jdahlin/medical-notes
1
0
Fork 0
Code Actions Activity

vault backup: 2026-01-08 13:05:54
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 4m43s
Details

Browse Source
This commit is contained in:
Johan Dahlin
2026-01-08 13:05:54 +01:00
parent f54c7b5660
commit 91be51f3c3
3 changed files with 1966 additions and 0 deletions
Download Patch File Download Diff File Expand all files Collapse all files

1540
content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/3 - Systema nervosum.md Normal file
View File

File diff suppressed because it is too large Load Diff

398
content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/4 - Organa sensum.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,398 @@
Organa sensum: Auris et oculus
Detta kapitel beskriver endast syn- och hörselsinnen. Smak, lukt och sensorisk innervering för känsel beskrivs i Systema nervosum.
### Auris
AURIS (örat) delas in i auris externa, media och interna (ytter-, mellan- och inneröra).
AURIS EXTERNA (figur 4.1) består av den yttre hörselgången MEATUS ACUSTICUS EXTERNUS samt öronmusslan AURICULA som beskrivs efter dess utmärkande konturer. Den fria kanten benämns HELIX och broskåsen, som ligger framför den, kallas ANTIHELIX. Med utgångspunkten framför PORUS ACUSTICUS EXTERNUS (öppningen till den yttre hörselgången) finns broskfliken TRAGUS, som delvis överlappar öppningen. ANTITRAGUS är en upphöjd flik där antihelix slutar nedåt. CONCHA AURICULAE är musslans hålighet som avgränsas av tragus, antitragus och antihelix. Den nedre djupa halvan av concha auriculae kallas CAVITAS CONCHAE. Örsnibben, den broskfria nedre delen av ytterörat, benämns LOBULUS AURICULAE.
**Bildbeskrivning (Figur 4.1):** En detaljerad anatomisk bild av människoörat, sedd framifrån från höger sida, med fokus på ytterörat, mellanörat och innerörat. Benämningarna för de olika delarna är tydligt markerade.
* **Ytterörat:**
* m. temporalis
* auricula (öronmusslan)
* helix (öronmusslans yttre kant)
* meatus acusticus externus (yttre hörselgången)
* crus helicis
* antihelix (broskåsen innanför helix)
* tragus (broskfliken framför hörselgången)
* porus acusticus externus (öppningen till yttre hörselgången)
* cavitas conchae (musslans hålighet)
* antitragus (broskfliken mittemot tragus)
* lobulus auriculae (örsnibben)
* nodi lymphoidei parotidei
* gl. parotidea
* **Mellanörat:**
* malleus (hammaren, ett av hörselbenen)
* incus (städet, ett av hörselbenen)
* stapes (stigbygeln, ett av hörselbenen)
* cavitas tympani (trumhålan)
* membrana tympanica (trumhinnan)
* tuba auditiva (örontrumpeten, förbinder mellanörat med svalget)
* **Innerörat:**
* canales semicirculares (båggångarna, del av balansorganet)
* n. vestibularis (vestibularisnerven, del av balansnerven)
* n. facialis (ansiktsnerven)
* n. vestibulocochlearis (balans- och hörselnerven)
* n. cochlearis (cochleanerven, del av hörselnerven)
* cochlea (snäckan, hörselorganet)
*FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR*
174 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
huvudsakliga funktion är att fånga upp ljudvågor och rikta dem mot hörselgången.
Meatus acusticus externus är drygt två centimeter lång och slutar vid bindvävshinnan MEMBRANA TYMPANICA (trumhinnan, figur 4.2) som utgör gränsen till auris media. Membrana tympanica omges av en fibrös ring, ANULUS FIBROCARTILAGINEUS, och består av en superior, liten och slapp del, PARS FLACCIDA, samt en inferior, större, spänd och ljudförmedlande del, PARS TENSA. UMBO MEMBRANAE TYMPANICAE är en konliknande inbuktning centralt i hinnan. Där bendelen manubrium mallei ("hammarens handtag") lyser igenom membrana tympanica syns en strimma som kallas STRIA MALLEARIS. Luftvibrationer (ljudvågor) som fokuseras av auricula och leds genom meatus acusticus externus sätter membrana tympanica i vibrerande rörelse.
AURIS MEDIA tar vid medialt om membrana tympanica som samtidigt utgör den laterala väggen till CAVITAS TYMPANI (figur 4.3), ett luftfyllt utrymme beläget i pars petrosa som utgör utrymmets övriga begräns-
**[Bildbeskrivning av Figur 4.2: En stiliserad lateral vy av höger trumhinna (membrana tympanica). Trumhinnan är avlång och oval med en central inbuktning. Den övre, mindre delen är benämnd "pars flaccida", medan den större, nedre delen har en långsträckt sträcka benämnd "stria mallearis". I den centrala inbuktningen finns "umbo membranae tympanicae" som markerar naveln på trumhinnan. En stråle linje utgår från denna punkt som pekar mot "ljusreflektion vid undersökning", vilket indikerar hur ljus reflekteras under en otoskopisk undersökning. Bilden illustrerar trumhinnans anatomiska struktur och viktiga landmärken.]**
Figur 4.2 Membrana tympanica, höger öra.
