Remove weird dash

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation.md

@@ -9,7 +9,7 @@ Tillväxtplatta
 
 Relaterat
 - [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 - [[Femur|femur]]
 - [[Humerus|humerus]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner.md

@@ -5,7 +5,7 @@ Kännetecken
 - Kopplas samman av [[Canaliculi|canaliculi]]; ligger mellan lameller i [[Osteon Haverska System|osteon]] och i trabekler (spongiöst ben).
 
 ### Inte att förväxla med
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner|Lakuner i brosk]] – innesluter kondrocyter och saknar canaliculi.
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner|Lakuner i brosk]] - innesluter kondrocyter och saknar canaliculi.
 
 Relaterat
 - [[Canaliculi|Canaliculi]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter.md

@@ -6,5 +6,5 @@ Betydelse
 
 Relaterat
 - [[Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]]
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/index.md

@@ -10,7 +10,7 @@ Processer
 - [[Benremodellering|Benremodellering (BMU)]]
 
 Strukturer och celler
-- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta – zoner]]
+- [[Tillväxtplatta Zonindelning|Tillväxtplatta - zoner]]
 - [[Kompakt vs Spongiöst Ben|Kompakt vs spongiöst ben]]
 - [[Kompakt Ben|Kompakt ben]] / [[Spongiöst Ben|Spongiöst ben]]
 - [[Vävnadsben vs Lamellärt Ben|Vävnadsben (woven) vs lamellärt ben]]
@@ -26,7 +26,7 @@ Strukturer och celler
 - [[Mineralisering och Osteoid|Mineralisering och osteoid]]
 - [[Osteoid|Osteoid]]
 - [[Primärt och Sekundärt Ossifikationscenter|Primärt och sekundärt ossifikationscenter]]
-- [[Frakturläkning|Frakturläkning – faser]]
+- [[Frakturläkning|Frakturläkning - faser]]
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Brosk/|Brosk]] (mall vid endokondral ossifikation)

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Bindväv.md

@@ -11,4 +11,4 @@ Relaterade fördjupningar
 
 Relaterat
 - [[Histologi/|histologi]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Brun Fettväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Vit Fettväv|vit fettväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv.md

@@ -8,4 +8,4 @@ Funktion
 - Elastic recoil, utjämning av pulsvåg, flexibel support.
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Mesenkym|mesenkym]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Grundsubstans.md

@@ -4,7 +4,7 @@ Kort
 Beståndsdelar
 - GAGs (t.ex. hyaluronan, kondroitin-/dermatan-/heparansulfat): binder vatten, ger viskoelasticitet.
 - Proteoglykaner: kärnprotein + GAGs; formar geler som motstår kompression (t.ex. aggrekan).
-- Glykoproteiner: fibronectin, laminin – celladhesion/migration, kopplar cell ↔ ECM.
+- Glykoproteiner: fibronectin, laminin - celladhesion/migration, kopplar cell ↔ ECM.
 
 Funktion
 - Diffusion av näring/avfall, stötdämpning, reglering av cellbeteende (tillväxtfaktorer lagras/frisätts).

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Kollagensyntes.md

@@ -11,7 +11,7 @@ Steg (översikt)
 
 Kliniska kopplingar
 - Skörbjugg (C‑vitaminbrist): defekt hydroxylering → svag ECM, blödningar, sår som inte läker.
-- Ehlers–Danlos (olika typer): defekter i kollagensyntes/processing → hypermobilitet, hudelasticitet.
+- Ehlers-Danlos (olika typer): defekter i kollagensyntes/processing → hypermobilitet, hudelasticitet.
 - Osteogenesis imperfecta (COL1A1/2): defekt typ I‑kollagen → frakturkänslighet.
 
 Relaterat

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Retikulär Bindväv|retikulär bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Mesenkym.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Gelatinös Bindväv|mukös bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt.md

@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Perivaskulär kontraktil cell runt kapillärer/venuler; stödjer kärl och kan differentiera.
 
 Kännetecken
-- Omsluter endotel med utskott; deltar i blod–hjärnbarriär; uttrycker kontraktila proteiner.
+- Omsluter endotel med utskott; deltar i blod-hjärnbarriär; uttrycker kontraktila proteiner.
 
 Funktion
 - Kärlstöd, reglering av genomblödning; stamcellspotential lokalt.

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Lucker Bindväv|lucker bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Stram Regelbunden Bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Stram Oregelbunden Bindväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Vit Fettväv.md

@@ -12,5 +12,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Brun Fettväv|brun fettväv]]
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/index.md

@@ -32,4 +32,4 @@ Bindvävsceller
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Bindväv/Pericyt|Pericyt]]
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
+- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 - Bindväv]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodets Sammansättning.md

@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Blod består av plasma (~55 %) och blodkroppar (~45 %, hematokrit). Plasma = vatten, proteiner, lösta ämnen.
 
 Komponenter
-- Plasma: ~90 % vatten, 7–8 % proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), 1–2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfall.
+- Plasma: ~90 % vatten, 7-8 % proteiner (albumin, globuliner, fibrinogen), 1-2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfall.
 - Blodkroppar: [[Erytrocyt|erytrocyter]], [[Leukocyter Översikt|leukocyter]], [[Trombocyt|trombocyter]].
 
 Relaterat

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Blodutstryk och Färgning.md

@@ -1,5 +1,5 @@
 Kort
-- Tunn film av blod på objektglas som färgas (vanligen Wright–Giemsa) för att identifiera celltyper i LM.
+- Tunn film av blod på objektglas som färgas (vanligen Wright-Giemsa) för att identifiera celltyper i LM.
 
 Nyckelfynd
 - Erytrocyter: jämnstora, bikonkava, central uppklarning.

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Eosinofil.md

@@ -9,7 +9,7 @@ Funktion
 - Frisätter toxiska proteiner mot parasiter; reglerar allergiska svar.
 
 Andel i blod
-- 1–4 % av leukocyter.
+- 1-4 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Granulopoes|Granulopoes]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Fibrinolys.md

@@ -2,4 +2,4 @@ Kort
 - Nedbrytning av fibrinkoaglet via plasmin (från plasminogen aktiverat av tPA/uPA); balanseras av inhibitorer (PAI-1, antiplasmin).
 
 Relaterat
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Hemostas Primär.md

@@ -1,9 +1,9 @@
 Kort
-- Kärlspasm och trombocytplugg: trombocytadhesion (vWF–GPIb), aktivering (ADP/TXA₂), aggregation (GPIIb/IIIa–fibrinogen).
+- Kärlspasm och trombocytplugg: trombocytadhesion (vWF-GPIb), aktivering (ADP/TXA₂), aggregation (GPIIb/IIIa-fibrinogen).
 
 Nyckelkomponenter
 - Endotel, vWF, trombocytreceptorer, kollagenexponering.
 
 Relaterat
 - [[Trombocyt|Trombocyt]]
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Koagulation Sekundär.md

@@ -5,5 +5,5 @@ Nyckelkomponenter
 - Koagulationsfaktorer (II, V, VII, VIII, IX, X, XI, XII), kalcium, fosfolipidyta.
 
 Relaterat
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]
 - [[Fibrinolys|Fibrinolys]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Leukocyter Översikt.md

@@ -2,7 +2,7 @@ Kort
 - Vita blodkroppar indelade i granulocyter (neutrofil, eosinofil, basofil) och agranulocyter (lymfocyt, monocyt).
 
 Andelar (typiskt)
-- Neutrofil 50–70 %, Lymfocyt 20–40 %, Monocyt 2–8 %, Eosinofil 1–4 %, Basofil <1 %.
+- Neutrofil 50-70 %, Lymfocyt 20-40 %, Monocyt 2-8 %, Eosinofil 1-4 %, Basofil <1 %.
 
 Relaterat
 - [[Neutrofil|Neutrofil]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Lymfocyt.md

@@ -8,7 +8,7 @@ Funktion
 - B: antikroppsproduktion (plasmacell). T: cellulär immunitet. NK: cytotoxisk aktivitet.
 
 Andel i blod
-- 20–40 % av leukocyter.
+- 20-40 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Lymfopoes|Lymfopoes]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Monocyt.md

@@ -8,7 +8,7 @@ Funktion
 - Fagocytos, antigenpresentation (i vävnad som makrofag/dendritisk cell).
 
