nervändslut]]. [[Fria Nervändslut|Fria nervändslut]], [[Merkelcell (Merkelkorpuskel)|Merkelkorpuskel]], [[Meissners Korpuskel|Meissners korpuskel]], [[Pacinikropp (Vater-Pacini)|Vater Pacinis känselkropp]].
|
||||
|
||||
**Svettkörtlar** [[Merokrin Svettkörtel|Merokrina svettkörtlar]], [[Svettkörtel Sekretorisk Del|sekretorisk del]], [[Svettkörtel Utförsgång|utförsgång]], [[Svettkörtel Dark Cells|dark cells]], [[Svettkörtel Light Cells|light cells]], [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Flerskiktat Kubiskt Epitel|tvåsskiktat kubiskt epitel]]. [[Apokrin Svettkörtel|Apokrina svettkörtlar]], [[Sekretorisk Cell|sekretoriska celler]], [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Feromon|feromoner]].
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -1,37 +1,37 @@
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
- [18: Digestive System III – Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
- [18: Digestive System III - Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
- [21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290)
|
||||
- Anatomi, kapitel 7 och 12
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
### Hypothalamus och hypofys
|
||||
- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
|
||||
- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
|
||||
- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
|
||||
- [[Hypofysen – översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
|
||||
- [[Hypofysen – översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
|
||||
- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
|
||||
- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
|
||||
- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
|
||||
- [[Hypofysen - översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
|
||||
- [[Hypofysen - översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
|
||||
|
||||
### Tallkottkörteln
|
||||
- [[Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
|
||||
- [[Tallkottkörteln - struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
|
||||
|
||||
### Thyreoidea och parathyreoidea
|
||||
- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
|
||||
- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
|
||||
- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
|
||||
- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
|
||||
|
||||
### Binjurar
|
||||
- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
|
||||
- Zona glomerulosa – mineralkortikoider (aldosteron).
|
||||
- Zona fasciculata – glukokortikoider (kortisol).
|
||||
- Zona reticularis – androgener.
|
||||
- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
|
||||
- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
|
||||
- Zona glomerulosa - mineralkortikoider (aldosteron).
|
||||
- Zona fasciculata - glukokortikoider (kortisol).
|
||||
- Zona reticularis - androgener.
|
||||
- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
|
||||
- Kärlförsörjning: aa. suprarenales, v. suprarenalis och kortikomedullärt flöde.
|
||||
|
||||
### Endokrin pancreas och annan signalering
|
||||
- [[Pankreas – endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
|
||||
- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
|
||||
- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
|
||||
- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
|
||||
- [[Pankreas - endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
|
||||
- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
|
||||
- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
|
||||
- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- Beskriva uppbyggnad, hormonproduktion och kärlförsörjning för varje endokrint organ (latinska termer).
|
||||
|
||||
@@ -5,31 +5,31 @@
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
|
||||
- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
|
||||
- [[Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
### Del 1 - Munhåla och accessoriska körtlar
|
||||
- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Anatomi & Histologi/Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
|
||||
- [[Slemhinna - struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
- [[Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
|
||||
- [[Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
|
||||
- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
|
||||
- [[Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
|
||||
- [[Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
|
||||
- [[Stora spottkörtlar - struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
|
||||
- [[Tonsiller - struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
|
||||
|
||||
### Del 2 – Digestionskanalens vägg
|
||||
- [[GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
|
||||
- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
|
||||
- [[GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
|
||||
- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
|
||||
### Del 2 - Digestionskanalens vägg
|
||||
- [[GI-kanal - histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
|
||||
- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
|
||||
- [[GI-kanal - histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Mikrovilli|mikrovilli]], [[Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Lymfkärl|lactealer]], [[Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
|
||||
- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
|
||||
|
||||
### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
|
||||
- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
|
||||
- [[Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
|
||||
- [[Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
|
||||
### Del 3 - Lever, gallvägar och pancreas
|
||||
- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Makrofag|Kupfferceller]], [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
|
||||
- [[Gallblåsa - struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
|
||||
- [[Pankreas - struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- [[Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
|
||||
- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
|
||||
- [[GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
|
||||
- [[Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
|
||||
- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
|
||||
- [[Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
|
||||
- [[Slemhinna - struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
|
||||
- [[Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Stora spottkörtlar - skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Tonsiller - struktur|tonsillernas histologi]].
|
||||
- [[GI-kanal - histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Esofagus-magsäck - övergång|övergången esofagus-ventrikel]], [[Magsäck - slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Rektum-analkanal - övergång|rektum/analkanal]].
