Add some labels for MCQ
This commit is contained in:
@@ -12,9 +12,9 @@ A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
|
||||
|
||||
```spoiler-block
|
||||
A) De har olika uppsättning av sockerenheter.
|
||||
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin
|
||||
- B har fucos + galaktos + galaktos
|
||||
- 0 har fucos + galaktos
|
||||
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin
|
||||
- B har fucos + galaktos + galaktos
|
||||
- 0 har fucos + galaktos
|
||||
|
||||
Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter.
|
||||
```
|
||||
@@ -25,10 +25,10 @@ B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar
|
||||
- A har A-antigen och antikroppar mot B
|
||||
- B har B-antigen och antikroppar mot A
|
||||
- AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B
|
||||
- 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B
|
||||
- A har A-antigen och antikroppar mot B
|
||||
- B har B-antigen och antikroppar mot A
|
||||
- AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B
|
||||
- 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B
|
||||
|
||||
Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka påstående(n) om denna process stämmer?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIE binder till TATA-boxen.
|
||||
- **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
- A: TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- B: TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- C: TFIIE binder till TATA-boxen.
|
||||
- D: **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstående stämmer för bakteriell transformation?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens är inte nödvändigt för alla bakteriearter.
|
||||
- **The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta.**
|
||||
- Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad.
|
||||
- **The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA måste inte alltid integreras i värdens genom.**
|
||||
- A: Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens är inte nödvändigt för alla bakteriearter.
|
||||
- B: **The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta.**
|
||||
- C: Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad.
|
||||
- D: **The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA måste inte alltid integreras i värdens genom.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -15,9 +15,9 @@ PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol)
|
||||
**Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically favorable.
|
||||
- The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- **The reaction is exergonic and thermodynamically favorable.**
|
||||
- A: The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- B: The reaction is endergonic and thermodynamically favorable.
|
||||
- C: The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable.
|
||||
- D: **The reaction is exergonic and thermodynamically favorable.**
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden är helt korrekta avseende kolesterolets omsättning och funktion i kroppen?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Merparten av kroppens kolesterol härrör från födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utsträckning.
|
||||
- **Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utsträckning, fritt kolesterol.**
|
||||
- Kroppens enda sätt att göra sig av med kolesterol är genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern).
|
||||
- **Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgångsmaterial i syntesen av steriodhormoner.**
|
||||
- A: Merparten av kroppens kolesterol härrör från födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utsträckning.
|
||||
- B: **Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utsträckning, fritt kolesterol.**
|
||||
- C: Kroppens enda sätt att göra sig av med kolesterol är genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern).
|
||||
- D: **Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgångsmaterial i syntesen av steriodhormoner.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Ribulos 5-fosfat kan bildas i både den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.**
|
||||
- **I röda blodkroppar är pentosfosfatvägen essentiell för att upprätthålla ett funktionellt glutation-system och därmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar.**
|
||||
- Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla.
|
||||
- **Pentosfosfatvägens samtliga reaktioner sker i cytoplasman.**
|
||||
- A: **Ribulos 5-fosfat kan bildas i både den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.**
|
||||
- B: **I röda blodkroppar är pentosfosfatvägen essentiell för att upprätthålla ett funktionellt glutation-system och därmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar.**
|
||||
- C: Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla.
|
||||
- D: **Pentosfosfatvägens samtliga reaktioner sker i cytoplasman.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Vilket/vilket av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Xantinoxidas är ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider.**
|
||||
- **Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.**
|
||||
- Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvävebas klyvs genom hydrolys när nukleosider bryts ned.
|
||||
- **Urinsyra (urat) innehåller merparten av de kväveatomer som ingår i purinbaser.**
|
||||
- A: **Xantinoxidas är ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider.**
|
||||
- B: **Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.**
|
||||
- C: Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvävebas klyvs genom hydrolys när nukleosider bryts ned.
|
||||
- D: **Urinsyra (urat) innehåller merparten av de kväveatomer som ingår i purinbaser.**
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,10 +8,10 @@ tags:
|
||||
c**Vilken typ av molekyler passerar lättast genom ett cellmembran?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Små polära
|
||||
- Laddade
|
||||
- Stora polära
|
||||
- Stora hydrofoba
|
||||
- **Små hydrofoba**
|
||||
- A: Små polära
|
||||
- B: Laddade
|
||||
- C: Stora polära
|
||||
- D: Stora hydrofoba
|
||||
- E: **Små hydrofoba**
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Vilken/vilka av nedanstående transportörer är en antiport?**
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Adeninnukleotidtranslokas**
|
||||
- CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator)
|
||||
- **Na⁺/K⁺-pumpen**
|
||||
- GLUT4 (glukostransportör 4)
|
||||
- A: **Adeninnukleotidtranslokas**
|
||||
- B: CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator)
|
||||
- C: **Na⁺/K⁺-pumpen**
|
||||
- D: GLUT4 (glukostransportör 4)
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -11,10 +11,10 @@ tags:
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers.
|
||||
- The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light.
|
||||
- By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector.
|
||||
- By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.
|
||||
- A: The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers.
|
||||
- B: The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light.
|
||||
- C: By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector.
|
||||
- D: By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.
|
||||
|
||||
*(Flersvarsfråga; i originalbilden är första påståendet felmarkerat, de två sista rättmarkerade.)*
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -8,9 +8,9 @@ tags:
|
||||
**Du sätter upp en studie för att avgöra om människor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jämfört med icke-migranter. Din nollhypotes är således följande: ”Risken att utveckla schizofreni är densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanställer resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden är statistiskt signifikant. När kan du förkasta nollhypotesen med viss säkerhet?**
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- **Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.**
|
||||
- Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
|
||||
- A: Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- B: Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
|
||||
- C: **Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.**
|
||||
- D: Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
|
||||
|
||||
*(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)*
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Reglerar mRNA-molekylens halveringstid**
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing
|
||||
- **Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation**
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan
|
||||
- A: **Reglerar mRNA-molekylens halveringstid**
|
||||
- B: Skyddar mot felaktig splicing
|
||||
- C: **Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation**
|
||||
- D: Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakterie
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker när nya bakteriofager sätts samman.