 Andel i blod
-- 2–8 % av leukocyter.
+- 2-8 % av leukocyter.
 
 Relaterat
 - [[Monocytopoes|Monocytopoes]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Myeloblast.md

@@ -1,6 +1,6 @@
 ## Myeloblast
 
-- Tidig cell i granulopoiesen; stor cell (15–20 µm) med stor kärna, nukleoler och basofil cytoplasma utan granula.  
+- Tidig cell i granulopoiesen; stor cell (15-20 µm) med stor kärna, nukleoler och basofil cytoplasma utan granula.  
 - Differentieras till [[Promyelocyt|promyelocyt]].  
 - Delar sig i benmärgens proliferationspool.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Neutrofil.md

@@ -2,14 +2,14 @@ Kort
 - Granulocyt; första försvar mot bakterier genom fagocytos och degranulering.
 
 Kännetecken (LM/EM)
-- LM: 10–12 µm, multiloberad kärna (3–5), fina azurofila/specifika granula.
+- LM: 10-12 µm, multiloberad kärna (3-5), fina azurofila/specifika granula.
 - EM: primära (azurofila) och sekundära granula; rika på myeloperoxidas.
 
 Funktion
 - Fagocytos, NETs, dödar bakterier.
 
 Andel i blod
-- 50–70 % av leukocyter.
+- 50-70 % av leukocyter.
 
 Livslängd
 - Dagar i vävnad efter snabb diapedes.

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Retikulocyt.md

@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Retikulocyt
 
 - Kärnlös erytrocytprecursor med rester av ribosomalt RNA (retikulärt nätverk vid supravital färgning).  
-- Cirkulerar 1–2 dagar innan den mognar till erytrocyt.  
+- Cirkulerar 1-2 dagar innan den mognar till erytrocyt.  
 - Ökad andel vid hemolys/blodförlust; låg andel vid aplastiska tillstånd.
 
 Relaterat: [[Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Erytrocyt|erytrocyt]].

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/Trombocyt.md

@@ -2,17 +2,17 @@ Kort
 - Cellfragment från megakaryocyter som deltar i primär hemostas och koagulation.
 
 Kännetecken (LM/EM)
-- LM: små violetta fragment 2–4 µm. EM: granula (alfa, delta), öppet kanalikulärt system.
+- LM: små violetta fragment 2-4 µm. EM: granula (alfa, delta), öppet kanalikulärt system.
 
 Funktion
 - Adhesion (via vWF), aggregation (ADP/TXA₂), frisätter koagulationsstimulerande faktorer.
 
 Andel i blod
-- 150–400 × 10³/µL (typiskt referensintervall).
+- 150-400 × 10³/µL (typiskt referensintervall).
 
 Livslängd
-- 8–10 dagar; elimineras i mjälte.
+- 8-10 dagar; elimineras i mjälte.
 
 Relaterat
 - [[Trombopoes|Trombopoes]]
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blod/index.md

@@ -8,7 +8,7 @@ Sammansättning
 - [[Blodets Sammansättning|Blodets sammansättning]]
 - [[Plasma|Plasma]] / [[Serum|Serum]]
 - [[Buffy Coat|Buffy coat]]
-- [[Blodutstryk och Färgning|Blodutstryk och färgning (Wright–Giemsa)]]
+- [[Blodutstryk och Färgning|Blodutstryk och färgning (Wright-Giemsa)]]
 
 Celler
 - [[Erytrocyt|Erytrocyt]]
@@ -33,8 +33,8 @@ Benmärg och hematopoes
 - [[Megakaryocyt|Megakaryocyt]]
 
 Hemostas
-- [[Hemostas Primär|Hemostas – primär]]
-- [[Koagulation Sekundär|Koagulation – sekundär]]
+- [[Hemostas Primär|Hemostas - primär]]
+- [[Koagulation Sekundär|Koagulation - sekundär]]
 - [[Fibrinolys|Fibrinolys]]
 
 Relaterat

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Blodkärl/Arteriol.md

@@ -1,5 +1,5 @@
 
-- Små artärer (<100 µm) med 1–3 lager glattmuskel i [[Tunica Media|tunica media]].  
+- Små artärer (<100 µm) med 1-3 lager glattmuskel i [[Tunica Media|tunica media]].  
 - Saknar tydlig [[Membrana Elastica Externa|m. elastica externa]]; tunica adventitia minimal.  
 - Viktiga resistanskärl som reglerar blodtryck och perfusion.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Lakuner.md

@@ -15,7 +15,7 @@
 - Lakunernas mönster speglar brosktypens mekaniska krav (radiellt orienterade i [[Trådbrosk|trådbrosk]], kluster i [[Hyalint Brosk|hyalint brosk]]).
 
 ### Inte att förväxla med
-- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner|Lakuner i ben]] – innesluter osteocyter och är sammankopplade via canaliculi för direkt cellkommunikation.
+- [[Anatomi & Histologi/Histologi/Ben/Lakuner|Lakuner i ben]] - innesluter osteocyter och är sammankopplade via canaliculi för direkt cellkommunikation.
 
 ### Relaterat
 - [[Kondrocyt|Kondrocyt]]  

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Brosk/Perikondrium.md

@@ -21,8 +21,8 @@
 - [[Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]]  
 - [[Kondroblast|Kondroblast]]  
 - [[Kondrocyt|Kondrocyt]]  
-- [[Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] – tydligt perikondrium med elastinfibrer.  
-- [[Trådbrosk|Trådbrosk]] – saknar perikondrium.  
-- [[Periost och Endost|Periost]] – benets motsvarighet; delar progenitorpotential.  
+- [[Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] - tydligt perikondrium med elastinfibrer.  
+- [[Trådbrosk|Trådbrosk]] - saknar perikondrium.  
+- [[Periost och Endost|Periost]] - benets motsvarighet; delar progenitorpotential.  
 
 ---

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar.md

@@ -2,5 +2,5 @@ Kort
 - Gångsystem som dränerar lobuli till [[Ductus Lactiferus|ductus lactiferus]] och vidare till [[Sinus Lactiferus|sinus lactiferus]].
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma.md

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Sekretorisk Del (Mamma)|Sekretorisk del]]
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Lob.md

@@ -2,5 +2,5 @@ Kort
 - Större enhet i bröstkörteln bestående av flera [[Lobulus|lobuli]].
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma).md

@@ -2,6 +2,6 @@ Kort
 - Ändstycken av kubiskt/cylindriskt epitel med [[Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]]; prolifererar och ökar i laktation.
 
 Relaterat
-- [[Mamma – översikt|Mamma]]
+- [[Mamma - översikt|Mamma]]
 - [[Apokrin sekretion|Apokrin]] / [[Merokrin sekretion|merokrin]] sekretion
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Epitel.md

@@ -59,7 +59,7 @@ Förekomst: Större utförsgångar från många körtlar. Respirationssystemet.
 
 (ureter)
 
-Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5–6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2–3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
+Tål påfrestning i form av uttänjning och tryckbelastning. Flerskiktat hos människa. Ej uttänjt epitel har 5-6 rader av cellkärnor. Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller. Uttänjt epitel har 2-3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler. Förekomst: Urinvägarna från njurcalyces till övre urethra.
 