**[Bildbeskrivning av Figur 4.3: En medial vy av mellanörat (cavitas tympani) med dess omgivande strukturer. Från vänster ses "canalis caroticus" längst ner och ovanför den "membrana tympanica" (trumhinnan) med "manubrium mallei" (hammarskaftet) som går genom den. Vidare uppåt finns "tuba auditiva" (örontrumpeten) och "m. tensor tympani" (trumhinnans spännarmuskel). Mellanörat innehåller också hörselbenen: "incus" med anslutningen "m. tensor tympani, tendo" och "chorda tympani" till mallei, och ”caput mallei” som sticker upp i "recessus epitympanicus". Längst bort till höger, under mellanörat, finns "n. facialis (nc. VII)" (ansiktsnerven).]**
Figur 4.3 Cavitas tympani, medial vy.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
## 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
ningar (s. 108). Det tunna bensegmentet tegmen tympani separerar utrymmet från direkt överliggande dura mater i fossa cranii media.
Cavitas tympani innehåller de tre hörselbenen MALLEUS (hammaren), INCUS (städet) och STAPES (stigbygeln). MANUBRIUM MALLEI, hammarens "handtag" fäster vid trumhinnan medan stapes fäster vid FENESTRA VESTIBULI (ibland även kallad *fenestra ovalis*,
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra ovalis, a key part of the ear anatomy. This image would illustrate the oval window, an opening in the bone that houses the inner ear, and how it relates to the stapes.
, figur 4.5), den membrantäckta öppning som leder in till AURIS INTERNA (innerörat). Ljudvågor fortplantas
Image: A detailed description in Swedish of a diagram illustrating sound wave propagation through the ear. This image would show how sound waves travel from the tympanic membrane to the ossicles (malleus, incus, stapes) and then into the inner ear via the oval window, eventually exiting through the round window. The diagram would emphasize the vibrational transfer.
(figur 4.7) från membrana tympanica över hörselbenen, in i innerörat genom fenestra vestibuli och tillbaka ut genom FENESTRA COCHLEAE (även kallad *fenestra rotunda*,
Image: A detailed description in Swedish of a diagram showing fenestra rotunda. This image would illustrate the round window, another opening in the bone of the inner ear, playing a crucial role in pressure equalization during sound transmission. It would be shown in relation to the cochlea.
, figur 4.4). Konstruktionen gör att vibrationskraften multipliceras flerfaldigt samtidigt som amplituden på svängningarna minskar från membrana tympanica till stapes bas.
I cavitas tympani återfinns även M. TENSOR TYMPANI som spänner membrana tympanica och M. STAPEDIUS som drar ut stapes från fenestra vestibuli. Effekten av bådas kontraktioner blir att amplituden på svängningarna minskar. M. tensor tympani aktiveras kraftigast för att stänga ute starka ljud som annars kan orsaka skada. M. stapedius är kroppens minsta skelettmuskel (kring 1 mm) och löper från en urgröpning i cavitas tympanis posteriora vägg till stapes (inte illustrerad).
Anteriort och medialt i cavitas tympani ansluter TUBA AUDITIVA ("örontrumpeten") som förbinder trumhålan med pharynx. Tuba auditiva utjämnar lufttrycket på båda sidor om membrana tympanica vilket tillåter att denna får vibrera fritt. Muskulatur i palatum molle (m. levator veli palatini och m. tensor veli palatini) kontraherar aktivt för att öppna tuba auditiva vars väggar annars ligger an mot varandra. Nervgrenen chorda tympani (s. 146) passerar genom auris media längs med den övre kanten av membrana tympanica.
Den del av cavitas tympani som är belägen superiort om membrana tympanica benämns RECESSUS EPITYMPANICUS och är genom *antrum mastoideum* i kontakt med CELLULAE MASTOIDEAE (små hålrum i processus mastoideus), vilket är en kliniskt relevant spridningsväg för infektioner.
Auris interna innehåller ORGANUM VESTIBULOCOCHLEARE vars sinnesceller ger upphov till hörselintryck och bidrar till balansen. En membranös labyrint, LABYRINTHUS MEMBRANACEUS, som innehåller sinnescellerna och endolymfatisk vätska, är upphängd i och omsluten av den beniga labyrinten LABYRINTHUS OSSEUS
Image: A detailed description in Swedish of a diagram of the osseous labyrinth. This image would show a cross-section or 3D rendering of the bony labyrinth of the inner ear, including the cochlea, vestibule, and semicircular canals, highlighting its intricate structure and how it encases the membranous labyrinth.
(figur 4.5-4.6) som innehåller perilymfatisk vätska. Labyrinterna består av tre sektioner: cochlea (hörsel), vestibulum (balans) och canales semicirculares (balans).
COCHLEA är det snäckformade segmentet av labyrinten och utgörs av tre gångsystem. DUCTUS COCHLEARIS (även kallad scala media) med dess ORGANUM SPIRALE (som innehåller hörselreceptorer) ligger mellan SCALA
FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
176 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
Figur 4.4 Labyrinthus osseus, vy från sned posterior vinkel, höger sida.
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en snett posterior vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, inklusive "canalis semicircularis anterior", "canalis semicircularis posterior", "canalis semicircularis lateralis", "ampulla ossea anterior", "ampulla ossea posterior", "vestibulum", "cochlea", och "fenestra cochleae".*
Figur 4.5 Labyrinthus osseus med urholkade håligheter, anterolateral vy, höger sida.
*Bildbeskrivning: En detaljerad bild av det mänskliga benlabyrinten, sedd från en anterolateral vinkel. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "fenestra vestibuli", "ampulla ossea posterior", "crista fenestrae cochleae", "scala vestibuli", och "scala tympani".*
Figur 4.6 Canalis spiralis cochleae, genomskärning.