|
||||
- [[Tjocktarm - funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
|
||||
- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Gallblåsa - struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
|
||||
- [[Pankreas - struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Hormoner - glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
|
||||
|
||||
@@ -2,25 +2,25 @@
|
||||
[19: Respiratory System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429520&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
### Histologi – övre luftvägar
|
||||
- [[Näshåla|Näshåla]] – respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
|
||||
- [[Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] – sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] – elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
|
||||
- [[Stämband|Stämband]] – flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
|
||||
### Histologi - övre luftvägar
|
||||
- [[Näshåla|Näshåla]] - respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
|
||||
- [[Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] - sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] - elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
|
||||
- [[Stämband|Stämband]] - flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
|
||||
|
||||
### Histologi – ledningsvägar
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] – C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] – trachealiknande vägg före inträde i lungan.
|
||||
- [[Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] – broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
|
||||
- [[Bronkiol|Bronkioler]] – ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
|
||||
- [[Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] – sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
|
||||
### Histologi - ledningsvägar
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] - C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] - trachealiknande vägg före inträde i lungan.
|
||||
- [[Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] - broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
|
||||
- [[Bronkiol|Bronkioler]] - ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
|
||||
- [[Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] - sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
|
||||
|
||||
### Histologi – gasutbyte
|
||||
- [[Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] – blandad lednings- och gasutbyteszon.
|
||||
- [[Alveolargång|Alveolargång]] – väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
|
||||
- [[Alveolarsäck|Alveolarsäck]] – terminal enhet med tunna septa.
|
||||
- [[Alveol|Alveol]] – typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft–blod-barriär.
|
||||
- [[Pleura|Pleura]] – serösa hinnor runt lunga och thorax.
|
||||
### Histologi - gasutbyte
|
||||
- [[Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] - blandad lednings- och gasutbyteszon.
|
||||
- [[Alveolargång|Alveolargång]] - väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
|
||||
- [[Alveolarsäck|Alveolarsäck]] - terminal enhet med tunna septa.
|
||||
- [[Alveol|Alveol]] - typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft-blod-barriär.
|
||||
- [[Pleura|Pleura]] - serösa hinnor runt lunga och thorax.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- Redogöra för luftvägarnas konduktiva segment från [[Näshåla|näshåla]] till [[Terminal Bronkiol|terminal bronkiol]] och deras funktion.
|
||||
|
||||
@@ -5,15 +5,15 @@
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
### Njurar och urinvägar
|
||||
- [[Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] – bindväv runt njuren.
|
||||
- [[Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] - bindväv runt njuren.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Index|Ren (njuren)]] med [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurbark|cortex renis]] och [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg|medulla renis/pyramid]].
|
||||
- [[Papilla Renalis|Papilla renalis]] – pyramidspets mot [[Calyx Renalis|calyx renalis]].
|
||||
- [[Papilla Renalis|Papilla renalis]] - pyramidspets mot [[Calyx Renalis|calyx renalis]].
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Njure/Njurbäcken|Pelvis renalis]] övergår i [[Anatomi & Histologi/Anatomi/Organ/Urinvägar/Ureter|ureter]].
|
||||
- [[Vasa Renalia|A/V renalis]] genom [[Hilum Renale|hilum renale]].
|
||||
- [[Nefron|Nefron]]: [[Glomerulus|glomerulus]], [[Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Proximala tubulus|proximal tubulus]], [[Henles slynga|Henles slynga]], [[Distala tubulus|distal tubulus]], [[Samlingsrör|samlingsrör]].
|
||||
- [[Vesica Urinaria|Vesica urinaria]]: [[Ostium Ureteris|ostium ureteris dx/sin]], [[Ostium Urethrae Internum|ostium urethrae internum]] och [[Ostium Urethrae Externum|externum]], [[Trigonum Vesicae|trigonum]].
|
||||
- [[Miktion|Miktion]]: [[Detrusor|detrusormuskeln]] och [[M Sphincter Urethrae|m. sphincter urethrae]].
|
||||
- [[Urethra|Urethra]] – proximal/distal; hos mannen segmenten [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
|
||||
- [[Urethra|Urethra]] - proximal/distal; hos mannen segmenten [[Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
|
||||
|
||||
### Kvinnliga genitalia (KUG)
|
||||
- [[Ovarium|Ovarium]] med [[A Ovarica|a. ovarica]].
|
||||
|
||||
@@ -4,28 +4,28 @@
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
#### Testikeln
|
||||
- [[Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] – kapsel, septa, mediastinum.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] – germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.
|
||||
- [[Leydigceller|Leydigceller]] – interstitiell hormonproduktion.
|
||||
- [[Spermatogenes|Spermatogenesen]] – faser från spermatogonium till spermie.
|
||||
- [[Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] - kapsel, septa, mediastinum.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] - germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.
|
||||
- [[Leydigceller|Leydigceller]] - interstitiell hormonproduktion.
|
||||
- [[Spermatogenes|Spermatogenesen]] - faser från spermatogonium till spermie.
|
||||
|
||||
#### Gångsystem och bitestikeln
|
||||
- [[Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] – växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.
|
||||
- [[Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] – stereocilier, mognad/lagring av spermier.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] – tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] – plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
|
||||
- [[Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] - växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.