 *NU5 uretär (plastprep); NU6 uretär; NU7-urinblåsa (utspänd, apa, HTX-eosin); NU8 urinblåsa (ej utspänd, plastprep).*
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Manliga Genitalia.md

@@ -21,7 +21,7 @@ I spermatogenesen kan följande stadier urskiljas:
 
 **2. EPIDIDYMIS (Bitestikel)** (plate 88; Fig 22.22; 22.23)
 
-Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4–6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
+Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4-6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
 
 Jämförelse mellan olika gångavsnitt: Alla syns inte lika bra i alla preparat, bäst i *MG4:*
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/Nervävnad.md

@@ -7,7 +7,7 @@ I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (olika
 
 *NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).*
 
-**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5–140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
+**==Nervcellens==** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (*NE8*) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas ==Nissl-substans (==Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
 
 **2. PERIFER NERV** (plate 28; Fig 12.9)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/benvävnad.md

@@ -8,7 +8,7 @@ I tvärsnitt (*CV15* och *CV16*) syns ==osteonen (Haverska systemen),== beståen
 
 *CV15 ben tvärs (slipprep., fuchsin); CV16 ben tvärs (Htx-eosin); CV14 ben längs (slippreparat).*
 
-2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20–23)
+2.  **ENDOKONDRAL BENBILDNING** (**Indirekt eller broskpreformerad benbildning)** (plate 13, 14; Fig 8.20-23)
 
 Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier syns:
 
@@ -28,7 +28,7 @@ Epifys, epifysplatta och en periostal benmanschett. Benbildningens alla stadier
 
 *  *
 
-**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18–19)
+**3. DESMAL BENBILDNING (Direkt/intramembranös benbildning)** (plate 15; Fig 8.18-19)
 
 Ur den mesenkymala bindväven bildas osteoid (ej förkalkad grundsubstans) runt vilken ==osteoblaster== ligger i en rad, osteoblastsöm. Osteoblaster som helt byggs in i osteoiden blir osteocyter. Flerkärniga ==osteoklaster== syns ibland i Howships lakuner eller fritt i märghålan.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/bindväv.md

@@ -16,7 +16,7 @@
 
 **==Mastceller==** (Fig 6.23) Kärnan är relativt liten och är ofta dold av granula som fyller cytoplasman. Dessa granula har metakromatisk färgbarhet beroende på deras innehåll av starkt sura glykosaminoglykaner (ex. heparin).
 
-*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin – kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
+*CV4 bindväv med mastceller (metylblått, eosin - kan vara blekt); MT1 tunga (syns tydligt i de preparat som är färgade med metylenblått som ingår i Richardson. Många mastceller ses mellan muskelbuntarna. Granula färgas rödvioletta). Mastceller ses också i andra Richardsson-färgade preparat. Vissa MT1-preparat är färgade med hematoxylin-eosin, här kan inte mastcellerna urskiljas lika tydligt.*
 
 **Makrofager** (Fig 6.22) OBS! Krävs ej för duggan. Makrofager kan vara svåra att skilja från fibroblaster. Kärnan är vanligen mindre och har tätare kromatinteckning. Cytoplasman kan vara mer heterogen och innehålla fagocyterat material i inklusioner. I levern (LP4) ses leverns makrofager (Kupfferceller) som har svarta inklusioner av fagocyterad tusch.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/centrala-nervsystemet.md

@@ -68,7 +68,7 @@ Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark domin
 
 Hjärnstammen ligger under cerebellum. En ==kärna/nukleus== i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
 
-*NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
+*NE23 - Hjärnstammen (Medulla oblongata).*
 
 **(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/gastrointestinalkanalen.md

@@ -38,7 +38,7 @@ Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförh
 
 *GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin*
 
-**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
+**2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (**plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14-16)
 
 ## 
 
@@ -84,7 +84,7 @@ Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att
 
 *GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.*
 
-**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 – 64)
+**6. GROVTARM/TJOCKTARM** (plate 62 - 64)
 
 Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan. Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler finns, liksom ”stamceller”, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
 
@@ -98,7 +98,7 @@ Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamli
 
 Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära== ==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande. Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta band, ==taeniae coli.== I lumen av preparat *GI16* (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika stadier av nedbrytning.
 
-*GI16 -kolon, GI19 –kolon*
+*GI16 -kolon, GI19 -kolon*
 
 **9. REKTUM**
 
@@ -132,7 +132,7 @@ Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller sero
 
 Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och består av lucker bindväv med blodkärl.
 
-*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.*
+*LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 -gallblåsa, homo, htx/eosin.*
 
 **13. PANKREAS (Bukspottkörteln)** (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/hud-med-adnexa.md

@@ -24,7 +24,7 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 ==Dermis== består utåt av ==stratum papillare==, lucker bindväv med kärl och körtelgångar, samt inåt av ==stratum reticulare (läderhud)==, stram oorganiserad bindväv. Den djupare delen av dermis gränsar mot ==subcutis/hypodermis/underhud== som huvudsakligen består av ==fettväv==.
 
-**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12–13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
+**Nervändslut** (plate 46; Fig 15.12-13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (*HU7*). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor "lökformad" struktur), en Paccini eller ==Vater Paccini-kropp==, som registrerar tryck och vibrationer.
 
 *NE28* Vater Paccini-kropp i mesenterium*; HU 6 tåblomma,* Vater Paccini-kropp kan ses i vissa preparat.
 
@@ -32,9 +32,9 @@ De här sex lagren utgör tillsammans ==epidermis==. Tåblomma (tåns undersida,
 
 *HU6* -tåblomma, mycket tjockt keratinlager (”tjock” hud), merokrina/eccrina svettkörtlar
 
-*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud – tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
+*HU4*- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. *HU1*- hjässhud - tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
 
-==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14–16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
+==Talgkörtlar== (plate 45, Fig 15.14-16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (*HU1; MT6 läppens utsida*). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
 
 **3. HÅR OCH HÅRSÄCK/HÅRFOLLIKEL** (plate 47; Fig 15.14)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/kvinnliga-genitalia.md

@@ -34,23 +34,23 @@ Jämförelse mellan tuba uterinas avsnitt:
 
 *KG5 -tuba uterina, ampulla. KG6 -ampulla tuba uterina, azan. KG7 -isthmus tuba uterina, azan.*
 
-**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20–23.23)
+**3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen)** (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20-23.23)
 
 ==Endometriet==, uterus slemhinna, består av ett enskiktat cylindriskt, delvis cilieförsett, epitel och lamina propria. Från epitelet tränger tubulära, basalt förgrenade körtlar ned i lamina propria, ==glandulae uterinae==. Mellan körtlarna finns spiralartärer. Slemhinnan är uppdelad i tre lager. Överst zona compacta, därunder zona spongiosa. Dessa två lager kallas tillsammans ==zona functionalis== och avstöts vid menstruation. Underst, närmast muskellagret, finns ==zona basalis,== som ej genomgår några förändringar under menstruationscykeln. Från detta lager nybildas slemhinnan efter menstruationen. Muskellagret, ==myometriet==, är ett kraftigt lager dominerat av glatt muskulatur, uppdelat i diffust avgränsade skikt med olika fiberriktningar. Ytterst finns ==perimetriet== med serosa. Detta lager är dock oftast inte med i våra preparat.
 
-Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2–3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
+Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2-3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat *KG16* är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
 
 Preparat *KG9* och *KG10* är uterusskrap gjorda i diagnostiskt syfte. Man kan bland annat bedöma vilken fas uterusslemhinnan befinner sig i. Proliferationsfas: Små, raka körtlar med smalt lumen, celler med basala kärnor. Sekretionsfas: Sågtandade körtlar med stort lumen dominerar. Uppsvällda, eventuellt sönderfallande celler. Prep: *KG9* -endometriumskrap, proliferationsfas, Htx-eosin. *KG10* -endometriumskrap, sekretionsfas, Htx-eosin. *KG8* -uterus, homo, Htx-eosin.
 
 *KG16 -Cervix, homo, Htx-eosin.*
 
-**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29–30)
+**4. VAGINA (Slida)** (plate 101; Fig 23.29-30)
 
 Epitelet är ==oförhornat flerskiktat plattepitel==. Epitelcellerna innehåller glykogen som ej färgas i ett rutinpreparat. Cellerna ser därför ljusa ut. Lamina propria består av kärlrik, relativt stram bindväv, med rikligt med elastiska trådar. Inflammatoriska celler ses ofta. Körtlar saknas. Muskularis är uppbyggt av ett inre tunt cirkulärt lager och ett yttre, tjockare, longitudinellt lager som är kontinuerligt men myometriet i uterus. Lagren är svåra att urskilja. Ytterst finns en adventitia.
 
 *KG11 -vagina, Htx-eosin.*
 
-5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24–28)
+5.  **PLACENTA (Moderkaka)** (plate 99 och 100; Fig 23.24-28)
 
 Fostrets del av placentan, uppbyggd av fostervävnad, är chorionplattan och chorionvilli. Moderns del av placentan är desiduan med desiduaceller.
 