|
||||
- The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA är cirkulärt och litet.
|
||||
- Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall när bakteriofagens DNA replikeras.
|
||||
- **Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.**
|
||||
- A: Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker när nya bakteriofager sätts samman.
|
||||
- B: The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA är cirkulärt och litet.
|
||||
- C: Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall när bakteriofagens DNA replikeras.
|
||||
- D: **Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.**
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Both Alexandra and Bill are correct./Både Alexandra och Bill har rätt.
|
||||
- **Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rätt.**
|
||||
- Only Bill is correct./Enbart Bill har rätt
|
||||
- Both Alexandra and Bill are wrong./Både Alexandra och Bill har fel.
|
||||
- A: Both Alexandra and Bill are correct./Både Alexandra och Bill har rätt.
|
||||
- B: **Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rätt.**
|
||||
- C: Only Bill is correct./Enbart Bill har rätt
|
||||
- D: Both Alexandra and Bill are wrong./Både Alexandra och Bill har fel.
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Vilket/vilka av nedanstående kan hittas i ett protein?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **En alfahelix.**
|
||||
- **En hårnålsböj.**
|
||||
- En dubbelhelix.
|
||||
- **En loop.**
|
||||
- A: **En alfahelix.**
|
||||
- B: **En hårnålsböj.**
|
||||
- C: En dubbelhelix.
|
||||
- D: **En loop.**
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket/vilka av följande påståenden stämmer för ATP? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar.
|
||||
- När en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras.
|
||||
- **När en fosfatgrupp frigörs ökar entropin.**
|
||||
- **Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.**
|
||||
- A: När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar.
|
||||
- B: När en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras.
|
||||
- C: **När en fosfatgrupp frigörs ökar entropin.**
|
||||
- D: **Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.**
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilken av nedanstående metaboliter är mest reducerad? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- 3-fosfoglycerat
|
||||
- Citrat
|
||||
- **Fruktos 6-fosfat**
|
||||
- A: Pyruvat
|
||||
- B: 3-fosfoglycerat
|
||||
- C: Citrat
|
||||
- D: **Fruktos 6-fosfat**
|
||||
|
||||
@@ -9,8 +9,8 @@ Vilken/vilka av nedanstående produceras vid beta-oxidation? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- **Acetyl-CoA**
|
||||
- Malonyl-CoA
|
||||
- Acetoacetat
|
||||
- Oxaloacetat
|
||||
- A: Pyruvat
|
||||
- B: **Acetyl-CoA**
|
||||
- C: Malonyl-CoA
|
||||
- D: Acetoacetat
|
||||
- E: Oxaloacetat
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är ko
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **En fungerande pentosfosfatväg behövs för att upprätthålla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar.**
|
||||
- Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvägens oxidatativa fas.
|
||||
- **Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvägens oxidataiva fas är de intracellulära nivåerna av NADP+ och NADPH.**
|
||||
- Pentosfosfatvägen är förlagd i mitokondriens matrix.
|
||||
- A: **En fungerande pentosfosfatväg behövs för att upprätthålla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar.**
|
||||
- B: Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvägens oxidatativa fas.
|
||||
- C: **Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvägens oxidataiva fas är de intracellulära nivåerna av NADP+ och NADPH.**
|
||||
- D: Pentosfosfatvägen är förlagd i mitokondriens matrix.
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Nukleosidaser spjälkar av fosfatgrupper från nukleotider.
|
||||
- Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
|
||||
- **Kvävebaser som frisätts vid nedbrydning av nukleotider återanvänds ofta för nukleotidsyntes.**
|
||||
- Kväveatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat då dessa kvävebaser bryts ned.
|
||||
- A: Nukleosidaser spjälkar av fosfatgrupper från nukleotider.
|
||||
- B: Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
|
||||
- C: **Kvävebaser som frisätts vid nedbrydning av nukleotider återanvänds ofta för nukleotidsyntes.**
|
||||
- D: Kväveatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat då dessa kvävebaser bryts ned.
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket av följande påståenden är helt korrekt avseende reglering av den intr
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt.
|
||||
- Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulära koncentrationen ökar genom passivt upptag.
|
||||
- Endast några få celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmåga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper är helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrån, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP.
|
||||
- **Transkriptionsfaktorn SREBP-2 är viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras från det endoplasmatiska nätverket till Golgiapparaten, där transkriptionsfaktordelen klyvs av.**
|
||||
- A: Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt.
|
||||
- B: Den intracellulära kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulära koncentrationen ökar genom passivt upptag.
|
||||
- C: Endast några få celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmåga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper är helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrån, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP.
|
||||
- D: **Transkriptionsfaktorn SREBP-2 är viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras från det endoplasmatiska nätverket till Golgiapparaten, där transkriptionsfaktordelen klyvs av.**
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Du arbetar på en vårdcentral där du förvånas över att många patienter med
|
||||
|
||||
Välj ett alternativ:
|
||||
|
||||
- Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- **Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt.**
|
||||
- Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- A: Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- B: **Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt.**
|
||||
- C: Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt.
|
||||
- D: Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Vilken/vilka av dessa är en omega-3 fettsyra? (1p)
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **B**
|
||||
- **C**
|
||||
- A
|
||||
- D
|
||||
- A: **B**
|
||||
- B: **C**
|
||||
- C: A
|
||||
- D: D
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ Vilket/vilka av följande påståenden om RNA är korrekta?