*Bildbeskrivning: En detaljerad genomskärning av Canalis spiralis cochleae. Olika delar är märkta med linjer och etiketter: "helicotrema", "scala vestibuli", "ductus cochlearis", "scala tympani", och "n. cochlearis".*
VESTIBULI OCH SCALA TYMPANI som båda innehåller perilymfatisk vätska. Scala vestibuli och scala tympani förbinds av HELICOTREMA. De tre gångarna benämns tillsammans som CANALIS SPIRALIS COCHLEAE (figur 4.6).
Stapes vibrationer skapar tryckvågor i den perilymfatiska vätskan i scala vestibuli och fortplantas genom helicotrema till och genom scala tympani (figur 4.7). Sinnescellerna i ORGANUM SPIRALE COCHLEAE (figur
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
**4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS** 177
4.8) vilar på ductus cochlearis golv, LAMINA BASILARIS, och reagerar på att ductus cochlearis deformeras av hydrauliska tryckvågor i den perilymfatiska vätskan. Sinnescellerna har cilier som projicerar in i det ovanliggande geléliknande MEMBRANA TECTORIA.
Ductus cochlearis tak benämns MEMBRANA VESTIBULARIS. Hörselcellerna innerveras av bipolära ganglieceller i GANGLION SPIRALE COCHLEAE vars axon bildar n. cochlearis som löper samman med n. vestibularis och då utgör n. vestibulocochlearis (nc. VIII, s. 140).
VESTIBULUM är en oval kammare som innehåller de två otolitorganen SACCULUS OCH UTRICULUS vilka detekterar linjär acceleration och är viktiga för balansen. Deras förtjockningar med sinnesceller kallas MACULA SACCULI respektive MACULA UTRICULI.
Posteriort övergår vestibulum i CANALES SEMICIRCULARES (anterior, posterior och lateralis).
*Bildbeskrivning 1: Ett diagram över örats anatomi som visar hur ljudvågor fortleds. På vänster sida finns yttre och mellanörat detaljerat:
* **fenestra vestibuli** (ovali fönstret)
* **stapes** (stigbygeln)
* **malleus** (hammaren)
* **incus** (städet)
* **meatus acusticus externus** (yttre hörselgången) med en pil som indikerar inåtgående ljudvågor.
* **membrana tympanica** (trumhinnan)
* **fenestra cochleae** (runda fönstret)
Från mellanörat leder strukturer in i innerörat, som avbildas som en snigelliknande cochlea. Inuti cochlean markeras:
* **scala vestibuli**
* **n. vestibulo-cochlearis (nc. VIII)** (vestibulocochlearisnerven)
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
* **organum spirale** (spirorganet)
* **scala tympani**
Pilar visar vägen för ljudvågorna genom innerörat. Under diagrammet står: **"Figur 4.7 Fortledning av ljudvågor."***
*Bildbeskrivning 2: Ett detaljerat diagram som visar en sektion av spirorganet (Organum Spirale) från innerörat. Diagrammet inkluderar:
* **membrana tectoria** (tektorialmembranet), som ligger ovanpå.
* **sinnesceller** (hårceller), arrangerade i rader med cilier som sticker upp mot membrantektorian.
* **membrana basilaris** (basilarmembranet), som sinnescellerna vilar på.
* **lamina basilaris** (basilarplattan), som stöder membranbasilaris.
Under diagrammet står: **"Figur 4.8 Organum spirale."***
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
178
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
Dessa semicirkulära kanaler (delar av labyrinthus osseus) innehåller, precis som cochlea, två separerade utrymmen för endolymfatisk och perilymfatisk vätska. DUCTUS SEMICIRCULARIS ANTERIOR, POSTERIOR och LATERALIS (labyrinthus membranaceus, figur 4.9) innehåller endolymfatisk vätska medan det externa utrymmet innehåller perilymfatisk vätska. Gångarna är placerade i räta vinklar mot varandra och leder ut till vestibulum.
Sinnescellerna reagerar på rotatorisk acceleration genom att detekera relativa förflyttningar av endolymfatisk vätska och återfinns i en förtjockning av varje benig canalis semicircularis och avspeglande utvidgning av ductus semicircularis. Dessa förtjockningar benämns AMPULLA OSSEA - respektive AMPULLA MEMBRANACEA - ANTERIOR, POSTERIOR, och LATERALIS. Den struktur inuti ampulla där receptorerna sitter kallas CRISTA AMPULLARIS (figur 4.10). Sinnescellernas cilier projicerar in i en
**Bildbeskrivning (Figur 4.9 Labyrinthus membranaceus, dorsal vy):**
En illustration visar en detaljerad anatomisk vy av innerörat, specifikt det membrantiga labyrinten, från en dorsal vy.
Till vänster syns:
* **utriculus**
* **ductus cochlearis** (snäckgången)
* **n. cochlearis** (hörselnerven)
* **n. vestibularis** (balansnerven)
* **sacculus**
Från cochleat och sacculus sträcker sig en serie halvcirculära bågar uppåt och bakåt, som är de semicirkulära kanalerna och deras ampullae. Noterbara etiketter till höger om de halvcirculära bågarna är:
* **ductus semicircularis anterior** (främre semicirkulära gången)
* **ampulla membranacea anterior** (främre membrantiga ampullan)
* **ampulla membranacea lateralis** (laterala membrantiga ampullan)
* **ductus semicircularis posterior** (bakre semicirkulära gången)
* **ductus endolymphaticus** (endolymfatiska gången)
* **ductus semicircularis lateralis** (laterala semicirkulära gången)
* **ampulla membranacea posterior** (bakre membrantiga ampullan)
**Bildbeskrivning (Figur 4.10 Crista ampullaris):**
En illustration visar en tvärsnittsvy av en crista ampullaris, en receptorstruktur som finns i ampullan av de semicirkulära kanalerna.