@@ -70,7 +70,7 @@ Navelsträngen är uppbyggd av ==gelatinös bindväv==, "Whartons sylta", lucker
 
 *KG15 - navelsträng, azan*
 
-**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32–38)
+**8. MAMMA (Bröstkörtel)** (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32-38)
 
 Bröstkörteln består av ca 20 lober. Varje lob är i sin tur uppdelad i lobuli. Varje lobulus består av en sekretorisk del i form av alveoler samt körtelgångar som är omgivna av bindväv.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/respirationssystemet.md

@@ -17,7 +17,7 @@ Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns
 
 Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
 
-*CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
+*CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin.*
 
 **3. TRACHEA** (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Demokompendium/sinnesorgan.md

@@ -6,7 +6,7 @@
 
 Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
 
-*Cornea* – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
+*Cornea* - hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
 
 1.  ==Epitelcellslager==, flerskiktat skivepitel.
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Adenohypofysen – celler och hormoner
+title: Adenohypofysen - celler och hormoner
 ---
 
-# Adenohypofysen – celler och hormoner
+# Adenohypofysen - celler och hormoner
 
 Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusformade kapillärer och delas histologiskt in i pars distalis, pars intermedia och pars tuberalis.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
 - Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Binjurebark – zoner och hormoner
+title: Binjurebark - zoner och hormoner
 ---
 
-# Binjurebark – zoner och hormoner
+# Binjurebark - zoner och hormoner
 
 Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fasciculata (glukokortikoider) och zona retikularis (androgener och glukokortikoider).
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
 - Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Binjuremärg - kromaffina celler]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Binjuremärg – kromaffina celler
+title: Binjuremärg - kromaffina celler
 ---
 
-# Binjuremärg – kromaffina celler
+# Binjuremärg - kromaffina celler
 
 Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuron) som frisätter adrenalin och noradrenalin till blodet som svar på sympatiska impulser.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
 - Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Binjurebark - zoner och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Bisköldkörtlar – struktur och hormoner
+title: Bisköldkörtlar - struktur och hormoner
 ---
 
-# Bisköldkörtlar – struktur och hormoner
+# Bisköldkörtlar - struktur och hormoner
 
 Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (PTH) samt större oxyfila celler; organet är omgivet av en tunn kapsel och binder ofta till sköldkörtelns baksida.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
 - Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Sköldkörteln - struktur och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Endokrin signalering – principer
+title: Endokrin signalering - principer
 ---
 
-# Endokrin signalering – principer
+# Endokrin signalering - principer
 
 Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmolekyler till blodbanan för att påverka avlägsna målorgan; signalerna regleras ofta av feedback-loopar och transportproteiner.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
 - Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion
+title: Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion
 ---
 
-# Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion
+# Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion
 
 De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotalamus/hypofys, tyroidea, paratyroidea, binjurar, pankreas, epifys och perifera endokrina vävnader.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
 - Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypofysen – anatomi och kärl
+title: Hypofysen - anatomi och kärl
 ---
 
-# Hypofysen – anatomi och kärl
+# Hypofysen - anatomi och kärl
 
 Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypothalamus via infundibulum. Kärlförsörjningen sker från a. hypophysialis superior och inferior med dränage till v. hypophysialis.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
 - Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypofysen – portasystem
+title: Hypofysen - portasystem
 ---
 
-# Hypofysen – portasystem
+# Hypofysen - portasystem
 
 Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus eminentia mediana med adenohypofysens pars distalis för att transportera releasing- och inhibiting-hormoner.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
 - Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md

@@ -12,8 +12,8 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
 - Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hypothalamus – läge och funktion
+title: Hypothalamus - läge och funktion
 ---
 
-# Hypothalamus – läge och funktion
+# Hypothalamus - läge och funktion
 
 Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrerar nervsystemets och det endokrina systemets reglering via neuroendokrina neuron.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
 - Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Negativ feedback – principer och exempel
+title: Negativ feedback - principer och exempel
 ---
 
-# Negativ feedback – principer och exempel
+# Negativ feedback - principer och exempel
 
 Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologiska parametrar hämmar sin egen produktion via hypotalamus och hypofys.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
 - Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Neurohypofysen – delar och hormoner
+title: Neurohypofysen - delar och hormoner
 ---
 
-# Neurohypofysen – delar och hormoner
+# Neurohypofysen - delar och hormoner
 
 Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där axon från hypothalamus terminerar och frisätter ADH och oxytocin till blodet.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
 - Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Pankreas – endokrin del
+title: Pankreas - endokrin del
 ---
 
-# Pankreas – endokrin del
+# Pankreas - endokrin del
 
 Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, delta- och PP-celler som frisätter hormoner direkt till fenestrerade kapillärer.
 
@@ -12,8 +12,8 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
 - Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
-- [[Histologi/Endokrina/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Sköldkörteln – struktur och hormoner
+title: Sköldkörteln - struktur och hormoner
 ---
 
-# Sköldkörteln – struktur och hormoner
+# Sköldkörteln - struktur och hormoner
 
 Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel som omger kolloid med tyroglobulin; mellan folliklarna finns parafollikulära C-celler som producerar calcitonin.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
 - Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Bisköldkörtlar - struktur och hormoner]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Tallkottkörteln – struktur och funktion
+title: Tallkottkörteln - struktur och funktion
 ---
 
-# Tallkottkörteln – struktur och funktion
+# Tallkottkörteln - struktur och funktion
 
 Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges av bindvävstrabekler; körteln producerar melatonin och innehåller ofta hjärnsand (corpora arenacea).
 
@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
 - Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ - mål]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
 - [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Endokrina/index.md

@@ -1,26 +1,26 @@
 ---
-title: Endokrina organ – mål
+title: Endokrina organ - mål
 ---
 
-# Endokrina organ – mål
+# Endokrina organ - mål
 
 Översikt över delmålen för endokrina organ. Varje sida sammanfattar struktur, funktion och hormonproduktion samt länkar tillbaka till källan i målbeskrivningen.
 
 ## Översikt
-- [[Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
-- [[Hypofysen – översikt|Hypofysen]]
-- [[Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
-- [[Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
-- [[Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
-- [[Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
-- [[Tallkottkörteln – struktur och funktion|Tallkottkörteln – struktur och funktion]]
-- [[Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
-- [[Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
-- [[Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
-- [[Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
-- [[Pankreas – endokrin del|Pankreas – endokrin del]]
-- [[Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
-- [[Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
-- [[Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
+- [[Hypothalamus - läge och funktion|Hypothalamus - läge och funktion]]
+- [[Hypofysen - översikt|Hypofysen]]
+- [[Adenohypofysen - celler och hormoner|Adenohypofysen - celler och hormoner]]
+- [[Neurohypofysen - delar och hormoner|Neurohypofysen - delar och hormoner]]
+- [[Hypofysen - portasystem|Hypofysen - portasystem]]
+- [[Hypofysen - anatomi och kärl|Hypofysen - anatomi och kärl]]
+- [[Tallkottkörteln - struktur och funktion|Tallkottkörteln - struktur och funktion]]
+- [[Sköldkörteln - struktur och hormoner|Sköldkörteln - struktur och hormoner]]
+- [[Bisköldkörtlar - struktur och hormoner|Bisköldkörtlar - struktur och hormoner]]
+- [[Binjurebark - zoner och hormoner|Binjurebark - zoner och hormoner]]
+- [[Binjuremärg - kromaffina celler|Binjuremärg - kromaffina celler]]
+- [[Pankreas - endokrin del|Pankreas - endokrin del]]
+- [[Endokrin signalering - principer|Endokrin signalering - principer]]
+- [[Negativ feedback - principer och exempel|Negativ feedback - principer och exempel]]
+- [[Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner - produktionsorgan och funktion]]
 
 Sidorna utgår från [[3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]] och kompletteras med kurslitteratur vid behov.

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cellkontakter.md

@@ -1,22 +1,22 @@
 Kort
-- Epitel hålls samman av specialiserade cellkontakter (cell–cell) och fästs till basalmembranet via cell–matrixkontakter.
+- Epitel hålls samman av specialiserade cellkontakter (cell-cell) och fästs till basalmembranet via cell-matrixkontakter.
 
-Cell–cell-kontakter
+Cell-cell-kontakter
 - Tight junctions (zonula occludens): tätar paracellulär väg; bestämmer epitelets barriärfunktion/polaritet.
 - Adherens junctions (zonula adherens): aktinkopplade adhesioner (E-cadherin); mekanisk sammanhållning.
 - Desmosomer (macula adherens): intermediärfilamentkoppling (desmogleiner/koliner); hög draghållfasthet (hud, esofagus).
 - Gap junctions: kommunikation via connexoner (joner/små molekyler) → elektrisk/metabol koppling.
 