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- **Ryggraden i RNA hålls samman av fosfodiester-bindningar.**
|
||||
- Uracil kan deamineras till cytosin.
|
||||
- **RNA använder kvävebasen uracil istället för tymin.**
|
||||
- Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.
|
||||
- A: **Ryggraden i RNA hålls samman av fosfodiester-bindningar.**
|
||||
- B: Uracil kan deamineras till cytosin.
|
||||
- C: **RNA använder kvävebasen uracil istället för tymin.**
|
||||
- D: Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- **TBP binder till TATA-boxen.**
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
- A: **TBP binder till TATA-boxen.**
|
||||
- B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- C: TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- D: **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden om histoner är korrekta?
|
||||
|
||||
- I kromatin ingår endast DNA, ej proteiner.
|
||||
- **I en nukleosom är ~146 bp av DNA lindat kring en kärna av åtta histonproteiner.**
|
||||
- **Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar.**
|
||||
- Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.
|
||||
- A: I kromatin ingår endast DNA, ej proteiner.
|
||||
- B: **I en nukleosom är ~146 bp av DNA lindat kring en kärna av åtta histonproteiner.**
|
||||
- C: **Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar.**
|
||||
- D: Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden är korrekta?
|
||||
|
||||
- **Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.**
|
||||
- **DNA replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.**
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- Topoisomeraser har en 5´ till 3´ exonukleas-aktivitet.
|
||||
- A: **Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.**
|
||||
- B: **DNA replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.**
|
||||
- C: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- D: Topoisomeraser har en 5´ till 3´ exonukleas-aktivitet.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om övergångstillståndet vid en enzym-katalyserad reaktion stämmer?
|
||||
|
||||
- **Det ändrar enzymets optimala pH.**
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortgå vid en acceptabel temperatur.
|
||||
- **Det tillåter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det.**
|
||||
- Det tillåter reaktioner att fortskrida snabbare.
|
||||
- A: **Det ändrar enzymets optimala pH.**
|
||||
- B: Det tillåter reaktioner att fortgå vid en acceptabel temperatur.
|
||||
- C: **Det tillåter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det.**
|
||||
- D: Det tillåter reaktioner att fortskrida snabbare.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående molekyler har sitt ursprung i en B vitamin?
|
||||
|
||||
- **Coenzym A**
|
||||
- ATP
|
||||
- Liponsyra
|
||||
- **NADH**
|
||||
- A: **Coenzym A**
|
||||
- B: ATP
|
||||
- C: Liponsyra
|
||||
- D: **NADH**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Nya regler från EU ska se till att minimera mängden transfetter i livsmedel. Vilka två påståenden stämmer om transfetter? (1p)
|
||||
|
||||
- **Transfetter kan i regel packas tätare än cisfetter och bidrar därmed till minskad fluiditet i cellmembranet.**
|
||||
- **Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer.**
|
||||
- Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet.
|
||||
- Transfetter består av mättade fettsyror.
|
||||
- A: **Transfetter kan i regel packas tätare än cisfetter och bidrar därmed till minskad fluiditet i cellmembranet.**
|
||||
- B: **Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer.**
|
||||
- C: Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet.
|
||||
- D: Transfetter består av mättade fettsyror.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Ange vilka två av följande som är en ketonkropp. (1p)
|
||||
|
||||
- Acetyl-CoA
|
||||
- **Aceton**
|
||||
- Adenosin
|
||||
- **Acetoacetat**
|
||||
- A: Acetyl-CoA
|
||||
- B: **Aceton**
|
||||
- C: Adenosin
|
||||
- D: **Acetoacetat**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande aminosyror räknas som rent glukogena?
|
||||
|
||||
- **Glutamat**
|
||||
- Leucin
|
||||
- Lysin
|
||||
- **Alanin**
|
||||
- A: **Glutamat**
|
||||
- B: Leucin
|
||||
- C: Lysin
|
||||
- D: **Alanin**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till ureacykeln är korrekta?
|
||||
|
||||
- Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen.
|
||||
- **Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivåer av ammoniak som är mycket toxiskt för framförallt hjärnan.**
|
||||
- **De två kväveatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat.**
|
||||
- Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.
|
||||
- A: Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen.
|
||||
- B: **Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivåer av ammoniak som är mycket toxiskt för framförallt hjärnan.**
|
||||
- C: **De två kväveatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat.**
|
||||
- D: Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.
|
||||
|
||||
@@ -8,10 +8,10 @@ tags:
|
||||
Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i när pH är 7. (1p)
|
||||
|
||||
Möjliga bindningstyper:
|
||||
- kovalent bindning
|
||||
- jonbindning
|
||||
- van der Waals interaktion
|
||||
- vätebindning
|
||||
- A: kovalent bindning
|
||||
- B: jonbindning
|
||||
- C: van der Waals interaktion
|
||||
- D: vätebindning
|
||||
|
||||
Fenylalanin: van der Waals interaktion
|
||||
Asparagin: vätebindning
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka två påståenden stämmer?**
|
||||
|
||||
- **Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.**
|
||||
- Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
|
||||
- **Helixen är högervriden.**
|
||||
- De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
- A: **Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.**
|
||||
- B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
|
||||
- C: **Helixen är högervriden.**
|
||||
- D: De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA?**
|
||||
|
||||
- Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan.
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- **Stimulerar translation.**
|
||||
- **Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.**
|
||||
- A: Stimulerar transport av mRNA in till cellkärnan.
|
||||
- B: Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- C: **Stimulerar translation.**
|
||||
- D: **Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två av följande påståenden är korrekta?**
|
||||
|
||||
- **TBP binder till TATA-boxen.**
|
||||
- TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
- A: **TBP binder till TATA-boxen.**
|
||||
- B: TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
|
||||
- C: TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- D: **TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka påståenden om det eukaryota cellmembranet är korrekta?**
|
||||
|
||||
- **Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.**
|
||||
- Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.
|
||||
- **Cellmembranets kolhydrater är riktade mot cellens utsida.**
|
||||
- Cellmembranets kolhydrater är riktade mot cytoplasman.
|
||||
- A: **Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.**
|
||||
- B: Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet.
|
||||
- C: **Cellmembranets kolhydrater är riktade mot cellens utsida.**
|
||||
- D: Cellmembranets kolhydrater är riktade mot cytoplasman.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka påståenden om övergångstillståndet för en enzym-katalyserad reaktion stämmer?**
|
||||
|
||||
- Det har högre energi än för en icke-katalyserad reaktion.
|
||||
- Det har lägre energi än reaktionens substrat.