Överst i bilden finns en stor kupolformad struktur märkt **cupula ampullaris**. Under cupulan finns ett lager av celler som kallas **sinnesceller**, vilka är utrustade med cilier som sträcker sig in i cupulan. Under sinnescellerna finns en samling nervfibrer, märkta **nerv**.
Till vänster om denna struktur finns etiketter som pekar på olika vätskerum och strukturer:
* **perilymfatisk vätska** (ytterst)
* **endolymfatisk vätska** (närmast sinnescellerna, inuti cupulan)
* **cupula ampullaris** (kupolformen)
* **sinnesceller**
* **nerv**
* **ampulla** (en referens till den större strukturen som cristan är en del av)
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
Här är texten från sidan i Markdown-format, där tabeller och listor har bibehållits. Bilder har ersatts med detaljerade svenska beskrivningar:
4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 179
**[Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av örats inre strukturer. Bilden visar hörselgången och innerörat med halvcirkelformade kanaler, hörselsnäckan (cochlea) och anslutande nerver. Olika delar är märkta med linjer och etiketter, som t.ex. "canales semicirculares" och "cochlea". Nervbanor med "n. facialis" och "n. vestibulocochlearis" är också tydligt markerade. Figurtexten under bilden anger "Auris interna", vilket indikerar att det är en illustration av örats inre del.]**
* canales semicirculares
* ductus semicircularis
* vestibulum
* membrana tympanica
* tuba auditiva
* n. acusticus
* meatus acusticus internus
* n. facialis (nc. VII)
* n. vestibulocochlearis (nc. VIII)
* n. cochlearis
* n. facialis (nc. VII)
* cochlea
* ductus cochlearis
gelatinös substans, CUPULA AMPULLARIS, som svänger med den endolymfatiska vätskans rörelser.
**Figur 4.11** Auris internas innervering.
MEATUS ACUSTICUS INTERNUS (den inre hörselgången) är en cirka 10 mm lång benkanal i pars petrosa vari n. vestibulocochlearis (nc. VIII), n. facialis (nc. VII), se figur 4.11, samt a. och v. labyrinthi löper.
## Oculus et regio orbitalis
Ögat (OCULUS) och ögonhålans region (regio orbitalis) innehåller förutom sinnesorganet även ögonlock, tårapparat, muskulatur, nerver och kärl (se figur 4.12). Orbitas ben beskrivs på s. 110.
**Figur 4.12** Oculus et regio orbitalis, sagittalsnitt.
**[Bildbeskrivning: En sagittalsnittsbild (sidosnitt) av ögat och dess omgivande strukturer inom ögonhålan. Bilden visar ögat (oculus) med dess lins, iris och näthinna, samt de muskler som styr ögats rörelse, t.ex. "m. rectus superior" och "m. obliquus inferior". Även skyddande strukturer som "sclera", "cornea" och ögonlockets delar ("tarsus superior", "fissura palpebrae") är markerade. En nerv, "n. opticus", syns också. Textetiketter leder från olika strukturer till deras namn.]**
* m. levator palpebrae superioris
* m. rectus superior
* n. opticus
* dura mater
* m. rectus inferior
* fascia
* m. obliquus inferior
* m. orbicularis oculi
* sclera
* conjunctiva
* tarsus superior
* fissura palpebrae
* cornea
* oculus
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4. ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
PALPEBRAE (ögonlocken, figur 4.13) skyddar ögat mot skada och för starkt ljus. Genom att sprida ut tårvätska hjälper palpebrae även till att fukta cornea. Utsidan täcks av hud medan insidan täcks av slemhinnan TUNICA CONJUNCTIVA PALPEBRARUM. Öppningen mellan ögonlocken benämns RIMA PALPEBRARUM. Palpebra superior och inferior förstärks av de täta bindvävsbanden TARSUS SUPERIOR respektive INFERIOR. Inblandade mellan bindvävsstråken i tarsus ligger GLANDULAE TARSALES som utsöndrar en lipidrik vätska vilken förhindrar att palpebrae fastnar i varandra och att tårvätska inte rinner ut (vid normal tårproduktion). CILIA (ögonfransar) och vätska från GLANDULAE CILIARES skyddar ögat mot skräp.
APPARATUS LACRIMALIS (tårapparaten, figur 4.14) huvudkomponent GLANDULA LACRIMALIS är belägen superiort och lateralt om ögat och producerar en vattnig vätska som innehåller salter, bakterienedbrytande enzymer, näring och syre (absorberas från luften). Vätskan fuktar cornea, spolar bort skräp och samlas sedan upp i LACUS LACRIMALIS ("tårsjön") i den mediala ögonvrån. Två stycken CANALICULI LACRIMALES
**Figur 4.13 Palpebra, posterior vy.**
En detaljerad anatomisk bild av ögonlocksstrukturen, sedd bakifrån (posterior vy). Bilden visar tjocka horisontella plåtar (tarsi) som utgör ögonlockens stomme. Ögonlocksöppningen där ögonfransarna normalt är placerade ses som en horisontell linje som löper mellan en övre och en undre tarsus. Bakom och inbäddat i dessa tarsi visas ett nätverk av små vertikala strukturer, som representerar de sekretoriska körtlarna som producerar oljiga ämnen för tårfilmen. Det övre ögonlocket (tarsus superior) och det undre ögonlocket (tarsus inferior) är tydligt markerade. Mellan dessa syns körtlar benämnda "glandulae tarsales" som är ordnade i rader.