-Cell–matrix-kontakter (basal)
+Cell-matrix-kontakter (basal)
 - Hemidesmosomer: intermediärfilament → integriner → lamina densa (kollagen IV/laminin); stark förankring.
 - Fokala adhesioner: aktin → integriner → ECM (fibronectin/laminin); signalering och migration.
 
 | Typ av cellkontakt    | Funktion                             | Förankras till                | Exempel / plats     |
 | --------------------- | ------------------------------------ | ----------------------------- | ------------------- |
 | *x*Tight junction**   | Barriär, tätar mellan celler         | Aktinfilament                 | Tunntarm, urinblåsa |
-| **Adherens junction** | Mekanisk bindning cell–cell          | Aktinfilament                 | Epitelceller        |
-| **Desmosom**          | Stark cell–cell-förankring           | Intermediärfilament (keratin) | Hud, hjärtmuskel    |
-| **Hemidesmosom**      | Förankring cell–basalmembran         | Intermediärfilament (keratin) | Basalytan i epitel  |
+| **Adherens junction** | Mekanisk bindning cell-cell          | Aktinfilament                 | Epitelceller        |
+| **Desmosom**          | Stark cell-cell-förankring           | Intermediärfilament (keratin) | Hud, hjärtmuskel    |
+| **Hemidesmosom**      | Förankring cell-basalmembran         | Intermediärfilament (keratin) | Basalytan i epitel  |
 | **Gap junction**      | Kommunikation (joner, små molekyler) | Ingen cytoskelettförankring   | Hjärtmuskel, lever  |
 
 Relaterat

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel.md

@@ -11,8 +11,8 @@
 
 ## Flerradigt (pseudostratifierat) cylindriskt epitel
 - Alla celler vilar på basalmembranet, men kärnor på olika nivåer ger flerskiktat intryck.
-- Cilierad variant: respirationsvägar (trakea, större bronker) – mukociliär clearance.
-- Icke-cilierad variant: epididymis, ductus deferens – ofta stereocilier för absorption/mognad.
+- Cilierad variant: respirationsvägar (trakea, större bronker) - mukociliär clearance.
+- Icke-cilierad variant: epididymis, ductus deferens - ofta stereocilier för absorption/mognad.
 
 ## Flerskiktat cylindriskt epitel
 - Flera cellager med cylindriska ytceller; ovanligt.
@@ -23,4 +23,4 @@
 - [[Flerskiktat Epitel]]
 - [[Enkelt Epitel]]
 - [[Respirationsvägsepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Endotel.md

@@ -8,4 +8,4 @@ Relaterat
 - [[Anatomi/Kärl/|Kärl]]
 - [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
 - [[Skivepitel|skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Cilierat.md

@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerradigt Cylinderepitel Cilierat|flerradigt cilierat (respirationsvägsepitel)]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat.md

@@ -9,6 +9,6 @@ Funktion
 - Absorption, sekretion, barriär; mikrovilli ökar ytan.
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel – cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel - cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Epitel.md

@@ -6,9 +6,9 @@
 - Celltyp (skivepitel/kubiskt/cylindriskt) avgör specifik funktion.
 
 ## Varianter och funktioner
-- [[Skivepitel|Enkelt skivepitel]] – diffusion/filtration (alveoler, endotel, mesotel).
-- [[Kubiskt Epitel|Enkelt kubiskt epitel]] – absorption/sekretion (njurtubuli, körtelgångar).
-- [[Cylindriskt Epitel|Enkelt cylindriskt epitel]] – absorption (mikrovilli), sekretion/barrär; cilierad variant för transport.
+- [[Skivepitel|Enkelt skivepitel]] - diffusion/filtration (alveoler, endotel, mesotel).
+- [[Kubiskt Epitel|Enkelt kubiskt epitel]] - absorption/sekretion (njurtubuli, körtelgångar).
+- [[Cylindriskt Epitel|Enkelt cylindriskt epitel]] - absorption (mikrovilli), sekretion/barrär; cilierad variant för transport.
 
 ## Regeneration
 - Hög omsättning via prolifererande basalceller/stamceller; differentierade celler ersätts kontinuerligt.
@@ -16,4 +16,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|Basalmembran]]
 - [[Cellkontakter|Cellkontakter]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel.md

@@ -9,6 +9,6 @@ Funktion
 - Sekretion, absorption, kanalbeklädnad.
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat|enkelt cylinderepitel – icke-cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Icke Cilierat|enkelt cylinderepitel - icke-cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel.md

@@ -4,8 +4,8 @@ Kännetecken
 - Enskiktat, platta celler med tillplattade kärnor; mycket tunt.
 
 Vanliga lokaler
-- Endotel (kärl, hjärta) – se [[Endotel|endotel]].
-- Mesotel (pleura, peritoneum, perikard) – se [[Mesotel|mesotel]].
+- Endotel (kärl, hjärta) - se [[Endotel|endotel]].
+- Mesotel (pleura, peritoneum, perikard) - se [[Mesotel|mesotel]].
 - Alveoler i lunga
 - Bowmans kapsel (parietalt blad).
 
@@ -13,5 +13,5 @@ Funktion
 - Diffusion, filtration, friktionsminskning.
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Ependym.md

@@ -6,4 +6,4 @@ Funktion
 - Cirkulation och modifiering av cerebrospinalvätska (CSF).
 
 Relaterat
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md

@@ -12,6 +12,6 @@ Huvudfunktioner
 - Utbyte: tunna epitellager för diffusion (alveoler, [[Endotel|endotel]]).
 
 Relaterat
-- [[Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
+- [[Cellkontakter|Cell-cell- och cell-matrixkontakter]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|Basalmembran]]
 - [[Histologi/Körtlar/|Körtlar]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Epiteltabell.md