|
||||
- **Det är mycket kortvarigt.**
|
||||
- **Det har lägre energi än för en icke-katalyserad reaktion.**
|
||||
- A: Det har högre energi än för en icke-katalyserad reaktion.
|
||||
- B: Det har lägre energi än reaktionens substrat.
|
||||
- C: **Det är mycket kortvarigt.**
|
||||
- D: **Det har lägre energi än för en icke-katalyserad reaktion.**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka av följande är ketonkroppar?**
|
||||
|
||||
- **Acetoacetat**
|
||||
- Hydroxy-metyl-glutarat
|
||||
- **Aceton**
|
||||
- Beta-hydroxy-acetat
|
||||
- A: **Acetoacetat**
|
||||
- B: Hydroxy-metyl-glutarat
|
||||
- C: **Aceton**
|
||||
- D: Beta-hydroxy-acetat
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt?**
|
||||
|
||||
- De är kinetiskt stabila.
|
||||
- De är kinetiskt instabila.
|
||||
- De är termodynamiskt stabila.
|
||||
- De är termodynamiskt instabila.
|
||||
- A: De är kinetiskt stabila.
|
||||
- B: De är kinetiskt instabila.
|
||||
- C: De är termodynamiskt stabila.
|
||||
- D: De är termodynamiskt instabila.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka faktorer är viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas?**
|
||||
|
||||
- **Hormoner**
|
||||
- Cellens energikvot
|
||||
- pH
|
||||
- **Fosforylering**
|
||||
- A: **Hormoner**
|
||||
- B: Cellens energikvot
|
||||
- C: pH
|
||||
- D: **Fosforylering**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av följande påståenden relaterade till nukleotidnedbrytning är korrekta?**
|
||||
|
||||
- Gikt är en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider.
|
||||
- **Urat är en molekyl med två ringstrukturer.**
|
||||
- **Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider.**
|
||||
- Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kväveatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.
|
||||
- A: Gikt är en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider.
|
||||
- B: **Urat är en molekyl med två ringstrukturer.**
|
||||
- C: **Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider.**
|
||||
- D: Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kväveatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekta?**
|
||||
|
||||
- **Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvägen är enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas.**
|
||||
- Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.
|
||||
- NADPH är ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler.
|
||||
- **Nedsatt funktion i pentosfosfatvägen kan orsaka hemolytisk anemi.**
|
||||
- A: **Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvägen är enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas.**
|
||||
- B: Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.
|
||||
- C: NADPH är ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler.
|
||||
- D: **Nedsatt funktion i pentosfosfatvägen kan orsaka hemolytisk anemi.**
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka av följande påståenden är korrekta avseende reglering av den intracellulära kolesterolhalten?**
|
||||
|
||||
- **Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra.**
|
||||
- Den regleras främst via tillgången på fritt extracellulärt kolesterol.
|
||||
- **Den regleras främst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas.**
|
||||
- Att bilda kolesterolestrar är i de flesta celler irreversibelt – för att återbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL.
|
||||
- A: **Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra.**
|
||||
- B: Den regleras främst via tillgången på fritt extracellulärt kolesterol.
|
||||
- C: **Den regleras främst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas.**
|
||||
- D: Att bilda kolesterolestrar är i de flesta celler irreversibelt – för att återbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL.
|
||||
|
||||
@@ -7,7 +7,7 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Du arbetar på en vårdcentral som specialistläkare. En försäljare från ett läkemedelsföretag är inbjuden för att presentera en ny medicin som påstås sänka kolesterolnivåerna i blodet med 30%. Vilka två 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta påstående i minst utsträckning?**
|
||||
|
||||
- 29,5% – 30,5%
|
||||
- 27% – 33%
|
||||
- **1% – 60%**
|
||||
- **−10% – 70%**
|
||||
- A: 29,5% – 30,5%
|
||||
- B: 27% – 33%
|
||||
- C: **1% – 60%**
|
||||
- D: **−10% – 70%**
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två alternativ är korrekta vad gäller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p)
|
||||
|
||||
- Stimulerar syntes av polyA-svansen.
|
||||
- Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- Skyddar mRNA från nedbrytning.
|
||||
- Består av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.
|
||||
- A: Stimulerar syntes av polyA-svansen.
|
||||
- B: Skyddar mot felaktig splicing.
|
||||
- C: Skyddar mRNA från nedbrytning.
|
||||
- D: Består av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två påståenden om kromatin stämmer bäst? (1p)
|
||||
|
||||
- Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
|
||||
- Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
|
||||
- Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
|
||||
- Nukleosomen har en kärna av 8 histonproteiner.
|
||||
- A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade.
|
||||
- B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop.
|
||||
- C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen.
|
||||
- D: Nukleosomen har en kärna av 8 histonproteiner.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående behöver du känna till för att beräkna omsättningstalet för ett enzym? (1p)
|
||||
|
||||
- Enzymstrukturen.
|
||||
- Enzymkoncentrationen.
|
||||
- Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ.
|
||||
- Kₘ för substratet.
|
||||
- A: Enzymstrukturen.
|
||||
- B: Enzymkoncentrationen.
|
||||
- C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ.
|
||||
- D: Kₘ för substratet.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden stämmer för ATP? (1p)
|
||||
|
||||
- ATP stimulerar katabolism.
|
||||
- ATP innehåller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp.