**Figur 4.14 Orbita, apparatus lacrimalis, höger sida, anterior vy.**
En illustrerad anatomisk bild av höger öga och dess omgivande strukturer samt tårapparaten, sedd framifrån (anterior vy). Bilden visar ögat centralt med pupill och iris, omgivet av slemhinnan (conjunctiva). Runt ögat syns flera viktiga muskler, såsom m. rectus lateralis, m. rectus inferior med sin sena, m. obliquus inferior och m. obliquus superior. Skelettstrukturer som os frontale och os zygomaticum är också markerade, vilka bildar ögonhålan (orbita). Tårapparaten illustreras med glandula lacrimalis (tårkörteln) belägen superiort och lateralt om ögat. Från tårkörteln sträcker sig kanaler som leder tårvätskan över ögats yta. Vid ögats mediala sida visas tårgångarna, inklusive canaliculi lacrimales, saccus lacrimalis och ductus nasolacrimalis som mynnar i näskaviteten (anges som maxilla). Nervbanor som n. supraorbitalis, n. supratrochlearis (båda från nc. V₁) och n. infraorbitale (från nc. V₂) är också inritade.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 181
![Bild: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.](Image: Detta är en schematisk horisontalvy av ett öga, sedd från höger sida, med titeln "Figur 4.15 Bulbus oculi, horisontalsnitt, höger sida.". Bilden visar en detaljerad sektionsvy av ögat med olika strukturer och deras namn markerade med linjer. Linsen är centralt placerad och omges av iris och strålkroppen. På ögats framsida, mot vänster i bilden, syns hornhinnan (cornea), den främre ögonkammaren (camera anterior) och strålkroppen (corpus ciliare) med dess utskott (orbiculus ciliaris och zonula ciliaris). Tunica conjunctiva bulbi och reticulum trabeculare är också markerade i detta område. På ögats baksida, mot höger, syns glaskroppen (corpus vitreum), näthinnan (retina), åderhinnan (choroidea) och gula fläcken (macula lutea, fovea centralis) samt synnerven (discus nervi optici) som går ut från ögat. Musklerna m. sphincter pupillae och m. dilatator pupillae är också synliga. Delar av ögats yttre lager såsom scleran och limbus corneae är utritade och namngivna. Polus posterior och polus posterior bulbi är markerade i ögats bakkant. Sammantaget ger bilden en omfattande översikt av ögats inre anatomi.)
dränerar tårvätskan till SACCUS LACRIMALIS som i sin tur dräneras till DUCTUS NASOLACRIMALIS som för vätskan till cavitas nasi (meatus nasi inferior). Vid överproduktion bildas tårar som rinner ut ur ögonhålan och ner längs kinderna. Tårproduktion stimuleras av parasympatiskt inflöde från n. facialis (nc. VII) genom n. petrosus major (figur 3.34).
BULBUS OCULI (ögongloben, figur 4.15) hänger i orbita, buren av de muskler som styr dess rörelser, samt av fascia. Bulbus vägg består av tre stycken lager. Det yttersta fibrösa lagret består av sclera och cornea. Det mellersta vaskulära lagret utgörs av choroidea, corpus ciliare och iris. Retina utgör det innersta lagret.
SCLERA är den yttersta vita senhinnan som utgör fäste för ögats muskulatur. Hinnan täcks framtill på utsidan av TUNICA CONJUNCTIVA BULBI. CORNEA (hornhinnan) är den centrala, genomskinliga, främre delen av det yttre lagret. LIMBUS CORNEAE beskriver den vinkel som bildas där scleras och corneas krökningar möts.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
182 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
Den kärlrika choroidea (åderhinnan) ligger djupt om sclera. Choroidea slutar anteriort i CORPUS CILIARE – muskulära och vaskulära förtjockningar som innehåller M. CILIARIS OCH PROCESSUS CILIARES. De sistnämnda producerar den vätska som fyller camera posterior med näringsrik vätska till de avaskulära cornea och lens. Vätskan dräneras i RETICULUM TRABECULARE. Området som innehåller processus ciliares kallas ZONULA CILIARIS medan de kanter av corpus ciliare som utskotten har sitt ursprung i benämns ORBICULUS CILIARIS.
IRIS (regnbågshinnan, figur 4.16) ligger vid lens anteriora yta och dess utbredning avgör hur stor dess öppning, PUPILLA, är och därmed hur mycket ljus som släpps in. Iris anteriora respektive posteriora yta benämns FACIES ANTERIOR respektive POSTERIOR. Parasympatiskt inducerad kontraktion av cirkulärt ordnade muskelfibrer i M. SPHINCTER PUPILLAE minskar pupillas diameter, och sympatiskt inducerad kontraktion av radiärt liggande muskelfibrer i M. DILATATOR PUPILLAE ökar diametern.
Håligheten mellan cornea och iris benämns CAMERA ANTERIOR OCH håligheten mellan iris och corpus ciliare benämns CAMERA POSTERIOR. CORPUS VITREUM är den vattniga och geléliknande transparenta kula som fyller merparten av ögongloben.
LENS är upphängd mellan pupilla och corpus vitreum och dess form ändrar ljusbrytningsförmågan. Utan nervöst inflöde är FIBRAE ZONULARES spända så att de drar ut lens, vilken blir mindre convex och objekt på långa avstånd hamnar i fokus. När m. ciliaris kontraherar genom parasympatisk aktivering från n. oculomotorius (nc. III) minskar spänningen i fibrae zonulares, vilket relaxerar lens och gör den mer konvex. Objekt på nära håll hamnar i fokus. Processen att ändra lens form kallas ackomodering. Lens båda poler benämns POLUS ANTERIOR respektive POSTERIOR (figur 4.15).