@@ -3,26 +3,26 @@
 | ---------------------------- | ----------------------- | ------------------------------- | --------------------------------------------- | ----------------------- | ------------------------------------------------------ | -------------------------------- |
 | Enskiktat skivepitel         | Endotel                 | HK6, HK8, HK9, HK11, HK13, HK14 | Artär, ven, aorta, mesenterialkärl, vena cava | Kärl-lumen              | Tunnt, platt lager av endotelceller                    | Diffusion, transportbarriär      |
 | Enskiktat skivepitel         | Mesotel                 | GI*, LP*                        | Serosa i bukorgan                             | Peritoneum              | Tunnt platt ytepitel på serosa                         | Friktionsminskning               |
-| Enskiktat skivepitel         | Henles tunna slynga     | NU1–NU3                         | Njure                                         | Tunna slyngan           | Mycket platt epitel i nefronet                         | Passiv diffusion                 |
-| Enskiktat skivepitel         | Bowmans kapsel          | NU1–NU3                         | Njure                                         | Lamina parietalis       | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln             | Filtrationsbarriär               |
+| Enskiktat skivepitel         | Henles tunna slynga     | NU1-NU3                         | Njure                                         | Tunna slyngan           | Mycket platt epitel i nefronet                         | Passiv diffusion                 |
+| Enskiktat skivepitel         | Bowmans kapsel          | NU1-NU3                         | Njure                                         | Lamina parietalis       | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln             | Filtrationsbarriär               |
 | Enskiktat skivepitel         | Pneumocyter typ I       | RE4                             | Lunga                                         | Alveoler                | Platt epitel för gasutbyte                             | Gasutbyte (O₂/CO₂)               |
 | Enskiktat kubiskt epitel     | Plexusepitel            | HK12                            | Plexus choroideus                             | Hjärnventrikel          | Kubiska celler med centrala kärnor                     | Sekretion av cerebrospinalvätska |
-| Enskiktat kubiskt epitel     | Germinalepitel          | KG1–KG4                         | Ovarium                                       | Yta                     | Enkelt kubiskt ytepitel                                | Skydd, reparation                |
+| Enskiktat kubiskt epitel     | Germinalepitel          | KG1-KG4                         | Ovarium                                       | Yta                     | Enkelt kubiskt ytepitel                                | Skydd, reparation                |
 | Enskiktat kubiskt epitel     | Terminala bronkioler    | RE3                             | Lunga                                         | Små bronkioler          | Cilierat kubiskt epitel                                | Sekretion, partikeltransport     |
 | Flerskiktat kubiskt epitel   | Svettkörtelgångar       | HU7                             | Fingerblomma                                  | Hud                     | Två cellager i svettgångar                             | Sekretion, kanaltransport        |
-| Flerskiktat kubiskt epitel   | Stora utförsgångar      | MT13–MT17                       | Stora spottkörtlar                            | Gångar                  | 2–3 lager kubiska celler i gångsystem                  | Sekretion, kanaltransport        |
-| Enskiktat cylinderepitel     | GI-yt- och körtelepitel | GI4–GI6                         | Ventrikel                                     | Mukosa                  | Cylindriskt ytepitel och körtlar                       | Sekretion av slem och HCl        |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Tunntarm                | GI8, GI10–GI14, LP8             | Duodenum–Ileum                                | Villi och kryptor       | Enterocyter och bägarceller                            | Absorption, slemsekretion        |
+| Flerskiktat kubiskt epitel   | Stora utförsgångar      | MT13-MT17                       | Stora spottkörtlar                            | Gångar                  | 2-3 lager kubiska celler i gångsystem                  | Sekretion, kanaltransport        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | GI-yt- och körtelepitel | GI4-GI6                         | Ventrikel                                     | Mukosa                  | Cylindriskt ytepitel och körtlar                       | Sekretion av slem och HCl        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Tunntarm                | GI8, GI10-GI14, LP8             | Duodenum-Ileum                                | Villi och kryptor       | Enterocyter och bägarceller                            | Absorption, slemsekretion        |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Appendix                | GI15                            | Appendix                                      | Mukosa                  | Enskiktat cylindriskt epitel                           | Slemproduktion                   |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Colon/rektum            | GI16, GI19–GI21                 | Kolon–anus                                    | Mukosa                  | Bägarcellsrikt epitel                                  | Absorption, slemsekretion        |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Colon/rektum            | GI16, GI19-GI21                 | Kolon-anus                                    | Mukosa                  | Bägarcellsrikt epitel                                  | Absorption, slemsekretion        |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Gallblåsa               | LP5, LP6                        | Gallblåsa                                     | Mukosa                  | Mikrovilli, kraftigt veckad yta                        | Koncentrering av galla           |
 | Enskiktat cylinderepitel     | Uterus                  | KG8                             | Uterus                                        | Endometrium             | Enskiktat cylindriskt epitel                           | Sekretion, hormonrespons         |
-| Enskiktat cylinderepitel     | Tuba uterina            | KG6–KG7                         | Äggledare                                     | Mukosa                  | Cilierat enskiktat cylinderepitel                      | Transport av äggceller           |
+| Enskiktat cylinderepitel     | Tuba uterina            | KG6-KG7                         | Äggledare                                     | Mukosa                  | Cilierat enskiktat cylinderepitel                      | Transport av äggceller           |
 | Flerskiktat skivepitel       | Förhornat               | HU1, HU3, HU4, HU6              | Hud                                           | Epidermis               | Keratiniserat med stratum corneum                      | Mekaniskt skydd, barriär         |
 | Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (läpp)        | MT6 (utsida)                    | Läpp                                          | Huddel                  | Förhornat plattepitel                                  | Skydd, barriär                   |
-| Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (tunga)       | MT2–MT4                         | Tunga (papilla filiformis)                    | Ytan                    | Förhornade toppar                                      | Mekaniskt skydd                  |
+| Flerskiktat skivepitel       | Förhornat (tunga)       | MT2-MT4                         | Tunga (papilla filiformis)                    | Ytan                    | Förhornade toppar                                      | Mekaniskt skydd                  |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI2                             | Esofagus                                      | Mukosa                  | Tjockt oförhornat plattepitel                          | Skydd mot nötning                |
-| Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI3                             | Esofagus–ventrikelövergång                    | Z-linjen                | Övergång mot cylindriskt epitel                        | Skydd vid sväljning              |
+| Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | GI3                             | Esofagus-ventrikelövergång                    | Z-linjen                | Övergång mot cylindriskt epitel                        | Skydd vid sväljning              |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | CV12                            | Epiglottis                                    | Ena sidan               | Skivepitel mot lumen                                   | Skydd mot mekanisk påverkan      |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | LY5                             | Tonsilla palatina                             | Yta och kryptor         | Infiltrerad av lymfocyter                              | Skydd, immunkontakt              |
 | Flerskiktat skivepitel       | Oförhornat              | KG11                            | Vagina                                        | Mukosa                  | Glykogenrikt, oförhornat                               | Skydd, pH-stabilitet             |
@@ -33,8 +33,8 @@
 | Flerradigt cylinderepitel    | Med stereocilier        | MG4                             | Epididymis / gångsystem                       | Lumen                   | Långa stereocilier                                     | Absorption, mognad av spermier   |
 | Flerradigt epitel            | Icke-cilierat           | MG8                             | Prostata                                      | Körtelgångar            | Oregelbundet flerradigt epitel                         | Sekretion                        |
 | Olfaktoriskt epitel          | Sensoriskt              | RE1                             | Näshålans tak                                 | Övre näshåla            | Luktneuroner, stödje- och basalceller, Bowmans körtlar | Luktuppfattning                  |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU5–NU6                         | Ureter                                        | Mukosa                  | 5–6 cellager, paraplyceller                            | Töjbar barriär                   |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Uttänjt                 | NU7                             | Urinblåsa, utspänd                            | Mukosa                  | 2–3 cellager, platta paraplyceller                     | Töjbar barriär                   |
-| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU8–NU9                         | Urinblåsa, tömd                               | Mukosa                  | Fler lager, runda paraplyceller                        | Töjbar barriär                   |
-| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång           | GI21                            | Rektum–analkanal                              | Mukosa                  | Övergång från cylindriskt till skivepitel              | Skydd, sekretion                 |
-| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel  | MG9–MG10                        | Penis (corpora)                               | Kavernas vägg           | Enskiktat platt epitel                                 | Friktionsreduktion, blodflöde    |
+| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU5-NU6                         | Ureter                                        | Mukosa                  | 5-6 cellager, paraplyceller                            | Töjbar barriär                   |
+| Övergångsepitel (urotel)     | Uttänjt                 | NU7                             | Urinblåsa, utspänd                            | Mukosa                  | 2-3 cellager, platta paraplyceller                     | Töjbar barriär                   |
+| Övergångsepitel (urotel)     | Ej uttänjt              | NU8-NU9                         | Urinblåsa, tömd                               | Mukosa                  | Fler lager, runda paraplyceller                        | Töjbar barriär                   |
+| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång           | GI21                            | Rektum-analkanal                              | Mukosa                  | Övergång från cylindriskt till skivepitel              | Skydd, sekretion                 |
+| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel  | MG9-MG10                        | Penis (corpora)                               | Kavernas vägg           | Enskiktat platt epitel                                 | Friktionsreduktion, blodflöde    |

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Cilierat.md

@@ -8,6 +8,6 @@ Funktion
 - Mukociliär transport (rensning av luftvägar).
 
 Relaterat
-- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel – cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[Enkelt Cylinderepitel Cilierat|enkelt cylinderepitel - cilierat]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerradigt Cylinderepitel Cilierat|flerradigt cilierat]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerradigt Epitel.md

@@ -16,4 +16,4 @@
 - [[Cylindriskt Epitel|Cylindriskt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
 - [[Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Cylinderepitel.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Kubiskt Epitel|flerskiktat kubiskt]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Epitel.md

@@ -6,9 +6,9 @@
 - Klassificeras efter de apikala cellernas form (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).
 
 ## Huvudtyper
-- [[Skivepitel|Flerskiktat skivepitel]] – vanligast; oförhornat (slemhinnor) eller förhornat (hud).
-- Flerskiktat kubiskt epitel – 2–3 lager kubiska celler; förekommer i större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar); funktion skydd/struktur.
-- Flerskiktat cylindriskt epitel – ovanligt; ses i vissa övergångszoner och större gångsystem; ger extra skydd.
+- [[Skivepitel|Flerskiktat skivepitel]] - vanligast; oförhornat (slemhinnor) eller förhornat (hud).
+- Flerskiktat kubiskt epitel - 2-3 lager kubiska celler; förekommer i större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar); funktion skydd/struktur.
+- Flerskiktat cylindriskt epitel - ovanligt; ses i vissa övergångszoner och större gångsystem; ger extra skydd.
 