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar.
|
||||
- Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.
|
||||
- A: ATP stimulerar katabolism.
|
||||
- B: ATP innehåller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp.
|
||||
- C: När en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar.
|
||||
- D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till glykogenmetabolism är korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
- Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vägen till glukos som sedan används för att generera energi i form av ATP till muskelcellen själv.
|
||||
- Höga intracellulära nivåer av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- Intracellulär signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hämmar glykogenes i skelettmuskel.
|
||||
- Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförråd utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.
|
||||
- A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vägen till glukos som sedan används för att generera energi i form av ATP till muskelcellen själv.
|
||||
- B: Höga intracellulära nivåer av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- C: Intracellulär signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hämmar glykogenes i skelettmuskel.
|
||||
- D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförråd utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående enzymer återfinns i citronsyracykeln? (1p)
|
||||
|
||||
- Succinatdehydrogenas
|
||||
- Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- Malatdehydrogenas
|
||||
- A: Succinatdehydrogenas
|
||||
- B: Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- D: Malatdehydrogenas
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om ketonkroppar är korrekta? (1p)
|
||||
|
||||
- De syntetiseras i njuren.
|
||||
- De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan.
|
||||
- Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos.
|
||||
- De används som energikälla i hjärtmuskel och njurcortex.
|
||||
- A: De syntetiseras i njuren.
|
||||
- B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan.
|
||||
- C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos.
|
||||
- D: De används som energikälla i hjärtmuskel och njurcortex.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -8,15 +8,15 @@ tags:
|
||||
Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i när pH = 7. (1p)
|
||||
|
||||
Aminosyror:
|
||||
- Tryptofan
|
||||
- Treonin
|
||||
- Glutamat
|
||||
- Cystein
|
||||
- A: Tryptofan
|
||||
- B: Treonin
|
||||
- C: Glutamat
|
||||
- D: Cystein
|
||||
|
||||
Bindningstyper:
|
||||
- van der Waals interaktion
|
||||
- Vätebindning
|
||||
- Jonbindning
|
||||
- Kovalent bindning
|
||||
- A: van der Waals interaktion
|
||||
- B: Vätebindning
|
||||
- C: Jonbindning
|
||||
- D: Kovalent bindning
|
||||
|
||||
*(svar angivet i matchningsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Vilka två av nedanstående används som substrat för beta-galaktosidas vid blåvit screening? (1p)
|
||||
|
||||
- IPTG
|
||||
- X-gal
|
||||
- Beta-laktamas
|
||||
- 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside
|
||||
- A: IPTG
|
||||
- B: X-gal
|
||||
- C: Beta-laktamas
|
||||
- D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka två påståenden stämmer?
|
||||
|
||||
- De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
- Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp.
|
||||
- Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- Helixen är vänstervriden.
|
||||
- A: De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.
|
||||
- B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp.
|
||||
- C: Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- D: Helixen är vänstervriden.
|
||||
|
||||
*(svar markerat i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två påståenden stämmer om trp-operonet? (2p)**
|
||||
|
||||
- Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan.
|
||||
- När det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet.
|
||||
- Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan.
|
||||
- Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
- A: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan.
|
||||
- B: När det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet.
|
||||
- C: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan.
|
||||
- D: Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två påståenden om glukostransportörer är korrekta? (2p)**
|
||||
|
||||
- De utför aktiv transport.
|
||||
- De faciliterar diffusion.
|
||||
- De är bärarproteiner.
|
||||
- De kan enbart transportera glukos i en riktning.
|
||||
- A: De utför aktiv transport.
|
||||
- B: De faciliterar diffusion.
|
||||
- C: De är bärarproteiner.
|
||||
- D: De kan enbart transportera glukos i en riktning.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Två fördelar med att mäta den initiala hastigheten för en reaktion, V₀, är att i början av en reaktion … (2p)**
|
||||
|
||||
- kan produktinhibering inte påverka hastigheten.
|
||||
- är förändringar i [S] försumbara, så [S] kan behandlas som en konstant.
|
||||
- har variationer av [S] inte någon effekt på V₀.
|
||||
- är förändringar i Kₘ försumbara, så Kₘ kan behandlas som en konstant.
|
||||
- A: kan produktinhibering inte påverka hastigheten.
|
||||
- B: är förändringar i [S] försumbara, så [S] kan behandlas som en konstant.
|
||||
- C: har variationer av [S] inte någon effekt på V₀.
|
||||
- D: är förändringar i Kₘ försumbara, så Kₘ kan behandlas som en konstant.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
1–4:
|
||||
|
||||
- Metionin
|
||||
- Treonin
|
||||
- Lysin
|
||||
- Cystein
|
||||
- A: Metionin
|
||||
- B: Treonin
|
||||
- C: Lysin
|
||||
- D: Cystein
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av nedanstående molekyler är beroende av en B-vitamin för sin syntes? (2p)**
|
||||
|
||||
- Coenzym A
|
||||
- Coenzym Q
|
||||
- NADH
|
||||
- ATP
|
||||
- A: Coenzym A
|
||||
- B: Coenzym Q
|
||||
- C: NADH
|
||||
- D: ATP
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av följande påståenden om glykogenmetabolism är korrekta? (2p)**
|
||||
|
||||
- Glykogen är kovalent bundet till enzymet glykogenin.
|
||||
- Glykogenolys sker i huvudsak via så kallad hydrolys.
|
||||
- Höga intracellulära nivåer av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- Skelettmuskel kan använda sig av glykogen som energikälla vid anaerobt arbete.
|
||||
- A: Glykogen är kovalent bundet till enzymet glykogenin.
|
||||
- B: Glykogenolys sker i huvudsak via så kallad hydrolys.
|
||||
- C: Höga intracellulära nivåer av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel.
|
||||
- D: Skelettmuskel kan använda sig av glykogen som energikälla vid anaerobt arbete.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två av nedanstående molekyler reglerar något enzym i citronsyracykeln? (2p)**
|
||||
|
||||
- NADH
|
||||
- Pyruvat
|
||||
- ADP
|
||||
- Acetyl-CoA
|
||||
- A: NADH
|
||||
- B: Pyruvat
|
||||
- C: ADP
|
||||
- D: Acetyl-CoA
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Matcha ihop värdena (1–4):
|
||||
|
||||
- Malat
|
||||
- 2-fosfoglycerat
|
||||
- Glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- Alfaketoglutarat
|
||||
- A: Malat
|
||||
- B: 2-fosfoglycerat
|
||||
- C: Glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- D: Alfaketoglutarat
|
||||
|
||||
*(matchning angiven i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två effekter har insulin på fettmetabolismen? (2p)**
|
||||
|
||||
- Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas.
|
||||
- Inhiberar syntes av fettsyror.
|
||||
- Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas.