Visas är en detaljerad illustration av ögats inre struktur, specifikt iris och corpus ciliare, sedd från en posterior vy. Bilden visar en cirkulär struktur, där den yttre delen är en mörkare, räfflad ring som representerar **corpus ciliare**. Innanför denna ring, mot mitten, finns en ljusare, mer komplex struktur märkt **procc. ciliares**, som är utskott från ciliarkroppen. Tunna trådar, **fibrae zonulares**, sträcker sig från de ciliariska processerna mot mitten av ögat, där de fäster vid linsen (som dock inte är synlig i detalj här). I mitten av bilden finns en stor cirkulär öppning som representerar pupillen, och inramande denna är **iris**, med en vikad yta som beskrivs som **plicae iridis**. Till höger om mitten finns också mörkare, mer utpräglade veck som utgör den bakre ytan av iris, benämnd **iris, facies posterior**. Överst på bilden, i den övre delen av ciliarkroppen, finns en sektion som visar **cornea, facies posterior**, alltså baksidan av hornhinnan, vilket ger en anatomisk orientering till strukturen. Överlag ger bilden en tydlig visualisering av hur de olika delarna av ögat samverkar rent anatomiskt runt linsen och pupillen.
FORFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
# 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS 183
ora serrata
macula lutea
**Figur 4.17 Oculus bakvägg, anterior vy**
En bild över ögats bakvägg, sedd framifrån. Den visar de inre delarna av ögat. En stor cirkulär röd yta representerar näthinnan. Den är omgiven av en smalare vit kant, vilket är *ora serrata*. I mitten av den röda näthinnan finns en ovalformad gulaktig fläck, *macula lutea*. Från macula lutea löper nervfibrer som samlas i ett område som leder till en struktur märkt *n. opticus* (nervus opticus, synnerven), vilken lämnar ögat mot rött.
Oculus innersta lager utgörs av RETINA (näthinnan) som delvis består av fotoreceptorer i PARS OPTICA RETINAE (figur 4.15). Denna ljuskänsliga del består av ett lager pigmentepitel (STRATUM PIGMENTOSUM) som ökar choroideas förmåga att absorbera ljus (förhindrar att ljuset sprids för mycket i oculus) samt STRATUM NERVOSUM som framför allt utgörs av sinnes- och nervceller. Därför kallas stratum nervosum ibland för retina propria. Den mest ljuskänsliga delen av retina (högst densitet av känsliga fotoreceptorer) ser gulaktig ut vid betraktelse genom oftalmoskop och kallas därför MACULA LUTEA (”gula fläcken”). Den centrala gropen i macula lutea som är allra mest ljuskänslig benämns FOVEA CENTRALIS.
ORA SERRATA (figur 4.15, figur 4.17) beskriver gränsen mellan den ljuskänsliga delen av retina och dess okänsliga del samt corpus ciliare. Där sensoriska fibrer i n. opticus (nc. II) och kärl kommer in i oculus medialt om macula lutea bildas DISCUS NERVI OPTICI. Då detta område inte är känsligt för ljus omtalas det som ”blinda fläcken”.
## Musculi externi bulbi oculi
Ögats sju yttre muskler, figur 4.18, bestämmer storleken på rima palpebrabrams öppning och styr ögats riktning. M. LEVATOR PALPEBRAE SUPERIORIS höjer palpebra superior och dess antagonister är gravitationskraften samt m.orbicularis oculi (s. 114). De övriga sex musklerna är de fyra ”raka” M. RECTUS SUPERIOR, INFERIOR, MEDIALIS, och LATERALIS som fäster på ögat i enlighet med sina namn, samt de ”sneda” M. OBLIQUUS SUPERIOR respektive INFERIOR som fäster lateralt och superiort respektive lateralt och inferiort på ögats posteriora sida. De fyra raka musklerna omsluts av en gemensam sena, ANULUS TENDINEUS COMMUNIS.
Ögats rörelser kan ske kring tre axlar: höjning och sänkning relativt en transversell axel, adduktion och abduktion kring en vertikal axel, och
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
184 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
**Bildbeskrivning A**
Bild A visar en lateral vy av ögats yttre muskler med den laterala väggen av ögonhålan borttagen, från höger sida. Flera anatomiska strukturer är markerade:
- Blå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis, en av ögats yttre muskler.
- Orange pil pekar på **anulus tendineus communis**: Den gemensamma senskidan som omger synnerven och de flesta ögonmusklerna.
- Ljusblå pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).
- Grön pil pekar på **m. rectus inferior**: Musculus rectus inferior, en annan av ögats yttre muskler.
- Grå pil pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
- Svart pil pekar på **fissura orbitalis inferior**: Den nedre ögonhålefissuren.
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris periorbita**: Musculus levator palpebrae superioris och dess omgivande periost.
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior, återigen en av ögats yttre muskler.
- Brun pil pekar på **m. obliquus inferior**: Musculus obliquus inferior, ytterligare en ögonmuskel.
- Mörkblå pil pekar på **sinus maxillaris**: Käkhålan.
**Bildbeskrivning B**
Bild B visar en superior vy av ögats yttre muskler, med taket av ögonhålan borttaget (M. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida). Flera anatomiska strukturer är markerade:
- Svart pil pekar på **chiasma opticum**: Synnervskorsningen.
- Blå pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior och dess sena.
- Orange pil pekar på **glandula lacrimalis**: Tårkörteln.
- Ljusblå pil på bilden pekar på **os sphenoidale, ala major**: Stora vingen av kilbenet.