 ## Regeneration
 - Basalceller fungerar som stamcellsreserv och ger kontinuerlig nybildning mot ytan.
@@ -16,4 +16,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Skivepitel|Skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel.md

@@ -1,5 +1,5 @@
 Kännetecken
-- 2–3 lager kubiska celler; relativt ovanligt.
+- 2-3 lager kubiska celler; relativt ovanligt.
 
 Vanliga lokaler
 - Större utförsgångar i exokrina körtlar (t.ex. svettkörtlar).
@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Cylinderepitel|flerskiktat cylinderepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat.md

@@ -9,5 +9,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|oförhornat skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat.md

@@ -11,5 +11,5 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Flerskiktat Skivepitel Förhornat|förhornat skivepitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]
 

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Kubiskt Epitel.md

@@ -10,11 +10,11 @@
 - Funktion: selektiv transport (sekretion/absorption) och kanalbeklädnad.
 
 ## Flerskiktat kubiskt epitel
-- Vanligen 2–3 cellager; relativt ovanligt.
+- Vanligen 2-3 cellager; relativt ovanligt.
 - Lokaler: större utförsgångar (t.ex. svettkörtlar, exokrina körtlar).
 - Funktion: skydd och strukturellt stöd i gångsystem.
 
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Mesotel.md

@@ -9,4 +9,4 @@ Relaterat
 - [[Skivepitel|enkelt skivepitel]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
 - [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel.md

@@ -12,4 +12,4 @@ Funktion
 Relaterat
 - [[Flerradigt Epitel|flerradigt epitel]]
 - [[Cylindriskt Epitel|cylindriskt epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Skivepitel.md

@@ -8,8 +8,8 @@
 - Mycket tunt cellager; möjliggör diffusion och filtration.
 - Typiska lokaler: alveoler, Bowmans kapsel (parietala bladet), kärl- och lymfkärlsendotel, serösa hinnors mesotel.
 - Specialfall:
-  - [[Endotel|Endotel]] – kärl och hjärtats endokard.
-  - [[Mesotel|Mesotel]] – pleura, peritoneum, perikard.
+  - [[Endotel|Endotel]] - kärl och hjärtats endokard.
+  - [[Mesotel|Mesotel]] - pleura, peritoneum, perikard.
 
 ## Flerskiktat skivepitel (oförhornat)
 - Flera cellager; ytceller platta men bevarar kärna.
@@ -24,4 +24,4 @@
 ## Relaterat
 - [[Enkelt Epitel|Enkelt epitel]]
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/index.md

@@ -5,7 +5,7 @@ title: Epitel
 # Epitel
 
 Generella egenskaper
-- Polariserade celler (apikal–basal polaritet); vilande på [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]]; avaskulär vävnad (näring via diffusion); hög regenerationsförmåga; rika [[Cellkontakter|cellkontakter]].
+- Polariserade celler (apikal-basal polaritet); vilande på [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]]; avaskulär vävnad (näring via diffusion); hög regenerationsförmåga; rika [[Cellkontakter|cellkontakter]].
 - Apikala specialiseringar: mikrovilli (absorption), cilier (transport), stereocilier (epididymis).
 - Huvudfunktioner: [[Epitelens Huvudfunktioner|skydd, barriär, absorption, sekretion, transport, sensorik, utbyte]].
 
@@ -28,26 +28,26 @@ Specialfall/namngivna varianter
 |------------|----------------------|------------------|------------------|--------------------------|--------------------------|------------------------|----------------|
 | Enskiktat skivepitel | Endotel | HK6, HK8, HK9, HK11, HK13, HK14 | Artär, ven, aorta, mesenterialkärl, vena cava | Kärl-lumen | Tunnt, platt lager av endotelceller | Endotelceller | Diffusion, transportbarriär |
 | Enskiktat skivepitel | Mesotel | GI*, LP* | Serosa i bukorgan | Peritoneum | Tunnt platt ytepitel på serosa | Mesotelceller | Friktionsminskning |
-| Enskiktat skivepitel | Henles tunna slynga | NU1–NU3 | Njure | Tunna slyngan | Mycket platt epitel i nefronet | Platta epitelceller | Passiv diffusion |
-| Enskiktat skivepitel | Bowmans kapsel | NU1–NU3 | Njure | Lamina parietalis | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln | Platta epitelceller | Filtrationsbarriär |
+| Enskiktat skivepitel | Henles tunna slynga | NU1-NU3 | Njure | Tunna slyngan | Mycket platt epitel i nefronet | Platta epitelceller | Passiv diffusion |
+| Enskiktat skivepitel | Bowmans kapsel | NU1-NU3 | Njure | Lamina parietalis | Enskiktat platt epitel i glomeruluskapseln | Platta epitelceller | Filtrationsbarriär |
 | Enskiktat skivepitel | Pneumocyter typ I | RE4 | Lunga | Alveoler | Platt epitel för gasutbyte | Typ I-pneumocyter | Gasutbyte (O₂/CO₂) |
 | Enskiktat kubiskt epitel | Plexusepitel | HK12 | Plexus choroideus | Hjärnventrikel | Kubiska celler med centrala kärnor | Kubiska epitelceller | Sekretion av cerebrospinalvätska |
-| Enskiktat kubiskt epitel | Germinalepitel | KG1–KG4 | Ovarium | Yta | Enkelt kubiskt ytepitel | Kubiska epitelceller | Skydd, reparation |
+| Enskiktat kubiskt epitel | Germinalepitel | KG1-KG4 | Ovarium | Yta | Enkelt kubiskt ytepitel | Kubiska epitelceller | Skydd, reparation |
 | Enskiktat kubiskt epitel | Terminala bronkioler | RE3 | Lunga | Små bronkioler | Cilierat kubiskt epitel | Cilierade celler, Club-celler | Sekretion, partikeltransport |
 | Flerskiktat kubiskt epitel | Svettkörtelgångar | HU7 | Fingerblomma | Hud | Två cellager i svettgångar | Kubiska celler | Sekretion, kanaltransport |
-| Flerskiktat kubiskt epitel | Stora utförsgångar | MT13–MT17 | Stora spottkörtlar | Gångar | 2–3 lager kubiska celler i gångsystem | Kubiska epitelceller | Sekretion, kanaltransport |
-| Enskiktat cylinderepitel | GI-yt- och körtelepitel | GI4–GI6 | Ventrikel | Mukosa | Cylindriskt ytepitel och körtlar | Cylindriska celler | Sekretion av slem och HCl |
-| Enskiktat cylinderepitel | Tunntarm | GI8, GI10–GI14, LP8 | Duodenum–Ileum | Villi och kryptor | Enterocyter och bägarceller | Enterocyter, bägarceller | Absorption, slemsekretion |
+| Flerskiktat kubiskt epitel | Stora utförsgångar | MT13-MT17 | Stora spottkörtlar | Gångar | 2-3 lager kubiska celler i gångsystem | Kubiska epitelceller | Sekretion, kanaltransport |
+| Enskiktat cylinderepitel | GI-yt- och körtelepitel | GI4-GI6 | Ventrikel | Mukosa | Cylindriskt ytepitel och körtlar | Cylindriska celler | Sekretion av slem och HCl |
+| Enskiktat cylinderepitel | Tunntarm | GI8, GI10-GI14, LP8 | Duodenum-Ileum | Villi och kryptor | Enterocyter och bägarceller | Enterocyter, bägarceller | Absorption, slemsekretion |
 | Enskiktat cylinderepitel | Appendix | GI15 | Appendix | Mukosa | Enskiktat cylindriskt epitel | Bägarceller | Slemproduktion |
-| Enskiktat cylinderepitel | Colon/rektum | GI16, GI19–GI21 | Kolon–anus | Mukosa | Bägarcellsrikt epitel | Cylindriska och bägarceller | Absorption, slemsekretion |
+| Enskiktat cylinderepitel | Colon/rektum | GI16, GI19-GI21 | Kolon-anus | Mukosa | Bägarcellsrikt epitel | Cylindriska och bägarceller | Absorption, slemsekretion |
 | Enskiktat cylinderepitel | Gallblåsa | LP5, LP6 | Gallblåsa | Mukosa | Mikrovilli, kraftigt veckad yta | Cylindriska celler | Koncentrering av galla |
 | Enskiktat cylinderepitel | Uterus | KG8 | Uterus | Endometrium | Enskiktat cylindriskt epitel | Cylindriska celler | Sekretion, hormonrespons |
-| Enskiktat cylinderepitel | Tuba uterina | KG6–KG7 | Äggledare | Mukosa | Cilierat enskiktat cylinderepitel | Cilierade celler | Transport av äggceller |
+| Enskiktat cylinderepitel | Tuba uterina | KG6-KG7 | Äggledare | Mukosa | Cilierat enskiktat cylinderepitel | Cilierade celler | Transport av äggceller |
 | Flerskiktat skivepitel | Förhornat | HU1, HU3, HU4, HU6 | Hud | Epidermis | Keratiniserat med stratum corneum | Keratinocyter | Mekaniskt skydd, barriär |
 | Flerskiktat skivepitel | Förhornat (läpp) | MT6 (utsida) | Läpp | Huddel | Förhornat plattepitel | Keratinocyter | Skydd, barriär |
-| Flerskiktat skivepitel | Förhornat (tunga) | MT2–MT4 | Tunga (papilla filiformis) | Ytan | Förhornade toppar | Keratinocyter | Mekaniskt skydd |
+| Flerskiktat skivepitel | Förhornat (tunga) | MT2-MT4 | Tunga (papilla filiformis) | Ytan | Förhornade toppar | Keratinocyter | Mekaniskt skydd |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI2 | Esofagus | Mukosa | Tjockt oförhornat plattepitel | Skivepitelceller | Skydd mot nötning |
-| Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI3 | Esofagus–ventrikelövergång | Z-linjen | Övergång mot cylindriskt epitel | Skivepitelceller | Skydd vid sväljning |
+| Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | GI3 | Esofagus-ventrikelövergång | Z-linjen | Övergång mot cylindriskt epitel | Skivepitelceller | Skydd vid sväljning |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | CV12 | Epiglottis | Ena sidan | Skivepitel mot lumen | Skivepitelceller | Skydd mot mekanisk påverkan |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | LY5 | Tonsilla palatina | Yta och kryptor | Infiltrerad av lymfocyter | Skivepitelceller | Skydd, immunkontakt |
 | Flerskiktat skivepitel | Oförhornat | KG11 | Vagina | Mukosa | Glykogenrikt, oförhornat | Skivepitelceller | Skydd, pH-stabilitet |
@@ -58,13 +58,13 @@ Specialfall/namngivna varianter
 | Flerradigt cylinderepitel | Med stereocilier | MG4 | Epididymis / gångsystem | Lumen | Långa stereocilier | Huvudceller, basalceller | Absorption, mognad av spermier |
 | Flerradigt epitel | Icke-cilierat | MG8 | Prostata | Körtelgångar | Oregelbundet flerradigt epitel | Sekretoriska celler | Sekretion |
 | Olfaktoriskt epitel | Sensoriskt | RE1 | Näshålans tak | Övre näshåla | Luktneuroner, stödje- och basalceller, Bowmans körtlar | Olfaktoriska neuron, stödjeceller, basalceller | Luktuppfattning |
-| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU5–NU6 | Ureter | Mukosa | 5–6 cellager, paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Övergångsepitel (urotel) | Uttänjt | NU7 | Urinblåsa, utspänd | Mukosa | 2–3 cellager, platta paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU8–NU9 | Urinblåsa, tömd | Mukosa | Fler lager, runda paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
-| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång | GI21 | Rektum–analkanal | Mukosa | Övergång från cylindriskt till skivepitel | Skivepitel + cylindriska celler | Skydd, sekretion |
-| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel | MG9–MG10 | Penis (corpora) | Kavernas vägg | Enskiktat platt epitel | Platta endotel-liknande celler | Friktionsreduktion, blodflöde |
+| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU5-NU6 | Ureter | Mukosa | 5-6 cellager, paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Övergångsepitel (urotel) | Uttänjt | NU7 | Urinblåsa, utspänd | Mukosa | 2-3 cellager, platta paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Övergångsepitel (urotel) | Ej uttänjt | NU8-NU9 | Urinblåsa, tömd | Mukosa | Fler lager, runda paraplyceller | Paraplyceller, basalceller | Töjbar barriär |
+| Specialiserat/blandat epitel | Anal övergång | GI21 | Rektum-analkanal | Mukosa | Övergång från cylindriskt till skivepitel | Skivepitel + cylindriska celler | Skydd, sekretion |
+| Specialiserat/blandat epitel | Kavernöst platt epitel | MG9-MG10 | Penis (corpora) | Kavernas vägg | Enskiktat platt epitel | Platta endotel-liknande celler | Friktionsreduktion, blodflöde |
 