|
||||
- Aktiverar syntes av fettsyror.
|
||||
- A: Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas.
|
||||
- B: Inhiberar syntes av fettsyror.
|
||||
- C: Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas.
|
||||
- D: Aktiverar syntes av fettsyror.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två påståenden om heme är korrekta? (2p)**
|
||||
|
||||
- Succinyl-CoA och glycin används vid hemesyntesen.
|
||||
- Trypsin innehåller heme.
|
||||
- Hememolekylen innehåller en magnesiumjon.
|
||||
- Cytokrom C innehåller heme.
|
||||
- A: Succinyl-CoA och glycin används vid hemesyntesen.
|
||||
- B: Trypsin innehåller heme.
|
||||
- C: Hememolekylen innehåller en magnesiumjon.
|
||||
- D: Cytokrom C innehåller heme.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -9,7 +9,7 @@ I en studie utvärderas effekten av en ny blodtryckssänkande medicin mellan en
|
||||
|
||||
Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
|
||||
- Ett p-värde på 0,03 innebär att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan.
|
||||
- Nollhypotesen kan förkastas.
|
||||
- Det är 95% säkert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lägre blodtryck jämfört med placebogruppen.
|
||||
- Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.
|
||||
- A: Ett p-värde på 0,03 innebär att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan.
|
||||
- B: Nollhypotesen kan förkastas.
|
||||
- C: Det är 95% säkert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lägre blodtryck jämfört med placebogruppen.
|
||||
- D: Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka två påståenden stämmer om denna? (2p)**
|
||||
|
||||
- Den är vänstervriden.
|
||||
- Det är mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen.
|
||||
- Avståndet mellan baspar är cirka 3,4 Å.
|
||||
- De två strängarna parallella.
|
||||
- A: Den är vänstervriden.
|
||||
- B: Det är mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen.
|
||||
- C: Avståndet mellan baspar är cirka 3,4 Å.
|
||||
- D: De två strängarna parallella.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -7,9 +7,9 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Vilka två påståenden om kromatin är korrekta? (2p)**
|
||||
|
||||
- En nukleosom innehåller 8 proteiner.
|
||||
- Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar.
|
||||
- Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedärvda DNA-sekvensen.
|
||||
- I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.
|
||||
- A: En nukleosom innehåller 8 proteiner.
|
||||
- B: Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar.
|
||||
- C: Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedärvda DNA-sekvensen.
|
||||
- D: I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.
|
||||
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
*(svar angivet i digitalt formulär)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden stämmer om splicing? (2p)
|
||||
|
||||
- Vid alternativ splicing kan även exon tas bort.
|
||||
- Greningsstället är alltid ett G.
|
||||
- Spliceosomen består av både proteiner och RNA.
|
||||
- En lariatstruktur består alltid av två sammanlänkade exoner.
|
||||
- A: Vid alternativ splicing kan även exon tas bort.
|
||||
- B: Greningsstället är alltid ett G.
|
||||
- C: Spliceosomen består av både proteiner och RNA.
|
||||
- D: En lariatstruktur består alltid av två sammanlänkade exoner.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat i flervalsformulär – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka två påståenden stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- När allolaktos finns närvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen.
|
||||
- I närvaro av laktos är lac-operonet fullt påslaget, även om det finns rikligt med glukos i omgivningen.
|
||||
- I närvaro av höga mängder glukos stimuleras bildning av cAMP.
|
||||
- cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.
|
||||
- A: När allolaktos finns närvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen.
|
||||
- B: I närvaro av laktos är lac-operonet fullt påslaget, även om det finns rikligt med glukos i omgivningen.
|
||||
- C: I närvaro av höga mängder glukos stimuleras bildning av cAMP.
|
||||
- D: cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p)
|
||||
|
||||
- Sfingomyelin
|
||||
- Kolesterol
|
||||
- Fria fettsyror
|
||||
- Triacylglycerol
|
||||
- A: Sfingomyelin
|
||||
- B: Kolesterol
|
||||
- C: Fria fettsyror
|
||||
- D: Triacylglycerol
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående aminosyror är de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein?
|
||||
|
||||
- Fenylalanin
|
||||
- Serin
|
||||
- Alanin
|
||||
- Cystein
|
||||
- A: Fenylalanin
|
||||
- B: Serin
|
||||
- C: Alanin
|
||||
- D: Cystein
|
||||
|
||||
*(Svar markerat i flervalsformulär; Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om kompetitiva hämmare är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- De binder reversibelt till det aktiva stället.
|
||||
- De binder till flera olika ställen på ett enzym.
|
||||
- De sänker reaktionens karakteristiska Km.
|
||||
- De binder kovalent till enzymet.
|
||||
- A: De binder reversibelt till det aktiva stället.
|
||||
- B: De binder till flera olika ställen på ett enzym.
|
||||
- C: De sänker reaktionens karakteristiska Km.
|
||||
- D: De binder kovalent till enzymet.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden stämmer för ATP? (2p)
|
||||
|
||||
- När en fosfatgrupp frigörs minskar entropin.
|
||||
- ATP kan bildas via substratnivåfosforylering från fruktos 1,6-bisfosfat.
|
||||
- ATP innehåller färre fosfoanhydridbindningar än fosfatgrupper.
|
||||
- I en välmående cell finns mer ATP än ADP.
|
||||
- A: När en fosfatgrupp frigörs minskar entropin.
|
||||
- B: ATP kan bildas via substratnivåfosforylering från fruktos 1,6-bisfosfat.
|
||||
- C: ATP innehåller färre fosfoanhydridbindningar än fosfatgrupper.
|
||||
- D: I en välmående cell finns mer ATP än ADP.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
I katabolismen hittar vi många enzymer som tillhör gruppen (välj två)
|
||||
|
||||
- Dehydrogenaser
|
||||
- Isomeraser
|
||||
- Polymeraser
|
||||
- Karboxylaser
|
||||
- A: Dehydrogenaser
|
||||
- B: Isomeraser
|
||||
- C: Polymeraser
|
||||
- D: Karboxylaser
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående metaboliter ingår i glykolysen?