- Grön pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris.
- Grå pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (utan sena).
- Mörkblå pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis.
- Gul pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior.
- Brun pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (en annan del/synvinkel).
- Lila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
- Rosa pil pekar på **bulbus oculi**: Ögongloben.
- Ljusgrön pil pekar på **m. obliquus superior, tendo**: Musculus obliquus superior senan (igen).
- Röd pil pekar på **m. rectus medialis**: Musculus rectus medialis.
- Mörkröd pil pekar på **m. obliquus superior**: Musculus obliquus superior (ännu en del/synvinkel).
- Ljusbrun pil pekar på **m. rectus lateralis**: Musculus rectus lateralis (igen).
- Gulbrun pil pekar på **m. rectus superior**: Musculus rectus superior (igen).
- Ljuslila pil pekar på **m. levator palpebrae superioris**: Musculus levator palpebrae superioris (igen).
- Grågrön pil pekar på **n. opticus (nc. II)**: Synnerven (kranialnerv II).
Figur 4.18 Musculi externi bulbi oculi. a) Lateral vy efter avlägsnande av orbitas laterala vägg, höger sida. b) Superior vy efter borttagande av orbitas tak (m. levator palpebrae superioris borttagen på höger sida).
medial samt lateral rotation kring en anteroposterior axel. Medial och lateral rotation roterar ögats superiora pol.
Den primära funktionen för m. rectus superior respektive inferior är att höja respektive sänka pupilla. Men eftersom ögats apex befinner sig något medialt om ögat som helhet och musklerna närmar sig ögat från medialsidan kan de även vrida pupilla medialt (adduktion). Då deras fästen även sträcker sig superiort respektive inferiort om den anterioposteriora axeln svarar de för medial respektive lateral rotation.
För att enbart rikta blicken strikt uppåt eller neråt från ett utgångsläge med blicken riktad framåt måste samverkan med andra muskler.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
4 Orga Sensum Auris Et Oculus
185
ske. M. rectus superior och m. obliquus inferior riktar pupilla rakt uppåt medan m. rectus inferior och m. obliquus superior riktar pupilla neråt. För att isolera m. rectus superior eller m. rectus inferior som ensam bidragare till höjning eller sänkning av pupilla måste abduktorn m. rectus lateralis först föra pupilla till abducerat läge. Därför ska klinisk undersökning av m. rectus superior och m. rectus inferior genomföras i abducerat läge.
M. obliquus inferior och m. obliquus superior passerar till lateral- sidan av ögat superiort respektive inferiort om den anteroposteriora axeln. M. obliquus inferior blir därför den primära laterala rotatorn och m. obliquus superior den primära mediala rotatorn.
Då båda passerar posteriort om den transversella axeln och posteri- ort om den vertikala axeln fungerar båda som abduktorer, m. obliquus superior sänker blicken och m. obliquus inferior höjer den. I adduce- rat läge ansvarar de ensamma för höjning och sänkning (precis som m. rectus superior och inferior gör det i abducerat läge). Dessa effekter i adducerat läge är de sneda musklernas viktigaste funktion.
Alla ögonrörelser kräver synergistisk och antagonistisk verkan av flera muskler. Detta kan exemplifieras genom höjning av pupilla i utgångsläge med blicken riktad framåt. M. rectus superior och m. obliquus inferior verkar synergistiskt som höjare samtidigt som deras effekter är motsatta kring den anterioposteriora och den vertikala axeln och antagonistiskt tar ut varandra. Rörelserna summeras is figur 4.19 och dess figurtext.
I utgångsläge med blicken riktad framåt
- Höjning: m. rectus superior och m. obliquus inferior
- Sänkning: m. rectus inferior och m. obliquus superior
- Abduktion: m. rectus lateralis, m. obliquus inferior och m. obliquus superior
**Bildbeskrivning (svenska):**
Bilden visar en schematisk representation av ögonrörelser och de muskler som styr dem. Den är uppdelad i tre segment.
**Översta högra segmentet:**
* **Figur 4.19 Ögonrörelser, schematisk representation.**
* Ol = m. obliquus inferior
* OS = m. obliquus superior
* RI = m. rectus inferior
* RS = m. rectus superior
* RL = m. rectus lateralis
* RM = m. rectus medialis
**Nedre vänstra segmentet:**
* Rubrik: **Höger Öga**
* En central cirkulär figur som representerar ett öga, med flera pilar som indikerar musklerna och deras rörelser.
* Ögonbrynspositioner med beteckningar som:
* Ol (m. obliquus inferior)
* OS (m. obliquus superior)
* RI (m. rectus inferior)
* RS (m. rectus superior)
* RL (m. rectus lateralis)
* RM (m. rectus medialis)
* Textetiketter för rotationsriktningar: "lateral rotation", "medial rotation".
**Nedre högra segmentet:**
* Två centrala cirkulära figurer som representerar ögon, med en linje mellan dem. De är liknande men med skillnad i rörelser.
* **Vänstra ögat:**
* Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
* Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
* Till vänster om ögat finns en vertikal linje med texten "sänkning" (nedåt) och "höjning" (uppåt).
* Högra ögat:
* Rubriker: "abduktion" och "adduktion".
* Pilar som indikerar muskelverkan: Ol, OS, RI, RS, RM, RL.
* Till höger om ögat finns en vertikal linje med texten "höjning" (uppåt) och "sänkning" (nedåt).
* Båda ögonen har pilar runt om som anger "adduktion" och "abduktion".
Författaren och studentlitteratur.
