Remove weird dash

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md

@@ -59,7 +59,7 @@ Förekomst: Större utförsgångar från många körtlar. Respirationssystemet.
 
 (ureter)
 
-Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5–6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2–3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
+Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5-6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2-3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
 
 *NU5 uretär (plastprep); NU6 uretär; NU7-urinblåsa (utspänd, apa, HTX-eosin); NU8 urinblåsa (ej utspänd, plastprep).*
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md

@@ -21,7 +21,7 @@ I spermatogenesen kan följande stadier urskiljas:
 
 **2. EPIDIDYMIS (Bitestikel)** (plate 88; Fig 22.22; 22.23)
 
-Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4–6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
+Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4-6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
 
 Jämförelse mellan olika gångavsnitt: Alla syns inte lika bra i alla preparat, bäst i *MG4:*
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md

@@ -7,7 +7,7 @@ I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (olika
 
 *NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).*
 
-**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5–140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
+**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
 
 **2. PERIFER NERV** (plate 28; Fig 12.9)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md

@@ -8,7 +8,7 @@ I tvärsnitt (*CV15* och *CV16*) syns ==osteonen (Haverska systemen),== beståen
 
 *CV15 ben tvärs (slipprep., fuchsin); CV16 ben tvärs (Htx-eosin); CV14 ben längs (slippreparat).*
 
-2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20–23)
+2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20-23)
 
 Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier syns:
 
@@ -28,7 +28,7 @@ Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier
 
 *  *
 
-**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18–19)
+**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18-19)
 
 Ur den mesenkymala bindväven bildas osteoid (ej förkalkad grundsubstans) runt vilken ==osteoblaster== ligger i en rad, osteoblastsöm. Osteoblaster som helt byggs in i osteoiden blir osteocyter. Flerkärniga ==osteoklaster== syns ibland i Howships lakuner eller fritt i märghålan.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md

@@ -16,7 +16,7 @@
 
 **==Mastceller==** (Fig 6.23) Kärnan är relativt liten och är ofta dold av granula som fyller cytoplasman. Dessa granula har metakromatisk färgbarhet beroende på deras innehåll av starkt sura glykosaminoglykaner (ex. heparin).
 
-*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin – kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
+*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin - kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
 
 **Makrofager** (Fig 6.22) OBS! Krävs ej för duggan. Makrofager kan vara svåra att skilja från fibroblaster. Kärnan är vanligen mindre och har tätare kromatinteckning. Cytoplasman kan vara mer heterogen och innehålla fagocyterat material i inklusioner. I levern (LP4) ses leverns makrofager (Kupfferceller) som har svarta inklusioner av fagocyterad tusch.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md

@@ -68,7 +68,7 @@ Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark domin
 
 Hjärnstammen ligger under cerebellum. En ==kärna/nukleus== i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
 
-*NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
+*NE23 - Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
 
 **(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md

@@ -38,7 +38,7 @@ Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförh
 
 *GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin*
 
-**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
+**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14-16)
 
 ## 
 
@@ -84,7 +84,7 @@ Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att
 
 *GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.*
 
-**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 – 64)
+**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 - 64)
 
 Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan. Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler finns, liksom ”stamceller”, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
 
@@ -98,7 +98,7 @@ Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamli
 
 Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära== ==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande. Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta band, ==taeniae coli.== I lumen av preparat *GI16* (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika stadier av nedbrytning.
 
-*GI16 -kolon, GI19 –kolon*
+*GI16 -kolon, GI19 -kolon*
 
 **9. REKTUM**
 
@@ -132,7 +132,7 @@ Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller sero
 
 Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och består av lucker bindväv med blodkärl.
 
-*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.*
+*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 -gallblåsa, homo, htx/eosin.*
 
 **13. PANKREAS (Bukspottkörteln)** (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md

@@ -24,7 +24,7 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 ==Dermis== består utåt av ==stratum papillare==, lucker bindväv med kärl och körtelgångar, samt inåt av ==stratum reticulare (läderhud)==, stram oorganiserad bindväv. Den djupare delen av dermis gränsar mot ==subcutis/hypodermis/underhud== som huvudsakligen består av ==fettväv==.
 