|
||||
|
||||
- Fruktos 2,6-bisfosfat
|
||||
- Glukos 1-fosfat
|
||||
- Glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- Fosfoenolpyruvat
|
||||
- A: Fruktos 2,6-bisfosfat
|
||||
- B: Glukos 1-fosfat
|
||||
- C: Glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- D: Fosfoenolpyruvat
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för glukoneogenes? (2p)
|
||||
|
||||
- Glukoneogenes sker främst i levern.
|
||||
- Kol oxideras vid glukoneogenes.
|
||||
- Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat.
|
||||
- Aminosyrorna cystein och metionin är glukogena.
|
||||
- A: Glukoneogenes sker främst i levern.
|
||||
- B: Kol oxideras vid glukoneogenes.
|
||||
- C: Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat.
|
||||
- D: Aminosyrorna cystein och metionin är glukogena.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden om beta-oxidationen är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA.
|
||||
- Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman.
|
||||
- Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner.
|
||||
- Beta-oxidationen kräver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.
|
||||
- A: Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA.
|
||||
- B: Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman.
|
||||
- C: Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner.
|
||||
- D: Beta-oxidationen kräver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till aminosyrametabolism är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell.
|
||||
- Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi.
|
||||
- Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat från pyruvat i en så kallad transamineringsreaktion.
|
||||
- Aspartat är en glukogen aminosyra.
|
||||
- A: Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell.
|
||||
- B: Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi.
|
||||
- C: Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat från pyruvat i en så kallad transamineringsreaktion.
|
||||
- D: Aspartat är en glukogen aminosyra.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilket av följande påståenden är korrekta avseende reglering av den intracellulära kolesterolhalten in vivo? (2p)
|
||||
|
||||
- Den intracellulära kolesterolhalten regleras främst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL).
|
||||
- Den intracellulära kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol från det extracellulära rummet är normalt försumbart.
|
||||
- Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol på en fettsyra.
|
||||
- Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.
|
||||
- A: Den intracellulära kolesterolhalten regleras främst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL).
|
||||
- B: Den intracellulära kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol från det extracellulära rummet är normalt försumbart.
|
||||
- C: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol på en fettsyra.
|
||||
- D: Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p)
|
||||
|
||||
- They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis.
|
||||
- They perform the ligation of an insert into a vector.
|
||||
- They generate “sticky ends” or “blunt ends”.
|
||||
- They recognise and cleave DNA at specific sequences.
|
||||
- A: They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis.
|
||||
- B: They perform the ligation of an insert into a vector.
|
||||
- C: They generate “sticky ends” or “blunt ends”.
|
||||
- D: They recognise and cleave DNA at specific sequences.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -9,9 +9,9 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två nedanstående påståenden är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Uracil är en kvävebas i DNA.
|
||||
- Kolatomen i position 1' hos sockret är bunden till kvävebasen via en β-glykosid-bindning.
|
||||
- Adenosin är en nukleosid.
|
||||
- ATP innehåller två fosfatgrupper.
|
||||
- A: Uracil är en kvävebas i DNA.
|
||||
- B: Kolatomen i position 1' hos sockret är bunden till kvävebasen via en β-glykosid-bindning.
|
||||
- C: Adenosin är en nukleosid.
|
||||
- D: ATP innehåller två fosfatgrupper.
|
||||
|
||||
*(Svar markerat i flervalsformulär – Totalpoäng: 2)*
|
||||
|
||||
@@ -11,10 +11,10 @@ Rangordna nedanstående bindningstyper från den svagaste till den starkaste. (2
|
||||
|
||||
Svagast → Starkast:
|
||||
|
||||
- van der Waals
|
||||
- väte
|
||||
- dubbel
|
||||
- peptid
|
||||
- A: van der Waals
|
||||
- B: väte
|
||||
- C: dubbel
|
||||
- D: peptid
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,10 +9,10 @@ tags:
|
||||
|
||||
Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick helix. Vilka två påståenden är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning från 5´ till 3´.
|
||||
- Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
|
||||
- Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- Helixen är högervriden.
|
||||
- A: De två strängarna i helixen löper parallellt i samma riktning från 5´ till 3´.
|
||||
- B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp.
|
||||
- C: Avståndet mellan närliggande baspar är 3,4 Å.
|
||||
- D: Helixen är högervriden.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka två påståenden om denna process stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikasaktivitet.
|
||||
- TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- TBP ingår som en subenhet i det större TFIIF-komplexet.
|
||||
- TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
- A: TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikasaktivitet.
|
||||
- B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
|
||||
- C: TBP ingår som en subenhet i det större TFIIF-komplexet.
|
||||
- D: TBP binder till TATA-boxen.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka två påståenden om lac-operonet stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP.
|
||||
- cAMP bildas i frånvaro av glukos och binder till CAP.
|
||||
- cAMP bildas i närvaro av glukos och binder till CAP.
|
||||
- Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.
|
||||
- A: Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP.
|
||||
- B: cAMP bildas i frånvaro av glukos och binder till CAP.
|
||||
- C: cAMP bildas i närvaro av glukos och binder till CAP.
|
||||
- D: Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -11,10 +11,10 @@ Om ∆G°´ för reaktionen A → B är -40 kJ/mol under standardförhållanden
|
||||
|
||||
Välj de två korrekta alternativen:
|
||||
|
||||
- kommer den att fortsätta i snabb takt.
|
||||
- är den långt ifrån jämvikt.
|
||||
- kommer den att gå från vänster till höger spontant.
|
||||
- kommer den aldrig att nå jämvikt.
|
||||
- A: kommer den att fortsätta i snabb takt.
|
||||
- B: är den långt ifrån jämvikt.
|
||||
- C: kommer den att gå från vänster till höger spontant.