186 4 ORGANA SENSUM: AURIS ET OCULUS
- Adduktion: m. rectus medialis, m. rectus superior och m. rectus inferior
- Lateral rotation: m. obliquus inferior och m. rectus inferior
- Medial rotation: m. obliquus superior och m. rectus superior
I ADDUCERAT LÄGE
- M. obliquus inferior höjer pupilla. M. obliquus superior sänker pupilla.
I ABDUCERAT LÄGE
- M. rectus superior höjer pupilla. M. rectus inferior sänker pupilla.
Innervering (se även s. 141–142)
- Nervus oculomotorius (nc. III): m. levator palpebrae superioris, m. obliquus inferior, m. rectus superior, m. rectus inferior, m. rectus medialis
- Nervus trochlearis (nc. IV): m. obliquus superior
- Nervus abducens (nc. VI): m. rectus lateralis
Övningar
Kapitel 4
En liten svart kvadratisk ikon med en vit spiral inuti, placerad till vänster om texten "Övningar Kapitel 4".
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR

28
content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/Målbeskrivning.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,28 @@
---
url: https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1
---
| **Moment Öga/öra** | **Nyckelord** | **Mål** |
| -------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| **Ögat**<br><br>**MR anatomi**<br>**AU histologi** | **Övergripande:** Palpebrae och conjunctiva. ==Sclera==, ==choroidea== och ==retina==. ==Corpus vitreum==.<br>**Yttersta lagret:** ==Sclera och cornea==.<br>**Mellersta lagret:** ==Choroidea==, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, ==pupilla==, ==corpus vitreum==, ==retina==.<br>**Innersta lagret:** Retina med papilla/discus opticus, ==macula lutea== och ==fovea centralis==. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus.<br>**Synens koppling till CNS:** Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för retina<br>- Beskriv kopplingen till CNS. |
| **Örat**<br><br>**MR anatomi**<br>**AU histologi** | **Ytteröra:** ==Auricula, meatus acusticus externus==.<br>**Mellanöra:** ==Membrana tympani med malleus, incus, och stapes==. ==Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis).== ==Tuba auditiva==.<br>**Inneröra översikt:** ==Ben- och hinnlabyrint==. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea.<br>**Inneröra balans:** ==Ductus semicircularis==, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum.<br>**Inneröra hörsel:** Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten. |
| | **Nyckelord** | **Mål** |
| -------------------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| **Översikt och celler**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:** CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS.<br>**Neuronets uppbyggnad**: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport.<br>**Typer av neuron**: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron.<br>**Synaps:** Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor.<br>**Gliaceller:**  Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller. | - Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad.<br>- Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron<br> - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia. |
| **Telencephalon**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II.<br>**Cortex cerebri:** ==Gyri et sucli==, med gyrus pre- och postcentralis, ==sulcus centralis== och ==sulcus lateralis==. Lober med l. ==frontalis==, l. ==parietalis== med uncus, l. ==temporalis==, l. ==occipitalis== samt ==insula==.<br>**Funktionella centra:** Motorik, somatosensorik, hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner.<br><br>**Histologi: Cortex cerebri lamina (l):**  l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis<br>**Substantia alba:** Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan.<br>**Nuclei basales:** Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen). | - Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt.<br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”. |
| **Diencephalon och Limbiska systemet**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Thalamus:** Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus.  3:e ventrikeln.<br>**Hypothalamus:** Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln.<br>**Epithalamus:** Corpus pineale (tallkottkörteln).<br>**Subthalamus:** Nucleus subthalamicus.<br>**Limbiska systemet:** Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet |
| | **Nyckelord** | **Mål** |
| --------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| **Truncus encephali**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor.<br>**Mesencephalon:** Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior.<br>**Pons:** Nuclei pontis, cerebellära banor.<br>**Medulla oblongata:** Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens.<br>**Neuromodulatoriska bansystem:** Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA  och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.). | - Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali.<br>- Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar<br>- Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet<br>- Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem. |
| **Cerebellum**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli<br>**Cortex cerebelli:** Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis).<br>Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia).<br>**Substantia Albai:** Arbor vitae. Pedunculi cerebellares.<br>**Nuclei cerebelli:** Nucleus Dentatus et al.<br>**Afferens- och Efferens:** Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam. | - Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum<br>- Beskriv cerebellums afferens och efferens.<br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop. |
| **Medulla spinalis**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Allmän anatomi:**  Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis.<br>Meninges och subarachnoidala rummet.<br>**Motoriska banor:** Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor.<br>**Sensoriska banor:** Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. **Segment:** Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis.  Motoriska- sensoriska och autonoma neuron.<br>**Segment koppling PNS:** N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen.<br>- Beskriv relation till PNS<br>- Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet. |
| **Hinnor, hålrum och kärl**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Meninges:** Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet.  Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus.<br>**Systema ventriculi:** Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri.  Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF).<br>**Blodkärl:** Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet. | - Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF.<br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB. |
| | **Nyckelord** | **Mål** |
| ------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| **PNS**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:**. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens.<br>**Nervi spinales:** N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen)<br>**Nervi craniales:** N. I-XII (samma neuron hela vägen).<br>**Nervens histologi:** Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors.<br>**Sensoriska ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar.<br>- Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan.<br>- Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion. |
| **ANS**<br><br>**MR anatomi**<br>**HC histologi** | **Övergripande:** Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier.<br>**Sympaticus:** Thorako-lumbalt ursprung.<br>Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl).<br>**Parasympaticus:** Kraniosakralt ursprung.<br>Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales.<br>Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve,  ganglion intramuralis.<br>**Autonoma ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.<br>- Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS.<br>- Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion. |