Add some labels for MCQ
This commit is contained in:
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två alternativ är korrekta vad gäller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
|
||||
- Stimulerar syntes av polyA-svansen.
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- Skyddar mRNA från nedbrytning.
|
||||
- Består av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.
|
||||
- A: Stimulerar syntes av polyA-svansen.
|
||||
- B: Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- C: Skyddar mRNA från nedbrytning.
|
||||
- D: Består av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin stämmer bäst? (1p)
|
||||
|
||||
- Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
|
||||
- Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
|
||||
- Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
|
||||
- Nukleosomen har en kärna av 8 histonproteiner.
|
||||
- A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
|
||||
- B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
|
||||
- C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
|
||||
- D: Nukleosomen har en kärna av 8 histonproteiner.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående behöver du känna till för att beräkna omsättningstalet för ett enzym? (1p)
|
||||
|
||||
- Enzymstrukturen.
|
||||
- Enzymkoncentrationen.
|
||||
- Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ.
|
||||
- Kₘ för substratet.
|
||||
- A: Enzymstrukturen.
|
||||
- B: Enzymkoncentrationen.
|
||||
- C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ.
|
||||
- D: Kₘ för substratet.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden stämmer för ATP? (1p)
|
||||
|
||||
- ATP stimulerar katabolism.
|
||||
- ATP innehåller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp.
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar.
|
||||
- Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.
|
||||
- A: ATP stimulerar katabolism.
|
||||
- B: ATP innehåller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp.
|
||||
- C: När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar.
|
||||
- D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till glykogenmetabolism är korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
- Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vägen till glukos som sedan används för att generera energi i form av ATP till muskelcellen själv.
|
||||
- Höga intracellulära nivåer av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- Intracellulär signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hämmar glykogenes i skelettmuskel.
|
||||
- Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförråd utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.
|
||||
- A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vägen till glukos som sedan används för att generera energi i form av ATP till muskelcellen själv.
|
||||
- B: Höga intracellulära nivåer av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- C: Intracellulär signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hämmar glykogenes i skelettmuskel.
|
||||
- D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförråd utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående enzymer återfinns i citronsyracykeln? (1p)
|
||||
|
||||
- Succinatdehydrogenas
|
||||
- Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- Malatdehydrogenas
|
||||
- A: Succinatdehydrogenas
|
||||
- B: Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- D: Malatdehydrogenas
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om ketonkroppar är korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
- De syntetiseras i njuren.
|
||||
- De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan.
|
||||
- Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos.
|
||||
- De används som energikälla i hjärtmuskel och njurcortex.
|
||||
- A: De syntetiseras i njuren.
|
||||
- B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan.
|
||||
- C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos.
|
||||
- D: De används som energikälla i hjärtmuskel och njurcortex.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -8,15 +8,15 @@ tags:
|
||||
Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i när pH = 7. (1p)
|
||||
|
||||
Aminosyror:
|
||||
- Tryptofan
|
||||
- Treonin
|
||||
- Glutamat
|
||||
- Cystein
|
||||
- A: Tryptofan
|
||||
- B: Treonin
|
||||
- C: Glutamat
|
||||
- D: Cystein
|
||||
|
||||
Bindningstyper:
|
||||
- van der Waals interaktion
|
||||
- Vätebindning
|
||||
- Jonbindning
|
||||
- Kovalent bindning
|
||||
- A: van der Waals interaktion
|
||||
- B: Vätebindning
|
||||
- C: Jonbindning
|
||||
- D: Kovalent bindning
|
||||
|
||||
*(svar angivet i matchningsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående används som substrat för beta-galaktosidas vid blåvit screening? (1p)
|
||||
|
||||
- IPTG
|
||||
- X-gal
|
||||
- Beta-laktamas
|
||||
- 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside
|
||||
- A: IPTG
|
||||
- B: X-gal
|
||||
- C: Beta-laktamas
|
||||
- D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka två påståenden stämmer?
|
||||
|
||||
- De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
- Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp.
|
||||
- Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- Helixen är vänstervriden.
|
||||
- A: De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
- B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp.
|
||||
- C: Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- D: Helixen är vänstervriden.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user