-**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12–13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
+**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12-13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
 
 *NE28* Vater Paccini-kropp i mesenterium*; HU 6 tåblomma,* Vater Paccini-kropp kan ses i vissa preparat.
 
@@ -32,9 +32,9 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 *HU6* -tåblomma, mycket tjockt keratinlager (”tjock” hud), merokrina/eccrina svettkörtlar
 
-*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud – tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
+*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud - tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
 
-==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14–16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
+==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14-16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
 
 **3. HÅR OCH HÅRSÄCK/HÅRFOLLIKEL** (plate 47; Fig 15.14)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md

@@ -34,23 +34,23 @@ Jämförelse mellan tuba uterinas avsnitt:
 
 *KG5 -tuba uterina, ampulla. KG6 -ampulla tuba uterina, azan. KG7 -isthmus tuba uterina, azan.*
 
-**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20–23.23)
+**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20-23.23)
 
 ==Endometriet==, uterus slemhinna, består av ett enskiktat cylindriskt, delvis cilieförsett, epitel och lamina propria. Från epitelet tränger tubulära, basalt förgrenade körtlar ned i lamina propria, ==glandulae uterinae==. Mellan körtlarna finns spiralartärer. Slemhinnan är uppdelad i tre lager. Överst zona compacta, därunder zona spongiosa. Dessa två lager kallas tillsammans ==zona functionalis== och avstöts vid menstruation. Underst, närmast muskellagret, finns ==zona basalis,== som ej genomgår några förändringar under menstruationscykeln. Från detta lager nybildas slemhinnan efter menstruationen. Muskellagret, ==myometriet==, är ett kraftigt lager dominerat av glatt muskulatur, uppdelat i diffust avgränsade skikt med olika fiberriktningar. Ytterst finns ==perimetriet== med serosa. Detta lager är dock oftast inte med i våra preparat.
 
-Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2–3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
+Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2-3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
 
 Preparat *KG9* och *KG10* är uterusskrap gjorda i diagnostiskt syfte. Man kan bland annat bedöma vilken fas uterusslemhinnan befinner sig i. Proliferationsfas: Små, raka körtlar med smalt lumen, celler med basala kärnor. Sekretionsfas: Sågtandade körtlar med stort lumen dominerar. Uppsvällda, eventuellt sönderfallande celler. Prep: *KG9* -endometriumskrap, proliferationsfas, Htx-eosin. *KG10* -endometriumskrap, sekretionsfas, Htx-eosin. *KG8* -uterus, homo, Htx-eosin.
 
 *KG16 -Cervix, homo, Htx-eosin.*
 
-**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29–30)
+**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29-30)
 
 Epitelet är ==oförhornat flerskiktat plattepitel==. Epitelcellerna innehåller glykogen som ej färgas i ett rutinpreparat. Cellerna ser därför ljusa ut. Lamina propria består av kärlrik, relativt stram bindväv, med rikligt med elastiska trådar. Inflammatoriska celler ses ofta. Körtlar saknas. Muskularis är uppbyggt av ett inre tunt cirkulärt lager och ett yttre, tjockare, longitudinellt lager som är kontinuerligt men myometriet i uterus. Lagren är svåra att urskilja. Ytterst finns en adventitia.
 
 *KG11 -vagina, Htx-eosin.*
 
-5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24–28)
+5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24-28)
 
 Fostrets del av placentan, uppbyggd av fostervävnad, är chorionplattan och chorionvilli. Moderns del av placentan är desiduan med desiduaceller.
 
@@ -70,7 +70,7 @@ Navelsträngen är uppbyggd av ==gelatinös bindväv==, "Whartons sylta", lucker
 
 *KG15 - navelsträng, azan*
 
-**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32–38)
+**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32-38)
 
 Bröstkörteln består av ca 20 lober. Varje lob är i sin tur uppdelad i lobuli. Varje lobulus består av en sekretorisk del i form av alveoler samt körtelgångar som är omgivna av bindväv.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md

@@ -17,7 +17,7 @@ Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns
 
 Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
 
-*CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
+*CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
 
 **3. TRACHEA** (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md

@@ -6,7 +6,7 @@
 
 Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
 
-*Cornea* – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
+*Cornea* - hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
 
 1.  ==Epitelcellslager==, flerskiktat skivepitel.