|
||||
- [[Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] - stereocilier, mognad/lagring av spermier.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] - tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] - plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
|
||||
|
||||
#### Assesoriska körtlar
|
||||
- [[Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] – fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] – zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] – muköst försatssekret.
|
||||
- [[Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] - fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] - zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.
|
||||
- [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] - muköst försatssekret.
|
||||
|
||||
#### Penis
|
||||
Anatomi och histologi i [[Anatomi & Histologi/Histologi/MUG/Penis|penis]].
|
||||
- Tunn hud, tunica albuginea (yttre/inner lager) kring corpora cavernosa & corpus spongiosum.
|
||||
- Kavernösa rum, NO-medierad erektion, venös avstängning.
|
||||
- Uretra: epitelväxlingar, Littrés körtlar.
|
||||
- Preputium och glans – sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
|
||||
- Preputium och glans - sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
Testikelns histologiska uppbyggnad.
|
||||
|
||||
@@ -5,7 +5,7 @@
|
||||
- Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion.
|
||||
- Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar.
|
||||
- Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion).
|
||||
- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin).
|
||||
- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin-myosin).
|
||||
- Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit).
|
||||
- Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg.
|
||||
- Redogöra för benbildning:
|
||||
@@ -94,7 +94,7 @@
|
||||
- Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel).
|
||||
- Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration.
|
||||
- Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll.
|
||||
- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes).
|
||||
- Förstå spermatogenes (meios I-II, spermiogenes).
|
||||
- Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion.
|
||||
- Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation.
|
||||
- Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion).
|
||||
@@ -116,7 +116,7 @@
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå
|
||||
- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
|
||||
- Förstå cell-cell och cell-matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
|
||||
- Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion.
|
||||
- Beskriva epitelens polaritet och förnyelse.
|
||||
- Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG).
|
||||
|
||||
@@ -2,22 +2,22 @@
|
||||
title: Målbeskrivningar
|
||||
---
|
||||
|
||||
- [[1.1 Anatomi Rörelseapparaten|1.1 Anatomi – Rörelseapparaten]]
|
||||
- [[1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation|1.2 Anatomi – Hjärt- och cirkulation]]
|
||||
- [[2.1 Histologi Epitel|2.1 Histologi – Epitel]]
|
||||
- [[2.2 Histologi Bindväv|2.2 Histologi – Bindväv]]
|
||||
- [[2.3 Histologi Ben och Benbildning|2.3 Histologi – Ben och benbildning]]
|
||||
- [[1.1 Anatomi Rörelseapparaten|1.1 Anatomi - Rörelseapparaten]]
|
||||
- [[1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation|1.2 Anatomi - Hjärt- och cirkulation]]
|
||||
- [[2.1 Histologi Epitel|2.1 Histologi - Epitel]]
|
||||
- [[2.2 Histologi Bindväv|2.2 Histologi - Bindväv]]
|
||||
- [[2.3 Histologi Ben och Benbildning|2.3 Histologi - Ben och benbildning]]
|
||||
- [[2.4 Nervsystem|2.4 Nervsystem]]
|
||||
- [[2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|2.6 Histologi – Muskelvävnad och hjärta]]
|
||||
- [[2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning|2.7 Histologi – Blodkärl, blod och blodbildning]]
|
||||
- [[3.1 Histologi Lymfatiska organ|3.1 Histologi – Lymfatiska organ]]
|
||||
- [[3.2 Histologi Hud och Adnexa|3.2 Histologi – Hud och adnexa]]
|
||||
- [[3.3 Anatomi GI|3.3 Anatomi – GI]]
|
||||
- [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi – Endokrina organ]]
|
||||
- [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi – GI]]
|
||||
- [[2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|2.6 Histologi - Muskelvävnad och hjärta]]
|
||||
- [[2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning|2.7 Histologi - Blodkärl, blod och blodbildning]]
|
||||
- [[3.1 Histologi Lymfatiska organ|3.1 Histologi - Lymfatiska organ]]
|
||||
- [[3.2 Histologi Hud och Adnexa|3.2 Histologi - Hud och adnexa]]
|
||||
- [[3.3 Anatomi GI|3.3 Anatomi - GI]]
|
||||
- [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi - Endokrina organ]]
|
||||
- [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi - GI]]
|
||||
- [[3.6 Respiration|3.6 Respiration]]
|
||||
- [[4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
|
||||
- [[4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi – KUG]]
|
||||
- [[4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
|
||||
- [[4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi – KUG 2]]
|
||||
- [[4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi – MUG]]
|
||||
- [[4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi - MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
|
||||
- [[4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi - KUG]]
|
||||
- [[4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi - Njurar och urinvägar]]
|
||||
- [[4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi - KUG 2]]
|
||||
- [[4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi - MUG]]
|
||||
Reference in New Issue
Block a user