 Fördjupning
-- [[Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
+- [[Cellkontakter|Cell-cell- och cell-matrixkontakter]]
 - [[Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Basalmembran]]
 - [[Epitelens Huvudfunktioner|Epitelens huvudfunktioner]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md

@@ -11,4 +11,4 @@ Funktion
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Epitel/|Epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/Epitel/Övergångsepitel.md

@@ -14,4 +14,4 @@
 
 ## Relaterat
 - [[Flerskiktat Epitel|Flerskiktat epitel]]
-- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
+- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 - Epitel]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Colon vs rektum.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
 - Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
-- [[Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
+- [[Rektum-analkanal - övergång|Rektum-analkanal - övergång]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
 - Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Hormoner - glukagon och insulin|Hormoner - glukagon och insulin]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Esofagus – struktur och funktion
+title: Esofagus - struktur och funktion
 ---
 
-# Esofagus – struktur och funktion
+# Esofagus - struktur och funktion
 
 Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med flerskiktat oförhornat skivepitel, submukösa körtlar och en muscularis externa som gradvis övergår från skelett- till glatt muskulatur.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
 - Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Esofagus-magsäck - övergång|Esofagus-magsäck - övergång]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Esofagus–magsäck – övergång
+title: Esofagus-magsäck - övergång
 ---
 
-# Esofagus–magsäck – övergång
+# Esofagus-magsäck - övergång
 
 Övergången (cardiaområdet) markeras av skiftet från flerskiktat skivepitel i esofagus till enskiktat cylinderepitel med foveolae i magsäcken samt ökande mängd mukösa körtlar.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagus–magsäck – övergång
 - Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
-- [[Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Esofagus - struktur och funktion|Esofagus - struktur och funktion]]
+- [[Magsäck - histologi och regionala skillnader|Magsäck - histologi och regionala skillnader]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: GI-kanal – histologisk översikt
+title: GI-kanal - histologisk översikt
 ---
 
-# GI-kanal – histologisk översikt
+# GI-kanal - histologisk översikt
 
 Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa med Meissners plexus, muscularis externa med Auerbachs plexus samt adventitia eller serosa.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
 - Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
-- [[Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Slemhinna - struktur och funktion|Slemhinna - struktur och funktion]]
+- [[Tjocktarm - väggens uppbyggnad|Tjocktarm - väggens uppbyggnad]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Gallblåsa – struktur och funktion
+title: Gallblåsa - struktur och funktion
 ---
 
-# Gallblåsa – struktur och funktion
+# Gallblåsa - struktur och funktion
 
 Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderepitel och djupa veck som vilar på lamina propria utan submucosa; väggen omges av muscularis och adventitia/serosa beroende på fäste.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
 - Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Hormoner – glukagon och insulin
+title: Hormoner - glukagon och insulin
 ---
 
-# Hormoner – glukagon och insulin
+# Hormoner - glukagon och insulin
 
 Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glukoneogenes, medan insulin från beta-celler ökar glukosupptaget och anabol metabolism.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
 - Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Pankreas - struktur och funktion|Pankreas - struktur och funktion]]
 - [[Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Anatomi & Histologi/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md

@@ -1,8 +1,8 @@
 ---
-title: Lever – cellorganisation och funktion
+title: Lever - cellorganisation och funktion
 ---
 
-# Lever – cellorganisation och funktion
+# Lever - cellorganisation och funktion
 
 Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junctions, stöds av Kupfferceller, Ito-celler och sinusoidala endotelceller för metabolism, avgiftning och gallproduktion.
 
@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
 - Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
-- [[Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
-- [[Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi - mål]]
+- [[Leverlobulus - histologisk uppbyggnad|Leverlobulus - histologisk uppbyggnad]]
+- [[Lever - flöde av blod galla och lymfa|Lever - flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]