|
||||
- D: kommer den aldrig att nå jämvikt.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående molekyler är mest reducerade? (2p)
|
||||
|
||||
- pyruvat
|
||||
- glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- fruktos 6-fosfat
|
||||
- citrat
|
||||
- A: pyruvat
|
||||
- B: glyceraldehyd 3-fosfat
|
||||
- C: fruktos 6-fosfat
|
||||
- D: citrat
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -11,17 +11,17 @@ Para ihop nedanstående metaboliter med en metabol väg där de ingår. Varje me
|
||||
|
||||
Metaboliter:
|
||||
|
||||
- oxalacetat
|
||||
- succinat
|
||||
- laktat
|
||||
- fosfoenolpyruvat
|
||||
- A: oxalacetat
|
||||
- B: succinat
|
||||
- C: laktat
|
||||
- D: fosfoenolpyruvat
|
||||
|
||||
Vägar:
|
||||
|
||||
- citronsyracykeln
|
||||
- Coricykeln
|
||||
- glykolysen
|
||||
- glukoneogenes
|
||||
- A: citronsyracykeln
|
||||
- B: Coricykeln
|
||||
- C: glykolysen
|
||||
- D: glukoneogenes
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående enzymer katalyserar en reaktion där det sker en dekarboxylering? (2p)
|
||||
|
||||
- Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- Alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||||
- Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- Malatdehydrogenas
|
||||
- A: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas
|
||||
- B: Alfaketoglutaratdehydrogenas
|
||||
- C: Pyruvatdehydrogenas
|
||||
- D: Malatdehydrogenas
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -9,10 +9,10 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p)
|
||||
|
||||
- Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen.
|
||||
- Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen.
|
||||
- Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen.
|
||||
- Intracellulär signalering inducerad av hormonet insulin.
|
||||
- A: Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen.
|
||||
- B: Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen.
|
||||
- C: Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen.
|
||||
- D: Intracellulär signalering inducerad av hormonet insulin.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -10,13 +10,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till glykogenmetabolismen är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas.
|
||||
- Glykogenin är ett enzym som krävs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel.
|
||||
- Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen.
|
||||
- Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan användas för att upprätthålla blodglukoskoncentrationen mellan måltider.
|
||||
- A: Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas.
|
||||
- B: Glykogenin är ett enzym som krävs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel.
|
||||
- C: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen.
|
||||
- D: Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan användas för att upprätthålla blodglukoskoncentrationen mellan måltider.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -9,10 +9,10 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för proteiners sekundärstruktur? (2p)
|
||||
|
||||
- En dubbelhelix är en av de två vanligaste formerna.
|
||||
- Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundärstruktur i olika proteiner.
|
||||
- Den stabiliseras av vätebindningar mellan aminosyrornas R-grupper.
|
||||
- Olika sekundärstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.
|
||||
- A: En dubbelhelix är en av de två vanligaste formerna.
|
||||
- B: Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundärstruktur i olika proteiner.
|
||||
- C: Den stabiliseras av vätebindningar mellan aminosyrornas R-grupper.
|
||||
- D: Olika sekundärstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden stämmer för kolesterolets omsättning och funktion i kroppen? (2p)
|
||||
|
||||
- Kolesterol kan vid svält brytas ned till acetyl-CoA, som kan gå in i citronsyra-cykeln.
|
||||
- En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran är viktig, då kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet.
|
||||
- Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgångsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin.
|
||||
- Kolesterol kan hos de flesta däggdjur (inklusive människa) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).
|
||||
- A: Kolesterol kan vid svält brytas ned till acetyl-CoA, som kan gå in i citronsyra-cykeln.
|
||||
- B: En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran är viktig, då kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet.
|
||||
- C: Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgångsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin.
|
||||
- D: Kolesterol kan hos de flesta däggdjur (inklusive människa) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
_Totalpoäng: 2_
|
||||
|
||||
@@ -11,10 +11,10 @@ I vilken ordning genomförs stegen nedan när en gen ska amplifieras med rekombi
|
||||
|
||||
1–4:
|
||||
|
||||
- plasmidrening
|
||||
- gelelektrofores
|
||||
- transformation
|
||||
- amplifiering
|
||||
- A: plasmidrening
|
||||
- B: gelelektrofores
|
||||
- C: transformation
|
||||
- D: amplifiering
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -9,13 +9,13 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden stämmer om RNA processning? (2p)
|
||||
|
||||
- En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA
|
||||
- mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman.
|
||||
- 5’-cap hämmar translation.
|
||||
- Introner bevaras i moget mRNA.
|
||||
- A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA
|
||||
- B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman.
|
||||
- C: 5’-cap hämmar translation.
|
||||
- D: Introner bevaras i moget mRNA.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -10,13 +10,13 @@ tags:
|
||||
Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka två påståenden om
|
||||
sigma-faktorn stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- Sigma-faktorn gör så att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA.
|
||||
- En bakterie innehåller ofta flera typer av sigma-faktorer.
|
||||
- Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
- Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.
|
||||
- A: Sigma-faktorn gör så att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA.
|
||||
- B: En bakterie innehåller ofta flera typer av sigma-faktorer.
|
||||
- C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
- D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -9,10 +9,10 @@ tags:
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående proteiner utför aktiv transport?
|
||||
|
||||
- Aquaporiner
|
||||
- ABC-transportörer
|
||||
- Adeninnukleotidtranslokas
|
||||
- GLUT4
|
||||
- A: Aquaporiner
|
||||
- B: ABC-transportörer
|
||||
- C: Adeninnukleotidtranslokas
|
||||
- D: GLUT4
|
||||
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
@@ -20,4 +20,4 @@ Vilka två av nedanstående proteiner utför aktiv transport?
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -12,13 +12,13 @@ cellens plasmamembran. Starta med den som har lättast att passera. (2p)
|
||||
|
||||
Lättast → Svårast:
|
||||
|
||||
- Koldioxid
|
||||
- Leucin
|
||||
- Etanol
|
||||
- Fruktos
|
||||
- A: Koldioxid
|
||||
- B: Leucin
|
||||
- C: Etanol
|
||||
- D: Fruktos
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
|
||||
*(svar angivet i dra-och-släpp-formulär)*
|
||||
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
Some files were not shown because too many files have changed in this diff Show More
Reference in New Issue
Block a user